Penu proverbiale,
Thet är: ett ymnigt förråd aff allehanda Gambla och Nyia
Swenska Ordseeder
och Lährespråk
aff Christoph: L. Grubb.
Linköping 1665; även som faksimil på Litteraturbanken
och Sthlm 1677; finns ej på Litteraturbanken.
✫ ✫ ✫
Skogen haar Ögon, och marken Öron.
i. e. En förwijtelse emoot dhem som begå något ondt i skogh och mark,
meenandes at dhet ingen hörer eller seer.
☞ Ur Penu proverbiale s. 725 #3
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Samtliga ordspråk sid. 1–915 (ca. 4120 st.) har korrekturlästs och förekommande avskrivningsfel rättats. Jag hoppas att detta projekt,
trots kvarstående fel och brister, skall kunna vara till glädje och nytta för den som vill skaffa sig en snabb och överskådlig uppfattning
om innehållet i Grubbs makalösa men något svårforcerade ordspråkssamling Penu proverbiale.
Lund 2023-04-01
Göran Ogén
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Besök också gärna:
Swenske Ordsedher, eller Ordsaghor (1604) och Svenska ordstäv
=====================================================================================
A – B – D – E – F – G – H – I / J– K – L – M – N O – P – Q – R – S – T – V / (U) – W – Y – Å – Ä – Ö
A
— 1 —
#1 Aas lockar Örnen vth.
Id est. Ther Maat wanckar, tijt sanckas och Äthare.
[⋯]
Der Åthelen är, tijt försambla sigh och Örnarna.
[⋯]
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
sanckas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1179:
Ther som aset är tit församblar sigh örnenar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #492:
Huarest aset är ther är korpen.
huarest: där → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 2) (numera mindre brukligt) såsom rel. adv.: där
#2 Abbothen bär Thärning, så haar Muncken godt speela.
i. e. Aff Herrars onda exempel, blijr Tienaren offta förförd.
[⋯]
#3 Abborren haar goda dagar, han dricker när han will.
i. e. Den som haar Korszet i handen, han signar sigh sielfwan först.
[⋯]
Som man elliest wille säya:
Den som råder om Kiök och Kiällare i Hwset, han Äter och Dricker när han will.
— 2 —
#1 Achta tigh för en förlijkt Fiende.
i. e. Troo ingen twungen Wänskap. Ty gambla Såår blöda gärna.
[⋯]
#2 Achte hwar sitt, låte annars fara.
i. e. Bekymbre sig ingen om annars wärck.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
wärck: verksamhet → SAOB VERK 1) handling, gärning; verksamhet, arbete
#3 Achta tigh för Hunden, Skuggen bijtz intet.
i. e. Hoot dräper ingen. Man säger förthenskull:
Dhen som döör aff hoot, han bötes igen medh Morgonkrydder.
[⋯]
bötes (pres. pass. ind. sg.): botas → SAOB BÖTA 2), bota, hela, kurera
— 3 —
#1 Acht kommer intet allom i Pungen.
i. e. Alla Tanckar komma intet i Säcken.
Item: All Anslagh lyckas intet.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] kommer intet allom […]: alla får inte […]
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #68:
Acht kommer ey allom i pungh.
#2 Adel vthan Dygd, är Lychta vthan Liws.
i. e. Som man wille säya: Hwad är Adelskap vthan Dygd och Ähra?
Derföre säger man och: Virtus nobilitat. Dygd gör Adel. (”Dygd förädlar.”)
[⋯]
liws → SAOB LJUS
#3 Adeligh och Ährligh.
i. e. All Adeligh Gärning bör hafwa Ähran i föllie.
[⋯]
#4 Aff Barn blijr ock gammalt Folck.
i. e. Som man wille säya: Oxen haar och warit Kalff.
[⋯]
— 4 —
#1 Aff Eelden blijr man bränder, och aff Skiökian skämder.
i. e. Then som fååsz wijd Tiäran han blifwer ther aff besmittad.
[⋯]
fååsz wijd → SAOB FÅ, ha att göra med (någon / något), röra vid (något)
#2 Aff Flugan en Elephant.
i. e. Giöra stoort aff lijtet. Tyda alt til thet wärsta.
[⋯]
#3 Affbedia, är bästa boot.
i. e. När man vthi något förseende bedzföre, så synes nog wara bött.
Erranti medicina confessio. haar Cicero sagt. (”För den som begår ett fel är en bekännelse botmedlet.”)
[⋯]
affbedia → SAOB AFBEDJA, bedja om tillgift / nåd / förskoning
bedzföre → SAOB FÖR- | -BEDJA II. bedja (någon) om ursäkt, om förlåtelse
bedzföre: beds om ursäkt
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
#4 Aff elackt Läder görs slemma Skoor.
i. e. Ondt göra godt aff thet som intet doger.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#5 Aff gambla Oxen lärer then vnga draga.
i. e. Fadrens dygd gör Sonen lijk.
[⋯]
Grymtar så Grijs som gammalt Swijn.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #3:
Aff thet stoora nöthet lärer vngnöt dragha.
#6 Aff HErrar kan man både wärma och bränna sigh.
i. e. Med höga Herrar måste man vmgå såsom medh Eelden;
Är man för långt ifrå, så fryys man,
i. e. Niuter them intet til goda;
Gåår man them för näär, så bränner man sigh,
i. e. Råkar i miszhagh och onåder.
[⋯]
vmgå medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
ifrå → SAOB FRÅN
niuter til goda → SAOB NJUTA något till godo, ha fördel / nytta / glädje / hjälp av något
— 5 —
#1 Aff skoda wäxer Kärleek.
i. e. Den man aldrigh sågh, kan man intet blifwa käär åth.
[⋯]
#2 Aff Kläderna kännes Kahren.
i. e. Såsom mycken lättferdigheet står i Kläderna;
Altså dömes offta om eens humeur, effter som han skickar sigh i Kläderna.
[⋯]
kahren (ordformen saknas i SAOB): kar(l)en, mannen → SAOB KARL
#3 Aff lijten Gnista, en stoor Eeld.
i. e. Aff ringa orsak komma offta stoora trättor och Krijgh.
[⋯]
trättor → SAOB TRÄTA, gräl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1:
Aff een lithen gnista kommer en stoor eldh.
Låle (1300-talet) #350: Aff lidhen gnijsth wordher offthe stoor ildh
ex minima magnus scintilla nascitur ignis
Låle (1300-talet) #1051: Offthe ger lidhen gnisth angherligh ildh
Sepe dat attrocem scintilla minuscula torem
YFSv (ca. 1450) #924: opta gør litin gnista anghir fwl eldh
Sepe dat atrocem sintilla minuscula torrem
#4 Aff lijtet Trää, huggs små Spåner.
i. e. Aff lijtet förrådh kan lijtet spenderas.
trää → SAOB TRÄD
— 6 —
#1 Aff Nödh giörs offta en Dygd.
i. e. När en Menniskia råkar i någon stoor Fahra, och blifwer theröfwer försagd,
fattar man ther öfwer en disperat resolution, som wäl lyckas, och blifwer sedan
räknat för Dygd och Mandom.
[⋯]
#2 Aff sidsta Bäkaren kommer första Kinpusten.
i. e. Den som will wara then sijdsta i Laget, han får stundom thet första slaget.
[⋯]
bäkaren ändrat från bäkanen enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
bäkaren: bägaren → SAOB BÄGARE
kinpusten: örfilen → SAOB KIND- | -PUST, slag på kinden, örfil
⇒ Swenske ordsedher (1604) #6:
Aff siste begare, kommer först kinpusten.
begare: bägaren → SAOB BÄGARE
först: första → SAOB FÖRSTE
Låle (1300-talet) #451: Aff then sijsthe bæghere kommer gernæ then førsthe pwsth
Haustus a fine surgit origo mine
Låle (1300-talet) #452: Thet sijsthe begheræ faar then førsth kijndhest
Haste flet victu primo ciphus vltimus ictu
YFSv (ca. 1450) #394: æptærsta bikarin giwir vth førsta huggit
haustus a fine surgit origo mine
#3 Aff ruggotta Fohlar blijr och goda Hästar.
i. e. Man får intet skoda Hunden effter Håret.
Ty aff ringa Personer i vngdommen, blifwer medh tijden myndige Män.
Therföre säger man och: Oreena Barn kastar man intet bort.
[⋯]
ruggotta: lurviga → SAOB RUGGOT, raggig; lurvig; som har borstig / tovig hårbeklädnad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #10:
Aff ruggosta folarne blifwe beste hestarne.
ruggosta (superl. till ruggot): lurvigaste → SAOB RUGGOT, raggig; lurvig; som har borstig / tovig hårbeklädnad
#4 Aff lijtet Kläde blifwer en trång Brook.
i. e. Ringa förråd gör stumpadt måål.
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
måål → SAOB MÅL, ett mål mat, måltid
— 7 —
#1 Aff skadan blijr man wijs, men icke rijk.
i. e. Som man elliest säger:
Brändt Barn flyyr Eelden. ☞ 58 #4
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #2:
Aff skadan bliffuer man wijs, och icke rijk.
#2 Affsijdes i Roo, är bäst at Boo.
i. e. Den som medh lämpa kan sittia affsijdes ifrån stoort bekymber,
och låta sigh nöya medh en ringa lägenheet, han måår vndertijdhen bäst.
[⋯]
lämpa → SAOB LÄMPA, med lämpa, med lätthet, utan besvär / svårighet
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#3 Affsijdes boor och Folck.
i. e. På ringa Orter finnes offta kloka Hufwud.
[⋯]
— 8 —
#1 Aff småå Fiskar blijr Gäddan stoor.
i. e. Den Rijke suger then Fattiga.
[⋯]
#2 Aff Liudet kännes Malmen.
i. e. Aff Orden pröfwas Mannen.
[⋯]
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#3 Aff ond gälldenär tager man swart Salt.
i. e. Det man kan fåå.
swart salt → SAOB SALT, svart salt, ämne erhållet genom urlakning av tångaska
gälldenär → SAOB GÄLDENÄR 1) a) person som är skyldig någon pänningar
⇒ Swenske ordsedher (1604) #669:
Man skal tagha suart salt aff onda gellenärer.
Låle (1300-talet) #10: Tagh soorth salth aff ondhe gællere
a soluente pigri tibi mnas salis elige nigri
Låle (1300-talet) #233: Thw scalt taghe soorth salth aff onde geldere
De male soluente sal nigrum suscipe gente
Låle (1300-talet) #949: Tagh soort salt aff ondhe gælleræ
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
YFSv (ca. 1450) #14: Thu skalt taka swarth salt aff ondom gyællara
Ab soluente pigre tibi mnas salis elige nigri
YFSv (ca. 1450) #205: thu skalt taka swarth salt aff ondom giællara
de male soluente sal nigrum suscipe gente
YFSv (ca. 1450) #864: tak swart salt aff ondom gællara
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
#4 Afftonroda sköön Morgon bodar.
i. e. En gammal observation, om Himmelen är om Afftonen röödh,
så omineras andra dagen klart wäder.
afftonroda → SAOB AFTONRODA, aftonrodnad
bodar → SAOB BÅDA, tyda på; förutsäga, förutspå
omineras → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
— 9 —
#1 Affwund frätar ther hon boor.
i. e. Affwundsiuker haar sielfwer wärst.
[⋯]
frätar: fräter → SAOB FRÄTA
hon ändra från han enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #69:
Affuunden gnager ther hon är.
#2 Affwund är intet bättre än hon heeter.
i. e. Hon är sigh sielff lijk.
Har nampnet medh gagnet.
[⋯]
#3 Affwundsiuker som Hunden på Höö.
i. e. Den affwundzfulle blijr icke illa lijknad wedh en Hund som wachtar Hööd,
sielff kan han intet nyttiat, och vnner thet icke häller en annan.
[⋯]
höö / hööd → SAOB HÖ
#4 Affwund är Lyckones fölieslagh.
i. e. Emoot en ringa Lycka, finnes tijo miszgynnare.
[⋯]
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
fölieslagh → SAOB FÖLJESLAG, följe, sällskap
— 10 —
#1 Agan är godh när mått är medh.
i. e. Altför skarp tuchtan gör blödigt Barn.
[⋯]
altförskarp (hopskrivet): alltför skarp
blödigt → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
⇒ Swenske ordsedher (1604) #14:
Agan är godh, när motto är medh.
#2 Agelös lefwer, ährelös döör.
i. e. Den som förachtar straff och tuchtan, honom gåår sällan wäl.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #13:
Aghelös lefwer ärlös döör.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #455:
Hoo som aghalös leffuer han ärelös döör.
Låle (1300-talet) #876: Hoo som worløøss leffwer han æreløøss døør
Quem mos non rexit vitam non inclitus exit
YFSv (ca. 1450) #799: hwa som dør ægholøs han dør æroløs
quem mons non rexit vitam non inclitus exit
Läs i YFSv-texten 799 mos i st. f. mons. (Kock [1892], s. 340)
Kock [1892], s. 340:
”I vår fsv. text »hwa som dør ægholøs han dør æroløs » har skrivaren
säkerligen med ægholøs menat »utan egendom», men det är väl otvivelaktigt,
att det är förvanskat från agholøs »utan tukt».”
Hälsingelagen (ca. 1320): Hwa som agha löös lewer ok lagha. han heþerlös döör
☞ Fornsvenska textbanken, Hälsingelagen, Praefatio, r. 12-13
#3 Alestafwar och Biörckehanck, warar sachtä Åhret långt.
i. e. Allehanda arbete som giörs medh oflijt, är här medh förståndet;
Och kallas elliest Landbobygning. Ty när Landboen* något arbetar
åth sin Huszbonde, vthan särdeles vpsicht, thet giörs owuligt och skiötzlöst.
Deraff man och plägar säya:
Det Warar sachta ett Fougdeskiffte.
alestafwar: stavar av alträ → SAOB AL- | -STAF
biörckehanck → SAOB BJÖRK- | -HANK, hank av björkris
hank: band → SAOB HANK 2) av vidja, kedja, rep och dyl. bildad ring som tjänar till omlindande, fast- / sammanhållande
alestafwar och biörckehanck: vidjor/band att binda ihop alstavar med för att uppföra gärdesgårdar
sachtä / sachta (adv.) → SAOB SAKTA 8) helt visst; utan tvivel; säkerligen (ironiskt)
landbobygning → SAOB LANDBO- | -BYGGNING, byggnad uppförd av landbo på
landbogård; dåligt uppförd byggnad
landboen → SAOB LANDBO, person som på vissa fastställda villkor (mot erläggande av viss, väsentligen in natura utgående avgift, fullgörande av dagsvärken och dyl.) innehade nyttjanderätten till annans jordegendom
förståndet (perf. part.): förstått → SAOB FÖRSTÅ (förstånda)
owuligt ändrat från offwuligt enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
owuligt → SAOB OVULIG, otymplig, klumpig, oformlig
skiötzlöst: skötsellöst → SAOB SKÖTSEL- | –LÖS, vårdslös, slarvig, oordentlig
*»Landbo eller landbonde är en medeltida beteckning på en åbo/bonde som i egenskap av arrendator med ett visstidskontrakt brukade ett kronohemman, frälsehemman eller kyrkohemman. Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan (staten). Avraden motsvarade i viss mån senare tiders arrendeavgift och åbon senare tiders arrendator.» B. Avenberg: Vad är åbor och rusthållare? @Kävlingebygdens Släktforskarförening [2014-12-14]
#4 Aldrigh är någon så gammal, han täncker ju länger lefwa.
i. e. Ingen gåår gärna i Dödedantzen.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
— 11 —
#1 Aldrigh är Dagen så lång, thet kommer ju Qwäller en gång.
i. e. Krukan går så länge til Bruns, hon får omsijder en knäck.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #40:
Aldrigh är dagen så long, at thet bliffuer quelder omsider.
#2 Aldrigh så ondt, thet är ju til något gott.
i. e. Som man wille säya:
Döör Räfwen så gäller skinnet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #561:
Inthet är så ont at thet är iu till nogot goth.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1019:
Thet är aldrig så ondt, at thet är icke til nogot gott.
#3 Aldrigh så elackt wäder, then döda måste vth.
i. e. Til Begraffningz.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) c) om väder(lek): dålig, ful
#4 Aldrigh lääkes Sååret så wäl, at Ärret icke synes.
i. e. Ingen skamfläck strykes så grant vth, at icke något rychte lempnas effter.
[⋯]
#5 Aldrigh är dagen så lång, Paddan kommer ju i högsätet.
i. e. Stålter will gärna sittia främst. Man plägar och säya:
Thet feeta will altijdh flyyta ofwanpå.
— 12 —
#1 Aldrigh är Fogelen så lijten, han söker ju egit Boo.
i. e. Egen härd, är Gull wärd.
Aldrigh är Mannen så arm, han har ju giärna en egen Hydda.
#2 Aldrigh är then godh, som aldrigh war ond.
i. e. Ingen är vthan 2. Sinne.
Man kan elliest intet skiönia eens fromheet, vthan man stundom illskas.
#3 Aldrigh så långt mellan Bärgen, Trollen råkas ju.
i. e. Lijkt söker gärna lijkt.
[⋯]
#4 Aldrigh spinnes Garnet så grant, thet kommer en gång på bleeket.
i. e. Intet görs så lönligit, thet kommer omsijder i dagzliwset.
Thet som giömmes i Snö, thet komer vp i Thöö.
bleeket → SAOB BLEKE, ställe där vävar / garn / lin och dyl. utbreds för att blekas i solen
#5 Alla dagars affton är icke kommen.
i. e. Man weet intet hwad enom kan hända förr än han döör.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 13 —
#1 Alla Ord låta säya sigh.
i. e. En förwijtelse emoot stoortaligt Folck.
Der vppå plägar man och säya:
Ord äre inga Qwarnesteenar, the kunna fulle hämptas tillbaka.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #23:
Alle ord låta wäl tala sigh, men icke alle gärningar göra sigh.
#2 Alla Barn i börian.
i. e. All begynnelse är swår.
[⋯]
Man måste fördhenskull krypa til thesz man lärer gåå.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #26:
Alle äro barn j böriande.
#3 All ord geer man intet Bröd.
i. e. Man får intet troo alt som sägz, thet liugz offta Stugor emällan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #29:
Alle ord skall man icke giffua brödh.
Låle (1300-talet) #355: Man scal eij alle ordh ædæ giffue
faminibus cunctis non inuigiles male iunctis
YFSv (ca. 1450) #313: thw skalt ey allom ordhom æta giffua
faminibus cunctis non inuigiles male iunctis
#4 Alla Kämpar falla segerlösa.
i. e. Mood hielper intet moot Döden.
[⋯]
Döden låter intet skrämma sigh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #22:
Alle kämpar falla sägherlösa.
Låle (1300-talet) #102: Kemper fallæ alle seyer løsæ
Belliger atleta victrice cadit sine meta
Låle (1300-talet) #790: Kæmppæ falle allæ seyær løsæ
pompa gigantea perdit sub strage trophea
YFSv (ca. 1450) #86: alle falla kæmpa sighir løse
belliger at leta victrice cadit sine meta
YFSv (ca. 1450) #729: kæmpa falla alle sighir løse
pompa gigantea perdit sub strage trophea
#5 Alle hugga gärna til, men ingen wil hålla om skafftet.
i. e. Mången seer giärna ens annars olycka och skada,
men ingen will heetas ther til wållandes.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
wållandes (s-particip med adverbiell funktion): som vållar → SAOB VÅLLA
[…] ingen will heetas ther til wållandes: […] ingen vill sägas vara den som vållar det.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #21:
Alle wilia wäl hugga til, men ingen wil hålla j skaffte.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #712:
Man såge gerna yxan såto vthi, ändoch han wil inthet hålla j skafftet.
såge gerna (impf. konj. sg.): såg gärna / hade gärna sett / skulle gärna se → SAOB SE
såto (impf. konj. sg.): satt, sutte, skulle sitta → SAOB SITTA ⇒ SITTA I, UTI 2) till 13: vara anbringad / fäst / instucken / inhuggen / finnas på sin plats / sitta fast
#6 Alla wilia Narren hafwa, men ingen will födan.
i. e. Lust vthan kostnadt. Spela vthan vpsatt. Lära vthan Löhn.
[⋯]
födan (kontr.) = föda’n: föda dhen
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #36:
Alle willie dåran haffua, men ingen will födan.
Låle (1300-talet) #1026: Allæ wille fool findhe oc inghen fødhæ
Stultum nutrire nemo wlt sed reperire
YFSv (ca. 1450) #953: alle wilia fool finna ok ængin hema fødha
Stultum nutrire nemo wlt sed reperire
— 14 —
#1 Alla kiänna Apa, Apa kiänner ingen.
i. e. Narren blijr snart kiänder för sin Dårskap.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #37:
Alle kenne apan, hon kenner ingen.
#2 Alla wele gamble wara, men ingen heeta.
i. e. The gamble blifwa giärna förachtade för ålder och swagheet skull,
och sky fördenskull Nampnet.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #39:
Alle willie gamble wara, men ingen will gammal heta.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #1182: Allæ willæ længhe leffwe oc enghen gammel hedhe
vult antiquari nec anilis quisque vocari
YFSv (ca. 1450) #1087: alle wilia gamble wardha ok ængin gamal heta
wlt antiquari nec anilis quisque vocari
#3 Alla hafwa fulle Nampnet; Men icke alla gagnet.
i. e. Dhet är icke alla goda Kockar, som bära långa knijfwar.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 15 —
#1 Alle nycklar hängia icke wijd ett bälte.
i. e. Alla äre icke bundne til ett medell.
Item: Alla Skoor giöras icke öfwer en Läst.
Hwar söker sina wägar.
medell → SAOB MEDEL 2) (†) krets (av personer), skara, grupp, klass, stånd och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #41:
Alle Nycklar hengia icke widh itt bältte.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #76:
Alle nycklar hängia icke wijd ett belte.
Låle (1300-talet) #1197: Eij ære allæ nøglæ bwndnæ wedh een qwinne artz
vnica non claues matrona repagulat omnes
YFSv (ca. 1450) #1093: ey æru alle nykla widh eenna kunu bælte
vnica non claues matrona repagulat omnes
#2 Alla wilia Herrar wara, ingen wil säcken bära.
i. e. Ondt i Hwse ther ingen är Kuuse, hälfften wärre, ther hwar är Herre.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
i hwse (arkais. dat. sg. n. obest./best. efter prep.): i hus[et] → SAOB HUS
kuuse: husbonde → SAOB KUSE 3) myndig och mäktig person, husbonde, herre
⇒ Swenske ordsedher (1604) #45:
Alle willia Herrar wara, men ingen will secken bära.
#3 Alla Bedela rijka, alla Fångar fattiga.
i. e. Ehuru fattigh en är, så låtz han doch wara rijk mädan han frijar.
[⋯]
Men en fången Man, ehuru rijk han elliest kan wara, så är han
doch derföre arm, at han icke är sigh sielff eller sina medel mächtigh.
bedela (pl. bedlar (bedela Grubb 15 (1665)) → SAOB BEDEL (†) friare
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #30:
Alle bedlere ähre rijke, alle pijgor trifne och alle fongar fattige.
Låle (1300-talet) #254: Alle ære bædle rijghe oc fangher fattigæ
Dis procus est vere vir captus pauper in ere
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
bedlere → Söderwall Ordbok, 1, s. 110: biþil (bedhil), m. 1) den som beder ifrigt. 2) friare
bedlere → SAOB BEDLARE (†) friare
trifne: flitiga → SAOB TREVEN 1) driftig, flitig; ihärdig; duktig
Kock [1892], s. 125:
”Man bör […] tänka sig att ordspråket vill säga: »liksom alla friare låtsa sig vara rika
för att få sin älskade, så låtsa alla fångar sig vara fattiga för att slippa med så billig lösepänning som möjligt».”
#4 Alla lefwa wijd en Gudh, men icke wijd en Lycka.
i. e. Then Fattiga måste boo hoos then Rijka, Gudh haar giordt them båda.
lycka → SAOB LYCKA (2), åkerlapp; täppa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #54:
Alle leffue widh en Gudh, och icke widh een lycke.
#5 Alla Foglar flyga bort, Kråkan blifwer altijdh qwar.
i. e. Snyltegästen låter intet länge nödga sigh.
Han blifwer giärna then sijdste i Laaget.
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låter intet länge nödga sigh: behöver inte låta sig krusas länge
⇒ Swenske ordsedher (1604) #75:
Alle foglar flyga bort tå bliffer kråkan quar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #779:
När alla foglar flyga bort, så är kråkan qwar.
— 16 —
#1 Alla hafwa icke Lycka til hofwa rijda.
i. e. Tije tiena til hofwa för ens Mans Lycka skull.
[⋯]
Skrifften säger och: Alle löpa fulle på Wädiebanen, men en får Löhnen.
[⋯]
til hofwa rijda → SAOB HOV, rida till hovet, söka sig till hovet
tije → SAOB TIO
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
wädiebanen → SAOB VÄDJA ⇒ VÄDJOBANA, tävlings- / kapplöpningsbana; levnadsbana / levnadslopp
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1244:
The haffue icke alle lycke till hoffue rida.
Låle (1300-talet) #893: Hwer scal meth sith hældh tijl hoffwæ rijdhe
Quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat
YFSv (ca. 1450) #817: hwar skal medh sith hæl tiI howa ridha
quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat
#2 Alla få intet sittia främst.
i. e. Alla få icke wara som Swijnefötter.
Åthskillnat böör wara ibland Folck. Ty Gudh är en Ordningz Herre;
Han gifwer then eene högre Ähresäte, än then andra.
[⋯]
Man siunger och vthi Psalmen: Den sigh vphöyer han faller omkull.
ordningz [sic!]: ordningens
siunger: sjunger → SAOB SJUNGA (siunga)
#3 Alla Döö intet som Nödh lijda.
i. e. Mången står mycket ondt vth, och tryckes länge vnder Korszet,
måste endoch leffwa så länge Gudh will.
[⋯]
#4 All Ord skal man icke swara til.
i. e. Medh stillatijgande kan mycket förswaras.
Heeter fördhenskull effter gambla ScholeReglan:
Non rogatus tace. (”Ej tillfrågad, tig!”) Bäst tijga när ingen frågar.
[⋯]
— 17 —
#1 All godh tingh wele hafwa tijdh.
i. e. Man fråghar intet så myckit huru snart en tingh giörs,
som huru wäl, der aff säger man och:
Gudh skoop ingen Hastigheet.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
#2 Allestädz framme, får oreena Händer.
i. e. Den som wil hafwa sin Hand medh i alla syslor,
han får sölota Finger.
[⋯]
Man förstår och här medh, dhen som blandar sigh i
allehanda sqwalp och skarn, han får stanck för omaket.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
syslor: sysslor → SAOB SYSSLA, göromål, bestyr
sölota → SAOB SÖLOT, sölig, smutsig
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#3 Allestädz framme, sällan wällkommen.
i. e. Dhen som will wara medh i all Laag,
han blifwer icke allestädes lijka wälkommen.
[⋯]
allestädz / allestädes (adv.) → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
wällkommen / wälkommen → SAOB VÄLKOMMEN
#4 Allestädz framme, som onda Penningen.
i. e. Dhen altijdh wil haa sin Handh medh i Sodet,
honom händer som ogängze Mynt, som offta blijr drifwet tilbakar,
kommer i mångens Händer, och får ingen Roo.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
ogängze → SAOB OGÄNGSE, ogiltig; ogångbar
tilbakar → SAOB TILLBAKA
— 18 —
#1 Allemans Wän är hwars mans Narr.
i. e. Dhen som giör sigh alt för gemeen,
han blijr allemans åthlöye.
[⋯]
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
#2 All Begynnelse är swår.
i. e. Alla Barn i börian.
Dhet går altijdh trögt när man först skal begynna ett Wärck.
Man säger fördenskull:
Wäl begynt är halfgiort arbete.
[⋯]
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
#3 Allmän nytta Allmän skada.
i. e. Dhen som will wara medh i winsten,
han måste och kiänna förlusten.
[⋯]
#4 Allt Moln gieer intet Regn.
i. e. Som man elliest säger:
Dhet blijr fulle bättre än Booken säger.
Alla plågor drabba intet. Är ett Tröstspråk för Korszbärare.
Dher aff plägar man och säya:
Man måste altijdh hoppas dhet bästa.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1162:
Thet regnar ey alt som molnar.
Låle (1300-talet) #666: Thet wordher eij alt til regen ther molnær
Non pluuiam stillat nubes quecumque vacillat
YFSv (ca. 1450) #593: thet wardhir ey alt rægn som molnar
Non pluuiam stillat nubes quecumque vacillat
Kock [1892], s. 269:
”… det vill således säga: »icke allt är så farligt, som det ser ut».”
#5 All tingh medh Rådh.
i. e. Dhet som giörs medh moget Rådh och betänckiande,
winner gemeenligh ett gott vthslag.
[⋯]
all tingh [från fsv. al þing (pl.): alla ting] (alltid särskrivet i Penu:
all tingh / all ting) → SAOB ALLTING
gemeenligh (adv.) → SAOB GEMENLIG, vanligen, allmänt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #25:
Al tingh medh rådh.
— 19 —
#1 All giärning lyckas intet.
i. e. Dhet löper intet alt så trårätt.
[⋯]
trårätt (adv.): trådrätt, trådrakt
#2 Alla tanckar komma intet i Säcken.
i. e. Man sätter sigh offta mycket före:
Men vthgången står i Gudz Hand.
[⋯]
#3 Alla Önskor falla intet i Taskan.
i. e. Man får intet alt dhet man önskar.
[⋯]
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #58:
Alt thet som önskas kommer icke j secken.
#4 Alla Lemmar lyda Hufwudet.
i. e. Undersåtherna ägha Öfwerheeten lydna stånda.
lydna: lydnad → SAOB LYDNAD
lydna (tryckfel för lydno ?) stånda: jfr. → SAOB LYDNAD 1) d) (†) i uttrycket stånda någon lydno, (vara skyldig att) lyda någon; underordna sig någon
#5 All Land är födebygd.
i. e. Konsten haar en gyllende botn.
Dhen något gott haar lärdt, han får allestädz födan.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#6 Alla weeta godh Rådh förvthan dhen i wåndan ståår.
i. e. Som man wille säya:
Gott gifwa Rådh när intet tränger.
[⋯]
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår)
— 20 —
#1 Alla wore på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
i. e. Ingen föddes vthan Feel.
Heeter fördenskull: Syndare alla.
Sua cuique sunt vitia. Eras. (”Var och en har sina fel.”)
[⋯]
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
#2 Alla Foglar äre icke Höökar.
i. e. All Diuur äre icke Kloodiur.
Dhe fromme måste och wara til, och boo hoos dhe onda.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #33:
Alle foglar, äro icke hökar.
Låle (1300-talet) #674: Ey ære allæ fwglæ høghe
non alacres nisus gerit omnis au is quasi nisus
YFSv (ca. 1450) #605: ey æra alle fughla høka
non alacres visus gerit omnis auis quasi nisus
#3 Allom är förbudet bryta, män ingen at bättra sigh.
i. e. Som man wille säya:
Bättring giör Syndaren frij.
Dhen Rättferdige faller 7. Reesor, och ståår åther vpp igen.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
allom är förbudet […]: för alla är det förbjudet […]
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
⇒ Swenske ordsedher (1604) #42:
Allom äro förbudet bryte, men ingen bättras.
#4 Alla Hundar bijta intet Räfwen.
i. e. Mången håller baak om Bärget, och wil intet vth medh Sanningen.
Om sådana haar Erasmus sagt: Bos in lingua. (”En oxe på tungan.”)
[⋯]
håller baak om bärget → SAOB BERG, hålla sig bakom bergen, hålla sig dold
#5 Alla Skoor göras intet öfwer en Läst.
i. e. Alla nycklar hängia intet wedh ett bälte.
#6 All Blomster tiena intet til Kryddeqwast.
i. e. Mycket fagert fängelöst.
Dhet är icke alt nyttigt, som är fagert för Ögonen.
fängelöst = fägnelöst → SAOB FÄGNAD ⇒ FÄGNELÖS, glädjelös
#7 Allmosa mindrar intet, Kyrckiegång hidrar intet.
i. e. Dhet som giffz til Gudz ähra, minskar intet förråd;
Hööd kan och blifwa burgit, fast man först går i Kyrckian.
[⋯]
hööd → SAOB HÖ
burgit (perf. part.): bärgat → SAOB BÄRGA 6), skörda
⇒ Swenske ordsedher (1604) #17:
Almosen dömer icke peningen och messan förkortar icke daghzledhen.
dömer troligtvis feltryck för tömer (tömmer) SAOB → ALLMOSA
Låle (1300-talet) #710: Almøssæ tømmær eij pwngh oc eij messæ dags færdh
non eloys bursam minuit nec missa dietam
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 21 —
#1 Aller i Munnen, som Simpan i Hufwud.
i. e. Mycket aff Munnen, och lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soen.
[⋯]
aller (adj.) → SAOB ALL, hel och hållen; närmande sig den adverbiella
betydelsen ”helt och hållet”, ”i sin helhet”, fullständigt”, ”alldeles”
simpan → SAOB SIMPA, fisk av släktet Cottus
klipte [sic!]
#2 All uhrsächt är godh, när hon finner rum.
i. e. Dhet är gott enskylla sigh när dhet blijr wäl vptaget.
[⋯]
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
#3 All ting haar sitt skiffte.
i. e. Intet vnder Solen är beständigt.
[⋯]
— 22 —
#1 All ting will haa sin tijdh.
i. e. Tijdh will tagas i acht til all giärning.
[⋯]
#2 Allt för runn, giör Wällingen tunn.
i. e. Dhen som geer så han tigger, skal man slåå så han ligger.
Man sägher dherföre:
Liberalitas liberalitate perit. Hieron. (”Frikostigheten omintetgör sig själv.”)
[⋯]
runn → SAOB RUND, frikostig, givmild, rundhänt; slösande
#3 Allt Watn will i Hafwet.
i. e. Dher mycket är, dijt will altijdh meehr.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #48:
Allt watn will j haffuet.
Låle (1300-talet) #141: Ee wil wan tijl strandhe
Certant intrare cuncta fluenta mare
YFSv (ca. 1450) #121: alth watneth vil til haff flyta
Certant intrare cuncta fluenta mare
Kock [1892], s. 75:
”Strand synes här (liksom förhållandet ännu kan vara i nyd., se Molbechs ordb.) användas om »den kysten eller strandbredden nærmeste deel af havet».”
#4 Allt för stränge, råda intet länge.
i. e. sträng styrszell sätter aff sähtet.
[⋯]
stränge: stränga
— 23 —
#1 Allt Watn släcker Eelden.
i. e. Oreent Watn släcker och en brand.
Aff samma förstånd säger man och:
Swijn alla swarta i mörckret.
Item: Hunger wällier intet Brödh.
[⋯]
#2 Allt för ödmiukt, är förklädd höghfärd.
i. e. Mången giör diupt reverentz, och meenar dher intet medh:
Är lijkwäl stålt i hiertat. Och är altså intet all dher han synes.
[⋯]
#3 Allt för mycket är osundt.
i. e. Måttan är i all ting bäst.
[⋯]
#4 Allt bör sökias medh sämia förr än swärd drages vth.
i. e. Man måste låta Lagh gå för slagh.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 24 —
#1 Alltför stoor frijheet giör siälffzwåld.
i. e. Godh frijheet blijr offta miszbrukad.
[⋯]
siälffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD 1) (†) självbestämmanderätt
#2 Allt för klook, är största took.
i. e. Förmeent Wijszdom är största dårskap.
[⋯]
#3 Allt för höfligh, är Narren lijkast.
i. e. Måttan är i all ting bäst.
[⋯]
#4 Allt för kiäck, är största Giäck.
i. e. Förmätenheet haar fahra medh sigh.
Deraff plägar man och säya:
Dhen Fahran älskar han förgås dher i.
[⋯]
kiäck → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
#5 Allt för dyrt, blifwer sällan kiöpt.
i. e. Som man wille säya:
Dhen som håller för mycket aff sigh sielff,
han blifwer aff andra försmådder.
[⋯]
#6 Allt för noga, minskar Wänskapen.
i. e. Som man sade:
Man får intet sweeda alt som ludit är.
Blandh wänner får man intet wara för granräknande.
[⋯]
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
— 25 —
#1 Allt för stoor ähra, lychtas medh skammen.
i. e. När en owärdigh skeer altförmycken hedher,
så räcknas dhet honom för en wahnähra.
[⋯]
altförmycken (sammanskrivet): alltför mycken → SAOB ALLTFÖR
#2 Allt som Lijfwet lyster.
i. e. När willia och Lust må giöra Laagh, så giör hwar effter sitt behag.
Och brukas aff en part myndige, som förmeena dem alt wara fritt,
dhet dhem sielfwe lyster åth.
[⋯]
som förmeena dem alt wara frittt (ack. m. inf.: som anser att allt är fritt för dem) → SAOB FÖRMENA, v.2, anse, mena
lyster åth → SAOB LYSTA, lysta åt, ha lust till; längta efter
#3 Alltijdh wärre som effterkommer.
i. e. Sällan bytes til bättring.
wärre (komp. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
#4 Alltijdh något nytt, sällan något gott.
i. e. Bland nya tijdender plägar i gemeen sällan höras dhet som gott är.
Derföre haar och Erasmus sagdt:
Raro quid boni rumores. (”Löst prat betyder sällan något gott.”)
[⋯]
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
#5 Alltijdh bättre Sädh på annars Åker.
i. e. Ingen fägnar sin deel.
[⋯]
Annars Koo haar altijd större juder.
[⋯]
fägna → SAOB FÄGNA, vara glad över
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
juder → SAOB JUVER
— 26 —
#1 Alla haa en Gudh, men icke en natur.
i. e. Så mång Hufwud, så mång sinne. Quot capita, tot sensus.
[⋯]
Och sannas sådant aldrasnarast i Öölstugun; Dher dhen ena wed rwset roopar;
Dhen andra sompnar; Dhen 3. leer; Dhen 4. gråter.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #55:
Alle hafwa en Gudh, men icke eensz natur.
eensz (adj. oböjl.): en och samma, samma → SAOB ENSE I. 1)
#2 All ting haar en ände.
i. e. Intet är beständigt.
[⋯]
Man pläghar och skiämptwijs säya.
All ting haar en ända, men Korfwen haar twå.
skiämptwijs → SAOB SKÄMT– | –VIS, på skämtsamt sätt; skämtsamt, på skämt
#3 Allt för klookt Folck regera intet wäl.
i. e. Dhe som wela wara alt för accurat vthi ämbeten,
dhe giöra offta för mycket til saken.
[⋯]
— 27 —
#1 Allt som man wään sigh.
i. e. Waanan är dryger; Han är onder at kasta i wråå. Heeter altså:
Consuetudo est altera natura. (”Vanan [är såsom] en andra natur.”)
Elliest plägar man och skiämptwijs säya:
Alt som man wään sigh, taa i fampn när man täähn sigh.
Ty i gemeen är dhen som räcker sigh, antingen kååth eller laath.
Dhe gambla hafwa fördenskull sagt:
Räckia, bodar kättia.
wään sigh → SAOB VÄNJA, vänja sig vid
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
täähn sigh → SAOB TÄNJA, sträcka ut sig
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
räcker sigh → SAOB RÄCKA, sträcka på sig
kååth → SAOB KÅT, glad, levnadslustig
räckia → SAOB RÄCKA, utsträckande
bodar → SAOB BÅDA, tyda på
kättia → SAOB KÄTTJA, livskraft, ysterhet, yrhet; uppsluppenhet; munterhet
#2 Allt löper til ändan.
i. e. Allt skyndar til vndergång.
Dhet ena wäxer til, dhet andra faller aff, och altså successive fort,
såsom löfwen på Trään.
fort → SAOB FORT I. 3), bort
#3 Andras feel giöra ingen Laag.
i. e. Dhet hielper intet then brotzsliga,
at andra hafwa och syndat, så wäl som han.
[⋯]
#4 Andras feel määta, sitt egit förgäta.
i. e. Wij kunna see grandet i wår nästas Öga,
män biälcken i wårt egit blij wij intet warsze.
[⋯]
»Huru seer tu itt grand j tins brodhers ögha,
och warder icke warse en bielcka j titt ögha?»
(Matteus 7:3 @ Gustav Vasas bibel 1541)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #659:
Man seer offta grandet vthi wår nästes ögon,
och icke biälken vthi wårt egit ögha.
— 28 —
#1 Andras Feel Lära bäst.
i. e. Bäst lära aff annars Skadha.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#2 Annars Skada, glömmes snart.
i. e. Dhet som angår en annan, lägger man intet så hårdt på Hiertat.
Ty dhet är altijdh gott at binda om en heel Finger.
Cicero haar fördenskull sagt: Cito arescit lacryma in alienis malis.
Som man wille säya: Tårarna torckas snart wedh annars Olycka.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
— 29 —
#1 Antingen til Reepet eller Greepen.
i. e. När en Mennniskia blijr desperat om sin Wälfärdh, måste hon antingen
arbeta medh ähran (dher medh Greepen förstås) eller stiäla sigh til Födan,
och så få Reepet, i. e. Gallgan til arbetslöhn.
Dheraff plägar man och säya:
Dhen som tränger, han stiäl til dhesz han hänger.
[⋯]
gallgan → SAOB GALGE
#2 Antingen Ägg eller Vngar.
i. e. Dhet måste antingen bogna eller brista.
När man haar något swårt wärck före, som går något trögt,
reepar man stundom Moodh medh ett sådant Ordspråk;
förståendes, at dhet måste en gångh grijpa ända,
på ett eller annat sätt.
[⋯]
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#3 Antingen Skalcken sitter eller ståår, så är han i Dagh så godh som i gåår.
i. e. Paddan är sigh altijdh sielff lijk. Hon byter sällan Sinne til bättrings.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 30 —
#1 Arbete är gott för armood.
i. e. Dhen som orkar arbeta, han swälter intet.
[⋯]
Den ey arbetar, effter Maaten han leetar.
[⋯]
#2 Arbete giör sömpnen sööt.
i. e. En trogen Arbetare kan wäl sofwa.
[⋯]
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
#3 Arbete vthan hwijla, warar intet länge.
i. e. Hwijla lijsar möda.
Vthan rast och respiration kan Kroppen intet vthärda.
[⋯]
lijsar → SAOB LISA, lindra, underlätta
#4 Arbete och Mödha, är Dagligh Spijs och Födha.
i. e. Menniskian är född til Arbete och wedermöda,
såsom Fogelen til flyga.
[⋯]
— 31 —
#1 Arbete fördrifwer Laster.
i. e. Dhen som städes blifwer vthi sin kallelses arbete,
han vndwijker mycken odygd.
[⋯]
#2 Arbete är halff Hälsa.
i. e. Flijtigt arbeta, fördrifwer mycken siukdom.
[⋯]
#3 Arbetaren är sin Löhn wärdh.
i. e. Som man wille säya:
Bindt icke Munnen til på Oxen som tröskar.
[⋯]
Dhen som tienar wedh Altaret, han måste och hafwa födan dheraff.
[⋯]
— 32 —
#1 Arfwingars Grååt haar Löyet baak om sigh.
i. e. Aldrigh så ondt, dhet är ju til något godt.
Hopp om Arfwet stillar snart Sorgen.
[⋯]
#2 Arga Hundar få rifwit Skinn.
i. e. Dhen altijdh will slåsz, får något at plåstra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #531:
Ilskin hundh får gäfft rijffuit skijn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #369:
Galne hundar få riffuit skin.
gäfft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
#3 Argt Löffte bör intet hållas.
i. e. Dhet onda som man vthlofwar dhet binder ingen.
[⋯]
argt: illasinnat → SAOB ARG 1) av ond art i moraliskt hänseende; usel, ond, illasinnad, elak
#4 Arg Son är Faderens blygd.
i. e. Lijka som en Fader haar ähra aff en from och lydigh Son;
Altså haar han och neesa aff en ond och geenwördigan.
[⋯]
arg → SAOB ARG 1) av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond, elak
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
nesa → SAOB NESA, skam; vanära; vanheder
geenwördigan: trilsk → SAOB GEN- | -VÖRDIG 1) (†) tredsk, egensinnig, motspänstig, motsträvig, fientlig, besvärlig
— 33 —
#1 Arla gröda är serla föda.
i. e. Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
arla: tidig → SAOB ARLA 2) adj.: tidig (morgon och dyl.); som hänför sig till / äger rum under / tillhör den tidiga morgonstunden, morgon-
serla: sen → SAOB SÄRLA II. adj. sen; som äger rum under / hänför sig till en sen tidpunkt, särsk. sena kvällen, kvälls-, skymnings-
#2 Arm höghfärd, skräppa och swälta.
i. e. Liuga i sin egen pung.
Man säger fördenskull dher om invective:
Tepisum non alens, canes alis. Eras.*
(”Dig själv föder du inte, [men] hundar föder du.”)
Som man wille säya: Han föder Hundar, och haar sielff intet Brödh.
[⋯]
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
invective (adv. till lat. invectivus): på ett klandrande sätt; som klander
*Adagia #1488
#3 Armod giör mannen blödigh.
i. e. Lijten är altijdh minst.
Dhen fattige blijr altijdh baak Dören.
[⋯]
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
dören: dörren → SAOB DÖRR
#4 Arm Tiggiare som icke kan gå ett Hws förbij.
i. e. Han är illa trängder, som nödgas bedia dhen han intet giärna will.
tiggiare → SAOB TIGGARE
hws → SAOB HUS
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
#5 Arm Wärd, som icke kan borga en Afftondryck.
i. e. När man är aff någon worden förtörnad, och icke strax will eller kan
medh lämpa sökia revenge, vthan affseer dher til beqwämbligh lägenheet,
så brukas dhetta såsom en vndsäyelse.
[⋯]
lämpa → SAOB LÄMPA, med lämpa, med lätthet, utan besvär / svårighet
#6 Arm Steek dher intet dryper aff.
i. e. Ringa ämbete som ingen nytta gifwer.
Ty elliest säger man:
Ämbete gieer Kappa.
arm: ynklig → SAOB ARM 2) b) (numera föga brukligt) i vissa ordspråksartade talesätt: jämmerlig, erbarmlig, ynklig, skral, stackare till, strunt till
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1012:
Thet är en arm steek som inthet dryper aff.
— 34 —
#1 Armodh hindrar vpkomst.
i. e. Fattigdom stöter mången från högsätet.
[⋯]
#2 Arm Rotta, som icke weet meehr än ett hool.
i. e. Dhen listige weet många ränckior.
Man säger fördenskull:
Rottan finner fulle hool, fast stugun wore full medh Katter.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
stugun: stugan → SAOB STUGA
wore (impf. konj. sg.): skulle vara / hade varit → SAOB VARA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1023:
Thet är en arm musz som icke haffuer mer en itt holl.
Låle (1300-talet) #489: Thet ær een vsell mwss ther eij haffwer vdhen eeth hwl
Jlle miser mus est cui non vno lare plus est
YFSv (ca. 1450) #426: thet ær een ond mws ey hawir meer æn eth hws
jlle miser mus est cui non vno lare plus est
#3 Armod lärer tiggia.
i. e. Ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
Nöden drifwer Hunden i band.
[⋯]
#4 Armod är Ålders last.
i. e. Fattigdom är gammal mans plåga;
Effter som han för swagheet skul, intet kan wärfwa sitt vppehälle.
En wijs Man skal wara tilfrågad hwad honom syntes dhet älendigste ting wara;
Och gifwet til swar: Senex egens. i. e. En gammal fattigh.
[⋯]
— 35 —
#1 Armodh är offta rådhlöös.
i. e. Dhen fattiga feelar offta godh rådh. Honom är godh rådh dyr.
#2 Arma Mågar, giör slächten ringa.
i. e. Fattigdomen är altijdh i föracht.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #63:
Arme mågar göre slechtene lågher.
#3 Arm och rijk, giör Döden lijk.
i. e. Döden klappar och på Kongzhwset, så wäl som på Tiggiare koyan.
[⋯]
Och slutas fördenskull här medh; At Döden är allom öden.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → Dahlgren Glossarium, s. 1025: Öden, adj. Af ödet bestämd
#4 Armod lärer Konster.
i. e. Fattigdomen lärer föda sigh.
Naaken Qwinna drifwer nöden til spinna.
[⋯]
#5 Armod är ond at döllia.
i. e. Fattigdomen måste fulle brista vth; Han kan intet wäl skylas.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
— 36 —
#1 Armodh lärer spara.
i. e. Lijtet i korgen lärer fulle knappa.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
knappa (v.): vara sparsam → SAOB KNAPPA, minska, spara
#2 Armod lärer Laster.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
[⋯]
#3 Armod giör Döden sööth.
i. e. Dhen som lefwer i älende, han löper intet mycket vndan för Dödhen:
effter han giör ände på hans jämmer. Dheraff man och pläghar säya:
Döden hielper vhr Nöden.
[⋯]
älende → SAOB ELÄNDE
effter → SAOB EFTER I. 12) eftersom, emedan (i kausala konjunktionella uttryck)
#4 Art föllier art.
i. e. Katt bråår på kiöön.
[⋯]
art: påbrå, släktskap → SAOB ART 3) medfödd beskaffenhet / natur, som någon / något har på grund av sitt ursprung / sin härkomst; 3) a) α) den inneboende naturen / karaktären såsom fast och stabil / benägen att oförändrad övergå från generation till generation
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
B
— 37 —
#1 Baaktaal vthan grund, går intet länger än til Öronen.
i. e. Lögn låter intet limma sigh; Hon haar intet beståndh.
Ty när sant kommer fram, så får lögnen skam.
Heeter altså:
Wachta digh för ond giärning, lögn får snart wändning.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
låta limma sig: låta vitmena sig, låta sig göras vit → SAOB LIMMA
låter intet limma sigh: går inte att göra vit/utplåna
#2 Baaktaal giör Wänneskilnad.
i. e. När man försmäder och baaktalar sin wän, så taar wänskapen snart en ända.
#3 Baaktaal ifrad blijr snarast sport.
i. e. Jw meer man rörer i skarnet, jw wärre dhet luchtar.
Jw meer man wredgas öfwer förtaal, jw meer blifwer dhet rychtbart:
Men om dhet intet achtas, så faller det aff sigh sielfft.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
— 38 —
#1 Bannor bijta intet til Beens.
i. e. Hoot dräper ingen.
Item: Lijka hwadh Hunden skiäller när han bijtz intet.
Är ett gemeent taal bland treeskt och owilligt legefolck,
som aff bannor och correction förwärras, mehr än förbättras.
[⋯]
till beens: i benen / i kroppen [som prygel]
lijka → SAOB det är LIKA I. 4): det saknar betydelse / är likgiltigt
gemeent → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
treeskt → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
#2 Barn gå frå Hiertat, och til hiertat igen.
Dhe äro Föräldrarna käre, och fördenskull går dhem til Hiertat,
när dhe råka i någon nödh och olycka.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
#3 Barnen äre aldrigh så mångh, så är doch Faderen äldst.
i. e. Fast en Fadher hadhe mång och myndigh Barn,
så bör honom lijkwäl aff dhem sin skäliga heeder och ähra,
fast han än wore något geenwördigh.
[⋯]
bör honom → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
geenwördigh: trilsk → SAOB GEN- | -VÖRDIG 1) (†) tredsk, egensinnig, motspänstig, motsträvig, fientlig, besvärlig
— 39 —
#1 Barnahänder äre snart fylte.
i. e. Dhe äre medh ringa nögde.
Man säger och fördhenskull:
Med lijtet fägnas ett Barn.
fylte (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
nögde → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
fägna → SAOB FÄGNA, glädja, fröjda; roa
#2 Barnaminnet är långt.
i. e. Dhet som är skedt i Vngdoms åhren,
mins man offta bättre, än dhet som nyligen är händt.
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
#3 Barn äre snart lockade.
i. e. Medh ringa tubbas ett Barn.
Item ut superius, Barnahänder äre snart fylte. (⇑ 39 #1)
tubba → SAOB TUBBA, locka, övertala
fylte (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #933:
Siw års barn är snart lockat.
siw → SAOB SJU
Låle (1300-talet) #979: Siw aars gammelæ barn ær snart at lockæ
Septennem puerum flectunt bellaria rerum
YFSv (ca. 1450) #938: hwar wil sik bæst som siw aara gamal ær
Septennem puerum flectent bellaria rerum
#4 Barn giör Barns giärning.
i. e. Effter Förståndet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #88:
Barn gör barne gärningh.
YFSv (ca. 1450-talet) #529: thet ær gamal sidh barn gør barns gerninga
#5 Barnagiömmor, arma giömmor.
[⋯]
barnagIömmor → SAOB BARNAGÖMMA, ställe där barn förvarar sina dyrbarheter
⇒ Swenske ordsedher (1604) #81:
Barne gömor ära arme gömor.
#6 Barnen äre intet för mång, när dhe ställa sigh wäl.
i. e. Föräldrarna räkna ingen mödha för fromme och lydiga Barn.
ställa sigh → SAOB STÄLLA SIG, skicka sig, bete sig
— 40 —
#1 Barn klaga wäl öfwer Rijset: Men tijga dheres broth.
i. e. Hwar färgar giärna sitt feel, och skyler sin brist,
när straffet är förhanden.
[⋯]
broth → SAOB BROTT
⇒ Swenske ordsedher (1604) #85:
Barn klagar sin nödh och tijger sin skuldh.
Låle (1300-talet) #392: Barn kærer hwat thet faar oc syer eij hwat thet gør
Flendo puer queritur ob verbera causa tacetur
YFSv (ca. 1450) #361: barn kærær siik gratande ok thighir hwat thet hawir brutith
flendo puer queritur obuerbera causa tacetur
#2 Barn giör så i Byy, som dhet är hemma waant.
i. e. Waanan är dryger. Onder at kasta i wråå.
[⋯]
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
⇒ Swenske ordsedher (1604) #82:
Barnet gör j byn som thet är hemme want.
Låle (1300-talet) #279: Saa gør barn i by som hime ær læret
Ede quod indigena puer efficit hoc aliena
YFSv (ca. 1450) #242: swa gør barn i by som hema ær want
Ede quod indigena puer efficit hoc aliena
#3 Barnamagen är blind.
i. e. Han taar wedh allehanda spijs. Och lijknas wedh en formans taska,
som taar emoot allehanda mynt.
Hwar vnder och förstås dhen girigas begärelse.
taar wedh: tar emot → SAOB TAGA ⇒ TAGA VID 1) c), mottaga, ta emot
forman → SAOB FORMAN, körsven, kusk; person som kör en fora, forkarl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #80:
Barne magan är blinder.
Låle (1300-talet) #135: Blijndher ær barne mawæ
Cecuciens pueri stomacus censetur haberi
YFSv (ca. 1450) #115: blindhir ær barns maghi
Cecuciens pueri stomacus censetur haberi
#4 Barn och Narrar tala snarast sant.
i. e. Dhe weeta intet annat, än säya dheet dhe hafwa hördt och sedt.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #146: Barn syer gernæ sandheth
est frasis in puero bene consentanea vero
YFSv (ca. 1450) #272: barn sighir gerna santh
est frasis in puero bene consentanea vero
#5 Barnlösa giör föracht.
i. e. Ächtenskap vthan Barn lijder försmädelse.
[⋯]
— 41 —
#1 Barn ösas intet vhr Brunnen.
i. e. Dhe äre aff Modren intet så lätt kiöpte.
[⋯]
#2 Barnasorger ändas snart.
i. e. Dhe läggia ingen sorgh på hiertat.
Dhe fråga intet effter hwadh Kakan kostar.
Item: Dhe hafwa snart vthsörgdt.
vthsörgdt → SAOB UTSÖRJA, ge utlopp åt och uttömma sin sorg
#3 Barn är Modrens bästa speleman.
i. e. Lust och tijdfördriff. Ty Moderen kan altijd bäst
delectera sigh aff Barnetz leek.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #90:
Barn är modrens beste lekare och speleman.
Låle (1300-talet) #726: Barn ær modherens bæsthe legheræ
Optimus altrici solet infans hijstrio dici
YFSv (ca. 1450) #653: modhor ær bæst lækiare til sith barn
Optimus altrici solet infans hystrio dici
#4 Barn äre fattigh mans Rijkedom.
i. e. Dhet är en Gudz wälsignelse; Ty medh Barnlösa
föllier försmädelse, som hände Hanna* Samuels moder.
[⋯]
*Hanna Samuels moder ☞ 1 Samuelsboken 1:6-7 @ Bibel 2000
#5 Barnaryggen will böyas i tijdh.
i. e. Barn bör ifrå vngdommen hållas vnder lydna.
[⋯]
Blöta bårdskärare göra rutna Såår.
ifrå → SAOB FRÅN
lydna → SAOB LYDNAD
blöta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#6 Barn måste och haa Äpple wedh Rijset.
i. e. Godh Ord måste och wara medh wedh Vptuchtelsen.
Dhet kallar man på Swänska: Lockebrödh.
— 42 —
#1 Barn äre snart rette.
i. e. Dhe äre snarstickne.
[⋯]
rette → SAOB RÄDD
snarstickne → SAOB SNARSTUCKEN, (som (tvärt) blivit) förnärmad / arg / ilsken
#2 Beed för Tiufwen: Men önska at han icke löner digh.
i. e. I gemeen plägar man fåå skamm til tacka, när man hiälper en Tiuff.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #324:
Gör wel wid en skalk, och bid till Gudh at han lönar tig aldrigh.
Låle (1300-talet) #753: Gør wel modh een skalck oc bedh til gudh han løner teg eij
Pande benigna noto tibi nil reddat pete voto
Låle (1300-talet) #1203: Gør een skalk tijl gode oc beedh til gud han løner tegh
zelans versutum pete ne tibi det retributum
YFSv (ca. 1450) #688: gør ondhom goth ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
pande benigna nota tibi nil reddat pete voto
YFSv (ca. 1450) #1109: gør wæl widh ondan ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
Zzelans versutum pete ne tibi dat retributum
Läs i Låle-texten 1203 tegh ey, och i YFSv-texten 1109 det. (Kock [1892], s. 304)
#3 Bedia är tyngre än plöya.
i. e. En alfwarsam Böön, är swårare än gå wedh Plogen.
[⋯]
#4 Begynna medh Nåål, och lychta medh Silffskåål.
i. e. Tiufnad börias mäst medh smått, och lychtas medh stoort.
[⋯]
silffskåål: silverskål → SAOB SILVER– | –SKÅL
#5 Behållen som sitt haar.
i. e. Byte giörs offta för giäckerij.
Ty Bythe gåår sällan aff vthan skada på endera sijdan.
Derföre blijr dhen altijdh skadelös, som sitt egit behåller obytt.
behållen → SAOB BEHÅLLEN 5) a) (†) som har det bra (ställt för sig), som kan vara belåten
#6 Bekiänd Saak är halff tilgifwen.
i. e. När man godhwilligt bekänner sin broth,
så haar man giärna medhlijdande medh dhen brotzliga.
[⋯]
saak: förseelse→ SAOB SAK 3) om brott / brottslighet / förseelse och dyl. som utgör anledning / orsak till anklagelse / beskyllning / åtal / fällande dom
tilgifwen: förlåten → SAOB TILL- | -GE 2) (†) efterskänka (något, särskilt pålaga / skuld och dyl.) åt (någon) 3) (numera blott i vitter / högre stil) förlåta (någon något)
broth → SAOB BROTT
— 43 —
#1 Bekiänna haar bracht mången om Halsen.
i. e. Vthi Lijffszaker taar man icke någon lätteligen aff daga,
vthan föregående egen bekiännelse.
[⋯]
lijffszaker → SAOB LIVSSAK, brott som straffas med livets förlust
lätteligen (adv.): lättsinnigt → SAOB LÄTTELIGEN 3) (†) lättsinnigt, obetänksamt, nonchalant, lättvindigt
#2 Bekiänd Saak är så godh som wittnad.
i. e. Til en kiänd saak behöfwes inga witna.
[⋯]
saak: förseelse→ SAOB SAK 3), om brott / brottslighet / förseelse och dyl. som utgör anledning / orsak till anklagelse / beskyllning / åtal / fällande dom
witna → SAOB VITTNA
kiänd: : erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #17:
Kend saak är så godh som witnat.
kend: erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
Anm. I detta uttryck anslutes känna av nutida språkkänsla ofta felaktigt
till betydelse KÄNNA 3) veta, hava kunskap om (någon / något), hava reda på (något)
#3 Bekymbra sigh om Nürnberg*, dher man ingen Steen ågher.
i. e. Fåfängh och onödigh omsorg, som enom intet angår.
[⋯]
Achte hwar sitt, låte annars fara.
[⋯]
ingen steen → SAOB STEN, ingen sten, i fråga om (fast) egendom: icke något alls, ingenting
ågher (pres. ind. sg.): äger → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
*Nürnberg ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 10:
»På grund av sin merkantila och kulturella blomstring
var Nürnberg en av de mest kända städerna i Europa och kunde alltså åberopas
även av den som aldrig satt sin fot där.»
#4 Besinna kan mycket finna.
i. e. Flijt ökar weet. Dhen som något diupt täncker effter,
och lägger Hufwud i blööth, han kan mycket gott finna på.
[⋯]
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
lägger Hufwud i blööth → SAOB BLÖT (sbst.) e) i uttrycket lägga huvudet i blöt anstränga / bråka / bry sin hjärna / sitt huvud (med något)
— 44 —
#1 Betha biuder betha.
i. e. När man genom siukdom haar mist appetit til maat,
lockas offta den siuka medh lijtet i sönder;
Och således lockar dhen ena bethan dhen andra.
Item: Vthi ett gott laag lockar offta dhen ena Bäkaren dhen andra til drycks.
betha → SAOB BETA, ett avbitet stycke, tugga, munsbit
bäkaren → SAOB BÄGARE
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #959: Bijdh biwdher andhen indh
Segma commesatum reliquo parat oris hiatum
YFSv (ca. 1450) #872: biti biwdhir æ annan in
Segma comessatum reliquo parat oris hyatum
#2 Betzel och Tömm håller Hästen i styre.
i. e. Straff och tuchtan håller skalcken i lydna.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
lydna → SAOB LYDNAD
#3 Betzlebullan är Wänedryck.
i. e. När goda wänner skillias åth,
öker man stundom drycken medh en ny skåål;
Och en reesande wän dricker fulle en dryck til Valete,
när han will stijga til Häst, och kan skee sedan han sitter på Hästen;
Det hafwa dhe gambla kallat Betzlebullan.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
Valete: faren väl! → SAOB VALETE, i uttrycket dricka valete, dricka en skål till avsked
#4 Bij vthan Wijse dhe flyga willa wägar.
i. e. Dher intet förstyre är, dher föres ett galet Hwszregimente.
bij: bi → SAOB BI
wijse: vise → SAOB VISE 3) bidrottning
will → SAOB VILL, vilse
förstyre: ledning → SAOB FÖR- | -STYRE, ledning; föreståndarskap
Låle (1300-talet) #146: Nar wijsen ær borthe thaa fare byerne wildhe
Cetus apum nutat apiastrum quando refutat
YFSv (ca. 1450) #126: førsta wisin ær borto tha fara biin wil
Cetus apum nutat apiastrum quando refutat
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): ther bien skilias fra sin wiisa
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 63, rad 1881.
#5 Bijda och lijda, stillar mycken qwijda.
i. e. Tolamodh öfwerwinner alt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1195:
Tålamodh öffuer winner all tingh.
öffuer winner (1604) särskrivning av öffuerwinner (1636).
— 45 —
#1 Bindt intet Siällan på skalcken, han låter fulle elliest höra sigh.
i. e. Paddan theer sigh fulle otecknad.
siällan → SAOB SKÄLLA, klocka som hänges under halsen på husdjur (för att man skall kunna höra var det befinner sig)
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
elliest: ändå → SAOB ELJEST
theer sigh → SAOB TE, refl.: visa sig, träda fram
#2 Binda Korfwen wedh Hunden.
i. e. Sättia Bocken til Träägårdzwachtare.
[⋯]
Vlfwen går wall medh Fååren;
Och Höken wachtar Hönszen.
#3 Bittijda Herre blijr länge Dräng.
i. e. Dhen som altför hastigt häfwes vp vhr stoftet,
til något wälde, (som Erasmus kallar:
A remo ad tribunal.* (”Från åran till talarstolen.”)
och weet intet at bära sin lycka, han råkar offta dher öfwer
i största Servitut. Man plägar och dher om säya:
Tolluntur in altum, ut lapsu graviore ruant.
(”De lyfts upp i höjden för att störta ner i ett [ännu] tyngre fall.”)
[⋯]
Är fördenskull bäst at gå
per gradus ad honores (”steg för mot hedersbetygelserna”);
Och måste då heeta: Pyckiare, förr än Skippare.
pyckiare → SAOB PYCKARE, sjöman av låg / lägsta grad
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
*Adagia #2386
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1026:
Then som bittida bliffuer herre han warer lenge staldrängh.
Låle (1300-talet) #65: Hoo aarl wil wære herre han bliwer lenghe swen
Aret seruilis fore qui festinat herilis
Låle (1300-talet) #265: Hwo aarligh wil wordhe herre han wordher længe swæn
Duret seruilis fore qui festinat herilis
Låle (1300-talet) #1118: Hoo aarligh wiI wære herre han scal længhe wære swæn
Vernula proteler dum peta celsa celer
YFSv (ca. 1450) #229: hwa arla wil wardha herra han ær længe swen
duret seruilis fore qui festinat herilis
YFSv (ca. 1450) #1038: hwa arla wardhir herra han bliwir længe swen
vernula proteler dum peta celsa celer
— 46 —
#1 Bittijda sadla, och rijda seent.
i. e. När man sätter sigh före något medh hast at vthrätta,
blijr hindrad, och råkar dher öfwer i drögzmåål,
då plägar man säya: Han sadlar bittijda och rijder seent.
#2 Bittert kan medh bittert boothas.
i. e. Dhet ena onda kan offta fördrijfwa dhet andra.
[⋯]
#3 Biudh intet Lwsen i Skinfällen.
i. e. Snylltegiästen kommer fulle obedin.
Man plägar fördenskull säya:
Dher Giästebudh hålsz, dhijt sanckas giärna slödredh.
fulle (adv.): helts visst → SAOB FULLER
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O- ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls → SAOB HÅLLA
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #987:
Slep icke lusen j skinfällen.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #642:
Lwsen kommer wäl j skinfällen.
#4 Biörnen slår man intet medh Rijs.
i. e. Fåfängt tuchta Paddan medh Halmstråå.
Slåå watn på Gåsen.
Item: Treesker geer intet om bannor.
treesker → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
gieer … om → SAOB GIVA ⇒ GIVA OM: bry sig om, fråga efter
#5 Biörnen och Biörnekarlen dhe haa icke een tancka.
i. e. List emoot List.
[⋯]
tancka → SAOB TANKE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #137:
Biörn och biörnekaren tenkia icke alt itt.
#6 Biörneskinnet bijtz intet.
i. e. Dhen Gåås som halszen är aff, hon roopar intet mehr.
[⋯]
#7 Bland onda wilkor wällier man giärna dhet bästa.
i. e. Ondt wällia blandh det som intet doger.
Man refererar elliest om en Man som hade taget sigh en
mycket lijten Hustrw, och när honom dher om är wordet
frågat hwarföre, skal hafwa gifwet til swar
E multis malis minimum elegi.
(”Av många onda ting har jag valt det minsta / det minst onda.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
— 47 —
#1 Bland 3. stallbrör blijr altijdh en klämder.
i. e. Inter tres socios semper excluditur unus.
(”Bland tre kamrater utestängs alltid en.”)
[⋯]
#2 Blandar man sigh i Draaff, så blijr man ätin aff Swijn;
Blandas man med Gull, så blijr man lagd i Skrijn.
i. e. Dhen intet kiännes aff sigh sielff, han kiännes aff vmgiänget,
och blijr dher effter hedrad.
[⋯]
Lijka Foglar flyga giärna samman.
[⋯]
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1027:
Then som blander sigh medh draff, han bliffuer aff suin vpäthin.
Låle (1300-talet) #827: Hoo segh blandher meth saadher hanum ædher swijn
preda suilla valet fore qui cum furfure squalet
YFSv (ca. 1450) #759: hwa sik blanda widh sadha honum æta swiin
preda suilla valet fore qui cum furfure squalet
#3 Blinder leeder dhen blinda i groopen.
i. e. Narren will lära Skratten, båda lijka klooka.
skratten → SAOB SKRATTEN, i sg. best. form: djävulen, den onde; tok, dumbom
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1178:
Then ene blinder ledar then andra j kulone.
kulone: kulan, gropen → SAOB KULA sbst. 4 1) håla; grotta; förr även: (mindre) grop
Olaus Petri – En nyttog postilla (ca. 1528), s. 55:
En blinder ledher … then andra och falla bådhe j kulona.
»Kan ock en blinder ledha en blindan, falla the icke bådhe j gropena?»
(Lukas 6:39 @ Gustav Vasas bibel 1541)
#4 Blinder man, en armer man.
i. e. Blindheet är ett eländigt willkor.
[⋯]
En blinder weet sigh inga medel til födan, vthan genom tiggiande,
som (effter Syrachs Ord*) är swårare än sielfwa Döden.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 41:18:
”Min son, giff tigh icke til at tiggia, thet är bätre wara dödh än tiggia.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 40:28]
— 48 —
#1 Blinder dömer om färgan.
i. e. Ondt judicera om dhet man intet förstår.
Man säger fördenskull wed sådan meening:
Hwad skal dhen blinde medh spegel.
färgan: färgen → SAOB FÄRG
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
judicera → SAOB JUDICERA, bedöma (något), döma
#2 Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
i. e. Wäl roosadt, är halff såldt.
[⋯]
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#3 Blind Dufwa finner och stundom ett Hweteekorn.
i. e. Dhen fattigha råkar och vndertijden wedh en lijten Lycka.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
råkar … wedh → SAOB RÅKA ⇒ RÅKA VID (†) 1) finna / träffa på (någon / något)
#4 Blincka är illa troandes.
i. e. Dhen som plurar medh Ögonen, han haar en Räff i armen.
i. e. Han vmgår medh list.
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är att hysa misstro → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
blincka är illa troandes: att blinka är att hysa misstro
plurar: kisar → SAOB PLURA, plira, kisa
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#5 Blijr fulle bättre än Booken säger.
i. e. Man måste altijd hoppas dhet bästa.
[⋯]
Man sägher och:
Alt moln gieer icke Regn.
Item: Det flyter fulle öfwer.
Vthan twifwel dher aff taget, at när Calenderna ominera något owäder,
och man lijkwäl hoppas bättre.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
ominera → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1168:
Thet bliffuer än bettre än boken säger.
boken: (väder-)kalendern → SAOB BOK 1) a) γ)
— 49 —
#1 Blijret giordt, dhet blijr fulle spordt.
i. e. Som man wille säya:
Dhet som giömmes i Snöö, dhet kommer vp i thöö.
Ogärning blijr sällan dölgd.
blijret (kontr.) = blijr’et: blijr dhet
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
dölgd (perf. part.): döljd / dold → SAOB DÖLJA
#2 Blijdt Wäder lockar Barn vth.
i. e. Sööth Ord hugna dhe fromma.
Dhe gambla hålla sigh giärna wedh warmen,
och kallas fördenskull aff Erasmo:
Aprici senes (”solskensälskande gamlingar”).
Såsom dhe dher offta lockas aff warmt wädher
vnder wäggiar at läppia Soolskeen.
warmen: värmen → SAOB VÄRME (VARME)
läppia → SAOB LÄPPJA, lapa
#3 Blodh är altijdh tiockre än Watn.
i. e. Slächt och förwanter förmenes altijdh wara hwar annan hullare,
än andra och oskylde. Dheraff plägar man och säya: (⇓ 49 #4)
tiockre: tjockare → SAOB TJOCK
hwar annan → SAOB VARANDRA
hullare (komp. till hull): mer tillgivna → SAOB HULD / HULL 1) vänlig, välvillig; god; tillgiven
oskylde: obesläktade → SAOB OSKYLD 3) som man icke står i släktskapsförhållande till; obesläktad
#4 Blodh kryper dher dhet intet kan gåå.
i. e. Affectionen yttrar sigh giärna.
[⋯]
Man plägar och elliest säya:
Blod draager, sade Klåckaren.
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#5 Blomster är Fruchtenes fästepenningh.
i. e. När Blomstret brister vth på Träädh, så är hopp om Fruchten.
Förstås och om gråhårigh ålder: Och då sägher man:
Gråå Håår äre Dödzens blomster.
Skrifften* sägher och: at Mandelträt blomstras;
Hwar vnder förstås ett grått Hufwudh.
fruchtenes (arkais. gen. sg. m. best. till frukt): fruktens → SAOB FRUKT
Obs.: gen.-formen fruchtenes saknas under ”Ordformer” i SAOB → FRUKT
fästepenningh: ”pant” → SAOB FÄSTA | ⇒ PÄNNING 1) värdeföremål som utbetalas såsom tecken
till att ett avtal slutits, handpänning
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
blomstras: blomstrar → SAOB BLOMSTRA / BLOMSTRAS (dep.)
*Skrifften: Predikaren 12, v. 5.
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 179: »Blomster är fruktens fästepenning. (Av blommen sluter man sig till vilken fruktskörd som kan väntas, och av en människas anlag till hennes framtida utveckling.) Med fästepenning avsågs det belopp som gavs ”på hand”, när ett köpekontrakt slöts eller ett tjänstehjon anställdes; men ordet kunde också beteckna den gåva som överlämnades i samband med en trolovning.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #138:
Blomstret är fructenes fäste peningh.
Låle (1300-talet) #417: Blomsther ær fruckthens fæsthe penningh
flos est presaga sperandi germinis arra
YFSv (ca. 1450) #362: blomsthir ær fructsins fæste gift
flos est presaga sperandi germinis arrab
⇒ Swenske ordsedher (1604) #346:
Gråå håår ähro dödzens blomster.
Låle (1300-talet) #410: Graa haar ær døtzens blomsther
florem canicies vir necis esse scies
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 50 —
#1 Blodhgirigh haar Vlfwehierta.
i. e. Dhe som förlusta sigh i Blodh, dhe få Willdiurs art.
Lijka som Vlfwen när Tanden begynner blööda,
skoonar han intet, vthan bijter deste meer;
Altså blodtörstige Regenter, Jw meer dhe vthgiuta Blod,
jw meer dhem dher effter törster.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#2 Blygdt Barn rodnar snart.
i. e. Rodna, är en dygdefärga, och tekn til en godh natur.
[⋯]
rodna (sbst.) → SAOB RODNAD / RODNA
#3 Blyger tiänar illa til Hofwa.
i. e. Blygsamt folck trijffz intet wedh Hofftiänster.
[⋯]
#4 Blyg tiggiare swälter offta.
i. e. Dhen som blytes wedh at bedia, han måste stundom
gå hungrigh i Säng.
[⋯]
Ty ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
”blytes” feltryck för ”blyes” (= 1677)
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
— 51 —
#1 Blygsam Qwinna är en dygdespegel.
i. e. Dygd är dygdenes alster.
Man Praesumerar mycken ehrbarheet hoos en blygsam Qwinnes person.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
præsumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#2 Blyswärd i Gullballia.
i. e. Fager skapnad grofwa seeder.
[⋯]
#3 Blåsan kan fulle siunka men intet drunckna.
i. e. Gudh låter vndertijden dhe fromma något siuncka vnder Korszbördan:
Men fördräncker dhem intet.
[⋯]
Ty när nödhen är störst, så kommer Gudh medh hielpen först.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#4 Blåsa warmt och kalt vhr en Munn.
i. e. Annat tala och annat meena.
Item: Lofwa och lasta vhr en munn.
[⋯]
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #149:
Blåsa både kalt och warmt medh en mund.
#5 Blööta bårdskärare göra rutna såår.
i. e. Blödigh tuchtan giör treeska Barn.
[⋯]
blööta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
treeska → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
— 52 —
#1 Bocken weet at han haar Horn.
i. e. Dhe mächtige nyttia dheres wälde.
[⋯]
#2 Bogan för hårdt bänder, brister snart.
i. e. När en Saak för hårdt skärpes, så faller hon snarast i skarnet.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604) #140:
Bogan moste bändas, för än han brister.
#3 Boande man, är Landzens macht.
i. e. Rijka Vndersåthare äre Kongens Skatt-Cammar.
boande → SAOB BOA, göra / bygga bo
Konungastyrelsen (ca. 1330): Boande män äru landz vppehälde.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #65
#4 Bookstafwen blyes intet.
i. e. Man skrifwer offta dhet man intet diärffz tala.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
diärffz → SAOB DJÄRVAS, våga
— 53 —
#1 Booken giör ingen lärd.
i. e. Många Böcker giöra intet til lärdomen, vthan flijtigt studerande.
[⋯]
#2 Bondens fiääth giör Åkeren feeth.
i. e. Flijt och godh Vpsicht giör Landet bördigt.
Item: Flijtigt bruuk giör droszan stoor.
[⋯]
fjät → SAOB FJÄT, spår, steg
droszan → SAOB DRÅSE, hög av tröskad säd
#3 Bonde Foot och Junckare Skoo tiähna intet wäl ihoop.
i. e. Som man wille säya:
När Bonden will gå à la modo, så fåår han hoofftrång.
[⋯]
junckare → SAOB JUNKER, ung adelsman / ung ädling
#4 Bonden är intet mätt förr än han hickar.
i. e. Tyllper weet intet magehooff.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN
tyllper → SAOB TÖLP, tölper
magehooff → SAOB MAGHOV: i uttrycket ”icke ha / veta maghov”:
vara omåttlig i mat / dryck
#5 Bonden roosar Kornet när Axet är fullt.
i. e. Man håller altijdh aff dhet som något förslåår.
[⋯]
#6 Bondebrwk, är ingen Barnaleek.
i. e. Dher will meer til Plogen än hwiszla.
Cato haar dher om sagt:
Res rustica sic est, si unam rem sero feceris, omnia opera sero feceris.
(”Lantbruket är sådant, att om du har gör en sak sent,
så kommer du att göra alla sysslor sent.”)
i. e. Som man wille säya:
Alt bondebrwk will drifwas i tijdh, och medh swårt arbete;
Dherföre är dhet icke heller något Barnawärk.
swårt: mödosamt → SAOB SVÅR 6) g) som vållar (fysisk / psykisk) möda / ansträngning, mödosam / ansträngande
— 54 —
#1 Bondebruk giör mången liufft.
i. e. Aff Åkerbrwk haar man offta bådhe lust och hugnad.
Dhe gamble Romare hafwa dher vthi Mästedeels hafft
dheres delectament.
[⋯]
hugnad → SAOB HUGNAD, glädje, tillfredsställelse; tröst, lisa
delectament: nöje, tidsfördriv
#2 Bordblyger, får första skadan.
i. e. Den som skäms wedh äta, han måste gå hungrigh frå Bord.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
#3 Borga bör hembäras.
i. e. Lååhn bör leedandes hemgå.
Dhet man låhnar och borgar aff sin wän, böör medh tack wedergiällas:
Men Contrarium röhnes (Dy wärr) altför mycket, som Syrach* och klagar.
leedandes (s-particip med adverbiell funktion): på ett säkert sätt → Söderwall Ordbok, 1, s. 748: leidha (legda) v. gifva säkert följe / lejd åt, förse med lejd
[…] bör leedandes hemgå: bör återgå/lämnas tillbaka på ett säkert sätt.
dy wärr: tyvärr → SAOB TYVÄRR
*Jesu Syrachs Book, 29:4 & 9:
”Monger menar, at thet är funnet som han på borghan tagher, och bedröffuar honom som honom holpet haffuer.
[…] och hin betalar medh bannor och lastan, och giffuer honom smäleghen ord för tackena.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 29:4-5]
hin: den förstnämnde, denne → SAOB HIN I. 1) (†) demonstr. pron. a) den där; denne
lastan (†) (verbalsubst.): lastande, klandrande → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
smäleghen (adj.): hånfulla → SAOB SMÄLIG (†), som smädar, hånfull, spefull och dyl.
#4 Borgen är sällan skadelöös.
i. e. Dhen som går i Borgen, han går som offtast i betalningen.
[⋯]
#5 Borga, haar armoodh i föllie.
i. e. Mycket borgande giör Fattighdom.
[⋯]
— 55 —
#1 Borta sträng, och hemma dräng.
i. e. Mången giör sigh borta stoor och myndig, och råder intet meer hemma,
än kiöra vth Hunden, och gå sielfwer effter.
[⋯]
#2 Bror i broth, Broor i booth.
i. e. Lijka brutet, lijka bött.
[⋯]
Och måste då heeta effter Ordspråket:
Mången får Loff för lijtet, och skam för alzintet.
broth → SAOB BROTT
booth → SAOB BOT
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
#3 Brorsämian räcker icke altijdh til.
i. e. Owänskap och Haat tränger sigh offta in emellan
Bröder och nästa Fränder.
[⋯]
— 56 —
#1 Brors wreden är altijdh wärst.
i. e. När Bröör blij oense, är dheres haat så mycket större,
som Blodet är närmare.
[⋯]
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
#2 Bruka tijden mädhan han warar.
i. e. Tijdh wil tagas i acht.
Som man wille säya:
Låt icke tijdhen fåfängt förlöpa.
[⋯]
#3 Bruna Nötter haa sööta kiärnar.
i. e. Mooget Rådh winner godh Frucht.
Heeter fördhenskull effter Ordspråket:
All ting medh Rådh.
kiärnar: kärnor → SAOB KÄRNA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #144:
Brune nötter haffue söt kärne.
Låle (1300-talet) #72: Then brwne nydh haffuer then sødhe kærne
Abscondit nucleum nux foris atra bonum
Låle (1300-talet) #409: Then brwnæ nødh hawer then sødhe kærne
fusca nuceIla foris nucleum tenet intro saporis
YFSv (ca. 1450) #12: thy bruna nothen hawir thæn søta kærnan
abscondit nucleum nux foris atra bonum
#4 Brutet och soont, är en gång nogh.
i. e. Man får intet synda på tilgifft.
Man måste intet drista på soont broth.
[⋯]
soont (perf. part.): sonat → SAOB SONA (soona)
tilgift: tillgift → SAOB TILL– | –GIFT 2) förlåtelse
broth → SAOB BROTT
drista på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
#5 Bråbytt är fahra wärdt.
i. e. Hastigh ändring är offta fahrligh.
[⋯]
— 57 —
#1 Brååhett swalckas snart.
i. e. Hetzigh giärning kolnar snart.
När man medh alt för stoor ifwer begynnar ett wärck,
så plägar dhet snarast sachta sigh.
[⋯]
kolnar: begynner → SAOB KOLNA 2) (†) om värksamhet: avtaga (i häftighet / intensitet), svalna, mattas
begynnar: begynner → SAOB BEGYNNA
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Brååkiärt glömmes snart.
i. e. Kiärleekz heetan förgår snart.
[⋯]
#3 Bråkiöp, är ångerkiöp.
i. e. När man hastigt och obetänckt slår til medh någon handel,
så kommer dher giärna ånger vthi.
#4 Bråårijk blijr långfattigh.
i. e. Såsom hastiga rijkedommar komma i gemeen medh orätt tilhoopa;
Altså förswinna dhe och snart, när dhe miszbrukas. Och heeter då:
Quod cito fit, cito perit. (”Det som sker snabbt förgår snabbt.”)
[⋯]
bråårijk → SAOB BRÅD– | –RIK, hastigt rik
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 58 —
#1 Bråskillnat bryter intet Eedzöre.
i. e. Trättor och slagzmål, som skee aff hastigt mood
(doch dråpmål förvthan) giöra ingen Lijffzsaak.
bråskillnat → SAOB BRÅD– | –SKILLNAD, slagsmål
skillnat: skillnad, bråk → SAOB SKILLNAD 12) (†) splittring, söndring; split, oenighet; osämja; tvist, gräl; ”bråk”, slagsmål, strid
eedzöre: ed att försvara den allmänna freden → SAOB EDSÖRE
lijffzsaak → SAOB LIVSSAK, brott som straffas med livets förlust;
äv.: brottmål som gäller livet.
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#2 Bråår Kalff på Koo, så blijr fulle Dotteren godh.
i. e. Som man wille säya:
Dotteren tråder giärna i Moderens särck.
Item: Äpplet faller intet långt fråå Träät.
Dherföre, om Moderen är from och dygdesam,
så är och gott hopp om Dotteren.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
fråå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
#3 Bränd Steek är Hundens deel.
i. e. som man elliest plägar säya:
Skijtit smör åth siuka Hundar.
Gott nogh åth Paddan dhet som intet dogher.
siuka: sjuka → SAOB SJUK
dogher: duger → SAOB DUGA
#4 Brändt Barn flyr Eelden.
i. e. Aff skadan blijr man wijs.
[⋯]
Man plägar och här wed säya:
Disce cautius mercari*. See digh bättre före en annan gång.
(”Lär dig handla mer försiktigt!”)
*mercari: det lat. verbet har med köpenskap att göra: köpa, inköpa, bedriva handel
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #792: Brænt barn rædiss ildh oc bijddhet hwnd
pir metuit tostus catulum puer a cane morsus
Låle (1300-talet) #1195: Brænt barn rædiss ildh oc bijddhet hwnd
vstus pir metuit catulum puer a cane morsus
YFSv (ca. 1450) #731: a rædhis brænt barn eldh ok bitith hunda
pir metuit tostus catulum puer a cane morsus
YFSv (ca. 1450) #1078: brænt barn seer widh eld ok bitith for hundh
vstus pir metuit catulum puer a cane morsusrædhis → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 275: räþa, v. — refl. räþas, 1) vara rädd för, frukta för. med ack.
seer widh → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 320: sea, v. — sea vidher, taga sig till vara, vara försigtig
seer widh → Kock s. 218: »S 1057 [= #1078] visar, att i fsv. sea vidh även hade betydelsen »taga sig i akt för», liksom isl. siá viþ och fsv. sea for […].» & Kock s. 180: »[…] i östnord. språk [har] se viþ e-o kunnat betyda, »taga sig i akt vid» (dvs. taga varning med anledning av) […].»
bitith → Söderwall Ordbok, 1, s. 115: biti, (bethe), m. [Isl. biti] 2) bete, huggtand, framskjutande tand
#5 Brändt Wijn är skohorns dryck.
i. e. Lijka som man plägar bruka skoohorn
til at vpdraga ett paar nyia skoor;
Altså kan och Brännewijn brukas til at draga ett rwsz vppå.
#6 Bröderna många, Clostredt armt.
i. e. Många Äthare på lijtet Förrådh.
Dher om säger man älliest: Mång Swijn giör Drancken tunn.
Item: Mång Barn och lijten Maat, giör tunna Smörgiäsz.
drancken → SAOB DRANK, flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan
vid alkoholens avdestillering och huvudsakligen användes till kreatursfoder
smörgiäsz (pl. till smörgås) → SAOB SMÖRGÅS, smörklick / smörklimp / smör på ett stycke bröd
— 59 —
#1 Bwken wil intet borga.
i. e. Hungrigh maaga lijder intet långt drögzmåål.
Venter Molestus est interpellator. Eras.*
(”Magen är besvärlig med sitt [ständiga] pockande [på tillfredsställelse].”)
Maagen kräfwer på sin rätt.
maaga / maagen: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
drögzmåål → SAOB DRÖJSMÅL
*Adagia #2909
#2 Bwken mättas förr än Ögat.
i. e. Ögat wil altijdh meer, än magen orkar.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Bwken haar inga Öron.
i. e. Hungrig maaga hörer ingen vhrsächt.
Venter caret auribus. Eras:* (”Magen saknar öron.”)
[⋯]
maaga: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
*Adagia #1784
#4 Bwken drifwer laat man til skogz.
i. e. Nödh drifwer Hunden i band.
Item: Naaken Qwinna, lärer nöden spinna.
[⋯]
naaken → SAOB NAKEN
#5 Bwken rädz altijd om trotet.
i. e. Bwksorgen gieer sigh aldrigh tilfredz.
[⋯]
trotet → SAOB TRÅT, brist, nöd
— 60 —
#1 Bygående Höna får antingen Korn i kräfwa eller knäpp i nacke.
i. e. Som man wille säya:
Allestädz framme får offta näsewäder.
näsewäder → SAOB NÄS– | –BRÄNNA, minnesbeta; tillrättavisning / upptuktelse
⇒ Swenske ordsedher (1604) #145:
Bygångande höna får antingen korn j kräfue eller knep j nakan.
Låle (1300-talet) #970: Nærganghen hønæ faar ænthen knæp eller korn
Sepe vagans victum reperit gallina vel ictum
YFSv (ca. 1450) #883: bygangol høna faar antigia korn ælla knæk i nakka
Sepe vagans victum reperit gallina vel ictum
#2 Bygda Hwsz och skurna Kläder får man sällan skiäl före.
i. e. Ondt för stackaren när Nöden giör kiöpet.
Dhen som tränger til at sällia Hws och giorda Kläder,
dhet affgår sällan vthan förlust.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Byggia Hwsz i Lufften, gieer en owisz grundwaal.
i. e. Stoora förslag, och intet baakom.
Item: Skräppa och swälta.
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#4 Byggia Hws medh hwars mans rådh, dher kommer aldrigh Taak vppå.
i. e. Den som i byggiande (förståendes dher med allehanda actioner) wil föllia
hwars mans rådh, han får et waanskapat Hws, eller galet sluth.
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
förståendes dher med (s-particip med adverbiell funktion): det vill säga … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #1039: Han ær daarligh syn bygning setther effter hwer mandz raadh
Suadele multe fabricabunt atria stulte
YFSv (ca. 1450) #942: hwa sina bygningn sætir æptir hwars mans sægn
hon wardhir illa bygdh
Suadele multe fabricabunt atria stulte
Läs bygning i st. f. bygningn i YFSv-texten 942. (Kock [1892], s. 380)
#5 Byte giörs för giäckerij.
i. e. Behållen som sitt haar.
Han är vthan skada som niuter sitt egit.
[⋯]
Man säger och wedh dhen meening (⇓ #6 )
behållen → SAOB BEHÅLLEN 5) a) (†) som har det bra (ställt för sig), som kan vara belåten
#6 Byta Koo i wärre Nööth.
i. e. Man byter sigh offta til skadha.
wärre (komp.. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
(”byta koo i wärre Nööth”: byta en ko mot en sämre ko.)
— 61 —
#1 Byta och keesa, är Herrefohror.
i. e. Dhen mächtige deelar offta medh dhen fattiga och behåller både Lotterna.
[⋯]
keesa → SAOB KESA, välja (någon till något), utvälja, kora
herrefohror / fohror → Dahlgren Glossarium, s. 219: Fora, f. Sätt, skick, art, beteende, uppförande
#2 Båsa förr än Kalfwen är buhren.
i. e. Owurpna Ägg, äre owissa Vngar.
Många giör Waggan tilreedz förr än Barnet blijr födt.
[⋯]
båsa → SAOB BÅS ⇒ BÅSA, anordna / bygga bås
buhren (perf. part.): buren, född → SAOB BÄRA 13), föda, bringa till världen
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Bälghunden får intet läppia sööt miölck, vthan en rotta är druncknad dheri.
i. e. Gott nogh skitit Smöör åth siuka Hundar.
bälghunden: vakthunden → SAOB BÄLGHUND: ”I gamla tider, på det Läder-bäljorna
icke skulle bortstjälas, brukades at ställa Hundar der bredevid, som kallades Belg-Hundar.”
#4 Bär fulla Kahret waarliga, at dhet icke sqwalpar öfwer.
i. e. Yffz icke för mycket när lyckan löper med, hon kan snart wända om.
[⋯]
Goda dagar behöfwa starcka Been.
[⋯]
waarliga (adv.): försiktigt → SAOB VARLIG, försiktig, aktsam, varsam
— 62 —
#1 Bära ondt Malt til gillet.
i. e. Styrkia ondt til. Sättia Lysz i pältzen.
Oleum igni addere. (”Tillsätta olja till elden.”) Eras.
Släckia Eeld medh Ollia.
[⋯]
bära ondt malt til gillet → SAOB MALT: komma med / säga sådant som uppväcker oenighet / gräl
styrkia … til: verka för → SAOB STYRKA ⇒ TILL 2) befrämja, verka för
lysz → SAOB LUS
#2 Bära Wedh til Skogz.
i. e. Onödigt arbete.
Item: Gifwa Bakare Barn Hwetebrödh.
[⋯]
#3 Bäst giöra fridh medh draget Swärd.
i. e. Som man wille säya:
Dhet ena Swärdet håller dhet andra i slijden.
[⋯]
slijden: slidan → SAOB SLIDA / SLIJD
#4 Bästa Fächtare fåå snarast hugg.
i. e. När man dristar för mycket på sin konst,
så plägar man och fåå hugg på pältzen.
Man sägher och aff lijka förståndh: (⇓ 62 #5)
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
dristar på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
#5 Bästa simmare drunckna offta.
i. e. Förmätenheet är fahrligh.
[⋯]
— 63 —
#1 Bästa Hwetet haar och Agnor.
i. e. Dhe Wijse feela och.
[⋯]
agnor (†): agnar → SAOB AGN, blomfjäll, skärmfjäll, fröskal, borst och dyl. i sädesax
#2 Bäst medh sin lijke dantza.
i. e. Lijka paar går bäst i dantz.
Olijka gifftermål lyckas sällan.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #512:
Huar skal med sin lyke danssa.
med sin lyke: med sin like → Söderwall Ordbok, Supplement, s. 459: lika (lyke) adj. 2) lika, lika stor
#3 Bäst lijda, dhet man intet kan wrijda.
i. e. Man måste tola dhet man intet kan förandra.
[⋯]
förandra → SAOB FÖR– | –ANDRA, ändra, förändra
#4 Bäst blij klook aff annars skada.
i. e. Andras feel lära bäst.
[⋯]
Bäst lära aff annars skada.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#5 Bäst leeka, bäst åtherwända.
i. e. Bäst hålla vp medan leeken är godh.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #782:
När leeken står som bäst, så skal man wenda igen.
#6 Bästa födebygd är dher man måår wäl.
i. e. Dher man trijffz och wäl sitter, hålsz för bästa fosterlandet.
[⋯]
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
— 64 —
#1 Bäst föllia dhe gamblas Rådh.
i. e. Man Praesumerar mästedels dhe gambla för klooke och rådige.
[⋯]
Dhe gamblas Rådh är dhe vngas förleek.
[⋯]
præsumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
förleek → SAOB FÖRLEK, friskhet o. färdighet, raskhet o. rörlighet; kraft, styrka
Jfr. 489 #4 Läth de gambla råda, när de willia wäl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #620:
Läth then gamble rådha.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
⇒ Swenske ordsedher (1604) #640:
Lönligh brist, rådh är bäst.
Låle (1300-talet) #413: ælsth raadh ær bæsth
fertur consultus archani pectoris vsus
Låle (1300-talet) #728: Ladh thæn aaldhe raadhe
Oportuna senis series mandatur habenis
YFSv (ca. 1450) #329: bryst raadh ær hwariom manne bæzst
fertur consultus archano pectoris vsus
YFSv (ca. 1450) #665: læt thæn gambla radha
Opportuna senis series mandatur habenis
Se mer ☞ Kock, s. 181.
#2 Bäst taga Gudh til Rådz.
i. e. Föllia Gudz willia effter.
[⋯]
#3 Bästa music, när Munnen och Hiertat qwäda ett.
i. e. Eenahanda tala och meena.
[⋯]
#4 Bästa Osten blijr snarat musäthen.
i. e. Wackraste Pijgor fåå snarast anfächtningh.
Ty dhet som skiönt är, giädz hwar Man åth.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
anfächtningh → SAOB ANFÄKTNING, oro, lidande, plåga
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
#5 Bäst troda sin egen Tryskel.
i. e. Egen härd, är Gull wärd.
Item: Egen äga är altijdh bäst, så weet man hwart vth heem är.
troda: trampa → SAOB TRÅDA II. tr. 3) trampa på (någon / något)
Penu 1677: träda
#6 Bäst giöra wäl, så spörszet minst.
i. e. Handla ährligen, och swara diärffligen.
Item: Dhet spörs fulle i bygden, hwadh folcket är til dygden.
spörszet (kontr.) = spörsz’et: spörsz dhet
spörszet: frågas det → SAOB SPÖRJA, fråga
diärffligen (adv.): oförskräckt → SAOB DJÄRV, modig, orädd, oförskräckt, oförsagd; som icke väjer för risk / fara
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 65 —
#1 Bäst föda sigh medh ähran.
i. e. Vthi all handtering, är bäst at handla redeligen, så fåår man fulle födan.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Bättre komma seent til Kyrckia, än aldrigh.
i. e. Man kommer aldrigh för seent til Gudz Rijke.
Doch är seen bättring icke altijdh reen.
Ty Röfwarens exempel på Korszet är något rart, och osäkert at effterföllia.
[⋯]
rart (adv.): ovanligt → SAOB RAR, sällsynt, ovanlig
#3 Bättre Lijfflöös, än Wänelöös.
i. e. dhet är illa lefwat, at haa ingen wän i Nöden at tillijta.
#4 Bättre gott rychte, än stoora håfwor.
i. e. Som man wille säya:
Godz och Ägor förgåås, men ett gott nampn och rychte blijr effter Dödhen.
[⋯]
ägor: ägodelar → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1092: ägha, f. och n. 3) egendom, gods, förmögenhet, tillgång. —pl. egodelar
#5 Bättre wäl Döö, än illa Lefwa.
i. e. Man måtte häller önska sigh Döden, än föhra ett neesligit Lefwerne.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #97:
Bättre ähr döö än illa Leffua.
— 66 —
#1 Bättre fly, än illa fächta.
i. e. Bättre wijka, än illa för skadan ståå.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #98:
Bettre är ryma, än illa fächta.
Låle (1300-talet) #442: Bædræ ær ath fly æn ildhe at fyckthe
gracius est fieri profugum quam lite moueri
Låle (1300-talet) #1085: Bædræ ær at fly æn illæ at fijckthe
Tucius est fugere quam peruiciosa videre
YFSv (ca. 1450) #383: bætra ær fly æn illa fæctas
gracius est fieri profugum quam lite moueri
YFSv (ca. 1450) #994: bætra ær fly æn illa fæctas
tucius est fugere quam perniciosa videre
#2 Bättre booth, än baar sijda.
i. e. Bättre lappade Klädher, än naakot Kropp.
naakot → SAOB NAKEN
#3 Bättre 2. gånger määtet, än en gångh förgiätet.
i. e. Dhet är bättre 2. reesor fråga, än en gångh fara will.
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#4 Bättre en Fogel i handen, än twå i skogen.
i. e. Dhet wissa tagz altijd för dhet owissa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #101:
Bettre är en fogel j handen, än tuå j skogen.
Låle (1300-talet) #301: Bædher ær at haffwe een fwgll i hendher æn fijr i skowen
Est auis in dextra melior quam quatuor extra
YFSv (ca. 1450) #263: bætræ ær een fughil ij hænde æn fyre i skoghe
est auis in dextra melior quam quatuor extra
#5 Bättre småå fiskar, än thomma diskar.
i. e. Bättre något än intet.
[⋯]
diskar → SAOB DISK, fat, tallrik
⇒ Swenske ordsedher (1604) #102:
Bettre är små fiskar, än tome diskar.
— 67 —
#1 Bättre tunnt Ööl, än tomma Kaar.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #108:
Bättre är tunt ööll än toom kaar.
Låle (1300-talet) #92: Bædre ær tynt øøl en tomt kar
Bacus quam ciatus siccus prestat tenuatus
YFSv (ca. 1450) #78: bætræ ær thwnth øl æn tompt kaar
Bachus quam ciatus siccus prestat tenuatus
#2 Bättre swulten häst, än tomm grimma.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #110:
Bettre är suag hest, än tom grijma.
Låle (1300-talet) #346: Bædræ ær swongh hæsth æn thom grimæ
exhaustum polidrum malo quam vile capistrum
Låle (1300-talet) #860: Bædræ ær swangh hæsth æn thom grijmæ
Quam camus cassus equus est melior mala passus
YFSv (ca. 1450) #296: bætra ær swltin hæstir æn toom gryma
exhaustum polidrum malo quam vile capistrum
YFSv (ca. 1450) #786: bætra ær swangh hæst æn toom grima
Quam camus cassus equs est melior male passus
#3 Bättre Träälåås, än öpen Dörr.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #117:
Bettre är trälåsz för huset, än inthz.
inthz: inte → SAOB ICKE
#4 Bättre halfft Bröd, än alt mista.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
#5 Bättre något nött, än alt förödt.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #133:
Bettre är sompt nöt, än alt rött.
#6 Bättre lijda för sanning, än taa löhn för Lögn.
i. e. Dhet är hedersamare, at förswara Sanningen, än låta tubba sigh til at liuga.
tubba → SAOB TUBBA, locka, övertala
#7 Bättre stämma i Bäcken, än i Åån.
i. e. Bäst stilla dhet onda, förr än dhet blijr halfwa wärre.
Ty Ondt måste tijdigt dämpas.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #106:
Bettre är stemma j beck än j åå.
Låle (1300-talet) #39: Thet ær bædre at stemme bæck en aa
Ampne potest riuus potius fieri domitiuus
YFSv (ca. 1450) #38: bætra ær stæmma bæk en aa
ampne potest riuus pocius fieri domitiuus
#8 Bättre gammal giäld, än ny saak.
i. e. gammal skulld är bättre at infordra, än at förswara nytt broth.
giäld: skuld → SAOB GÄLD 2) penning)skuld 3) (†) fordran
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
⇒ Swenske ordsedher (1604) #109:
Bettre är gamul geld, än ny saak.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1245:
Thet är bettre gamul geldh än ny sak.
Gammell gieldh … er altid bettre än ny saach. (1587) [cit. SAOB → GÄLD 3) a)]
Låle (1300-talet) #226: Bædræ ær gammel gældh æn gammel sagh
Debita sunt vetera veteri causa meliora
YFSv (ca. 1450) #198: bætra æro gamwl giæl en gamwl saak
debita sunt vetera veteri causa meliora
Kock [1892], s. 117:
”Debita utmärker […] här ej den skuld som jag själv har till någon annan,
utan den skuld som en annan har till mig, och ordspr. säger alltså:
»det är bättre att låta sin fordran innestå än ligga i långvarig process».”
#9 Bättre en trifwen stund, än en laat dag.
i. e. Man vthrättar offta meer på en willig stundh, än på en heel Dagh medh lättia.
trifwen → SAOB TREVEN, trevlig, trivsam
#10 Bättre eenögd, än blind.
i. e. Bland onda wilkor haar man giärna dhet bästa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #112:
Bettre är wara skälgh än blindh.
Låle (1300-talet) #584: Bædræ ær at wære skælier æn blindher
malo strabo stare quam cecuciens titubare
Låle (1300-talet) #914: Bædræ ær at væræ skæIl æn blindh
quam visus orbatum orbum magis expedit esse strabatum
YFSv (ca. 1450) #507: bætre ær skælgh æn blindh
Malo strabo stare quam cecuciens titubare
YFSv (ca. 1450) #831: bætra ær wara skælgh æn blindh
quam visus orbum magis expedit esse strabutum
skælgh → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 384: skiälgher (skyalglier. skyalger. skielgher. skälgher), adj. skelande, skelögd
Obs. strabo (lat.) / στραβών (grek.) = ”en skelögd man” och strabus = ”skelögd”,
således inte ”eenögd” som det står i Grubbs version.
— 68 —
#1 Bättre strax neeka, än länge lofwa.
i. e. Som man wille säya:
Lofwa icke länge dhet du strax kan gifwa.
[⋯]
#2 Bättre Krijgh, än owisz Frijdh.
i. e. Man lefwer säkrare wedh vppenbar feegd, än wedh en falskan Frijdh.
[⋯]
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
feegd → SAOB FEJD, strid, kamp
#3 Bättre lijtet och gott, än mycket som intet doger.
i. e. Som man wille säya:
Lijtet och gott smakar altijdh bäst.
[⋯]
doger → SAOB DUGA
#4 Bättre förekomma, än förekommas.
i. e. Ondt måste tijdigt föreböyas.
föreböyas: förebyggas → SAOB FÖRE– | –BÖJA, förebygga
#5 Bättre seent lähra, än aldrig.
i. e. Ingen är för gammal til lähra.
Ty man lährer medhan man lefwer.
[⋯]
#6 Bättre en Kaka med Roo, än twåå medh Oroo.
i. e. Som Salomon* haar sagt:
Bättre en rätt Kåål med kiärleek, än en giödd Oxe medh haat.
*Salomos Wijsheet, 15:17:
”Bättre är en rett kåål medh kerlek, än en gödd oxe medh haat.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 15:17]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #115:
Bättre är een koo medh roo, än tuå med oroo.
Låle (1300-talet) #750: Bædræ ær een koo meth roo en syw meth vroo
Pace pecus lene septem preit insita pene
YFSv (ca. 1450) #685: bætre ær een koo medh ro æn twa medh oroo
pace pecus lene septem preit insita pene
#7 Bättre hedna pannt, än Christna Troo.
i. e. Som man wille säya:
Lofwen kan ryggias: Men pant bär penningar heem.
lofwen → SAOB LOVEN, kredit; löfte, utfästelse, förbindelse
ryggia → SAOB RYGGA, bryta; låta gå tillbaka, omintetgöra
⇒ Swenske ordsedher (1604) #118:
Bettre tror iagh tin hedna pant, än tin Christelige tro.
Låle (1300-talet) #836: Bædræ troor iegh tijl heednæ pant æn thin cristnæ troo
plus vadio ciste fidei quam crebro sophiste
YFSv (ca. 1450) #770: jak tror bæthir hedhnom pant æn cristne tro
plus vadio ciste fidei quam credo sophiste
Läs i Låle-texten 836 tijt i st. f. tijl och credo i st. för crebro. (Kock [1892], s. 330)
— 69 —
#1 Bättre tijga, än tarflöst tala.
i. e. Med stillatijgande kan mycket förswaras.
Heeter fördenskull:
Praestat tacere, quam male loqui. Eras.
(”Att tiga är bättre än att illa tala.”)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #120:
Bettre är tija, än tarff lösz tale.
Låle (1300-talet) #857: Bædræ ær tawt æn tarweløsth mælt
Quam temere fandum magis arbitror esse silendum
Låle (1300-talet) #915: Bædræ ær tawth æn tarwæløsth sawth
Quam temere fandum magis arbitror esse scilendum
YFSv (ca. 1450) #782: bætra ær tighia æ tharffløst mælt
quam temere fandaum magis arbitror esse silendum
#2 Bättre snäll Tunga, än krwsat Håår.
i. e. Dhen som haar ett gott Läder, han går dher medh:
Men krusat Håår giör ingen wältaligh.
snäll → SAOB SNÄLL, snabb, kvick
läder → SAOB LÄDER / MUNLÄDER, talförmåga, mun
#3 Bättre godh lycka, än högh börd.
i. e. Lyckan föllier intet altijdh herkomsten.
Man säger fördhenskull:
Dhen Lyckan råkar, han föhrer Brwden heem.
[⋯]
#4 Bättre en siuk Dotter, än en vphängd Son.
i. e. Om dhen lefwande är altijdh något hopp til bättring,
ehuru swagh en är; Och heeter fördenskull:
Dum spiro spero. (”Så länge jag andas, hoppas jag.”)
Men om dhen döda är hoppet vthe.
Salomon* haar dherföre sagt:
En lefwande Hund är bättre, än ett dödt Leyon.
[⋯]
*Salomos Predicare, 9:4:
”[…] en leffuande hund är bätre än itt dödt Leyon.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 9:4]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #125:
Bettre är en kranck dotter, än en vphengd son.
Låle (1300-talet) #1042: Bædræ ær hoosleyen dotther æn vphængdher søn
Suspenso nata nato prestat violata
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
hoosleyen dotther (nata violata): forført / våldtagen dotther
vphængdher søn (suspenso nato [dativ p.g.a praestat]): som forbryder hængt søn.
☞ A. Hansen: Om Peder Laales danske ordsprog. Copenhagen 1991, s. 119:
Om søn og datter hedder det: Bædræ ær hoosleyen (dvs.: forført) dotther æn vphængdher (dvs. som forbryder hængt) søn 1042.
vphængdher → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 845: uphängia, v. [Fdan. uphængiæ] — upphänga i galge, på kors el. på annat sätt för aflifvande el. pinande.
#5 Bättre molcka Kohna, än slåna för Hufwud.
i. e. Bättre är lijtet länge nyttia, än alt på en gång ödha.
molcka → SAOB MJÖLKA / MOLKA
slåna (kontr.) = slå’na = slå henne
⇒ Swenske ordsedher (1604) #126:
Bettre är koo molcka, än slå j huuffuth.
— 70 —
#1 Bättre dyrt kiöpa, än illa swälta.
i. e. Han swälter intet som dyrt kiöper.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #130:
Bettre är dyrt köpa, än illa suelta.
Låle (1300-talet) #356: Bædræ ær dyrt at købe æn illæ at swelthæ
far plus prosit emi quam famis ense premi
YFSv (ca. 1450) #318: bætra ær dyrth køpa æn swælta
far plus prosit emi quam famis ense premi
#2 Bättre skiära aff än öka til.
i. e. Som man wille säya: Stoort ämbne kan altijd minskas.
Item: Bättre för wid Mantel, än skarfwad.
ämbne ändrat från ämbete enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
ämbne: ämne → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1109: ämne (ämpne) n. och f. 1) det hvaraf något kan göras el. blifva, ämne, materia, material; grundämne.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #132:
Bettre är skära aff, än sköta widh.
#3 Bättre åga än önska.
i. e. Dhet är altijd bättre haa, än fåå.
Dhet wissa för dhet owissa.
Man säger och dher om skiämtzwijs:
Bättre Harekiött, än Fåhrekiött.
[⋯]
åga (inf.): äga → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
skiämptzwijs → SAOB SKÄMT– | –VIS, på skämtsamt sätt; skämtsamt, på skämt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #135:
Bettre är äga, än önska.
#4 Bättre förewaar, än effter snaar.
i. e. Effterråd är intet rådh.
Och kallas fördenskull aff Erasmo:
Post factum sapere. (”Att vara klok efter det att något är gjort.”)
[⋯]
förewaar → SAOB FÖRE– | –VAR, adj. förtänksam, försiktig
effter snaar → SAOB EFTERSNAR, adj. snabb / rask (i beslut / handling) efteråt, sedan det redan är för sent; efterklok
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1132:
Thet är bettre ware förrewar, än effter snar.
Låle (1300-talet) #807: Bædræ ær føræ at wæræ æn effther at kæræ
Prodest cautela plus quam postrema querela
YFSv (ca. 1450) #768: bætræ ær førra war en æffte snaar
prodest cautela plus quam postrema querela
Konungastyrelsen (ca. 1330): Är bätre wara firi war än äpte snar.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #79
Heliga Birgitta (1303-1373): Bätra är at vara fore var än äptir snar.
☞ Heliga Birgittas Uppenbarelser, utg. G. E. Klemming. Sthlm 1861, Bok 8, kap. 17, r. 20-21
[…] melius est esse ante cautum quam post pericula prudentem.
Revelaciones Lib. VIII, Cap. XVII:5. Edidit Hans Aili. Stockholm 2002, s. 112
#5 Bättre ett Ord före, än tije effter.
i. e. Förord bryta Laag.
[⋯]
förord → SAOB FÖRORD, undantag; föregående avtal resp. gjort förbehåll (vid en
transaktion) omintetgör tillämpningen av lagbestämmelser på den punkt avtalet / förbehållet gäller.
#6 Bättre lwtha, än stöta sigh i Dören.
i. e. Dhet är bättre wara ödmiuk, än taga skade aff höghfärd.
lwtha: luta sig → SAOB LUTA III. refl. 1) böja sig framåt / nedåt, intaga en lutande ställning
— 71 —
#1 Bättre Barnet gråter än Moderen.
i. e. Nyttigare är, at Barnet gråter för Rijset,
än Moderen för Barnsens olycka, som råkar vthaff sielffzwåld.
[⋯]
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
råkar vthaff: beror på → SAOB RÅKA I. tr. o. intr. 11) d) i uttrycket råka utav något, ske på grund av / bero på något
sielffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD, olydnad
#2 Bättre sargad aff sin wän, än kyst aff sin owän.
i. e. Ett lijtet förtreet aff en wän, är aff mindre fahra, än smicker aff en fiende.
Salomon* haar fördhenskull wäl sagt:
At vppenbara straff är bättre än hemlig kiärleek.
*Salomos Wijsheet, 27:6:
”Vppenbara straff är bätre, än heemligh kerleek.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 27:5]
#3 Bättre straffa, än klaffa.
i. e. Vppenbart straff är bättre än heemligit förtaal.
[⋯]
klaffa → SAOB KLAFFA, tala illa om någon / något, baktala, bakdanta, förtala
#4 Bättre en swr wän, än en sööt fiende.
i. e. Dhen som är alt för sööter i munnen, han är giärna falsker i grunden.
[⋯]
— 72 —
#1 Bättre Bonde frijd, än Borgerlig krijg.
i. e. Dhet är bättre at lefwa fredligh bland dhe spaaka,
än i strijdh medh dhe orooliga.
fredligh (här som adv. (†)): fredligt, i fred → SAOB FREDLIG
spaaka → SAOB SPAK, fredlig, fridsam, stillsam, saktmodig
orooliga → SAOB OROLIG, som icke lever / kan / vill leva i lugn och ro / i fred med sina medmänniskor
#2 Bättre groff kaka, än intet smaka.
i. e. Hungrigh Maga är intet Bröd för swart.
Man säger och: Bättre små fiskar, än thomma diskar.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
hungrig maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
#3 Bättre Brödh än Foglesång.
i. e. Dhet nödigaste måste gå före.
Necessaria jucundis anteferenda.
(”Det nödvändiga måste ges företräde framför det angenäma.”)
Item: Panis prior prorâ. (”Bröd före festmåltid.”) Ulp.*
Bättre Maat, än målat Wägg. Ty målning mättar intet.
*Ulp. = Ulpianus, romersk jurist, d. 228 e. Kr.
#4 Bättre en gammal widh sitt Låår, än en vng i sitt Håår.
i. e. En åldrigh man medh sämia, är bättre än en vnger narr i kijff och träta.
#5 Bättre wara en dannemans frilla, än wara giffter illa.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Så gott är liggia nakot, som hafwa elakt på sigh.
danneman → SAOB DANNEMAN, hedersman
nakot → SAOB NAKEN
elakt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #962:
Så gott är liggia naken, som inthet haffua på sigh.
☞ Wahlund Osed och ordsed, Sthlm 1990, s. 163: » Det är bättre att vara ogift än olyckligt gift.»
#6 Bättre Harekiött, än Fåhrekiött.
i. e. Bättre haa, än fåå.
[⋯]
#7 Bättre penningalöös, än wänelöös.
i. e. Offta giöra goda wänner dhet som penningen intet kan vthrätta.
[⋯]
— 73—
#1 Bättre något såå, än intet fåå.
i. e. Dhen som intet såår vth, han skiäär intet heller opp.
något såå ändrat från något slå enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #103:
Bettre är nogot än inthet.
#2 Bättre dricka Wijn och wärfwa, än Watn och fördärfwa.
i. e. Dhet är fast bättre at giöra sigh gott aff winsten, än swälta wedh skadan.
wärfwa → SAOB VÄRVA, åstadkomma, åvägabringa (något)
fast (adv.): mycket → SAOB FAST D) 17) d) förstärkande bestämning till komparativ: mycket, långt, ännu
#3 Bättre fråga, än fara will.
i. e. Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
#4 Bättre Herren haltar, än Landet.
i. e. Bättre en lytter och waanskapad Regent aff Förstånd och Wijszdom,
än at Landet aff en däyeligh Herre skulle illa förestås.
[⋯]
Här medh är och förståendes, at dher någor skada och olycka skulle tilstöta
ett Land eller Rijke, då syntes bättre, at Herren lijde, än Landet.
En wälbetänckt Herre måste fördenskull, när Landet någon fahra åkommer,
intet fruchta för dhet som sägz:
Dulce mori pro patria dilecta. (”Det är ljuvt att dö för det älskade fosterlandet.”)
lytter → SAOB LYTT, ofärdig, vanför, oför
däyeligh → SAOB DEJLIG 2) (†) förnäm(lig), framstående
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): så att förstå [att] → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): något → SAOB NÅGON
lijde (pres. konj. sg.): må lida, lider → SAOB LIDA
#5 Bättre fattig medh ähran, än rijker med blygd.
i. e. Dhet är lostigare at gåå armood igenom medh behållen ähra och heeder,
än wara rijk och förmöghen medh neesa och waanheeder.
Skrifften (Prov. 19. v. 1 & 28. v. 6.) sägher fördhenskull:
Honeste pauperem esse melius est, quam injuste divitem.
(”Det är bättre att vara hedersamt fattig än orätt rik.”)
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
lostig → SAOB LUSTIG 3) som väcker välbehag / (djup) tillfredsställelse, ljuvlig, härlig
— 74 —
#1 Bättre lijtet medh roo, än ett otryggt Boo.
i. e. ut superius, En kaka medh roo, etc. (⇑ 68 #5)
#2 Bättre see wedh Ord, än hugg.
i. e. Bättre lyda warnig, än taga skada aff sin giärning.
Dherföre haar och Erasmus sagt:
Verba praestant verberibus. (”Det är bättre med ord än med hurringar.”)
see wedh: ta lärdom av → SAOB SE ⇒ VID dra lärdom / ta sig i akt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #129:
Bettre är see wid ord, än widh hugg.
Låle (1300-talet) #138: Thet ær bædre at sie wedh ordh æn wedh hwgh
Cede magis verbis ferulis quam deris acerbis
YFSv (ca. 1450) #119: bætra ær væia vidh ordh æn vidh hugh
Cede magis verbis ferulis quam deris acerbis
#3 Bättre död, än i sorgen lefwa.
i. e. Sorg giör swrt lefwerne.
Democritus* skal fördenskull hafwa sagt:
Vita sine festivitate, est longum iter sine diversorijs.
(”Ett liv utan festligheter är [som] en lång resa utan tavernor.”)
i. e. En långh reesa vthan Härbergen.
swrt lefwerne: dystert liv → SAOB SVÅR, tung, 5) a) β) plågsam / svåruthärdlig; 10) mörk / hopplös / dyster
* Democritus (ca. 460 – ca. 370 f.Kr.), grekisk, försokratiskt filosof,
och den främste representanten för den materialistiska, atomistiska skolan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #116:
Bettre är ware död, än medh sorgh leffue.
Låle (1300-talet) #845: Bædræ ær at døø æn meth sorgh at leffwæ
plus valet oppetere lugubre quam tempus habere
YFSv (ca. 1450) #745: bætra ær wæl dødh æn medh sorgh at lifwa
plus valet oppetere quam vite tedia flere
Jfr. ur ”Striden om Visby” (1449):
Bettre är dö
j eldenn rödha
änn ähra löss leffua
☞ Svenska medeltids dikter och rim, utg. G. E. Klemming. Sthlm 1881-82, s. 408, r. 172-174.
#4 Bättre drijfwa öken, än draga laszet.
i. e. Bättre sachta kiöra, än slääpa Laszet til bysz.
bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
⇒ Swenske ordsedher (1604) #131:
Bettre är köra, än draga.
Låle (1300-talet) #460: Bædræ ær at køræ æn at draffwæ
Hijs quam colla dare iuga letius est agitare
YFSv (ca. 1450) #400: bætra ær køra æn dragha
hiis quam colla dare juga lecius est agitare
#5 Bättre något härskt, än alt färskt.
i. e. Dhe gambla haa häller hafft något hängiandes wed Krokarna i wisthwset,
än hwar dagh gått til Torgs.
häller … än: hellre … än → SAOB HELLER
hängiandes [fsv. hängia] (s-particip med adverbiell funktion): hängande, som hängde
→ Söderwall Ordbok, 1, s. 554: hängia v. 2) hänga (intr.)
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #134:
Bettre är nogot herskt, än alt ferskt.
#6 Bättre ohämpnadt, än illa.
i. e. Som Man elliest säger:
Mången hämpnas så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
Dheraff pläghar man och säya:
Harm giör Helfwete.
#7 Bättra ondt med halfwa wärre.
i. e. Som man elliest säger: Gifwa rådt för illa sudet.
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
sudet → SAOB SJUDA, koka; ge rått för illa sudet få, lika gott / värre igen / betalt med samma mynt
Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #728:
Man skal icke betra ont medh halffua werre.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #6:
Man skal icke bättra ondt medh halffuo werre.
#8 Bättre blädia, än ryckia rooth.
i. e. Bättre molcka Koona. etc. (⇑ 69 #5)
Dhen som rycker vpp Rooten, han haar inga blad at wänta.
[⋯]
blädia → SAOB BLÄDA, avplocka / avbryta / avbeta / dyl. blad(en) av (växter), avblada
molcka → SAOB MJÖLKA / MOLKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #715:
Man skal blädia, och icke ryckia vp medh rötter.
Låle (1300-talet) #288: Me scal blædhæ kaalen oc eij oprøcke hanum meth rooden
Eradicandum non est olus ast mutilandum
Låle (1300-talet) #1176: Blædh saa kaalstocken at han maa andhet sindhz groo
vtere sic olere queat vt rursum subolere
YFSv (ca. 1450) #249: man skal blædhia kaalen ok ey skæra opp medh rotum
Eradicandum non est olus ast mutilandum
YFSv (ca. 1450) #1069: blæd swa kaal at han ii geen waxir
vtere sic olere queat vt rursum subolere
— 75 —
#1 Bättre mista en Tåå, än heela Footen.
i. e. Tagh bort dhet onda, så blijr Kroppen sund.
Skär heller aff en lemm, än heela Kroppen skal fördärfwas.
[⋯]
heller (gradförhöjnning till gärna): hellre → SAOB GÄRNA
#2 Bättre miszvndt än beklagadt.
i. e. Dhen rijke miszvnner man offta hans wälgång:
Men Dhen fattige blijr altijd beklagad för sin armood.
Erasmus haar fördenskull sagt:
Invidiosum esse praestat, quam miserabilem.
(”Det är bättre att vara avundad än eländig.”)
[⋯]
#3 Bättre ett qwintin lycka, än ett skålpund wett.
i. e. Offta blijr meer vthrättat genom lyckones favor,
än medh stoor wijszdom.
Sed conjuncta valent. (”Men förenade är de starka.”)
qwintin → SAOB KVINTIN, 3,329 gram; i uttryck som beteckna något såsom mycket ringa / obetydligt, uns, gnutta
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
skålpund: stor vikt, ”stort mått”
#4 Bättre blij hemma medh en skam, än gåå i byy medh twåå.
i. e. Bättre stämma i Bäcken än i Åån.
Item: Bäst stilla dhet onda förr än dhet blijr wärre.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 76 —
#1 Bättre blåsa på Gröten, än bränna sigh.
i. e. Man får intet wara så heeter och hastig vthi en saak.
[⋯]
#2 Bättre söria före, än effter.
i. e. Dhen som tijdigt bär försorg, han förekommer mycken efftersorgh,
heeter fördhenskull: Förewaar, är bättre än efftersnaar.
[⋯]
#3 Bättre lijda orätt, än giöra.
i. e. För bättre samweet skull:
Dherföre haar och Cicero* sagt:
Praestat injurias ferre, quam inferre.
(”Det är bättre att bära oförrätter än att tillfoga [dem].”)
[⋯]
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
#4 Bättre skada, än orätt wunnet.
i. e. Skada kan fulle förwinnas:
Men illa fånget giör ondt samweth, och går illa aff.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
förwinnas → SAOB FÖRVINNA, besegra, betvinga
#5 Bättre första wreden än den sidsta.
i. e. At neeka och vthstå ens begiäran strax, är bättre medh första owillian,
än låhna, och sökia sedan sitt igen medh största förtreet,
som i gemeen skee pläghar: Och heeter då effter Ordspråket:
Låna sin wänn, och kräfwia sin owän.
[⋯]
Medh dhen meeningen plägar man och säya: (⇓ 77 #1)
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 77 —
#1 Bättre en lijten Wrede, än en stoor skadha.
idem.
#2 Bättre Penningalös, än Ährelös.
i. e. Fattighdomen är intet ähran til meens.
til meens: till men → SAOB MEN 1) b) till skada / avbräck / förfång / olägenhet / hinder
#3 Bättre Maat, än målat Wägg.
i. e. Målning mättar intet.
Item: Bättre Bröd, än foglesång.
#4 Bättre wända, än illa löpa.
i. e. Ut superius: Bättre stämma i Bäcken. etc. (⇑ 67 #7)
[⋯]
#5 Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
i. e. Dhen trefwar som intet seer, och frågar som intet weet.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #127:
Bettre är förspöria sigh, än förgiöra sigh.
#6 Bättre frija en brotzligh, än dömma en oskyldigh.
i. e. Medh bättre samweeth släppes en saaker, än en brotzligh drages til straffet.
Ty dhen skyldighe finner fulle ändå sin tijdh, och vndlöper intet näffsten.
[⋯]
Men öfwer dhen osyldige hämpnas Gudh sielff:
Och säger fördenskull: Min är hämpnden.
dömma: döma → SAOB DÖMA
saaker → SAOB SAKER, skyldig till ett visst brott / en viss förseelse / synd
näffsten → SAOB NÄPST, straff, bestraffning, minnesbeta, ”läxa”
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
— 78 —
#1 Bättre gåå en lijten krook, än wäta sin brook.
i. e. Säkrare är at gåå något omkring, än genast åth fahran.
Man säger fördenskull:
Trita via est omnium tutissima.
(”Den upptrampade vägen är den mest skyddade av alla.”)
[⋯]
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
#2 Bättre fåå wänner tryggia, än många som gå til ryggia.
i. e. Dhet är säkrare, at haa en wän at lijta på i nöden, än många ögnewänner.
[⋯]
gå til ryggia → SAOB RYGG 5) α’) i uttryck som ange att någon drar sig tillbaka / undan (från någon)
#3 Böllia, lährer höllia.
i. e. Aff skadan blijr man wijs.
Item: Brändt Barn skyr Elden. ☞ 58 #4
När man faar til Siöös, och wågen slår in, så at man blijr wååth,
så taar man sigh en annan gång bättre til wara.
Man säger fördenskull i Scholan:
Post hac ero cautior. (”Efter detta kommer jag att vara försiktigare.”)
böllia → SAOB BÖLJA
höllia → SAOB HÖLJA
siöös: sjöss → SAOB SJÖ
#4 Böön och Troo, får Oxe och Koo.
i. e. En trogen Böön är aldrigh fruchtlöös.
[⋯]
#5 Böön är dyraste kiöpet.
i. e. Intet kiöpes dyrare än medh Böön.
[⋯]
#6 Böthe medh Kropp, dhen ey haar Koo.
i. e. Dhen som intet haar wärde, han lijde på Kroppen.
Qui non habet in aere, luat in corpore.
(”Den som inte har kopparmynt må gottgöra med kroppen [kroppsarbete].”)
lijde (pres. konj. sg.): må lita → SAOB LITA (lijda)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #150:
Böte medh krop, ey haffuer koo.
Låle (1300-talet) #987: Han scal gælle meth kropp eij haffwer koo
Si boue cassus eris corpus lue debitor eris
YFSv (ca. 1450) #900: han gælle krop thær ey hawir koo
Si boue cassus eris corpus lue debitor eris
⇑
D
— 79 —
#1 Dagar minska sorger.
i. e. Medh tijden förgår mycket bekymmer.
[⋯]
#2 Dagar giöra arbete.
i. e. Långlig tijdh vthrättar swår ting.
#3 Dagen kommer fulle, fast Haanan intet gaal.
i. e. Tijden blijr fulle wedh sitt lopp, fast man intet hörer Timmeklåckan.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
haanan → SAOB HANE, tupp av tamhöns
#4 Dantzar mätter maaga, och icke blåå mantel.
i. e. Hungrig gåår intet giärna til dantz, fast han haar brähmade kläder.
Heeter altså: Nemo saltat sobrius. (”Ingen dansar nykter.”)
[⋯]
maaga: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
blåå mantel → SAOB BLÅ: uttrycket blå mantel benämning på ett stundom till högtidsdräkten hörande klädesplagg
brähmade → SAOB BRÄMA, pryda, smycka, sira
#5 Dhet är icke strax sommar med en Swala.
i. e. Ett exempel giör ingen regul.
Una hirundo non facit ver. Eras. (”En svala gör ingen vår.”)
[⋯]
regul → SAOB REGEL
— 80 —
#1 Dhet är icke strax dagher, at en Fogel qwittrar.
#2 Dhet som giömmes i Snöö, kommer vp i thöö.
i. e. Dhet onda som länge ligger löhnt, kommer omsijder i Dagzliwset.
[⋯]
löhnt → SAOB LÖNA, dölja, hemlighålla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1080:
Thet öpenbaras j töö som gömes j snöö.
Låle (1300-talet) #931: Thet kommer gærne opp i thøø som man fiælær i snøø
Rem quam nix celat pulsa niue terra reuelat
YFSv (ca. 1450) #845: thet kombir ok op vndhir snio fiælas
Rem quam nix celat pulsa niue terra reuelat
#3 Dhet måste gåå som Gudh wil haa.
i. e. GUdz willia winner altijdh waadet.
Ehwadh man sätter sigh före, eller vthwällier, så gåret lijkwäl effter Gudz willia.
[⋯]
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
#4 Dhet bekommer honom, som Hunden gräset.
i. e. Dhet löper honom illa aff. Lijka som när Hunden äther grääs,
så blijr han dheraff siuker.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #197:
Dett skal komma tigh wäll, som hunden gräset.
#5 Dhet kommer snart til, at en drucken man dantzar.
i. e. När man wedh lust begår något forseende, så swaras her medh
såsom til enskyllan: Lijka som en drucken icke är obenägen til en dantz.
[⋯]
Man plägar och elliest säya: Man giör mycket för sälskap skull.
forseende: förseende (1677)
enskyllan: entskyllan, ursäkt → SAOB ENTSKYLLAN, undskyllan; ursäkt
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
⇒ Swenske ordsedher (1604) #915:
Sachta kommer thet til at en drukenman dandzar.
sachta → SAOB SAKTA 8) helt visst; utan tvivel; säkerligen; nog
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1247:
Thet komber snart till at en drucken man dandzar.
drukenman 1604 ändrat till drucken man 1636.
— 81 —
#1 Dhet minskas altijdh som tages aff.
i. e. Dher man altijdh plåckar aff, och intet lägges til,
Dhet blijr en gång alt.
alt: allt, förbrukat → SAOB ALL ⇒ IX. 1) a) om förråd och dyl.: förbrukad, förtärd, slut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #208:
Enn minskas ther aff tax.
tax (pres. pass. ind. sg.): tags → SAOB TAGA
#2 Dhet är intet länge, at Kattan samm öfwer Sundet,
rumpan är ännu wååt.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Man känner fulle Koon, som Kalfwen baar.
Item: Han är ännu wåter baak Öran.
i. e. Ny vthflugen.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
öran (1665): örat (1667)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1011:
Thet är icke länge sedan kattan sam öffuer sundet, ty rompan ähr wååt än nu.
#3 Dhet feeta wil giärna flyta ofwanpå.
i. e. Dhen stålte wil giärna sittia främst. Paddan wil åth höghsätet.
Dheraff plägar man och säya, när en owärdigh draghes fram:
Aldrigh är dagen så lång at Paddan icke kommer i höghsätet.
Doch pläga offta sådana främsta omsijder blij dhe yttersta.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1056:
Thet feeta wil altidh flyta öffuerst.
Låle (1300-talet) #14: Thet fedhe wijl al tijd oppæ wæræ
abdomen sursum presentat coctile cursum
Låle (1300-talet) #498: Thet feedhe wil gernæ oppæ wære
Jnter lixata superemanant adipata
YFSv (ca. 1450) #28: thet fætha wil alth vppe flyta
abdomen sursum presentat coctile cursum
YFSv (ca. 1450) #436: thet feta wil alt vppe flyta
jnter lixata superemanant adiphata adipata
#4 Dhet digh intet bränner, behöfwer du intet blåsa på.
i. e. Som man pläghar säya:
Bekymbra dig intet om Nürnberg*, du haar dher ingen steen.
Dhet enom intet wedkommer, bör man inte bekymbra sigh om.
Elliest mööter honom ett annat Ordspråk som säger:
Främmande Sorger, är onödigt bekymmer.
*Nürnberg: se 43 #3
ingen steen → SAOB STEN, ingen sten, i fråga om (fast) egendom: icke något alls, ingenting
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1164:
Thet tig inthet brenner ther bläsz inthet vppå.
bläsz (imper. sg.): blås! → SAOB BLÅSA
— 82 —
#1 Dhet som twå wetha, kommer snart til dhen tredie.
i. e. Sqwaller stadnar intet i näste Byy.
[⋯]
stadnar → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
#2 Dhet war fulle ärnadt, men icke ödhe.
i. e. Dhen gambla Werlden haar aff öfwertroo hållet så före,
at alt dhet som en Menniskia wederfohres, skulle wara henne såsom
ett fatum eller ödhe, som intet stode til at vndwijka,
dhet dhe haa kalladt skiäpna.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
ärnadt (perf. part.): ärnat, berett → Hellquist Ordbok, s. 1222: ärna, utverka, bereda; ämna
ödhe (adj.): ödesbestämt → Dahlgren Glossarium, s. 1024: Öde, adj. Af ödet bestämd, beskärd
wederfohres: vederfors → SAOB VEDER– | –FARAS (dep.) hända / drabba (någon)
skiäpna → SAOB SKEPNAD, öde, ödeslott
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1123:
Thet war tigh wel achtat, men thet war tigh icke ödhe.
— 83 —
#1 Dhet är intet gifwet, som fattigh kohna spinner före.
i. e. Swårt nogh förtiänt dhet man arbetar före.
[⋯]
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
#2 Dhet warar sachta ett Fougdeskiffte.
i. e. Dhet är obeständigt. Taget aff Fögderij, som snart ombytes;
Serdeles när ämbetet miszbrukas.
#3 Dhet warar så lijtet, at fattigt folck haar något.
i. e. Som man wille säya:
Dhen fattigas Jwl räcker intet til Påsk.
Ringa förrådh är snart förtärt.
#4 Dhet ena goda kastar intet bort dhet andra.
i. e. Man neekar intet giärna til Dhet som gott är,
fast man haar mycket förr.
— 84 —
#1 Dhet loket til dhen byttan.
i. e. Hwart effter annat.
Dhen taskan wedh dhet bältet.
[⋯]
Sallaten effter Munnen.
[⋯]
loket: locket → SAOB LOCK
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#2 Dhet står alt på en godh vthtydare.
i. e. Alla förstå, eller vthtyda icke en ting lijka wäl.
[⋯]
Man sägher och dherom vthi ett Swänskt Rijm:
Dhen man är wijs och mycket snill,
Som alt til bästa tyda will.
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
#3 Dhet Ögat seer, dhet troor och Hiertat.
i. e. Ögat är ett trooget witne.
[⋯]
#4 Dhet Ögat intet seer, gråter intet Hiertat.
i. e. Fåfängt söria dhet man aldrig sågh.
[⋯]
gråta (trans.) → SAOB GRÅTA, begråta
⇒ Swenske ordsedher (1604) #471:
Huad ögat icke seer, thet kan hierta icke gråta.
— 85 —
#1 Dhet är intet så lätt at springa i Gudz Rijke.
i. e. Man får intet dantza på Rooser dher inn; Vthan heeter som Erasmus haar sagt:
Per aspera ad ardua. (”Genom besvärligheterna mot höjderna.”)
Genom Korsz och Bedröfwelse tränger man sigh dijt.
Ty dhet ewiga Lijwet är en GUdz gåfwa. Dherföre haar och Skrifften* sagt:
Non est volentis, nec currentis, Sed est Dei miserentis.
(”Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande.”) (Bibel 2000)
[⋯]
Dhetta Lijfwet kallas fördenskull icke obilligt:
Vallis lacrymarum; En Jämmerdaal.
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
*Skrifften: Paulus brev till romarna, 9:[15-]16 ☞ Bibliorum Sacrorum Editio, Rom. 9:16:
Moysi enim dicit: ”Miserebor, cuius misereor, et misericordiam praestabo, cui misericordiam praesto.
Non est volentis, nec currentis, sed est Dei miserentis.”
Ty han sägher til Mosen: Hwilkom iagh är nådheligh, honom är iagh nådheligh;
Och offuer hwilken iagh förbarmar migh, offuer honom förbarmar iagh migh.
Så ståår thet nu icke til någors manz wilia eller lop, vthan til Gudz barmhertigheet.
(Gustav Vasas bibel 1541)
Han säger ju till Mose: Jag skall förbarma mig över vem jag vill och vara barmhärtig mot vem jag vill.
Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande.
(Bibel 2000)
#2 Dhet är intet borta man gieer sin grijs.
i. e. Som man älliest plägar säya:
Munka Soo, munka Korn.
Dhet är intete förlorat dhet man giör sin wän til goda.
Lijka som när något spilles i Hwshållet,
och ens egen Boskap får dher gagn aff, så hålls dhet intet wara förspilt.
[⋯]
#3 Dhet man gierna hörer, dhet troor man snart.
i. e. Medh ett Hufwudhåår, dragz man dijt man giärna wil.
Item: Dhet man giärna seer, dhet håller man och medh.
Hoc facile credunt quod nimis miseri volunt.
(”Det de eländiga alltför mycket önskar tror de med lätthet på.”)
#4 Dhet tiuter alt som aff Vlfwen kommer.
i. e. Art föllier giärna art.
Item: Är en godh, så äre dhe alla goda, sade han som sålde Wargvngarna.
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1107:
Thet tiuter alt aff vlffuen kommit är.
Låle (1300-talet) #433: Saa tywdher vngher wlff effther som gamel fore
germen patrizat lupus vt resonans vlulizat
Låle (1300-talet) #1196: Thet tywdher alt aff wlffwe ær kommendh
vllulat vnisono clamore lupina propago
YFSv (ca. 1450) #391: thet thiwtir alt aff wluom ær komith
germen patrizat lupus vt resonans vlulizat
YFSv (ca. 1450) #1084: thet thiwthir alt aff wlffwe kombir
vllulat vnisono clamore lupina propago
wluom → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [wluom]
— 86 —
#1 Dhet man taar vhr Grytan, får man intet på Faatet.
i. e. Dhen löhn som tags förvth, får man intet på stämpnedagen.
Dhet man således nyttiar förvth kallar Erasmus,
de Veru rapere. (”Rycka från [stek-]spettet.”)
i. e. Nappa Steeken aff spettet.
Kan och förstås om dhen som anticiperar något aff Brwden för Bröllopet.
stämpnedagen → SAOB STÄMMODAG, ”avlöningsdag”
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#2 Dhet som icke är syyn wärdt, dhet är icke heller penningar wärdt.
i. e. Man må jw besee sitt kiöp, förr än penningar tällias.
[⋯]
iw: alltid → SAOB JU 1) (†) alltid; alltjämt; ständigt
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
tällias → SAOB TÄLJA, räkna
#3 Dhet goda giörs aldrigh förmycket.
i. e. Man måste intet leedas widh at giöra gott.
[⋯]
förmycket (sammanskrivet): för mycket
leedas → SAOB LEDAS, känna leda, tröttna på
#4 Dhet wäger alt som wedhänger.
i. e. All ting haar sitt beswär, ehuru ringa dhet och kan wara.
#5 Dhet hwijta folcket thol så lijtet.
i. e. En förwijtelse emoot weeklingar, som thola hwarken warmt eller kalt.
[⋯]
hwijta → SAOB VIT
Dhet hwijta folcket: ”fint folk” ???
// vek, veklig; ren, som inte är klädd i ”blåställ” (arbetskläder)
”Gråå och blåå, är Bonden bäst” (278 #4), dvs. ”fint folk” ??? \\
#6 Dhet Soon bryter måste Grijsen betala.
i. e. Barnet måste offta vndgiälla Faderens broth.
[⋯]
Man säger och: Dhen ena rööter, dhen andra bööter.
[⋯]
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
vndgiälla → SAOB UMGÄLLA / UNDGÄLLA, bära följderna / ta konsekvenserna av (något)
broth → SAOB BROTT
rööter → SAOB RÖTA, (genom vårdslöshet / försummelse) vålla röta
bööter → SAOB BÖTA, laga, reparera, lappa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #823:
Offta geller grijsz thet som gamble suin bryte sönder.
Låle (1300-talet) #1049: Offthe gæller grijss thet gammel swijn giordhe
Sepe luet porci facinus procellus adulti
YFSv (ca. 1450) #894: opta giællir griis thet gamal swin haffua til giorth
Sepe luet porci facinus porcellus adulti
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): swa giälda grise gambla swina
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 272, rad 8402.
— 87 —
#1 Dhet wår HErre beskärer, står intet S. Per emoot.
i. e. Dhet Gudh will hafwa fram, ståår intet til at hindra.
[⋯]
#2 Dhet war intet fohlat på hans Stall.
i. e. Dhet är intet aff hans Afwell. När man seer en hafwa något
kostbahrt ting, som hans stand och förmögenheet är olijkt;
Och man haar tanckar om illa fånget, så sägher man,
at dhet intet är fohlat på hans stall. Som man wille säya:
Dhet är honom något förhögt.
afwell → SAOB AVEL, boskap
stand: stånd → SAOB STÅND A. 12) om samhällsklass / samhällsgrupp
förhögt (sammanskrivet): för högt
#3 Dhet man sparar för sin Munn, dhet äta Katter och Hund.
i. e. Otijdigh kargheet faller offta i skarnet.
Man sparar offta wisthwset, til dhesz alt är förderfwadt,
härsket och halffruttet, på dhet alt må blij drygt:
Och blijr då wist drygt, när ingen kan äthat.
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
kargheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
wisthwset → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
äthat (kontr.) = ätha’t: ätha dhet
— 88 —
#1 Dhet niugger gieer, må raggen tiggia.
i. e. Ondt få något aff dhen kariges swett.
Om sådana plägar man säya:
Han gieer intet fäm Sillar på ett Faath.
Item: Han gieer 2. faath thom, och dhet tredie intet vthi.
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
kariges → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
swett → SAOB SVETT: metonymiskt om resultatet av någons arbete
#2 Dhet orätt fåås, medh Sorg förgås.
i. e. Illa fånget är snart förgånget.
[⋯]
Ingen Låås är så starck, som kan hålla en orätt penning inne,
medh mindre han jw draar tije wälfångne medh sigh vth.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1081:
Thet man medh synden fåår, thet medh sorgen förgååsz.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540), s. 302-303:
Och thet som orett fåås, thet medh sorghom förgåås.
Konungastyrelsen (ca. 1330):
Alt thet man medh syndom få Thet skal medh sorghom förgå.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #30
Låle (1300-talet) #934: Thet man meth syndh faar thet meth sorghen gaar
Res male quesita sepe recedit ita
YFSv (ca. 1450) #849: thet man medh syndom ffaar thet medh sorghum forgaar
Res male quesita sepe recedit ita
#3 Dhet onda får altijdh tilfälle.
i. e. Dhen illa willl giöra, han får snart orsaak.
Male facere qui vult, nusquam non causam inveniet. Publ.*
(”Den som vill skada kommer alltid att finna en anledning.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Malefacere qui vult …
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Dhet onda lodhar giärna wedh.
i. e. Synd och Ondskan wil giärna föllia Menniskian.
Heeter altså: Mundus in maligno positus. (”Världen är försatt i ondska.”)
Och som Syrach* säger:
Dher man sichtar, blifwa sådorna qwarr.
lodhar → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
sådorna → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
qwarr → SAOB KVAR
*Jesu Syrachs Book, 27:5:
”Tå man sichtar, så bliffua sådhorna quarra […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 27:4]
#5 Dhet onda söker giärna sällskap.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
[⋯]
#6 Dhet är hughswalelse at gråta.
i. e. När man får klaga sin Nöd medh Thårar, så lättas offta sorgen.
[⋯]
hughswalelse → SAOB HUGSVALELSE, tröst
— 89 —
#1 Dhet något dröyes, kommer och til nöyes.
i. e. Dhet som långsampt kommer, dhet kommer och til måtta.
Heeter fördenskull:
Quod differtur, non aufertur. (”Det som skjuts upp, upphävs inte.”)
[⋯]
Item: Länge borgat är intet skiänkt.
kommer … til måtta → SAOB MÅTTA 3) a) α) komma till nytta / väl till pass, passa (bra)
borgat → SAOB BORGA, lämna som lån, låna ut
#2 Dhet godh nätzla skal blij, måste bränna i tijdh.
i. e. God krook måste bittida krökas.
[⋯]
bittida → SAOB BITTIDA, i tid, tillräckligt tidigt
#3 Dhet är icke alt i Speyelen som synes.
i. e. Icke alt sannt, som sanning är lijkt.
Lijka som en Speyel representerar fulle ens Menniskias Ansichte:
Men är dher lijkwäl intet inne.
[⋯]
Man får fördenskull intet altijdh döma effter vthwärtes anseende:
Ty Trollen boo och i heligom hwsom.
Man säger och dheraff:
Skoda intet Hunden effter håren.
speyel → SAOB SPEGEL
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
menniskias: människas → SAOB MÄNNISKA
ens menniskias (kongruensböjning): en människas
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
heligom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): heliga → SAOB HELIG
hwsom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): hus → SAOB HUS
#4 Dhet tiähnar illa, at poikar löpa medh Skiägg.
i. e. När vnga och owettigha råka wedh ett alfwarsamt ämbete,
så mister ämbetet sin respect;
Och då säger man, at Poikar löpa medh Skiägg.
Man brukar dhet och, när man seer smått folck bära långa Swärd.
[⋯]
poikar: pojkar → SAOB POJKE
— 90 —
#1 Dhet är icke så stoort Vnder, at Åsnan bär en Gullsäck.
i. e. Som man wille säya: Man finner och fulle rijke Narrar.
Wår HErre gieer och stundom skratten en Gullklimp.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
skratten → SAOB SKRATTE, tok, dumbom; narr, gycklare
#2 Dhet man lyster åth, kommer aldrig försnart.
i. e. Dhet man medh begiärligheet åstundar, kommer enom intet förhastigt til handa.
[⋯]
försnart (sammanskrivet): för snart
lyster åth → SAOB LYSTA, lysta åt, ha lust till; längta efter
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
förhastigt (sammanskrivet): för hastigt
#3 Dhe gambla haa icke heller warit fåånar.
i. e. När en part aff nyia Werlden, allena weele heetas klooke,
och förachta dhe gamblas wijse och wälmeente Actioner,
då plägar man möötha dem medh sådant Ordspråk:
Authoritas majorum non est contemnenda.
(”De äldres auktoritet bör ej föraktas.”)
[⋯]
#4 Dhet är honom i Kiöttet buret, och intet i Kläderna skuret.
i. e. Dhet som i naturen är inplantadt, är ondt at vthroota.
Dheraff säger man och medh Poëten:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
— 91 —
#1 Dhet man såår vth i vngdommen, dhet skiäär man vpp på ålderen.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
[⋯]
Lährer man och något i vngha åhren, så winner man och fruchten
dher aff på gambla dagar.
#2 Dhet lijder medhan dhet skrijdher.
i. e. Dhen kommer och fram, som Oxarna drijfwer.
Sachta Wädher förer och Skippet i hambn.
lijder: går framåt → SAOB LIDA 1) röra sig framåt, skrida fram; gå (framåt)
skrijdher: går långsamt → SAOB SKRIDA 1) förflytta sig / gå med en långsam och jämn, glidande rörelse
#3 Dhet sööta haar offta en swr efftersmaak.
i. e. Lyckan och olyckan, bära hwar andra på Ryggen.
i. e. Dhe föllias giärna åth.
[⋯]
#4 Dhet hielper alt som sqwälper, sade han som swälgde Frööen.
(Jfr. 482 #1: Dhet hiälper alt som sqwälper, sadhe Käringen som swalg Fröen.)
i. e. Lijtet och lijtet, ökar hoopen.
frööen: grodan → SAOB FRÖ, groda
swälgde / swalg (impf. ind. sg.): svalde → SAOB SVÄLJA (swälga)
— 92 —
#1 Dhet blijr fulle en gång alt, som gambla Gåsen warp.
i. e. Dhe gamblas drag, kan snart förslösas.
Är en förwijtelse emoot ödesamt folck, som drijsta på stort arff:
Och meena dhet aldrigh kunna blij alt.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
blijr … alt: tar … slut → SAOB ALL IX. 1) a), om förråd och dyl.: förbrukad, förtärd, slut
warp (impf. ind. sg.): värpte → SAOB VÄRPA
drag → SAOB DRAG, hopsamlat förråd
ödesamt (adj.): ödesam, slösaktig; av öda: [för-]slösa
jfr. Dahlgren Glossarium, s. 1024: Öda, tr. Tillintetgöra, föröda, ödelägga
drijsta på → SAOB DRISTA: på förtrösta, lita, förlita sig på, sätta sin lit, sitt hopp till
#2 Dhet Hunden haltar och Kiöpmannen swär,
är stundom lijka mycket troandes.
i. e. Lijka som Hunden vndertijden haltar aff en waana;
Altså swär och Kiöpmmannen stundom för sin fördel skuld.
Ty Synden will giärna trängia sigh in emellan kiöparen och sälliaren.
[⋯]
troandes (s-particip med adverbiell funktion): att lita på → SAOB TRO A. 1) a) lita på; förlita sig på
lijka mycket troandes: lika mycket att lita på
vndertijden → SAOB UNDERTIDEN, tidvis; ibland; emellanåt
#3 Dhet onda mins man längst.
i. e. Menniskian inclinerar aff naturen til dhet onda.
[⋯]
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
inclinerar → SAOB INKLINERA, vara böjd / benägen / fallen (för något / att göra något)
#4 Dhet onda låter lät giöra sig.
i. e. Wägen til ondt, är altijd jämpn.
[⋯]
lät: lätt → SAOB LÄTT
jämpn: jämn → SAOB JÄMN
#5 Dhet man intet kan fåå, är bäst at wända hoghen ifrå.
i. e. Man måste intet sträfwa effter omöyelig ting.
[⋯]
hoghen → SAOB HÅG, benägenhet, lust
ifrå → SAOB FRÅN
— 93 —
#1 Dhet målet är illa troandes, som Ormen brukade i Paradijs.
i. e. Som man wille säya:
Dhen Räfwen troor, han blijr wist swijken.
Dhen bör intet troos som vmgår medh list.
målet → SAOB MÅL, tal
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
Dhet målet är illa troandes…: Det talet är inte att tro på
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#2 Dhe blij icke alla Präster som i Scholan gåå.
i. e. Dhe haa intet alla Prästekiött.
[⋯]
#3 Dhe sofwa intet alla som snwsa.
i. e. Skrymtare äre intet alla dher dhe synas.
[⋯]
snwsa: snarkar → SAOB SNUSA 1) andas hörbart genom näsan under sömnen
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #1175: Man soffwer eij alth thet man skrydher
vt stertit sompnis non dormit firmiter omnis
YFSv (ca. 1450) #1102: man soffwir ey alt thet man snarkar
vt stertit sompnis non dormit firmiter omnis
— 94 —
#1:a Dhe tiggia vthi en säck.
i. e. Dhe hålla tilhopa. Dhe föra ett rådhslagh.
Wedh lijka förståndh säger man och:
#1:b Dhe liggia vnder ett täckie.
#1:c Dhe koka i en Grytha.
#1:d Dhe qwäda en Wijsa
#1:e Dhe blåsa i ett Horn.
(Jfr. ”När många tigga i en säck, så blir han slutligen full.” Granlund Ordspr., ca. 1880)
#2 Dhen är icke wärd dhet sööta, som aldrig haar smakat dhet swra.
i. e. Som man wille säya: Ondt och gott måste hållas.
Dhervppå lyder och gemeene Versen: Dulcia non meruit qui non gustavit amara.
(”Den har inte förtjänat det ljuva som inte har smakat det bittra.”)
Item aff Publio*: Fer difficilia, ut facilia levius feras.
(”Uthärda det som är svårt, så att du lättare kan uthärda det som inte är svårt!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Feras difficilia …
Dhen intet ondt haar lijdit, han borde icke heller niuta dhet goda.
[⋯]
Dhen som wil ätha Ägg, han måste och lijda at Hönan kaklar.
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
kaklar → SAOB KACKLA
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Dhen wäl smörier han åker lätt.
i. e. Den röda smörian läker mång Såår.
(Jfr. 137 #3: Dhen som rätt weet at bruka muthor, han blijr fulle hulpen.)
Den som haar lärdt kiänna Melchisedecks Faar, han får fulle snart Bröd.
Erasmus haar fördhenskull sagt:
Currus illinitus stridet. (”Osmord vagn gnisslar.”)
Osmord Wagn knarrar giärna.
[⋯]
röda → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
illinitus 1677 i stället för felaktiga illenitus 1665
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1002:
Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
— 95 —
#1 Dhen wijdt faar, blijr mycket waar.
i. e. Dhen mycket seer, han lährer något.
[⋯]
wijdt (adv.): vitt → SAOB VID 1) e) vida omkring / långt bort
waar: varse → SAOB VAR 1) varse / uppmärksam på / medveten om (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #432:
Hoo som wijd far, han warder mykit war.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1133:
Then ther wida faar han bliffuer mykit war.
#2 Dhen först kommer, han först maal.
i. e. Dhen effter kommer han effter faar.
[⋯]
Dhen seent kommer får elackt säthe.
[⋯]
faar → SAOB FÅ: efter får, får efteråt / senare
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Dhen som sofwer dhet rödha aff Solen,
han mister dhet feeta aff Kåhlen.
Item: Laater man får magran Kåhl.
Laat hand giör arman man.
Dhen sömnigt arbetar, han äther smala bethar.
[⋯]
sofwer dhet rödha aff solen → SAOB SOL, sover till efter soluppgången
smala → SAOB SMAL, liten; obetydlig, ringa
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
#4 Dhen förste bryter, dhen 2. bräcker, dhen 3. faller i Bäcken.
i. e. Många hielpa til ens mans fall.
Item: Hwarsmans haat är ondt at vthståå.
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
hwarsmans (hopskrivet och med kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 96 —
#1 Dhen intet kiäns aff sigh sielff, han kiännes aff vmgiänget.
i. e. Lijkt söker gärna lijkt.
[⋯]
Item: Blandar man sigh i Gull. etc. (⇑ 47 #2)
[⋯]
#2 Dhen tränger lijtet, som tränger intet meer än en gång.
i. e. Som man wille säya: Du kant fulle än en gång behöfwa hielp.
Och förwijtes här medh otacksampt folck.
kant (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
förwijtes → SAOB FÖRVITA, anklaga, beskylla, förebrå
#3 Dhen gieer som råden haar.
i. e. Hwar gieer effter ämbne.
[⋯]
ämbne: ämne → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1109-1110: ämne (ämpne) n. och f. 8) tillfälle, läglighet, utväg, möjlighet. 9) tillfälle, råd; förmåga; tillgång, förråd.
#4 Den meer wil thära, än han kan nähra, får armod til löhna.
i. e. Man måste ställa Munnen effter maatsäcken.
[⋯]
thära → SAOB TÄRA, gradvis / småningom förbruka / använda upp
nähra → SAOB NÄRA, åstadkomma, producera
— 97 —
#1 Dhen dantzar och, som nödigt dantzar.
i. e. Twunget Wärck går altijdh trögt.
[⋯]
Är fördenskull bäst lijda, dhet man intet kan wrijda.
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
wärck: arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
lijda → SAOB LIDA, utstå; bära
wrijda → SAOB VRIDA, förändra, omforma, omvandla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #376:
Han danssar som nödig danssar.
nödig: ogärna → SAOB NÖDIG 1) d) såsom adv.: av (nöd)tvång; (endast) nödtvunget;
även allmännare: ogärna / motvilligt
#2 Dhen trätan, ditt och mitt, haar skildt mången ifrå sitt.
i. e. Mycken rättegång, är en trappa til armood.
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Dhen blijr fulle hulpen, som Gudh wil hielpa.
i. e. GUdz hielp förvthan är all mööda fåfäng.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1053:
Then warder hulpen som Gudh will hielpa.
Låle (1300-talet) #450: Then wordher wel hwlppen gwdh wil hiælpe
Gaudet opis messe cui iutor vult deus esse
YFSv (ca. 1450) #368: han wardhir hulpin som gudh vil hiælpa
Gaudet opis messe cui iuoter wlt deus esse
#4 Dhen får fulle Böör som bijda gitter.
i. e. Tholamodh öfwerwinner alt.
Man pläghar och säya:
Dhen som gitter bijdt, han får fulle smijdt.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
böör→ SAOB BÖR, förlig vind, god vind, medvind
bijda → SAOB BIDA, vänta
gitter: kan → SAOB GITTA 1) förmå, kunna, vara i stånd; orka
bijdt (kontr. = bijd’t: bijda’t: bida det) [möjlig tolkning av bijdt]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #38:
Alle få böör som bijdha gitte.
Låle (1300-talet) #1072: Bydhennæ man fongher fæær bøør
Temperies venti datur exspectare potenti
YFSv (ca. 1450) #1004: thæn ffaar bør thet bidhan gethir
temperies venti datur expectare volenti
Läs thær i st. f. thet i YFSv-texten 1004; i samma text står bidhan
i st. f. bidha’n »invänta honom». (Kock [1892], s. 389)
— 98 —
#1 Dhen som haar wärdh, han fåår fulle Swärd.
i. e. Dhen som haar penningar i pungen, han får fulle maath i Munnen.
Item: Haar man dhet som klinger, man fåår fulle dhen som springer.
wärdh → SAOB VÄRDE, rang, värdighet
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
klinger → SAOB KLINGA: i uttryck som betecknar pänningar / mutor / bestickning eller att det finnes pänningar att förtjäna
⇒ Swenske ordsedher (1604) #431:
Hoo som haffuer werd, han får wäl swerdh.
#2 Dhen som fåås wedh Tiähran, han blijr dheraff besmittad.
i. e. Aff Eelden blijr man bränder, och aff skiökian skiämder.
Dhen som vmgår medh Lättfärdigheet, han blijr dheraff förderfwad.
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
lättfärdigheet → SAOB LÄTTFÄRDIG ⇒ LÄTTFÄRDIGHET 2) a) (†) bedrägeri, svek
#3 Dhen som gieer så han tigger, skal man slå så han ligger.
i. e. Man haar intet stoort medhlijdande medh en slösare,
som förderfwar sigh sielff.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #433:
Hoo som giffuer sitt så at han tigger, honom skal man slå så at han ligger.
Låle (1300-talet) #684: Giff eij saa ænglæ at tw gaar selff vppaa træben
non superes ita des quod calopedum base vades
YFSv (ca. 1450) #616: giff ey swa ængle at thu gaar siælwir aa gænglo
Non superis ita des / quod calopedum vase vades
Ordspråket tycks vilja säga att man ej skall bedriva välgörenhet (giff ey ængle) till den
grad att man inte längre kan stå på egna ben utan får gå på träben (træben) eller på styltor (gænglo).
#4 Dhen som wil kiöpa alt dhet han seer,
han måste sällia alt dhet han åger.
i. e. Förwete giör galna Kiöpmän.
Derföre haar Cato* wäl rådt, som säger:
Emas non quod opus, sed quod necesse est.
(”Du skall inte köpa det som kan behövas utan det som är nödvändigt!”)
åger (pres. ind. sg.): äger → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
förwete→ SAOB FÖRVETE, nyfikenhet
*Cato: Cato den äldre (d. 149 f.Kr.), romersk statsman och författare ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Emas non …
⇒ Swenske ordsedher (1604) #434:
Hoo som kiöper alt thet han seer, han skal sälia alt thet han ågher.
#5 Dhen som döör aff hoot, skal man boota igen medh morgonkrydder.
i. e. Som man elliest säger:
Hött är medh ingo Bött. Hoot dräper ingen.
hött (perf. part.): hotat → SAOB HYTTA 1) (†) hota
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
Jfr. ⇒ Swenske ordsedher (1604) #438:
Hoo döör aff hoot honom skal man ringa effter medh morghon kruth.
ringa effter: klockringning för begravning → SAOB RINGA 1) α) i fråga om klockringning […] i samband med dödsfall och begravning; särskilt i uttrycket ringa efter
☞ Holm Ordspråk, s. 146: »Den som dör av hot … han är inte värd någon annan begravningsringning än en morgonfjärt.»
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 27: »Det försmädliga ordspråket [= Grubb 98 #5] finns också belagt i en annan 1600-talsform [= Sw. ords. #438]: ”Ho dör av hot, honom skall man ringa efter med morgonkrut.” Båda orden syftar på den sant folkliga vanan att släppa väder innan man steg upp på morgonen; den som tog för illa vid sig aven hotelse ansågs alltså inte värd mer än en fjärt.»
— 99 —
#1 Dhen som taar Biörnen i Bååten, han måste föhran öfwer Sundet.
i. e. Dhen som inlåter sigh medh Paddan, han blijr henne illa qwitt.
[⋯]
föhran (kontr.) = föhra’n: föhra honom
illa: svårligen→ SAOB ILLA: såsom förstärkningsord
⇒ Swenske ordsedher (1604) #439:
Hoo som tagher fanen j båthen han måste föra honom öffuer sundh.
#2 Dhen något wil wåga, han får något åga.
i. e. Dhen något wågar, han något winner, dhen rädde haar wärst.
[⋯]
Man säger elliest aff Swänskan: Dhen dristige föllier Lyckan effter.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #443:
Hoo som något wil wåga han får nogot åga.
åga (inf.): äga → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
#3 Dhen lijtet såår, han lijtet fåår.
i. e. Lijtet Brwk giör lijten Drosza.
Dhen fattigas loth är altijdh minst.
brwk → SAOB BRUK, odling / bearbetning (av jorden)
drosza→ SAOB DRÅSE, hög av tröskad säd
Låle (1300-talet) #260: Hwo lidhet saar han lidhet faar
Dum sit pauca seges pauca metendo leges
Låle (1300-talet) #593: Hoo som lidhet saar han lidhet faar
messis erit rara quam dextera spargit auara
YFSv (ca. 1450) #231: hwa som litith saar han skær litith
dum sit pauca seges pauca metendo leges
YFSv (ca. 1450) #521: hwa litith saar han litith skær
Messis erit rara quam dextra sparsit auara
⇒ Swenske ordsedher (1604) #447:
Hoo lithet såår han lithet får.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1142:
Then lithet såår han lithet skär vpp.
skär vpp: skördar → SAOB SKÄRA, v. 2, ⇒ SKÄRA UPP 9) (†) (vid marken) skära av (något), meja av (något); särskilt med avseende på säd: meja av (och sätta upp och dyl.) / skörda; även absolut; även bildligt: skörda
— 100 —
#1 Dhen kiärt wil haa, han måste och kiärt låta.
i. e. Som man wille säya:
Man får intet räkna hwadh en feet Kåål kostar.
Och heeter fördhenskull:
Något för något; Intet för intet, sade han som gaff en Synåål för en Mååltijd.
låta → SAOB LÅTA, åstadkomma, laga, styra om
⇒ Swenske ordsedher (1604) #448:
Hoo kiärt wil haffua han skal liufft låtha.
G1R (1524): Then kært vil haffue skal liwfft lathe.
☞ Konung Gustaf den förstes registratur, 1-29, s. 307.
Låle (1300-talet) #256: Hwo kært wil haffwe han scal lywfft ladhe
Donet amorosa qui vult desiderosa
Låle (1300-talet) #905: Hoo kært wil haffwe han scal lijwfft ladhe
Qui cupit optatum debet dimittere gratum
YFSv (ca. 1450) #221: hwilkin kærth vil hawa han skal liwffth lata
donet amorosa qui wlt desideriosa
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): hwa liofft wil hafwa skal kärt lata
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1810.
#2 Dhen ena Åsnan klåår dhen andra.
i. e. En padda hielper dhen andra.
Item: Dhe roosa, och giöra hwar andra ähra, effter ingen annan wil.
Mutuo se scabunt muli. Eras. (”Åsnor kliar varandra.”)
klåår → SAOB KLÅ, klia
#3 Dhens Brödh man äther, dhens Wijsa man qwäder.
i. e. Man håller giärna medh dhen som maathen gieer.
Theraff plägar man och säya:
Han haar altijdh huldt, som huldt föder.
huldt → SAOB HULD, beskydd, hägn
#4 Dhen intet weet lyda, han kan illa biuda.
i. e. Dhen intet haar waret vnder lydna, han kan illa regera andra.
Såsom en ny Officerare, dhen aldrigh haar warit vnder commendo,
han weet illa at commendera andra.
[⋯]
biuda: säga till → SAOB BJUDA B) 2) befalla, tillsäga
lydna → SAOB LYDNAD
waret / warit (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
#5 Dhen intet haar at giöra, måste taa sigh något at giöra.
i. e. Som man elliest sägher: Lättia lärer Laster.
När någon går laat och orkeslös, och taar sigh omsijder någor fåfängia före,
så förwijtes honom härmed.
[⋯]
fåfängia → SAOB FÅFÄNGA, lättja, lättsinne; lättsinnigt leverne
förwijtes → SAOB FÖRVITA, anklaga, beskylla, förebrå
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): något → SAOB NÅGON
⇒ Swenske ordsedher (1604) #867:
Orkelös skall iw något på slå1).
orkelös: sysslolös → SAOB ORKESLÖS 1) (numera föga brukligt) som icke företager sig något, som icke har någon sysselsättning, sysslolös, ovärksam, oföretagsam
1) något på slå: syssla med något → SAOB SLÅ ⇒ SLÅ PÅ 12) […] börja handla / tänka på ett annat sätt respektive på det eller det sättet, börja syssla med något annat respektive med det eller det
— 101 —
#1 Dhen Eelden wil haa, han söken i Askan.
i. e. Dhen något gott wil haa, han måste sökiat dher dhet är til finna.
söken (kontr.) = sök’en: söke dhen
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #454:
Hoo som elden wil haffua han skal letha j asko.
Låle (1300-talet) #484: Hwo ildh wil hawe han scal leedhe i asken
Jgnis scintillam qui gestis verte fauillam
Låle (1300-talet) #875: Hoo ijldhen wil haffwe han scal leedhe i asken
Queritat in cinere qui wlt opus ignis habere
YFSv (ca. 1450) #422: wilt thu haua eldin tha leta i askonne
jgnis scintillam qui gestis verre fauillam
YFSv (ca. 1450) #800: hwa eldhin vil hawa han skal leta i askonne
queritet in cinere qui wlt opus ignis habere
#2 Dhen är Moder som maaten gieer.
i. e. Dhen hålsz för HErre, som födhan skaffar.
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
⇒ Swenske ordsedher (1604) #452:
Hon är modher som mathen giffuer.
Låle (1300-talet) #600: Then ær modher som madh giffwer
mos est matris ei que subuenit esuriei
YFSv (ca. 1450) #530: hon ær modhir som math giwir
Mos est matris ei que subuenit esuriei
#3 Dhen ena jagar, dhen andra äther steeken.
i. e. Dhen ena arbetar, dhen andra får nyttan dher aff.
Alij sementem faciunt, alij metent. Eras.*
(”De ena sår, de andra skördar.”)
[⋯]
Och heeter fördenskull effter gambla Ordspråket.
Dhen ena plöyer, dhen andra såår;
Dhen tredie weet intet hwem det fåår.
[⋯]
*Adagia #432
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1150:
Then ene plöijer then andre såår, then trijdie wet icke hoo thet fåår.
Låle (1300-talet) #465: Een pløyer andhen saaer tridiæ weedh eij hwo thet faar
Hic metit alter arat sors ita plura parat
YFSv (ca. 1450) #401: een saar ok annar skær thæn tridhi wæth ey hwat han ffaar
hic metit alter arat sors ita plura parat
Fastän YFSv 401 anför ordspråket under en annan form än Låle 465,
har det även i Sverge varit känt under den av Låle 465 upptagna formen,
t. ex. av Grubb i 101 #3. (Kock [1892], s. 198)
#4 Dhen många Brunnar gräfwer, får intet gott Watn i alla.
i. e. Mång anslagh tillijka, gå intet alla för sigh.
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #450:
Hoo måoge brunnar lethar han finner ether j somblighe.
Låle (1300-talet) #401: Hwo som ledher manghe watn han findher edher i somm
Forte venena capit qui vada multa sapit
Låle (1300-talet) #1137: Hoo manghe brønæ ledher han faar edher i sommæ
Virus homo reperit laticum loca qui vaga querit
YFSv (ca. 1450) #367: thæn smakar ethir som maknt watn drikkir
forte venena capit qui vada multa sapit
YFSv (ca. 1450) #1050: hwa margha søkir brunna han findhir ethir i soma
virus homo reperit laticum loca qui vaga querit
— 102 —
#1 Dhen som slår en på Halsen, han slår intet långt frå Hufwud.
i. e. När någon förtaalar, eller elliest förtreetar ens godhe wän eller frände,
tyckes dhet wara honom sielff skedt.
Ty Hufwudet och Halsen äre intet fiärran skylde.
frå → SAOB FRÅN
skylde (adj.) → SAOB SKYLD 2) besläktad, släkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #457:
Hoo som slår enom på halsen han slår honom icke longt ifrå huffuut.
enom (ack. sg. m. i substantivisk anv.) → SAOB EN
Låle (1300-talet) #880: Hoo then annen slaa po halss han slaar icke langt fraa howeth
Qui collum cedit capitis confinia ledit
YFSv (ca. 1450) #804: hwa mik slaar a halzsen han slaar mik ey langt fran howdh
qui collum cedit capitis confinia ledit
Läs slaar i st. f. slaa i Låle-texten 880
och howdhit i st. f. howdh i YFSv-texten 804. (Kock [1892], s. 341)
#2 Dhen i leeken gåår, han måste leeken thola.
i. e. Ondt och gott måste hållas.
[⋯]
thola → SAOB TÅLA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1085:
Then som j leken går han moste leken lijda.
Låle (1300-talet) #985: Wil thw i leegh gaa thaa scal thw leegh oppæ holdhe
Si ludum queris ludi legem pacieris
YFSv (ca. 1450) #898: wil thu i leek gaa tha skalt thu leek halda
Si ludum queris ludi legem pacieris
#3 Dhen mycket haar i sinnet, honom faller sompt vhr minnet.
i. e. Dhen mångh Järn haar i Eelden tillijka, han bränner wist sombliga dheraff.
[⋯]
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#4 Dhen som wil kiöpa Korfwen aff Hunden, han måste giee Fläsk igen.
i. e. Dhen något wil haa aff dhen karigas swett, han måste wäl höllia på honom.
Dheraff säger man och wedh lijka meeningh:
Dhet niugger gieer, må raggen tiggia.
karigas → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
höllia på → SAOB HÖLJA: HÖLJA PÅ: utbreda täcke och dyl. över någon
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#5 Dhen intet arbetar, effter maathen han leetar.
i. e. Dhen laate går offta hungrig i Sängh.
[⋯]
— 103 —
#1 Dhen sigh sielfwan ähra giör, aff androm han dhet samma spör.
i. e. Dhen som förachtar sigh sielff, han blijr och försmådd aff androm.
[⋯]
Dhen som kastar sigh sielff vnder bäncken, han blijr snart dijt skuten aff andra.
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
#2 Den Lyckan flyr, den föllier hon effter,
den henne söker, dhen löper hon vndan.
i. e. Mången sträfwar medh händer och fötter effter Lyckan,
och hinner henne ändå intet; Mången flyr henne,
och blijr lijkwäl wedh Håret dher til dragen.
[⋯]
#3 Dhen intet haar, den kan man intet taga ifrå.
i. e. Ondt ryskia den skallotta.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
— 104 —
#1 Dhen gamble Gudhen lefwer än.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhet blijr fulle ännu en gång så gott, at Hustrwn gieer Bonden maath.
Och är ett Tröstspråk i moothgång.
[⋯]
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Dhen rätten wäl omböya kan, han blijr nw snart en rijker man.
[⋯]
Muhter wrängia Laag.
Men dhe som sådant giöra, blifwa aff Skrifften hootade medh hårdt straff.
omböya → SAOB OMBÖJA, förändra, (för)vränga
muhter: mutor → SAOB MUTA, gåva som man ger någon för att muta honom
wrängia → SAOB VRÄNGA, vränga
#3 Dhen som wil lefwa länge och wäl:
Han äthe och dricke medh mått och skiäl.
i. e. God Diæt giör fager och feet, och conserverar Hälsan.
[⋯]
mått → SAOB MÅTTA, måttfullhet, måttlighet, moderation
skiel → SAOB SKÄL, förnuftig måtta, måttlighet
#4 Dhen som spijsar en Fogel, han får skarn för omaket.
i. e. Dhen otacksamme löhnar altijd illa för wälgiordt.
spijsa → SAOB SPISA, utspisa, mata
skarn → SAOB SKARN, avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #268: Fødh koo oc tagh skarn i geen
Dat pro mercede tibi pasta monedula feces
Låle (1300-talet) #1059: Fødh koo oc haff skarn tijl løn
Se dat allumpnanti rudis monedula lana
YFSv (ca. 1450) #192: fødh kaio hon giwir thik skarn til løn
dat pro mercede tibi pasta monedula feces
YFSv (ca. 1450) #973: ffød kaio ok haff skarn tiI løna
Se dat allumpnanti rudis anda monedula lanti
kaio (ack. sg. till kaia): kajan → Söderwall Ordbok, 1, s. 640: kaia, f. [Jfr Mnt. ka. N. kaa. D. kaa] kaja.
— 105 —
#1 Dhen enas winning, är dhen andras skada.
i. e. Dhet kiöparen winner, går sälliaren aff.
Lucrum unius, est alterius damnum.
(”Den enes vinst är den andres förlust.”)
Man sägher och medh Physicis:
Generatio unius, est corruptio alterius.
(”Det enas frambringande är deta andras nedbrytning.”)
Item: Lucrum sine damno alterius, fieri non potest. Publ.*
(”Vinst utan någon annans förlust är inte möjlig.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Lucrum sine damno …
[⋯]
physicis (dat. pl. av physicus efter prep. medh): med naturforskarna → SAOB FYSIKER (FYSIKUS) 1) (†) naturforskare, naturvetenskapsman
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#2 Dhen som flyr, han taar saak på baak.
i. e. Han giör sigh skyldig.
Man säger dhereföre medh Juristerne: Rei est fugere. (”Att fly är att vara skyldig.”)
Skyldigh är altijdh rädder.
Item: Fatetur facinus, qui judicium fugit. (”Den tillstår brott som flyr rättegång.”)
Och på Swänska: Flychtigh man, skyldigh man.
#3 Dhen frij är född, är träldom swår.
i. e. Dhen siälffzwåld är waan, han går intet giärna på arbete.
Cicero haar dherföre sagdt:
Grave est jugum servitutis in libertate educatis.
(”Slaveriets ok är tungt för dem som uppfostrats i frihet.”)
Homini ingenuo acerba est servitus. Sen.
(”Slaveri är bittert för den som är född fri.”)
Her om haar och Publius* sagt:
Heu quam miserum est, discere servire, ubi sis doctus dominari.
(”Ack så eländigt! Att lära sig tjäna när man lärt sig härska!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Heu, quam miserum …
Item aff Seneca: In servitutem de regno cadere, grave est.
(”Det är tungt att falla från högsta makten och ned i slaveri.”)
Dherföre sluter man och medh Poëten, som haar sagt:
Alterius non fit, qui suus esse potest.
(”Den blir inte någon annans som kan vara sin egen”)
siälffzwåld → SAOB SJÄLVVÅLD, självbestämmanderätt; frihet
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 106 —
#1 Dhen Wijnet drack, han supe och dräggen.
i. e. Dhen som haar nutet dhet sötha, han hafwe dhet swra medh.
supe (pres. konj. sg.): supe / må supa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
dräggen → SAOB DRÄGG, bottensats, fällning
nutet (supin.): njutit → SAOB NJUTA (nutha)
hafwe (pres. konj. sg.): må ha → SAOB HAVA
#2 Dhen fahran älskar, är fahran nämst.
i. e. han blijr lätteligh borta dher i.
Qui amat periculum, peribit in eo.
(”Den som älskar faran kommer att förgås i den.”)
[⋯]
Man pläghar och dherföre säya vthi ett gammalt Ordspråk:
Han är intet gaalen, som ondt rädz.
nämst (superl. till närmare) → SAOB NÄRMARE; närmast
lätteligh (adv.): lätt → SAOB LÄTTELIG
rädz (dep.) → SAOB RÄDA / RÄDAS
#3 Dhen intet wil swpa Kåhlen, han bör intet heller haa Fläsket.
i. e. Ut superius, Dhen Wijnet drack, etc. (⇑ 106 #1)
[⋯]
swpa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
#4 Dhen som rädder är, han drage pantzer på.
i. e. En förwijtelse, dher medh man förbrår räddhiärtat folck,
som vndertijdhen wäpna sigh moot någon fahra, dher ingen är på färde.
[⋯]
På Swänska sägher man och wedh samma meening:
Dhen som rädder är, han kryper baak Ugnen.
pantzer → SAOB PANSAR
förbrår → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, förevita, tillvita
— 107 —
#1 Dhen ähra biuder, han ähra niuther.
i. e. Dhen ena hederen moot dhen andra faar.
Spijsar du titlar, så får du titlar igen.
Ty heeder wil medh heeder mööthas.
[⋯]
Som man wille säya: Jw högre en är, jw snarare borde honom mööta
dhen ringare medh heeder och hållning, at bewijsa dher medh sin humanitet;
Effter som dhen ringare offta draar försyn, at träda til en förnämbligh
Herre medh helsning.
[⋯]
faar → SAOB FÅ
spijsar → SAOB SPISA, undfägna
draar försyn → SAOB FÖRSYN, draga försyn: skämmas för / rygga tillbaka
för att göra något, hysa betänkligheter mot att göra något
#2 Dhen borga wil, han får intet länge tinga.
i. e. Som man wille säya:
Tinga och intet breeda, dhet giör elack reeda.
Dhen som nödgas borga, han måste taga dhet kiöpet han kan fåå,
elliest kan skee Kiöpmannen får annat Sinne.
[⋯]
borga → SAOB BORGA, lämna (varor) på kredit; ge kredit
tinga → SAOB TINGA, ackordera, bjuda, köpslå, pruta
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
— 108 —
#1 Dhen andra wil lähra, måste weeta något sielff.
i. e. Ondt lähra andra, dhet man sielff intet kann.
Turpe est doctori, dum culpa redarguit ipsum.
(”Det är en skam för den lärde, när ett fel vederlägger honom själv!”)
Heeter fördenskull: Lär först sielff, förr än du lährer andra.
J Scholen plägar man säya: Disce, sed a doctis.
(”Lär dig, men av dem som är lärda!”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
scholen → SAOB SKOLA
#2 Dhen som slachtar Kalfwen, han föder intet vpp Oxen.
i. e. Dhen som taar något vhr Grytan, han får deste mindre på Faatet.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#3 Dhen rijkes Ord är Salomons snack*,
Dhen armas taal får ingen tack.
i. e. När den rijke talar, så tijger hwar man,
och är som wår Herre talade aff Himmelen:
Men den fattigas Ord, är idel spott och åthlöye,
fast dhet wore aldrigh så klokt.
Heeter fördenskull som man elliest i gemeen pläghar säya:
Gullet skyler all fel.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
*Salomos Predicare, 9:16:
”Wijsheet är iw bätre än starckheet. Likwel wardt thens fattighas wijsheet förachtat,
och hans ord wordo intet hörd.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 9:16]
*Jesu Syrachs Book, 13:28-29:
”När then rijke talar, så tijgher hwar man, och hans ord vphöyer man j himmelen.
Men när then fattighe talar, så sägher man: Hoo är thenne?”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 13:23]
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 179: »Den som kan lägga makt och myndighet bakom orden tilltros alltid det bästa omdömet.»
☞ Holm Ordspråk, s. 273: »Den rikes ord är Salomos snack (högsta visdom) …»
— 109 —
#1 Dhen som wil haa Kiärnan, han måste först bijta vpp Nöthen.
i. e. Intet fåås mödelöst.
Dhen något wil haa, han moste haa omaak dher före.
[⋯]
#2 Dhen som hedrar sina händer, han behåller goda wänner.
i. e. Gåfwor och geengåfwor hålla Wänner längst.
Heeter altså: Quid pro quo. Något för något.
#3 Dhen aldrigh giör illa, han giör sällan wäl.
i. e. Dhen något skal lähra, han giör altijdh sin lährespåån illa;
Dherföre måste han förr giöra illa, än wäl.
Heeter altså: Qui nunquam male, nunquam bene.
Dheraff plägar man och säya:
Lährespån, är intet Mästerstyckie.
förr … än → SAOB FÖRRÄN, innan
lährespåån / lährespån → SAOB LÄROSPÅN; ”försökskanin”
#4 Dhen som taar Watn öfwer Hufwudh, så löperet honom i armen.
i. e. Dhen meer taar sigh vppå, än han kan vthföra, han får meer omaak,
än han kan vtstå.
[⋯]
löperet (kontr.) = löper’et: löper dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #451:
Hoo som tager watnet öffuer huffuudt, så löper thet gerna j ermen.
Låle (1300-talet) #408: Ho som ladher vatn offwer howeth thet løber snarth i ærmen
fusa latex capiti solet ad manicas cito niti
YFSv (ca. 1450) #353: tagh watn offwir howdh thet løpir gærna i ærma
fusa latex capiti solet ad manicas cito niti
#5 Dhen rätt skrifftar, han blijr rätt aflöst.
i. e. Wrång Berättelse giör galet förstånd.
En förleedd domare fäller snart (Ex male relatis) en orätt domb.
skrifftar → SAOB SKRIFTA, bikta, i skriftermål bekänna (synd / brott)
aflöst → SAOB AFLÖSA, avlösa, ge syndernas förlåtelse
wrång → SAOB VRÅNG, förvriden, oriktig, felaktig, falsk
galet → SAOB GALEN, oriktig, orätt, felaktig
förstånd → SAOB FÖRSTÅND, klokt / sunt omdöme
domb → SAOB DOM
— 110 —
#1 Dhen som wil giffta Paddan, måste föra henne långt bort.
i. e. Ondt blij qwitt dhet som intet duger: Eller sällia elaka wahror.
Man säger fördenskull aff sådant förstånd:
Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
giffta → SAOB GIFTA, giva till äkta, gifta bort
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
elaka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#2 Dhen som taar, han haar.
i. e. Dhen som wågar han winner: Dhen rädde haar wärst.
Qui rapit habet. (”Den som rycker åt sig han har.”)
[⋯]
Men elliest sägher man: Tagerätten är aflagder.
tagerätten → SAOB TAGERÄTT, rätt att välja; tagrätten är bortlagd:
skyldighet att vänta med att ta tills tillåtelse erhållits
#3 Dhen som gaapar effter mycket, Mister offta heela stycket.
i. e. Girigheet bedrager Wijszheet.
Dhen Æsopiske Hunden* släpte Kiöttstycket, och greep effter skuggan,
som syntes större.
[⋯]
Item: Qui totum vult, totum perdit. (”Den som vill [ha] allt, förlorar allt.”)
[⋯]
wijszheet → SAOB VISHET
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _
*ur Hundrade Esopi Fabler, Förswenskadhe aff N. Balck, Sthlm 1603, s. 68-69):
»En Hund samm öffuer en ström, och hadhe itt stycke kiöt j munnen, och widh han samm, fick han see skuggan vtaff kiötstycket nedrer j watnet, och meente at thet skulle och så wara kiöt, och snappade snarlighen ther effter, och j thet han vplät munnen, och skulle tagha effter thet andra (som större syntes än thet rätta) föll honom kiöthet vhr munnen och bleff strax bortfördt aff strömmen, altså miste han bådhe kiötet och skuggan.»
_______________
widh (temporal konj.) → SAOB VID, för att beteckna samtidighet; medan, under det att
snarlighen → SAOB SNARLIGEN, omedelbart, genast, strax
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _
— 111 —
#1 Dhen lijtet haar, medh lijtet faar.
i. e. Fattigh mans maath är snart äthen.
Item: Fattigh man är icke Grefwe.
#2 Dhen sielff giärna wil, honom skeer ingen orätt.
i. e. Som man elliest säger:
När Barnet får sin willie, så gråteret intet.
Dheraff plägar man säya i Scholan:
Volenti non fit injuria. (”Den som vill sker ingen skada.”)
[⋯]
gråteret (kontr.) = gråter’et: gråter dhet
#3 Dhen som säger hwad han wil,
han får offta höra dhet han intet wil.
i. e. Frijtaligh får afwog swar.
[⋯]
frijtaligh → SAOB FRITALIG, frispråkig
afwog → SAOB AFVOG, avog, ovänlig; snäsig, butter, vresig
#4 Dhen Hönan föder, böör och haa Ägget.
i. e. Dhen som står omkostnaden, honom bör och winsten.
Onus qui sentit, sentiat et lucrum.
(”Den som får känna av bördan, må känna av vinsten.”)
[⋯]
står omkostnaden: står för omkostnaden → SAOB STÅ 49) bestrida / betala för (något); i förb. med (om)kostnad / utgift; liktydigt med: stå för
honom bör: han bör få → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
#5 Dhen inthet lydher Moor, han måste lyda Styfmoor.
i. e. Dhen intet wil lyda godh Rådh, han vthstår Fahra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1030:
Then som icke wil lyda moder, så skal han lyda stiuffmoder.
Låle (1300-talet) #911: Hoo eij wil lydæ modher han scal lydæ steeffmodher
Qui non wlt matri debet parere nouerce
YFSv (ca. 1450) #806: hwa ey wil lidha modhir han skal lydha stiwffmodhir
qui non wlt matri debet parere nouerce
— 112 —
#1 Dhen något wil lähra, han kommer til Ähra.
i. e. Lährdom föllier Ähra. Heeter fördenskull:
Disce bonos mores, sic te commitantur honores.
(”Lär dig goda seder, på så sätt följer dig hedersbetygelser.”)
#2 Den mycket snackar, han mycket liuger.
i. e. Dhen mycket haar aff Munnen, honom räcker icke altijdh Sanning til.
Mendacium saepius in multiloquio. (”Lögnaktighet ligger ofta i pratsamhet.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #401:
Han liuger offta som myckit talar.
Låle (1300-talet) #629: Then lyffwer offthe ther møghet maa thaalæ
multum lingua loquax quandoque solet fore mendax
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#3 Dhen intet weet tijga, han weet icke heller at taala.
i. e. J rättan tijdh.
[⋯]
#4 Dhen längst står, han winner Platzen.
i. e. Dhen som wil läggia ähra in, han måste vthärda, och intet förlöpa.
Fugitivo nulla Corona. (”Ingen krans till den som flyr.”)
Item: Perseverantia coronat. (”Uthållighet bekransar.”)
[⋯]
förlöpa → SAOB FÖRLÖPA, löpa galet / förfela sitt mål, komma / råka vilse
— 113 —
#1 Dhen wäl är dödh, han haar wäl lefwat.
i. e. Dhen saligt döör, han winner sit måål.
[⋯]
#2 Dhen som är waan at liuga,
honom kan icke heller troos när han säger sannt.
[⋯]
#3 Dhen fromme får altijdh något at blåsa på.
i. e. Fromt folck haar altijdh anfächtning.
[⋯]
anfächtning → SAOB ANFÄKTNING, häftigt oroande, hemsökelse, oro, lidande, plåga
#4 Dhen som jagar 2. Harar i sänder, han får sällan en dher aff.
i. e. Dhen som gaapar effter mycket, mister offta heela stycket.
Duos insequens lepores neutrum capit. Eras.*
(”Den som förföljer två harar fångar ingendera.”)
Man pläghar och säya: Mång Järn i Eelden tillijka, blij offta brända.
i sänder → SAOB SÄNDER 1) (†) i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
*Adagia #2236
— 114 —
#1 Dhen minst söker ähran, han får henne snarast.
i. e. Dhen Lyckan flyr. etc. (⇑ 103 #2)
Gloriam qui spreverit, citius habebit.
(”Den äran försmår skall snarare få den.”)
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Dhen kommer och fram, som Oxarna Drifwer.
i. e. Dhen sachta faar, kommer och til Härberget.
[⋯]
Heeter fördenskull:
Festina lente. Eras: Hasta medh maak. (”Skynda långsamt!”)
Man plägar och säya:
Från trappa til trappa, kommer man omsijdor vpp.
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #384:
Han kommer och fram som medh oxan åker,
såsom then medh hestar körer.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1239:
Then komber så snart fram som medh oxerna åcker
som them medh hesterne ride.
Låle (1300-talet) #103: Han komer och fræm meth øxne wogn agher
Biga licet lente boue fit progressa trahente
YFSv (ca. 1450) #88: han kombir ok fram medh vxom akir
biga licet lente boue fit progressa trahente
#3 Dhen länge lefwer får mycket höra.
i. e. Länge lefwa är länge plågas.
Item: Mång Åhr, mycken mödha.
#4 Dhen Hund man draar til Skogz, han bijter intet mång Diwr.
i. e. Man vthrättar intet mycket gott med en trög och owillig Tiänare.
Dheraff pläghar man och säya:
Frwsen Jord för laath Swijn.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1114:
Then hund man drijfwer til skogz, han bijter icke mong diwr.
mong: månget → SAOB MÅNGEN
mong diwr: månget djur / många djur
— 115 —
#1 Dhen Lyckan råkar, han förer Brwden heem.
i. e. Gott dantza när Lyckan wil spela.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1122:
Then som lyckon haffuer han får bonden1) hema.
1) bonden troligtvis feltryck för bruden.
#2 Dhen taskan wedh dhet Bältet.
i. e. Dhet Loket til dhen Byttan. Hwart effter annat.
[⋯]
Dhet paaret tiänar bäst ihoop.
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
loket: locket → SAOB LOCK
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1238:
Then pungen henger wäll widh thet bältet.
#3 Dhen som taar Herrar til stalldrängiar,
han fåår brutna Hästar, och söndriga Sadlar.
i. e. Stoorlåtig Tiänare giör sällan gott gagn.
[⋯]
brutna → SAOB BRUTEN 6) om person (eller kropp och dyl.) eller om hälsa och krafter och dyl.: nedbruten, försvagad, tillintetgjord, ”knäckt”; om person även: som förlorat kroppens / själens spänstighet, kraftlös, viljelös, sjuk
stoorlåtig → SAOB STORLÅTIG, som talar högmodigt / myndigt och pockande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1246:
Then som tager Herrar till staldrängiar han får brutin hestar och söndrog sadlar.
brutin (perf. part.): bruten; brutna → SAOB BRYTA
söndrog: söndrig; söndriga → SAOB SÖNDRIG
#4 Dhen intet achtar Nampn, han älskar och ingen heeder.
i. e. Dhen så wijdt är kommen i Ondskan, at han intet sköter om
hwadh Folck talar om sigh, han haar bijtit Hufwudh aff Skammen.
[⋯]
sköter om: bryr sig om → SAOB SKÖTA ⇒ SKÖTA OM 2) bry sig om (någon / något)
— 116 —
#1 Dhen som slåår, han bryter.
i. e. Som man elliest säger: Laag giäller, och icke slaag.
Qui prius percussit, culpam feret. (”Den som slår först bär skulden.”)
bryter → SAOB BRYTA 35) begå (ett) brott, göra sig skyldig till en förbrytelse, handla brottsligt, fela, synda, förbryta sig, försynda sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1029:
Then ther slår han bryter.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #10:
Then ther slår han bryter.
#2 Dhen som är födder til Pennings, han får sällan daler åga.
i. e. Som man wille säya: Dhen fattiga blijr aldrigh fullfattigh.
Dhen Lyckan intet wil foga, han måste altijdh slääpas medh armood.
[⋯]
åga (inf.): äga → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
fullfattigh: helt utfattig
foga: gynna → SAOB FOGA 13) gynna, vara gynnsam
#3 Dhen som försmår dhet lilla, han får intet aff dhet stoora.
i. e. Dhen intet giömmer en Penning, han får aldrig 2. åga.
[⋯]
åga (inf.): äga → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1079:
Then lithet försmår han bliffuer siellan rijk.
Låle (1300-talet) #908: Hoo lidhet forsmaar han blijffwer siældhen rijgh
Qui modicum spernit se ditem vix fore cernit
Låle (1300-talet) #1150: Hoo lidhet forsmaar han bIijwer siællen rijgh
Vix locupletatur qui spernere parua probatur
YFSv (ca. 1450) #1062: hwa litith forsmaar han wardhir siællan riker
vix locupletatur qui spernere parua probatur
#4 Dhen många wil biuda, måste mycket siuda.
i. e. Som man wille säya: Til en tiock Rumpa wil en wijdh brook.
Och til en stoor Stat en rijk inkomst.
Ty dher til wil intet stumper til måål, eller kluter til Klädher.
siuda → SAOB SJUDA 5) koka, tillreda / laga mat
brook → SAOB BROK, brok, byxa/byxor
stat → SAOB STAT 3) b) hus, hushållning, representation
stumper → SAOB STUMP, mindre bit / stycke av något
måål → SAOB MÅL, måltid
kluter → SAOB KLUT, avrivet / avklippt (mindre) stycke av tyg, tyglapp
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1099:
Then skal mykit siuda som månge wil biuda.
Låle (1300-talet) #1121: Han scal møghet sywdhe ther manghe wil bywdhe
Vesca coquit plura cui pluribus est dare cura
YFSv (ca. 1450) #1029: thæn skal mykyt siwdha som manga wil biwdha
vesca coquat plura cui pluribus est dare cura
— 117 —
#1 Dhen som wil medh niuta, han måste och medh skiuta.
i. e. Dhen något wil haa, han måste och släppa omaaket til.
Elliest heeter dhet:
Qui non laborat, non manducet. (”Den som inte arbetar, han skall inte äta.”)
[⋯]
medh → SAOB MED, prep., adv., I. 4) b) såsom adv. i särskilda förbindelser […] för att utmärka deltagande i en handling / ett tillstånd
niuta → SAOB NJUTA 4) (numera blott mera tillfälligt, något ålderdomligt) med avseende på mat / dryck: få, få till livs; förtära; intaga
medh: också → SAOB MED, prep., adv., II. för att beteckna att förutom de(n) / det nämnda (eller antydda) någon / något ytterligare tillkommer och dyl.: också, därjämte, därtill, dessutom, även, ävenledes, likaledes
skiuta → SAOB SKJUTA 8) i) α) med avseende på pengar och dyl.: lämna såsom bidrag / ge ut (till något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1117:
Then som wil medh nijuta, han måste medh skiuta.
nijuta → SAOB NJUTA
#2 Dhen som haar Korszet i Handen, han signar sigh sielfwan först.
i. e. Hwar är sin egen weldewän; Eller sigh sielfwan hullast.
Heeter altså: Proximus egomet mihi. (”Jag är mig själv närmast.”)
signar → SAOB SIGNA 3) välsigna (någon / något); skänka / ge (någon / något) välsignelse; även: nedkalla Guds (eller gudoms / gudars) välsignelse och skydd över / (om Gud osv.) välsigna och skydda / bevara (någon / något)
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
weldewän → SAOB VÄLDE, vänlig inställning, välvilja; gunst
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1125:
Then som haffuer korset medh sigh han signar sigh först.
#3 Dhen blinde finner och stundom en hästskoo.
i. e. Dhen fattiga råkar och vndertijden wedh en lijten Lycka.
Man sägher och wedh samma meeningh:
Blind Dufwa finner och ett Hwetekorn.
råkar … wedh → SAOB RÅKA ⇒ RÅKA VID (†) 1) finna / träffa på (någon / något)
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#4 Dhen ena plöyer, dhen andra såår, och ingen weet hwem dhet fåår.
i. e. Lyckones obeständige wäsende; Hon är intet at lijta på.
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
wäsende → SAOB VÄSEN / VÄSENDE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1150:
Then ene plöijer then andre såår, then trijdie wet icke hoo thet fåår.
Låle (1300-talet) #465: Een pløyer andhen saaer tridiæ weedh eij hwo thet faar
Hic metit alter arat sors ita plura parat
YFSv (ca. 1450) #401: een saar ok annar skær thæn tridhi wæth ey hwat han ffaar
hic metit alter arat sors ita plura parat
#5 Dhen som såår Ärter wedh allmänne wägen,
han fåår intet alla ballier i Ladan.
i. e. Ondt wäria dhet hwar man giädz åth.
Item: Tilfälle giör Tiufwen.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
— 118 —
#1 Dhen mycket haar, han mycket tarfwar.
i. e. Som man wille säya: Staten effter ståndet.
En tiock Rumpa wil haa en wijd brook.
Staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1157:
Then mykit haffuer han mykit behöffuer.
#2 Dhen illa skal fara, måste offta sielff hielpa dher til.
i. e. Hwar smijder sielff sin egen Lycka.
Quilibet faber propriæ fortunæ. (”Var och en är sin egen lyckas smed.”)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1160:
Then illa skall fara han skal hielpa til med sielff.
#3 Dhen altijdh wil strijda, får något at lijda.
i. e. Som elliest sägz: Dhen altijd will slåsz, får något at plåstra.
Ty Arga Hundar få rijfwet skinn.
#4 Dhen intet äther sigh mätt, han sleeker sigh intet mätt.
i. e. Som man wille säya: Orckar man öfwer Hunden,
så hinner man fulle öfwer Rumpan.
Juristen säger wedh sådan meening:
Minima non curat praetor. (”En högre ämbetsman handlägger inte småsaker.”)
Man får intet wara altför nooga.
sleeker: slickar → SAOB SLEKA, slicka
orckar: orkar → SAOB ORKA
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
☞ Holm Ordspråk, s. 241: »Blir man inte mätt av maten,
så blir man det inte heller av att slicka fatet efteråt.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1233:
Then som icke äter sigh mättan han sleker sigh icke mettan.
sleker: slickar → SAOB SLEKA, slicka
mättan / mettan: mätt → SAOB MÄTT
Låle (1300-talet) #643: Hoo segh eij ædher mæth han slijcker seg icke mæth
Nemo lingendo satur est si non comedendo
YFSv (ca. 1450) #555: hwær sik æthir ey mættan han slikkar sik ey fullan
Nemo lingendo satur est si non commedendo
#5 Dhen som gildrar för andra, han faller sielff i snaaran
i. e. Falskheet slår sin Herre på halsen.
[⋯]
gildrar → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
#6 Dhen många fruchta, han måste och rädas för många.
i. e. Wåldsamma Regenter som hafwa stoor rädsla för sigh,
dhe måste och offta befruchta sigh för myckenheeten.
[⋯]
befruchta → SAOB BEFRUKTA, vara rädd för, frukta
— 119 —
#1 Dhen meer fett haar, än man behöfwer, han kaste sompt i Kåålen.
i. e. Dhen mycket haar, han deele medh dhen som tarfwer.
Cui multum est piperis, oleribus immisceat.
(”Må den som har gott om peppar blanda in den i kålen.”)
kaste (pres. konj. sg.): må kasta → SAOB KASTA
deele (pres. konj. sg.): må dela → SAOB DELA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #436:
Hoo som haffuer mykit smör, han kaste sompt j grannans kåål.
Låle (1300-talet) #208: Hoo møghet haffwer aff smøredh han kasther somt i kaalen
Cui butiri satis est imbuterabit olus
YFSv (ca. 1450) #164: hwa som ympnith hawir smør han kastar sompt i sin kaal
Cui butiri satis est inbuterabit oIus
Kock [1892], s. 110: ”Kanske har där i vårt ordspr. urspr. stått kasthe (pr. konj.)
liksom hos Grubb, hvilket även bättre stämmer med latinet.”
#2 Dhen högt klijfwer, han faller diupt.
i. e. Som man elliest säger: Högt på pall, giör diupa fall.
Dhen som otijdigt sträfwar effter ähra och högheet,
han råkar offta dheröfwer i dårskap, och feelar om trappan,
så Nacken blöder.
otijdigt (adv.) → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Dhen något wil få aff dhen karigas swett,
han måste wäl höllia på honom.
i. e. Dhet niugger gieer må Raggen tiggia.
Ty Penningen och Ögat äre honom lijka kiäär.
kariges → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
swett → SAOB SVETT: metonymiskt om resultatet av någons arbete
höllia på → SAOB HÖLJA ⇒ HÖLJA PÅ: utbreda täcke och dyl. över någon
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#4 Dhen som wil kiöpslaga vtan Penningar,
han måste gåå på dhet Torget som intet är faalt.
i. e. Som man elliest säger:
Ondt gå på krogen vthan mynt.
Item: Ond reeda, kiöpa och intet breeda.
Sine pretio ad nundinas ire, vanum est.
(”Att gå till torget utan pengar är meningslöst.”)
på dhet Torget som …: på dhet Torget där …
faalt → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp och dyl.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ond reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
— 120 —
#1 Dhen lätt troor blijr snart bedragen.
i. e. Som man wille säya: Godhtroo reed min Häst bortt.
Qui facile credit, facile decipitur. (”Den som lätt tror blir lätt bedragen.”)
Credulitas est deceptionum mater. (”Lättrogenhet är bedrägligheternas moder.”)
[⋯]
#2 Dhen intet står til rådha, han står icke heller til hiälpa.
i. e. Dhen som förachtar godh rådh, han störter sigh sielff i olycka.
Heeter altså: Qui bonum respuit consilium, sibi ipsi nocet.
(”Den som föraktfullt avvisar ett gott råd skadar sig själv.”)
Man säger och: Consilio subest auxilium. (”Hjälp ligger i botten på ett [gott] råd.”)
[⋯]
#3 Dhen som skiämmer sigh sielff, han ährar ingen annan.
i. e. Elack Fogel, som oreenar sitt egit näste.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#4 Dhen soppan haar han sielff kookat.
i. e. Han är sielff til sin Olycka wållande.
Ipsemet faber proprij infortunij. (”Han är sin egen olyckas smed.”)
[⋯]
#5 Dhen något wil lähra, han börie i tijdh.
i. e. Ondt lära gammal hund kura, eller konster.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kura → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
— 121 —
#1 Dhen ena heedren moot dhen andra faar.
i. e. Heeder wil medh heeder mötas.
Item: Dhen Ähra biuder, han ähra niuter.
faar (3 sg. pres. till få) → SAOB FÅ
#2 Dhen som bygger wedh allmännewägen, han får många Mästare.
i. e. Många otijdiga Domar. Ty hwem kan giöra hwar man i laagh?
Dheraff säger man och i en gammal Vers:
Qui struit in trivijs, multos habet ille magistros.
(”Den som bygger vid allmänna vägen får många mästare.”)
[⋯]
otijdiga → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Dhen som kiänner Paddan, han kiöper henne intet.
i. e. Som man wille säya: Man kiöper intet giärna en haltan Häst.
i. e. Dhen som intet duger.
[⋯]
#4 Dhen Pijga och dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
i. e. Troohet bland Legehion är en stoor raritet:
Och heeter fördhenskull: Siälfwer är godh Dräng.
[⋯]
legehion → SAOB LEGA ⇒ LEGO– | –HJON, lagstadd tjänare, legodräng, legopiga
— 122 —
#1 Dhen intet haar meer än ett Öga, han är altijdh rädder dher om.
i. e. Eenda Barn är altijdh kiärt; Serdeles när dhet är fromt och lydigt.
Och då blijr dhet lijknat wedh eenda Ögat, dher man altijdh är ömmer om.
#2 Dhen intet är sigh sielfwan godh, han är ingen annan godh.
i. e. Dhen som skiämmer sigh sielff.
[⋯]
#3 Dhen länge wil lefwa, måste spara sigh i tijdh.
i. e. Dhen som wil blij gammal, han måste i godh tijdh
slåå sigh ifrå sorg och bekymmer.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
#4 Dhen mycket kan giöra, får mycket at röra.
i. e. Dhen som taar sigh myckit vppå, han måste och mycket vthståå.
[⋯]
Heeter altså: Den mycket haar wääla, får mycket at trääla.
Item: Mycket weeta, får mycket arbeta.
wääla → Dahlgren Glossarium, s. 990: Väla, tr.Syssla (med), sköta
trääla → SAOB TRÄLA, arbeta hårt, slita och släpa
— 123 —
#1 Dhen mäst falckar, han minst kiöper.
i. e. Dhen som haar alfwar til kiöpa, han tingar intet länge.
falckar → SAOB FALKA, köpslå / pruta om något
#2 Dhen mycket frågar, far mycket will.
i. e. Dhet är ett tekn at han lijtet weet, och dherföre mycket frågar.
[⋯]
Dervppå plägar man och säya:
Dhen som blyes wedh fråga, han skiäms wedh lähra.
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#3 Dhen godh Hwsfrijd hafwa wil, han giöre hwad Hustrwn biuder til.
i. e. Om skiäl är medh.
Elliest heeter dhet en praepostera aeconomia. (”Ett bakvänt hushåll.”)
Och går då Wagnen för Hästarna, när Hustrwn föhrer alt Hwswäldet.
#4 Dhen mycket haar, fåår meera til.
i. e. Alt Watn wil i Hafwet. Hwar man bär til största hoopen.
Och heeter då: Panis praebetur habenti. (”Bröd erbjuds den som [redan] har.”)
[⋯]
— 124 —
#1 Dhen som tijger, han samtycker.
i. e. Han låter sigh behaga dhet som tilbiudz, ondt eller gott.
Qui tacet consentire videtur. (”Den som tiger tycks samtycka.”)
[⋯]
#2 Dhen som tijger, han förtalar sigh intet.
i. e. Medh stillatijgande kam mycket förswaras.
förtalar sigh → SAOB FÖRTALA SIG, försäga sig; prata bredvid munnen
Laurentius Petri, Christi Pina, V 7 a (1572): Man pläghar säya,
Then som tijgher, han förtalar sigh icke.
#3 Dhen mycket håller aff sigh sielff, dhen håller ingen aff.
i. e. Siälffkiär, är ingom kiär.
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom kiär: inte kär för någon
#4 Dhen som betalar sin skulld, han bättrar sitt godz.
i. e. Dhet är en thom pung som annars penningar liggia vthi.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#5 Dhen swagaste måste altijdh hålla Liwset.
i. e. Han måste altijdh lwtha som mindre förmåår.
Vthan twifwel taget aff dhen gambla Werlden,
då dhen siuka gaffz vthi sitt ytterstal, Liws i Handen.
Och så hölt dhen swagesta liwset.
liwset: ljuset → SAOB LJUS
lwtha → SAOB LUTA, vara underdånig
hölt (impf. ind. sg.): höll → SAOB HÅLLA
swagesta (superl. till svag): svagaste → SAOB SVAG
#6 Dhen Häst som mästa Hafran draar, får minst dher aff.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Oxen fåår intet alt dhet han drager.
En Tiähnare får intet alt dhet han för sin Herre axlar och wärfwar,
fast han haar derföre största möödan.
Fåret bäär icke heller Vllen åth sigh sielff.
[⋯]
— 125 —
#1 Dhen fattiga blijr aldrigh fullfattig.
i. e. Dhen som är födder til penings, han blijr sällan dalers Herre.
När en fattigh man kommer på någon skada, som elliest intet mycket kan mista,
då brukas dhetta såsom til medhlijdande.
[⋯]
fullfattig: helt utfattig
#2 Dhen rijke haar många fränder.
i. e. Som man sägher: Rijk man får många Bröör.
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
#3 Dhen intet giömmer en penning, han får sällan 2. åga.
i. e. Dhen som försmår dhet lilla, han får aldrigh dhet stoora.
[⋯]
åga (inf.): äga → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
#4 Dhen intet hörer dhen fattiga, han blijr intet hörder igen.
i. e. Dhen som draar sin Hand ifrån dhen älenda, han fåår ingen hielp
hoos Gudh, när honom tränger. Och heeter fördhenskull:
Quod tibi non vis fieri, alteri ne feceris.
(”Det du inte vill att det görs mot dig, det skall du inte [heller] göra mot en annan.”)
— 126 —
#1 Dhen som wil slåå en Hund, han finner snart kiäpp.
i. e. Dhen trääta wil, han får snart orsaak. Man säger och:
Dhen som wil hängia en Hund, han fåår fulle reep.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Dhen som frågar, han gieer intet giärna.
i. e. Dhen som haar lust til spendera, han frågar intet länge om Giästen wil.
Dheraff säger man i gambla Versen:
Qui dare vult multis, non debet dicere vultis.
(”Den som vill ge många bör inte fråga ‘Vill ni [ha]?’.”
[⋯]
#3 Dhen först wann, bleff sedhan en armer man.
i. e. Lyckan är ostadig, stundom före, stundom effter.
Mångom falla i begynnelsen stoora Rijkedommar til,
som sedhan förwandlas i största armood.
[⋯]
mångom (arkais. dat. sg. m. till mången): mången → SAOB MÅNGEN
mångom falla … til: mången/många tillfaller/får …
#4 Dhen aldrigh giör wäl, han haar intet gott at wänta.
i. e. Som man såår vth, så skiäär man och vpp.
[⋯]
— 127 —
#1 Dhen en gång stiäl, får altijd heeta Tiuff.
i. e. Dhen som blijr medh ett sedder, han blijr medh tije tedder.
[⋯]
tedder (perf. part.): misstänkt → SAOB TE, misstänka, grundlöst anklaga någon
#2 Dhen är illa troandes som ondt jätter.
i. e. Dhen som hootar och lofwar ondt vth, han är intet at lijta på.
Deraff plägar man och säya: Han är intet galen som ondt rädz.
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
Dhen är illa troandes: Den är ej att tro på
jätter → SAOB JÄTTA, eg.: säga ja, jaka; jätta någon ondt: hota någon
Konung Christoffers Landslag (1442), ed. D. C. J. Schlyter, s. 308:
them ær illa troande som androm onth jættar.
androm (dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
#3 Dhen intet wil i Vgnen, han lägger sigh twärt före.
i. e. Frwsen Jordh för laat Swijn.
Vgnen troligtvis feltryck för Vagnen
(ɔ: ”Den som inte vill i [lik-]vagnen …”)
#4 Dhen altijd wil slåsz, får något at plåstra.
i. e. Som man wille säya: Arga Hundar få rijfwit skinn.
#5 Dhen liuga wil, får något at säya.
i. e. Lögn tryter aldrigh materia.
#6 Dhen ena haar nampnet, dhen andra får gagnet.
i. e. Dhen ena skiuther, dhen andra niuther.
Dhen ena jagar, dhen andra äther steeken.
[⋯]
— 128 —
#1 Dhen giärna wil gåå til giäst, han tage wedh första bodhet.
i. e. Smorotzer måste intet länge låta biuda sigh.
tage wedh (3 sg. pres. konj, till taga): må antaga
bodhet → SAOB BUD, inbjudning
smorotzer → SAOB SMOROTSER, snyltgäst, parasit
#2 Dhen wäl sitter, han sittie om han kan.
i. e. Brödstycket är intet gott at mista.
[⋯]
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
#3 Dhen rijke är offta sömpnlös.
sömpnlös → SAOB SÖMN– | –LÖS
#4 Dhen saaker faar bortt, kommer saaker igen.
i. e. Som man sade: Länge ligger saak i salte.
Och heeter fördhenskull:
Quod differtur, non aufertur. (”Det som skjuts upp, upphävs inte.”)
[⋯]
saaker → SAOB SAKER, skyldig till ett visst brott / en viss förseelse / synd
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
i salte (arkais. dat. sg. n. obest. efter prep.): i salt → SAOB SALT
i salte → SAOB SALT, ligga i salt(et), om synd / brott och dyl.: vänta på sitt straff / icke bli
bortglömd; länge ligger sak i salt(et): betecknande att brottslig gärning och dyl. kan
bli åtalad och få sitt straff långt efteråt / att något icke blir glömt, även om lång tid går
#5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
i. e. Dhet beswär som man allena intet kan hafwa, är bäst at gå förbij.
Och brukas til at affråda vproor och conspirationer vthi en meenigheet;
i. e. Dhet beswär som man allena intet kan hafwa, är bäst at gå förbij.
Och brukas til at affråda vproor och conspirationer vthi en meenigheet;
[⋯]
Ty Vproor, medh skada groor.
låte (pres. konj. sg. till låta): må/får låta → SAOB LÅTA
liggian (kontr.) = liggia’n: dhen liggia
liggia (inf.): ligga → SAOB LIGGA (liggia)
sielffannar: fsv. sms. av sielff och annar
sielff → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 345: siälver [⋯] siälff, pron. själf
annar → Söderwall Ordbok, 1, s. 39-41: annar, pron. [⋯] 2) alter, annan, den andre. [⋯]
4) förstärkande, i sht vid jämförelser.
sielfannar: själv den andre, dvs. ”om han är helt själv / alldeles ensam”; ”om ingen annan är närvarande.”
Jfr. 140 #5: Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
Jfr. 141 #3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
— 129 —
#1 Dhen som kan tiggia, han låter sina Penningar liggia.
i. e. Dhet man kan haa vthan Penningar, behöfwer man intet kiöpa.
[⋯]
#2 Dhen något spaar, han något haar.
i. e. Seent spara wedh bottnen. Godh giömmare godh skaffare.
[⋯]
#3 Dhen wäl kan see genom finger, han behöfwer inga Glasögon.
i. e. En Invectiv på affecter vthi Dom och executioner.
[⋯]
#4 Dhen som miszgår, honom miszbiudz.
i. e. Mootgång föllier föracht. Ty dhen skadhan fåår, honom tryter intet spott.
[⋯]
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → Dahlgren Glossarium, s. 551: MISSBJUDA, tr. Illa behandla, förfördela, förolämpa. [Isl. misbjóda, Mnt. missebeden, T. missbieten.]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1254:
Then som misgår honom misbiudes.
Olaus Petri – Svenska krönika (ca. 1540), s. 108: Men thet pläghar så wara, at
när enom misgåår så misbiwdz honom.
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
— 130 —
#1 Dhen som wiste han wunne.
i. e. Förewijs faar intet illa.
När man spelar, och weet ens annars Kortt, så kan han så mycket lättare winna.
[⋯]
förewijs → SAOB FÖRE– |- VIS 2) (†) som på förhand vet vad som skall inträffa / när någto skall inträffa; framsynt; utrustad med siarförmåga
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#2 Dhen som haar Bispen til Moorbroor, han får snart Giäld.
i. e. Goda befordrare hielpa en snart til Brödh.
giäld → SAOB GÄLD, betalning; avlöning för prästerlig befattning
#3 Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
i. e. Nödh haar ingen laag, vthan ond. Bwken wil intet borga.
[⋯]
Armood lährer Laster.
[⋯]
#4 Dhen som lockas til stiäla, han trwgas til hängia.
i. e. Godh Ord frögda en Dååra.
[⋯]
trwgas → SAOB TRUGA, tvinga (någon)
godh ord: ”vackra ord”
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dååra / dåra: dåre; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE, men förekommer t.ex.
i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
— 131 —
#1 Dhen som kommer i waalet, han kommer i qwaalet.
i. e. Man wällier offta i Wäplingen, och får twåhändz i Starret.
[⋯]
twåhändz i starret: starrgräs i båda händerna i stället för väppling,
dvs. det sämsta utfallet
Jfr. 872 #4 Wällia i wäpling, och grijpa til starret.
#2 Dhen Gåås som Halsen är aff, hon roopar intet meer.
i. e. Döder Hund bijtz intet.
Mortui non mordent. (”Döda biter/bits inte.”)
är aff: är av på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #776:
När gåsen är dödh, så ropar hon icke kakak.
#3 Dhen som skal til Olyckan, han må så giärna löpa som krypa.
i. e. Bäst lijdha, dhet man intet kan wrijdha.
Ferendum quod mutari non potest. (”Det som inte kan förändras måste bäras.”)
[⋯]
#4 Dhen seent kommer, får elackt säthe.
i. e. Dhen effter kommer, han effter faar.
Man plägar och säya: Komma effter, som Koo i skijtit Grääs.
Serovehientes, male sedentes. (”De som åker sent sitter illa.”)
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 132 —
#1 Dhen som haar mång Järn i Elden, han bränner sombliga.
i. e. Dhen mycket haar i sinnet, honom faller sompt vhr minnet.
Item: Dhen som gaapar effter mycket, mister offta heela stycket.
[⋯]
sombliga: somliga → SAOB SOMLIG I. 1) i pl.: en del, vissa, några
sompt → SAOB SOMT, somligt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1020:
Then som haffuer mång iern j elden, han brenner somligha aff them.
Låle (1300-talet) #456: Hwo manghe iærn haffwer i ildhen brændher somme
Hic minus insignit qui plura metalla coignit
YFSv (ca. 1450) #395: hwa margh jærn hawir i eldhin han kan thom ey allom skøta
hic minus insignit qui plura metalla coignit
#2 Dhen Badstugun haar han sielff elladt.
i. e. Dhen Olyckan haar han sigh sielff tilreedt.
[⋯]
badstugu: bastu → SAOB BADSTUGA
elladt (supin.): eldat → Söderwall Ordbok, 1, s. 219: elda (ella.), v. elda, upphätta, glödga
Obs.: inf.-formen ella saknas under ”Ordformer” i SAOB ELDA
#3 Dhen som söker, han finner.
i. e. Dhen något wil haa, han måste gå dher effter.
Ty Ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
#4 Dhen som wil plåga en Bonde, han tage en Bonde dher til.
i. e. Dhen ena paddan blijr offta den andra til plåga.
[⋯]
#5 Dhen som släpper tygelen, han blijr snart satt vhr Sadelen.
i. e. När Qwinnan får för mycket råda, så taar hon Betzlet medh Tänderna,
och Brooken från Mannen. Her medh förstås och när affecterna få öfwerhanden,
at man då intet är sitt sinne mächtigh.
[⋯]
brooken → SAOB BROK, byxa / byxor
— 133 —
#1 Dhen som taar Trull för gull, han behåller Trullet, när borta är Gullet.
i. e. Dhen som taar Hustru för Rijkedom, han får offta behålla Odiwret
när penningen är bortta.
[⋯]
odiwret: odjuret
#2 Dhen beder som tarfwer, dhen gieer som hafwer.
i. e. Dhen intet haar, kan illa gifwa.
Ty, dhet är ondt ryskia dhen skallotta.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
#3 Dhen sällan bryter, blijr snart förlåtet.
i. e. Dhen som intet offta syndar, medh honom sees giärna öfwer.
Impune peccat, cum qui peccat rarius. Publ.*
(”Den som syndar mera sällan syndar ostraffat.”)
Wer selten sündiget, dem wirdsz leicht vergeben.
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr).
Denna sentens betraktas dock inte som autentisk i nyare textkritiska utgåvor
utan återfinns som en textvariant i notapparaten till sentensen
Impune pecces in eum, qui peccat prior.
(”Du kan fela ostraffat mot den som tidigare felat [mot dig].”)
☞ Publilii Syri Sententiae […] recensuit E. Woelfflin. Lipsiae 1869.
G. Fabricius (1516-1571) återgav sentensen utan reservation
i sin textutgåva från 1571 som nr. 188:
Impune peccat, cum quis peccat rarior.
(”Den syndar ostraffat som syndar mera sällan.”)
men anger även den textvariant som återfinns hos Grubb och skriver:
Forte sic legendum est: Impune peccat, cum quis peccat rarius.
(”Kanhända bör det läsas så: Den som syndar mera sällan syndar ostraffat.”)
☞ Elegantiarum e Plauto et Terentio libri duo […]. Lipsiae 1571.
#4 Dhen Honing wil sleekia, måste intet rädas för Bijen.
i. e. Som man wille säya: Rädder Man frijar sällan wacker Pijga.
honing → SAOB HONUNG
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
frijar: friar … till → SAOB FRIA 1) söka vinna, söka få till hustru, uppträda som friare
#5 Dhen ena fiädrar Kolfwen, dhen andra skiwtern vth.
i. e. Dhen ena gieer rådh, dhen andra ställeret i wärcket.
[⋯]
kolfwen → SAOB KOLV, om den bakersta, tjocka / breda delen på ett eldhandvapen / armborst och dyl.
skiwtern (kontr.) = skiwter’n: skiwter dhen
skiwter → SAOB SKJUTA
ställeret (kontr.) = ställer’t: ställer dhet
ställeret i wärcket: verkställer det / sätter igång det → SAOB VERK 1) handlande, agerande
— 134 —
#1 Dhen som går i borgen, han går och i betalningen.
i. e. Borgen är sällan skadelöös.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1033:
Then som går j borgan, han går ock j betalan.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #1:
Then ther går j borghan, han går j bettalan.
#2 Dhen som straffar Arbetet, han lastar Mästaren.
i. e. Mången lastar ens Menniskios skapnadt, och kommer intet ihugh,
at GUdh haar giordt henne.
straffar → SAOB STRAFFA 1) tillrättavisa / klandra / kritisera / fördöma
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
menniskios: människas → SAOB MÄNNISKA
ens menniskios (kongruensböjning): en människas
skapnadt → SAOB SKAPNAD, beskaffenhet / tillstånd
#3 Dhen som får ondt om Sundagen, han behåller länge ondt.
i. e. Dhen som får en ond Hustrw om Sundagen (då mäst alla Bröllop
för dhetta äre håldne i Swerige) han behåller dhet onda så länge hon lefwer.
[⋯]
— 135 —
#1 Dhen länge löper, blijr en gång trott.
i. e. Dhen som länge arbetar vthi ett ämbete, han trottnar omsijder.
Ty Krukan gåår så länge til Bruns, hon får omsijder en Knäck.
trott → SAOB TRÖTT
trottnar → SAOB TRÖTTNAR
#2 Dhen som bijter sigh Näsan aff, han skiämmer sitt Ansichte.
i. e. Elack Fogel, som oreenar sitt näste. Dhen som skiämmer sigh sielff,
han ährar ingen annan.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Dhen ena Åsznan hugnas, at dhen andra bär Säcken.
i. e. Paddan haar giärna sälskap.
Dheraff sägher man och: Skiutzar min Granne, så skiutszar Jagh medh.
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. o. dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#4 Dhen gnäller altijdh som hugg får.
i. e. Skyldigh är altijdh rädder. När man kastar en Kiäpp eller Steen bland Hundar,
så gnäller dhen som hugg får.
[⋯]
#5 Dhen bör och winst, som fahran står.
i. e. Dhen som medh wågar, han måste och niuta aff winningen medh.
[⋯]
bör … winst: bör få / tillommer vinsten → SAOB BÖRA 1) tillkomma
…som fahran står: som tar risken → SAOB STÅ 49) a) α) i uttrycket stå faran (för något), stå risken
— 136 —
#1 Dhen något wil haa at wärka, han låne sitt åth Herrar och Clärka.
i. e. Ondt låna sitt åth dhen som man måste hålla Hatten i handen före,
eller genom Rättegång sökiat igen. Ty elliest borde låhn leedandes heemgå.
Men då heeter dhet: Låhna sin Wän, och kräfia sin Owän.
[⋯]
wärka: verka → SAOB VERKA
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
kräfia → SAOB KRÄVA
#2 Dhen Gudh wil hiälpa, han blijr fulle hulpen.
i. e. När GUdh wil räckia Handen til, så går hiälpen fort.
Ty Creaturen och alla Elementer måste främia GUdz wärck.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
wärck → SAOB VERK
#3 Dhen man är wijs, och mycket snill,
Som alt til bästa tyda wil.
i. e. Det står alt til en godh vthtydare.
[⋯]
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
#4 Dhen effter kommer, han effter fahr.
i. e. Som man wille säya: Dhen seent kommer får elackt säthe.
Item: Komma effter, som Koo i skittit Grääs.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 137 —
#1 Dhen intet haar sporar, han rijde medh qwist.
i. e. Man nyttiar dhet man haar.
[⋯]
sporar: sporrar → SAOB SPORRE
#2 Dhen gåfwor taar, han sällier sin frijheet.
i. e. Muhtor stoppa Munnen til.
[⋯]
#3 Dhen rödha smörian läker all Såår.
i. e. Dhen som rätt weet at bruka muthor, han blijr fulle hulpen.
Heeter fördhenskull: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Item: God smöria giör Hwden week.
[⋯]
rödha → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
hwden → SAOB HUD
#4 Dhen fromme måste offta medh dhen skyldige lijdha.
i. e. Vthi all gemeena Landzplågor, skiäras alla öfwer en Kamb.
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#5 Dhen fattiga råkar altijdh wedh sämsta lothen.
i. e. Dhen fattigas deel är altijd minst.
#6 Dhen andra wil jaga, måste sielff löpa medh.
i. e. Ingen löper ojagad. Hwszbonden får intet wara långt ifrå arbetaren,
om han will haa något giordt. Man brukar dhet och wedh tractamenter.
Och heeter då: Den andra wil pläga, han måste och sielff dricka medh.
[⋯]
tractamenter: bjudningar → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
pläga: bjuda → SAOB PLÄGA 2) förse (någon) med / bjuda (någon) på / ge (någon) mat och dryck, undfägna, traktera, förpläga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1028:
Then som wil iäga en annan, han måste sielff löpa.
iäga → SAOB JAGA
löpa: springa → SAOB I. LÖPA
— 138 —
#1 Dhen ena rööter, dhen andra bööter.
i. e. Dhen ena bryter offta, dhet en annan måste plichta före.
Dheraff säger man och: Dhet Soon bröth, måste Grijsen betala.
[⋯]
rööter → SAOB RÖTA, (genom vårdslöshet / försummelse) vålla röta
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#2 Dhen en gång haar bijtit Hufwudh aff skammen,
han skiäms intet meer.
i. e. När man en gång haar warit oförskiämd, så blijr han sedan altijd illa trodder.
[⋯]
#3 Dhen som bygger Hwsz medh annars skada,
han samblar Steen til sin graff.
i. e. Orätt godz haar ingen treffnat.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
treffnat → SAOB TREVNAD, om tillstånd av välstånd / tillväxt
#4 Dhen en gång bränner sigh aff Grööten,
han blåås dher på en annan gång.
i. e. Skadha giör wijs.
Item: Brändt Barn skyr Elden. ☞ 58 #4
Man säger och: Böllia lährer höllia.
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
böllia → SAOB BÖLJA
höllia → SAOB HÖLJA
Böllia lährer höllia, se 78 #3 ”När man faar til Siöös, och wågen slår in,
så at man blijr wååth, så taar man sigh en annan gång bättre til wara.”
— 139 —
#1 Dhen som tienar på nåder, han löhnes medh Barmhertigheet.
i. e. Som man wille säya: Med stoortack, föder man ingen Katt.
[⋯]
Heeter fördenskul aff et annat Ordspråk:
Man tiänar så länge i Troo, at man haar hwarken Hwsor eller Skoo.
Förståendes, dhen som skal tiäna vthan Löhn och Kläder, han blijr snart förblottad.
[⋯]
stoortack → SAOB STOR– | –TACK, hjärtligt tack
hwsor → SAOB HOSA, strumpa
förblottad → SAOB FÖR– | –BLOTTA, utblotta, utarma, utplundra
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Dhen som låter spänna sigh i Kiärran, han måste och lähra draga.
i. e. Som man wille säya: Dhen som lockas til stiäla, han trugas til hängia.
[⋯]
trugas → SAOB TRUGA, tvinga (någon)
#3 Dhen som är waan wedh många, han bindz intet giärna wedh een.
i. e. Dhen som haar många Kislinkor i waalet, han håller sigh sällan til een.
[⋯]
kislinkor → SAOB KISSLINKA, käresta; fästmö; älskarinna, frilla
— 140 —
#1 Dhen som wil lefwa i gott maak, han sittie hemma vnder Taak.
i. e. Som man wille säya: Ehwart man gåår til giäst, så är doch altijd hemma bäst.
[⋯]
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
#2 Dhen som skäms wedh fråga, han blyes wedh lähra.
i. e. Ingen föddes Mästare.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#3 Dhen Elden är närmast, han bränner sig först.
i. e. Dhen nämst är fahran, kommer först dher i.
#4 Dhen rijkas Röök är bättre än dhen fattigas Eld.
i. e. J dhen rijkas Kiöke spilles offta meehr, än dhen fattigha förtährer.
Dheraff pläghar man och herma slösigt legefolcks gemeena taal:
Spill, spaar icke, min Herre haar nogh.
kiöke (n.) → SAOB KÖK
legefolck → SAOB LEGA– | –FOLK ⇒ legefolk, legohjon, lagstadd tjänare, legodräng, legopiga
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#5 Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
i. e. Öfwer macht, är ingen pacht. Man säger och:
Dhen som taar Watn öfwer Hufwudh, så löperet honom i ärmen.
[⋯]
pachta → SAOB PAKT, om avtal / kontrakt som enligt äldre folktro en människa kunde ingå med djävulen och varigenom hon mot förskrivning av sin själ tillförsäkrades framgång / rikedom / besittning av magiska krafter och dyl.
löperet (kontr.) = löper’et: löper dhet
Jfr. 128 #5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
Jfr. 141 #3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
låte (pres. konj. sg. till låta): må/får låta → SAOB LÅTA
sielffannar: själv (fsv. sms. av sielff och annar) förstärkande, i sht vid jämförelser.
sielfannar: själv den andre, dvs. ”om han är helt själv / alldeles ensam”; ”om ingen annan är närvarande.”
liggian (kontr.) = liggia’n: dhen liggia
liggia (inf.): ligga → SAOB LIGGA (liggia)
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
— 141 —
#1 Dhen meer kan, han sticker dhen andra i säcken.
i. e. Han måste altijdh wijka, som mindre förmår.
En starck bewäpnad (säger Skrifften) bewarar sitt Hws.
sticker i säcken → SAOB STICKA: sticka någon i säcken, ta loven av någon, överflygla / överträffa någon
»See tigh wäl före medh hwem thu handlar […]. Ty then wänen som mehr förmå,
han sticker then andra j säcken […].»
ur Hundrade Esopi Fabler, Förswenskadhe aff N. Balck, Sthlm 1603, s. 67.
#2 Dhen Lyckan råkar, blijr sofwandes rijk.
i. e. GUdh giör sina Wänner rijka mädhan dhe sofwa.
sofwandes (s-particip med adverbiell funktion): när han sover → SAOB SOVA (sofwa)
#3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
i. e. Alt giörs effter machten.
Heeter fördenskull: Giör dhet du kannt.
[⋯]
wältran (kontr.) = wältra’n: wältra dhen
kannt (2 sg. pres. till kunna) → SAOB KUNNA
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
Jfr. 128 #5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
Jfr. 140 #5 Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
#4 Dhen något giömmer, han finner när han tarfwer.
i. e. En godh giömmare, giör en godh skaffare.
[⋯]
#5 Dhen som träter medh Maatmodhren, han finner dhet igen i Faatet.
i. e. Som man wille säya: Bäst hålla wänskap medh dhen som råder om födhan.
[⋯]
— 142 —
#1 Dhen sitt feel intet weet, han kan illa bättrat.
i. e. Oweet bryter intet.
Item: Okiänd siuka, är ond at boota.
bättrat (kontr.) = bättra’t: bättra dhet
oweet → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
Jfr. 207 #5: Inscius non peccat. (”Den som är ovetande syndar inte.”)
Grubb åsyftar en gammal romersk rättsprincip.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Dhen som grijper Ålen wed stiärten, han håller honom intet fast.
i. e. Dhen som wil twinga skalken, han måste grijpan rätt ann.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
grijpan (kontr.) = grijpa’n: grijpa han/honom
#3 Dhen som kryper millan Barcken och Träät, han blijr klämder.
i. e. Dhen som förer ondt emillan goda wänner, han faar omsijder illa.
Ty dhe kunna fulle blij wänner igen: Men klaffaren får på sidstone sitt pund.
[⋯]
millan → SAOB MELLAN
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
emillan → SAOB EMELLAN
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
klaffaren → SAOB KLAFFA, tala illa om / baktala någon, bakdanta, förtala
på sidstone → SAOB SIST III. adv. 3) a) till slut, slutligen, på / mot slutet
pund → SAOB PUND, straff, vedergällning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #692:
Man skal ey stinga handen emellan barcken och trädh.
stinga: sticka, stoppa → SAOB STINGA 8) (†) b) i fråga om att föra / skjuta / sätta (in) / placera något på en (härför avsedd / avpassad) plats (i synneryhet en öppning), sticka / stoppa (något någonstädes)
Låle (1300-talet) #680: Thet ær ont at stinghe handhen mellom barcken oc trææeth
non vola claudatur vbi libro stirps sociatur
YFSv (ca. 1450) #611: ey ær goth stinga hand mællom træ ok barken
Non vola claudatur vbi libro stirps sociatur
#4 Dhen blinde meenar at alla Koor äre swarta.
i. e. Oweet förer galna dommar.
Man sägher och i lijka måtta om Kiärleekz dårskap: Alla Swijn äre swarta i mörckret.
oweet → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
dommar → SAOB DOM
#5 Dhen Rooser wil plåcka, han måste intet rädas för Törnet.
i. e. Dhen något gott wil haa, han måste och wänia sigh wedh dhet onda.
[⋯]
— 143 —
#1 Dhen som låter see sigh i Kortet, han tappar sitt speel.
i. e. Dhen som vptäcker sina tanckar och rådhslag, han blijr offta förrådder.
Man säger och dherföre: Dhen som wiste, han wunne.
vptäcker → SAOB UPPTÄCKA, blotta, avtäcka
#2 Dhen Fohlan haar altijd lythe, som man intet kan fåå.
i. e. Man lastar giärna dhet man intet får aff.
Räfwen kallade och Runnebären swra, när han intet kunde få dhem.
fohlan → SAOB FÅLE, unghäst; föl
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1017:
The ära swra sadhe räffuen til rönbären.
#3 Dhen som styrer sin Tunga, han frälser sitt Lijff.
i. e. Tijga och tänckia, kan ingen kränckia.
[⋯]
frälsar sitt lijff: räddar sitt liv → SAOB FRÄLSA 1) rädda
#4 Dhen Sorg älskar, får altijdh något at qwijda om.
i. e. Jw meehr man slåår sigh til Sorg, jw meehr faller sorgen til.
#5 Dhen som vthsåår Dygd, han vpskiäär ett gott Nampn.
i. e. Som man wille säya: Dygdenes Trää, bär däyelig Frucht.
Item: Dygd, är Dygdenes alster.
vpskiäär: skördar → SAOB UPP– | –SKÄRA 4) (†) skörda
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
trää → SAOB TRÄD
däyelig → SAOB DEJLIG 3) b) vacker, strålande, härlig
#6 Dhen länge släpar Foot, honom mööter en gång Rooth.
i. e. Man går så länge hafwandes med ondt, at man omsijder föder feel,
och råkar wedh Olyckan.
[⋯]
hafwandes med (s-particip med adverbiell funktion): och bär på → SAOB HAVANDE (hafwande)
— 144 —
#1 Dhen som meer slachtar, än han kan salta, han får swra steeker.
i. e. Dhen som taar sigh för mycket vppå, han druncknar i konsten.
#2 Dhen något haar, han får fulle blij i laget.
i. e. Dhen rijke blijr allestädz wäl lijden, effter han kan vthstå Kanneskotet.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
vthstå → SAOB UT– | –STÅ, kostnad / utgift, bestrida, betala
kanneskotet → SAOB KANNA ⇒ –SKOTT, penningar för betalning av ett dryckesgille
#3 Dhen fattiga är hwarsmans skoostrok.
i. e. Han är allestädz förachtad.
[⋯]
hwarsmans (hopskrivet och med kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
skoostrok → SAOB SKOSTRÅK, skotrasa
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#4 Dhen fattige hugnar sigh wedh sin lijke.
i. e. Han gläder sigh at han icke är allena fattig.
[⋯]
#5 Dhen som dricker Gåsewijn, han faller intet i Elden.
i. e. Han blijr intet yhr aff rwset.
#6 Dhen wår HErre wil wäl, dhen vnner intet S. Per illa.
i. e. En godh Wän miszvnner intet dhen andra sin Lycka och medgång.
— 145 —
#1 Dhen som ligger omkull, honom löper hwar man öfwer.
i. e. Dhen som miszgår, honom miszbiudz.
Man klijfwer giärna öfwer, der gården är lägst.
[⋯]
När Träät faller, så plåckar hwar wedh åth sigh.
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → SAOB MISS- | -BJUDA 2) (†) tillfoga (någon) något ont
gården → SAOB GÅRD, stängsel, staket, gärdsgård, mur
träät: trädet → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1145:
Thet är gott kliffua på then gården som låger är.
#2 Dhen blijr intet olöhnt, som illa blijr löhnt.
i. e. Ond löhn, är och löhn. Otacksamt Folck håller altijdh sin gambla waana.
[⋯]
#3 Dhen girigas plåga, är länge lefwa.
i. e. Jw längre dhen giriga lefwer,
jw meer han qwällies aff begärelse til Rijkedom.
[⋯]
Som man wille säya:
Man kunde intet wärre önska en girugan, än länge lefwa.
[⋯]
girugan → SAOB GIRIG
#4 Dhen som flyger för när Soolen, han bränner Wingarna.
i. e. Dhen öfwerheeten träder för när, han blijr klappad på Fingrarna.
[⋯]
— 146 —
#1 Dhen Räfwen troor, blijr wist beswijken.
i. e. Godtroo löhnes medh Otroo.
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#2 Den lijtet kan, är bäst dher ahn.
i. e. Som man elliest säger: Dhen mycket kan giöra, får mycket at röra.
[⋯]
#3 Dhen rijke är allestädz hemma.
i. e. Han är allestädz wälkommen för sina taskas skul,
som dhen förlorade Sonen.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
taska → SAOB TASKA, väska; pänningpung
#4 Dhen som rörer i skarnet, han får oreena händer.
i. e. Dhen som blandar sigh i skitna trätor, han får stanck för omaaket.
[⋯]
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#5 Dhen intet straffar dhen som klaffar, han lijder och giärna sqwaller.
i. e. Dhen som tijger wedh dhet onda, han synes och samtycka dher til.
Ty man sägher: Qui tacet consentire videtur. (”Den som tiger tycks samtycka.”)
klaffar → SAOB KLAFFA, tala illa om / baktala någon, bakdanta, förtala
— 147 —
#1 Dhen ondt lijder, han biuder dhet och.
i. e. Dhen intet hindrar dhet onda skee, om han kan,
han synes och samtyckia dher til.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#2 Dhen intet gråter sin Wän warm, han får wist sörian kall.
i. e. Dhen som intet strax på färska Dödzfallet begråter sina dödha,
honom kommer wist Sorgen effter: Hälst när han begynnar meer och meer
sakna dhen döda, eller kan skee, ångra bytet.
[⋯]
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
sörian (kontr.) = söria’n: söria han/honom
#3 Dhen ingenstädz faar, han saknas intet hemma.
i. e. Dhen aldrig reeser bortt, honom möther icke heller wälkommen heem.
ingenstädz (adv.) → SAOB INGEN– | –STÄDES, på intet ställe, icke någonstädes
#4 Dhen som haar Hyndan i Hwset, han får snart Hundar på Taaket.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
Item: Dher Honing är faal, dijt sanckas och Flugor.
[⋯]
honing → SAOB HONUNG
faal (adj.) → SAOB FAL, stå att erhålla / vinna, stå till buds, finnas att hämta
sanckas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
— 148 —
#1 Dhen mycket haar wääla, får mycket at trääla.
i. e. Dhen mycket haar om händer, han får och stort omaak.
[⋯]
wääla → Dahlgren Glossarium, s. 990: Väla, tr. Syssla (med), sköta
trääla → SAOB TRÄLA, arbeta hårt, slita och släpa
#2 Dhen Änckian blijr fulle gifft.
i. e. Dhet Brödstycket eller Tiänsten blijr fulle sökt.
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#3 Dhen ena haar Lyckan, dhen andra får Kryckian.
i. e. Dhen ena Lycka och framgång, dhen andra Korsz och mootgång.
[⋯]
kryckian → SAOB KRYCKA
#4 Dhen ondas glädie waarar intet länge.
i. e. Dhe argas frögd taar snart ände.
[⋯]
#5 Dhen som wil blij hulpen, han hiälpe sigh och sielff.
i. e. Han måste och läggia sitt omaak dher til.
[⋯]
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
#6 Dhen intet kan bedia, han fare til Siöös.
i. e. Nödh lährer bedia.
[⋯]
Dhe gambla haa fördenskul sagt: Dum transis maria, debes clamare Maria.
(”När du färdas över haven bör du anropa Maria.”)
Dhe haa och sagt, när dhe wille önska enom något ondt,
Jagh gieer honom på Båthen. i. e. I Siönöd.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
på båthen → SAOB BÅT: ge någon / något på båten, strunta i, övergiva, icke längre befatta sig med, ej bry sig om, låta fara
— 149 —
#1 Dhen något gott haar lärdt, han gåår dher medh.
i. e. Konst och Lähra, gieer Brödh och Ähra. Dhen någon Konst haar lärdt,
honom faller och nähringen til.
[⋯]
#2 Dhen wrede kan styra, han winner en Fiende.
i. e. Han förekommer mycket ondt.
[⋯]
Wreden och Tungan behöfwa styrszel.
[⋯]
#3 Dher gården är lägst stijger hwar man öfwer.
i. e. Dhen fattiga måste altijdh liggia vnder.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1009:
Ther gården är lägst ther går man snarest öffuer.
Låle (1300-talet) #314: Man gaar gerne offwer gaardher ther som han ær lawesth
Est libitum vare sepis loca suppeditare
YFSv (ca. 1450) #279: man trodhir ther gardhir som han ær laghast
est libitum vare sepis loca suppeditare
#4 Dher något är dher spilles och något.
i. e. Som man wille säya: Feet Steek giör feeta dropar.
Dher fult opp är i förråd, dher sparas intet mycket.
Elliest plägar man och säya:
Maager Steek dher intet dryper aff.
dropar: droppar → SAOB DROPPE
— 150 —
#1 Dher Honing är faal, dijt sanckas och Flugor.
i. e. Dher Odygd öfwas, dijt finner sigh giärna sälskap.
Item: Dhen som haar Hyndan i Hwset, han får snart Hunden på dören.
honing → SAOB HONUNG
faal (adj.) → SAOB FAL, stå att erhålla / vinna, stå till buds, finnas att hämta
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
dören: dörren → SAOB DÖRR
#2 Dher mycket är, dijt wil altijdh meer.
i. e. Alt Watn wil i Hafwet. Helfwetet blijr aldrig fult.
Dhen girige blijr aldrigh mätt.
Item: Dher Dufwor äre, dher flyga Dufwor til.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
#3 Dher tucht är, dher är ähra.
i. e. Som man wille säya:
Tucht och goda seeder, sätter mången til Ähra och Heeder.
[⋯]
#4 Dher fruchtan är, dher är heeder.
i. e. Rädzla taar ähra i acht.
[⋯]
— 151 —
#1 Dher Wijn går in, går weetet vth.
i. e. Som man wille säya: Wijn wäcker willia.
Dhet taar (til öfwerflöd drucket) bortt weet och förstånd.
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
⇒ Swenske ordsedher (1604): _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Låle (1300-talet) #554: Naar øllæt gaar indh thaa gaar widhet vdh
Lexis truncatur cereuisia cum dominatur
YFSv (ca. 1450) #481: naar ølit gaar in tha gaar vethith wth
lexis truncatur cereuisia dum dominatur
#2 Dher man mäst vmgår medh, dhet lodar giärna wedh.
i. e. Dhen som vmgår medh paddan, han lährer hennes seeder.
[⋯]
vmgår medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
lodar wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
#3 Der man intet är sielff, dher blijr icke häller Hufwud twättat.
i. e. Som man säya wille: Siälfwer är godh dräng.
Item: Hundar ätha vp annars ärende. Deraff sägher man och:
Dhen Pijga och Dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1113:
Ther en är icke sielff, ther bliffuer icke hans huffut tuettat.
#4 Dher Trää hugges, dher falla och spåner.
i. e. Der Krijg öfwes, dher wanckar och Blod.
Och heeter fördenskul: I sådant Watn får man slijka Fiskar.
trää: träd → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1112:
Ther man hugger trädh ther bliffuer spånar.
— 152 —
#1 Dher intet är, dher haar Keysaren sin Rätt förlorat.
i. e. Ondt ryskia dhen skallota.
Item: Dödhen taar icke heller något, dher intet är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallota → SAOB SKALLOT, skallig
#2 Dher Giästebud hålls, dijt sanckas giärna slodret.
i. e. Dher något gott wanckar, dher samblas stundom obedne giäster.
Och heeter som Skrifften säger:
Ubi Cadaver, ibi Aquilæ. Dher Åtelen är, dijt samblas och Örnar.
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
slodret → SAOB SLODER, sämre sorts folk, pack, slödder
obedne: objudna → SAOB OBEDD / OBEDEN, som icke ombetts; oombedd; objuden
åtelen ändrat från atelen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 Dher twåå förlijkas om, haar dhen 3.die intet medh.
i. e. Man måste intet blanda sigh i främmande Saker,
eller bekymbra sigh om Nürnbärg*, dher man ingen Steen åger.
åger (pres. ind. sg.): äger → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
*Nürnberg ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 10:
»På grund av sin merkantila och kulturella blomstring
var Nürnberg en av de mest kända städerna i Europa och kunde alltså åberopas
även av den som aldrig satt sin fot där.»
#4 Dher ligger en Snook i Grääset.
i. e. Dher är ett skalckestycke vnder.
[⋯]
Man pläghar bruka dhetta såsom til warning, när twå förtrooligen talas wed,
och en annan kommer dhertil, dhen man icke diärfwes förtroo sitt taal.
skalckestycke → SAOB SKALK ⇒ SKALKESTYCKE, ogärning, illdåd; rackartyg
— 153 —
#1 Dher man medh syndar, dher blijr man och straffad medh.
i. e. Som man wille säya: Falskheet slår sin Herre på Halsen.
[⋯]
Dhen som gildrar för andra, etc. (⇑ 118 #5)
[⋯]
gildrar → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
#2 Dher Wettet brister, taar Lyckan wedh.
i. e. GUdh är alla dårars förmyndare. Lyckan hiälper snarast dhen eenfaldiga.
Dher ändrat från Dhen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#3 Dher Laag brister, ligger frijdhen siwk.
i. e. När Laag ligger vnder bäncken, så niuter man ingen Landzfrijd.
#4 Dher Dufwor äre, dher flyga Dufwor til.
i. e. Dher mycket är, dijt wil altijdh meer. Alt Watn wil i Hafwet.
#5 Dher Gullet är, dher är och Hiertat.
i. e. Tanckarna föllia giärna Ägodelarna.
#6 Dher bästa Wijnet wäxer, dricker man altijdh dhet sämsta.
i. e. Dhen rijke sparar offta dhet bästa aff karigheet,
och nyttiar dhet ringesta.
Han äther fulle Strömming för Steek, och dricker Waszla för Ööl och Wijn.
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
ringesta (superl. till ringa): ringaste, minsta → SAOB RINGA
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
för: istället för → SAOB FÖR D) 19) d)
waszla → SAOB VASSLA, restprodukt vid ystning av mjölk
— 154 —
#1 Dher Hiertat är fult aff, talar Munnen giärna.
i. e. Slemmt snack, förråder ett skamfult Hierta.
[⋯]
Man plägar och säya: Drucken Munn, talar aff hiertans grund.
fult aff: fullt av → SAOB FULL
slemmt → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
hiertans (arkais. gen. sg. n. best. form efter fsv. hiärta) → Söderwall Ordbok, 1, s. 499: hiärta, n. 2) i andlig mening: hjärta […], själens innersta, själ, sinne. – I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst.
aff hiertans grund: grund är här det följande substantivet.
#2 Dher Laag släpper bör Heeder mööta.
i. e. Dhet goda som vthtryckt Laag icke biuder, måste offta giöras för heeder skul.
[⋯]
#3 Din Nästes Synd du täck wäl til,
Om du din ey höra wil.
i. e. Luchta digh sielff i Barmen.
[⋯]
Dheraff sägher man och vthi Swänska Rijmen:
Dhen som wil straffa migh och mitt,
Han gånge först heem til sitt;
Finner han intet feel medh sigh,
Så komme igen och straffe migh.
#4 Diupa Strömmar löpa tyst.
i. e. Jw kiäckare Karl, jw mindre aff Ord.
[⋯]
kiäckare → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#5 Dotteren tråder giärna i Moderens särck.
i. e. Som man elliest plägar säya: Katt brår på Kiön.
Art blijr giärna wedh art, antingen hon är ond eller godh.
[⋯]
Ty en trifwen Moor föder offta vpp en laat Dotter:
Men elliest säger man i gemeen: Ondt föder ondt.
[⋯]
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
trifwen → SAOB TREVEN, driftig, flitig; ihärdig
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #164:
Dottren far gerne j modrens särck.
far → SAOB FARA 1) färdas
Låle (1300-talet) #377: Dotther farer gernæ i modhers særck
filia de sistro gaudet matris que teristro
Låle (1300-talet) #1174: Dotther faar gærne i modhers særck
vt vetus est dictum wlt filia matris amictum
YFSv (ca. 1450) #346: dotthir faar gerna i modhors særk
filia de sistro gaudet matrisque teristro
YFSv (ca. 1450) #1101: dotter faar gerna i modher særk
vt vetus est dictum wlt filia matris amictum
— 155 —
#1 Dricka Watn som en Oxe, och Wijn som en Herre.
i. e. Dhen som är waan wedh Watnbullan, honom tiähnar illa Wijnkallskål.
Derföre heeter dhet: Drick Wijn och förwärfwa, drick Watn och fördärfwa.
Är altså bättre at giöra sigh något til goda aff winsten, än fördärfwa aff karigheet wedh Watnbullen.
watnbullen→ SAOB VATTEN– | –BOLLE, om dryckesskål med / för vatten
kallskål→ SAOB KALL– | –SKÅL 2) benämning på (större) skål (eg. avsedd för servering av ”kallskål”); bål
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
#2 Drijff bortt naturen medh en stång,
Han kommer ändå igen en gång.
i. e. Waanan är onder at kasta i wråå. Poëten* haar fördenskul sagt:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Catull.
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Citat tillskrivs felaktigt Catullus både här och 486:4, men däremot korrekt 40:2, 90:4 och 233:1.
”Poëten” är Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
— 156 —
#1 Drinckare blij stimpare.
i. e. Dryckenskap giör armood.
stimpare → SAOB STYMPARE, fattig / obetydlig / ömklig (mans)person, stackare
#2 Dristig man haar Lyckan i föllie.
i. e. Dhen något wågar, han något winner.
[⋯]
#3 Dropan nööter Steenen fast,
Meer medh tijden, än medh hast.
i. e. Meer kan lähras medh idkesam flijt, än medh macht och trwg.
dropan: droppen → SAOB DROPPE
idkesam → SAOB IDKESAM, ivrig, nitisk; omsorgsfull; noggrann; flitig, trägen
trwg → SAOB TRUG 1) (†) hot / hotelse, påtryckning; tvång
#4 Drucken wijs, är nöchter galen.
i. e. Man håller dhet för en raritet, at en drucken skal wara klook;
Effter man elliest pläghar säya: Dher Wijn går in, går weetet vth.
[⋯]
#5 Drucken Munn, talar aff hiertans grund.
i. e. Drucken mans Tunga talar giärna dhet som Hiärtat är fult aff.
Heeter fördhenskul: In Vino veritas. (”I vin[et] [finns] sanning [en].”)
[⋯]
fult aff: fullt av → SAOB FULL
⇒ Swenske ordsedher (1604) #183:
Drucken manz mun talar geftz af hiertans grund.
geftz (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
— 157 —
#1 Drucken mans Ord äre drömmar lijkast.
i. e. Barnsligit snack. Ty en drucken är såsom han ginge i sömpnen.
[⋯]
ginge (impf. konj. sg.): gick → SAOB GÅ
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #184:
Drucken mans ord äre drömen lijke.
#2 Drucken man och wredan skal ett Höölasz wijka.
i. e. För en wred och drucken man, måste man offta kiöra aff Wägen,
och fly ondt tilfälle.
[⋯]
#3 Drucken, om Afftonen som en Biörn,
Om Morgonen som en skuten Örn.
i. e. Rusig modigh, nöchter blödig.
[⋯]
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
blödig → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
⇒ Swenske ordsedher (1604) #185:
Drucken man är om aftonen som en biörn, om morgonen som en örn.
— 158 —
#1 Drucken stiäl, nöchter hänger.
i. e. Rwset hiälper intet moot Galgen;
Dhet endskyllar ingen miszgiärning.
endskyllar → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta
⇒ Swenske ordsedher (1604) #181:
Drucken skiel, fastande han henger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #806:
När man stiäl drucken, så skal man hengia fastande.
#2 Drucket taal bör snart glömmas.
i. e. Hwad som wedh Rwset om Afftonen är taalt,
dherom måste man intet blåsa i Horn om Morgonen.
[⋯]
#3 Drucken man, drucket rådh.
i. e. Owissa Rådhslagh som hållas wedh rwsedh.
[⋯]
rwsedh: ruset → SAOB RUS
#4 Drucken man seer siw för tw.
i. e. Han är owisz på synen.
[⋯]
siw → SAOB SJU
tw → SAOB TU, två
owisz på synen: osäker på vad han ser → SAOB OVISS, osäker
#5 Drucken sooth giör sömpnen booth.
i. e. Bästa medicin för en drucken man är en rooligh sömpn.
[⋯]
rooligh → SAOB ROLIG, lugn
sömpn: sömn → SAOB SÖMN
#6 Drucken Qwinna, är en oläst Kista.
i. e. Hon prostituerar sin Odygd: Kan intet skyla sin blygd.
[⋯]
oläst → SAOB O– | –LÅST, ej låst, öppen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #787:
När quinnan är drucken, så kan hon icke skyla sijn skam.
Låle (1300-talet) #246: Naar konen ær drucken thaa ær kwssen galen
Demens bubenta [B: pubenta] cum sit mulier temulenta
kwssen: vulvan (= bubenta / pubenta / pubenda) ☞ Gammeldansk Ordbog
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 159 —
#1 Dryck, haar Ondan nyck.
i. e. Som man wille säya: Drucken Bwk, giör Lungan siuk.
[⋯]
Ondan ändrat från Andan enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
bwk → SAOB BUK
#2 Dryck är vngdoms fall.
i. e. När vngdommen slår sigh til fyllerij, så är hans ruin för dören.
[⋯]
slår sigh til → SAOB SLÅ: slå sig till något, inrikta sig på något, vända sin håg till något,
(börja) ägna sig åt något, hänge sig åt något och dyl.
dören: dörren → SAOB DÖRR
#3 Dryckenskap, är egenwillig dårskap.
i. e. Man giör sigh sielff til galenskap.
[⋯]
#4 Drygt som Drotten biuder.
i. e. Herrebodh skiämptar intet.
Dheraff sägher och Skrifften:
Konungens wrede är Dödsens sändebodh. (Prov. 20:2)
drotten: stormannen → SAOB DROTT 1) konung, hövding, härskare; förr även allmännare: storman, herreman
herrebodh → SAOB HERRE– | –BUD, befallning som någon giver / bud som någon sänder
i sin egenskap av härskare; befallning / bud från regent / överordnad och dyl.
dödsens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #501:
Högt är herre budh j: drygt thet drotten biuder.
j: = i.e.; dvs.
Låle (1300-talet) #521: Høyt ær herræ bwdh
Jussio sueuit heri celsi sublimis haberi
YFSv (ca. 1450) #461: høgth ær herra bwdh
jussio sweuit heri celsi sublimus haberi
— 160 —
#1 Drögt i giärning, är icke wärdt en Penning.
i. e. Som man sade: Ila, kommer aldrigh til hwijla.
[⋯]
drögt → SAOB DRÖG, trög, senfärdig
#2 Drömmar äre skuggan lijkast.
i. e. Dhe äre fåfänge.
[⋯]
Dhe äre icke annadt än Beläte vthan warelse.
[⋯]
beläte → SAOB BELÄTE, bild, avbild, avbildning
#3 Drömmar winna tanckar.
i. e. Man kan (som förfahrenheeten lährer) aldrig så sälsampt tänckia,
som drömma. Vthi sömpnen kommer offta en Menniskia dhet före,
som aldrigh är kommet vthi hennes tanckar.
[⋯]
förfahrenheeten → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
sälsampt (adv.): ovanligt → SAOB SÄLLSAM 1) (†) sällsynt; ovanlig
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
#4 Dufwan måste haa en Höök, och Groodan en Storck.
i. e. Vthan Öfwerheet och rädzla giör man sällan gott.
[⋯]
Man säger och fördenskul: Dher fruchtan är, dher är heeder.
[⋯]
— 161 —
#1 Dunner kommer aff Högden.
i. e. Straffet kommer ofwan ifrå. i. e. Aff Gudz hand.
[⋯]
dunner → SAOB DUNDER, åska
ifrå → SAOB FRÅN
#2 Dygd winner fägring.
i. e. Dygden öfwergår skiönheet.
[⋯]
öfwergår: överträffar
#3 Dygdenes Trää, bär däyeligh Frucht.
i. e. Dhen Dygd älskar, han winner Ähra.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
trää → SAOB TRÄD
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) b) vacker, skön, fager; ståtlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #161:
Dejlig är fructen, ter dygden är trädh.
Låle (1300-talet) #868: Theligh ær fruckthen som dygdhen ær i træædh
Quale sit arbustum talem dant arbuta gustum
YFSv (ca. 1450) #792: thoIik ær fructh som træsins dygdh ær
quale sit arbustum talem dant arbuta fructum
#4 Dygd, är dygdenes alster.
i. e. Dygd föder Dygd. Dher Dygden är inne,
dher opererar hon och dygdesamma tanckar och actioner.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
opererar → SAOB OPERERA 2) (†) åstadkomma / framkalla (något)
— 162 —
#1 Dygd är Odödeligh.
i. e. Hon förgiätes aldrigh.
[⋯]
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#2 Dygden behöfwer ingen härhåld.
i. e. Hon brister wäl vth aff sigh sielff.
[⋯]
härhåld → SAOB HÄROLD, utropare; sändebud, budbärare
#3 Dygderijk, är meer än rijk.
i. e. Dygd öfwergår all rijkedom.
[⋯]
öfwergår: överträffar
#4 Dygdesam Qwinna pryder sitt Hws.
i. e. Hon kallas fördenskull en Hwsähra, och lijknas wedh
Solen på Himmelen för sin dygd skul.
[⋯]
hws → SAOB HUS
#5 Dygd giör Ädel.
i. e. Hon sätter til Ähra. Virtus nobilitat. Dygd gör Ädel. (”Dygd förädlar.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #188:
Dygden gör enom adell.
enom (ack. sg. m. i substantivisk anv.) → SAOB EN
— 163 —
#1 Dygden föllier ähra.
i. e. Dhen winner beröm och ähra, som dygden älskar.
[⋯]
— 164 —
#1 Dygden ärfwes intet altijdh.
i. e. Dhet skillier offta på Fadhren och Sonen.
Sonen slächtas intet altijdh på en godh och dygdigh Fader.
[⋯]
#2 Dygden wäxer intet på Trää.
i. e. Som man elliest wille säya: Hon tagz intet medh Haaregarn:
Hon wil medh arbete och mödha förwärfwas.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
haaregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
#3 Dygden kiänner sigh intet sielff.
i. e. Hon prångar intet, eller giör mycket aff sigh.
[⋯]
prångar → SAOB PRÅNGA, briljera, bravera, ”glänsa”
#4 Dygden wil haa reent Härberge.
i. e. Hon wistas intet vthi en arg Siäl.
arg → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
siäl → SAOB SJÄL
#5 Dygden giör wälleffnadt.
i. e. Dher dygd och ähra blijr älskad, dher föres och ett ehrbart lefwerne.
[⋯]
ehrbart: ärbart
#6 Dygd achtar intet twång.
i. e. Hon låter intet kufwa sigh. Hon flyter fulle vpp.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 165 —
#1 Dygden får fulle wärn.
i. e. Hon blijr fulle förswarad.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#2 Dygden föllier afwund.
i. e. Hon haar många mootståndare.
[⋯]
#3 Dygd och Höghfärd sämias intet.
i. e. Dhe sträfwa altijdh moot hwar andra.
[⋯]
Dygden haar intet rum i ett högfärdigt Hierta: Ty hon wil haa ett reent Härberge.
[⋯]
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
#4 Dygden fins och hoos olärdt Folck.
i. e. Hon är intet bunden wed studier. Hon wällier sigh offta Bohning
hoos eenfaldigt och olärdt Folck.
[⋯]
fins: finns → SAOB FINNA
#5 Dygden finner fulle Wägen.
i. e. Hon leetar sigh fulle fram, fast Wäghen är trång.
[⋯]
Dheraff sägher man och i Swänska Rijmen:
Ingen Wägh owägat är,
För dhen som hafwer Dygden kiär.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
owägat: obanad → SAOB O– ⇒ OVÄGAD 2) (†) om väg och dyl.: som icke är någon ordentlig, banad, uppkörd / (ut)lagd väg, obanad, icke uppkörd; som är i (så gott som) ofarbart skick
— 166 —
#1 Dygd och mandom får fulle Boo.
i. e. En tapper Man är allestädz hemma.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
boo → SAOB BO, ställe att bo på; boning; hemvist
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#2 Dygd och Odygd boo hwar annan nämst.
i. e. När Dygden wijker, så träder Odygden til.
Och heeter då: Hwar wår HErre haar en Kyrkia, dher haar hin hååle ett Capell.
[⋯]
hwar annan → SAOB VARANDRA
nämst (superl. till närmare): närmast → SAOB NÄRMARE
#3 Dygden är altijdh mödekiär.
i. e. Hon är oförtruten: Skyr intet arbete.
[⋯]
#4 Dygden drijffz intet in.
i. e. Hon kan intet medh wåld trugas någon vppå.
[⋯]
#5 Dygden skrymtar intet.
i. e. Hon låter Ord och Giärning föllias åth.
[⋯]
— 167 —
#1 Dygd håller sämia.
i. e. Dygdesampt folck älskar giärna enigheet, och håller wänskap wed macht.
[⋯]
#2 Dygdig Qwinna, är Mansens längre Lijff.
i. e. Hon giör honom medh sin dygd och behageliga vmgiänge,
hans lefwerne liufft, dheraff han och lefwer tw så längie.
[⋯]
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
tw så längie: två gånger längre, dubbelt så länge
#3 Dyra håfwor giömmas grant.
i. e. Man låter intet Gulklimpen ogiömd.
Kostbara Clenodier kastar man intet vnder Bäncken.
[⋯]
gulklimpen [fsv. gulklimper]: guldklimpen → SAOB GULD– | –KLIMP
låter: lämnar → SAOB LÅTA 7) (†) (kvar)lämna (någon / något) i visst tillstånd
#4 Dyr hälsa vhr Apotheket.
i. e. Medicamenter äre kostbare, och owissa til hälsan.
Doch måste man offta, effter Syrachs* rådh, ähra Läkiaren för nöden skul.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 38:1:
”Ära Läkiaren medh tilbörligh ähro, at tu må få honom j nödhenne […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 38:1]
#5 Dyr Honing, som sleekes aff Törne.
i. e. Ond Lustmaat som giör Tungan såår.
Dheraff säger man och: Dödhen är offta i sockrad maat.
honing → SAOB HONUNG
sleekes → SAOB SLEKA, slicka
såår (adj.) → SAOB SÅR (†) sårig, sårad
#6 Dyr maat haar bästa smaak.
i. e. Dhet som dyrt kiöpes in, förthäres medh bästa apetiten.
[⋯]
— 168 —
#1 Dyr Ähra som skadan föllier.
i. e. Ondt blij wägder til sin skada.
Man plägar fördenskul säya: Dhet är icke alt för gagne, at Koon åker i Wagne.
Oxen blijr offta medh Trummor och Krantzar förd til slachtebäncken.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Dyr Nådh som kiöpes medh mödha.
i. e. Dhet är tungt at winna beswärad Gunst.
[⋯]
Dhet är intet gifwet som fattigh Kohna spinner före.
[⋯]
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
#3 Döder Hundh bijtz intet.
i. e. Dhen Gåås som Halsen är aff, hon roopar intet meer.
[⋯]
är aff: är av på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #775:
När hunden är dödh, så kan han inthet mere skella.
#4 Döden är wisz, men stunden owisz.
i. e. Döden sänder ingen härhåld för sigh.
[⋯]
wisz (adj.): viss → SAOB VISS I. 2) obestridlig / ovedersäglig / odisputabel
owisz (adj.): oviss → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; icke säkert fastslagen, osäker
härhåld → SAOB HÄROLD, utropare; sändebud, budbärare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #192:
Döden är wisz, men stunden är owisz.
Låle (1300-talet) #199: Dødhen ær wiss æn dogh tijmen ær eij wiss
Carpsit iter lachesis licet anceps hora fit eius
YFSv (ca. 1450) #104: dødhrin ær os vis ok hans time ær o vis [sic]
Carpit iter lachisis licet anceps hora fit eius
— 169 —
#1 Döden taar intet, dher intet är.
i. e. Som man elliest säger: Dher intet är, haar Keysaren sin Rätt förlohrat.
#2 Dödhen blåås intet i Horn.
i. e. Han låter intet bodha för sigh.
[⋯]
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
bodha → SAOB BÅDA ⇒ båda för sig, anmäla sin ankomst
⇒ Swenske ordsedher (1604) #193:
Döden blåser icke j horn för sigh.
Låle (1300-talet) #1006: Dødhen blæss eij i lywdh fore segh
Sistrum non reboat mors vbi presto meat
YFSv (ca. 1450) #919: dødhrin bløse ey i lwdh for sik
Sistrum non reboat mors vbi presto meat
#3 Döden är en bitter ört, men en sööt efftersmaak.
i. e. Han är fulle hård at pågå, förr än dhet brister:
Men haar en liuflig söthma baak om sigh.
(Förståendes dhet ewiga Lijfwet)
Dheraff Paulus kallar honom en winning.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#4 Dödhen låter intet skrämma sigh.
i. e. Han achtar hwarken hooth eller trug. Han rädz för ingen.
Man sägher fördhenskul: Alla Kiämpar falla segerlösa.
[⋯]
trug → SAOB TRUG 1) (†) hot / hotelse, påtryckning; tvång
#5 Döden wil haa en orsak.
i. e. Menniskian grublar offta vthi GUdz domar, öfwer Dödzfall,
som hon lijkwäl intet kan begrijpa; vthan måste ändå dher wedh stadna;
At Dödhen wil haa en orsak.
[⋯]
orsak: förklaring → SAOB ORSAK; ändamål, syfte | + ⇒ ORSAKSFÖRKLARING
grublar: grubblar → SAOB GRUBBLA
stadna → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
— 170 —
#1 Dödhen är offta i sockrad Maat.
i. e. Sööt Ord haa offta falskan grund.
[⋯]
#2 Döden, är allom öden.
i. e. Dhet gambla förbundet heeter, dw måste döö.
Man måste (som Skrifften säger) wandra all Werldennes wägh.
[⋯]
Är altså änden på Wijsan:
J dagh rijk, i morgon lijk.
J dagh röd, i morgon död.
Item: Dödhen är allas ände.
[⋯]
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → Dahlgren Glossarium, s. 1025: Öden, adj. Af ödet bestämd
dw → SAOB DU
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#3 Döden är bitter at pågå.
i. e. Han är swår och faszlig.
[⋯]
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
faszlig → SAOB FASLIG 1) förskräcklig, förfärlig
#4 Döden är en snäl jägare.
i. e. Honom kan ingen vndlöpa.
[⋯]
snäl → SAOB SNÄLL, snabb
— 171 —
#1 Döden skiämtar intet.
i. e. Han brukar baara alfwaret när han kommer.
[⋯]
#2 Döden seer intet effter åhren.
i. e. Han fångar både gammal och vngh.
Han skiäär dhem alla öfwer en kamb.
[⋯]
kamb → SAOB KAM
#3 Döden taar inga muhtor.
i. e. Han är vthan weeld: Han taar inga stickpenningar.
[⋯]
weeld → SAOB VÄLD, gottfinnande, godtycke
stickpenningar → SAOB STICKA ⇒ STICKPENNING, pänning / pengar såsom muta / mutor
#4 Dödzfruchtan är wärre än sielfwa Döden.
i. e. Dhet man förvth rädes för Döden, är swårare än siälfwa Dödzstunden.
[⋯]
förvth → SAOB FÖRUT, i förväg
— 172 —
#1 Döden hiälper vhr Nödhen.
i. e. Mången sticker så diupt i ångest, at han offta önskar sigh Döden,
at blifwa dher igenom sitt älende qwitt.
[⋯]
Heeter fördenskull effter gambla Ordspråket:
Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott. (⇒ 11 #2)
[⋯]
älende → SAOB ELÄNDE
– – – – – – – – – – – –
gambla Ordspråket:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1019:
Thet är aldrig så ondt, at thet är icke til nogot gott.
#2 Döden är sidsta Rätten.
i. e. Dhenna Werldennes Valete.
[⋯]
sidsta: sista → SAOB SIST
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
Valete: faren väl! → SAOB VALETE, om avsked på dödsbädden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #194:
Döden är yterste ändelyckt.
yterste (superl. till yttre): yttersta, sista → SAOB YTTRE 2) i superl., i fråga om ordningsföljd: som kommer efter alla andra / allt annat, sist
ändelyckt: slut → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1120-1121: ändalykt, f. 1) i synnerhet om lifvets slut / sista tid. 2) fulländning, fullbordan.
#3 Döör Räfwen, så giäller Skinnet.
i. e. Aldrig så ondt, dhet är jw til något gott.
[⋯]
— 173 —
#1 Dören haar mästa omaak i Hwset.
i. e. Hwszbonde och Maatmoor haar sällan roo:
Dhe måste waaka när andra sofwa; Först opp, och sijdst i säng.
[⋯]
dören: dörren → SAOB DÖRR
sijdst (adv.) → SAOB SIST
⇑
E
— 173 —
#2 Eed och Ägg är snart brutet.
i. e. Eden achtas intet, och Ägget thol så lijtet, dherföre äre dhe snart om intet.
Meeneedh är fahrlig.
[⋯]
#3 Eeder moot heeder, hålls för leeder.
i. e. Olofligh Eedh håller man för ogill.
Juramentum contras leges ac bonos mores praestitum, pro irrito habetur.
Elliest pläghar man och säya: Twungen Eed, är Gudh leed.
eeder → SAOB ED: ”Den fsv. nom.-formen i sg. eder kvarstår ännu hos Grubb”
hålls för: anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
leeder → SAOB LED, avskyvärd, vederstygglig, motbjudande
— 174 —
#1 Edher, så godh gifwen som gången.
i. e. när Eeden lagligen tilbiudes, och blijr aff wederböranden efftergifwen,
är han til wäriemål så krafftigh, som wore han gången.
edher → SAOB ED: ”Den fsv. nom.-formen i sg. eder kvarstår ännu hos Grubb”
efftergifwen (perf. part.): beviljad → SAOB EFTERGIVA 4) (†) medgiva, tillstädja, tillåta (någon något), samtycka till (något); bevilja (någon något)
#2 Eedh är wäriemåål.
i. e. Medh Eedh kan man befrija sigh.
[⋯]
wäriemåål → SAOB VÄRJEMÅL, i fråga om anklagad persons försvar inför rätta; särskilt om mål
vilket den svarande förklarade sig oskyldig genom ed
#3 Effter brwna bäär klijfwer man högt i Trää.
i. e. Man wågar mycket för dhet som kiärt är.
Tyskarna säya och: Nach gelben birn vnd brawnen Nussen …
[⋯]
På Swänska plägar man och säya:
Man wågar offta Lijfwet för dhet som kiärt är.
brwna bäär → SAOB BRUN: mogna nötter
trää → SAOB TRÄD
#4 Effter dunner faller Regn.
i. e. På trätor föllier hugg.
dunner → SAOB DUNDER, åska
#5 Effter Regn kommer Soolskeen.
i. e. Effter sorg wäntas glädie.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #796: Offthe kommer regen effther soolskijn
Oc skyn effther mwln clart wedher
Post solare iubar pluuialis sepe fit ymber
Post nimbum reuehi solet aura serena diei
YFSv (ca. 1450) #735: opta kombir skwr æpte skiin
post solare jubar pluuialis sepe fil ymber
#6 Effter giordt arbete är hwijlan godh.
i. e. Arbete vthan hwijla, warar intet länge.
[⋯]
— 175 —
#1 Effter sööt klåda, kommer swr sweda.
i. e. Som man wille säya: Mången gråter i åhr, dhet han loog i fiool.
[⋯]
Elliest haa och dhe gambla sagt: Lusta leek, giör Qwinnehweek.
[⋯]
logh → SAOB LE (med ack, obj. utan prep.): skratta / le åt något
⇒ Swenske ordsedher (1604) #820:
Offta kommer swede effter sööt klåda.
Låle (1300-talet) #849: Offthe kommer swedhe eftther sødher klaadhe
post ioca pruritus vredo sepe fit acris
YFSv (ca. 1450) #739: opta kombir swidhi æpte søtan kladha
post ioca prvritus vredo sepe fit intus
⇒ Swenske ordsedher (1604) #213:
Efter sööt klåde kommer gäft såår.
gäft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
#2 Effter hett Solskeen faller giärna slagregn.
i. e. Alt för stoor glädie haar sorgen baak om sigh.
Man säger och wedh samma meening:
Skrickelååt, giör efftergrååt.
skrickelååt → SAOB SKRICKA ⇒ SKRICKELÅT, skrik eller stojande av glädje
#3 Effter höra säyas blijr mycket luget.
i. e. Dhen ena sqwaldran sägher för dhen andra,
dheraff kommer lögnen bland folcket.
[⋯]
Man troor aldrig så wäl dhet som sägs, som dhet man sielfwer seer.
luget (perf. part.) [fsv. lughet]: ljuget → SAOB LJUGA
sqwaldran → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
#4 Effterråd är intet rådh.
i. e. Seent råda, när skadan är skedd.
[⋯]
— 176 —
#1 Effter godh Maat och from Hustrw,
bijdar man intet för länge.
i. e. Man wäntar aldrigh för länge effter dhet som gott är.
Dheraff pläghar man och säya: Dhet som dröyes, kommer och til nöyes.
[⋯]
#2 Effter swrt smaakar dhet sööta bäst.
i. e. När dhet onda är förbij röhnar man bäst dhet godha.
[⋯]
röhnar: röner → SAOB RÖNA, känna, förnimma, uppfatta
#3 Egen äga är altijd bäst.
i. e. Som man plägar säya: Gott plöya medh egne Oxar.
Siälfägan är altijdh godh.
Item: Ehwart dhet hwälfwer, är gott haa något sielfwer.
[⋯]
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
hwälfwer → SAOB VÄLVA om öde / lycka: vart något (än) leder
— 177 —
#2 Egen härd, är Gull wärd.
i. e. Som man elliest wille säya: Egen Eeld kokar bäst.
Item: Bäst boo vnder sitt egit taak.
[⋯]
#3 Egit Näste, håls för dhet bäste.
i. e. Ähret armt, så ähret doch warmt.
[⋯]
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
ähret (kontr.) = ähr’et: ähr dhet
#4 Egen macht är bäst at lijta på.
i. e. Dhet är owist at förlåta sigh på annars bijstånd.
[⋯]
Och då heeter dhet: Lijta på Olijt.
förlåta sigh på: förlita sig på → SAOB FÖRLÅTA
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
olijt: olit → SAOB O– ⇒ OLIT (†) något som man icke kan lita på
#5 Egen Hand är altijdh hullast.
i. e. Hwar är sin egen weldewän.
[⋯]
Kiärleken begynner på sigh sielff.
[⋯]
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
weldewän → SAOB VÄLDE, vänlig inställning / önskan om någons bästa, välvilja; gunst
Kiärleken ändrat från Kiärlen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
— 178 —
#1 Egit Loff luchtar illa.
i. e. Som man älliest säger:
Egit roos giör elakt oos. Propria laus sordet. (”Eget beröm är smutsigt/osnyggt.”)
Eras: Jactantia odiosa. (”Skrytsamhet är förhatligt.”)
Dherföre haar och Salomon* sagt:
Te laudet Os alienum, Stultis mos est, seipsos laudare.
(”Må en annan mun lovprisa dig! Det hör de enfaldiga till att lovprisa sig själva.”)
[⋯]
Man plägar och säya: Han roosar sigh sielfwan, som inga goda grannar haar.
[⋯]
elakt: obehagligt → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
egit roos giör elakt oos: eget beröm skapar dålig lukt/luktar illa
*Salomos Wijsheet, 27:2:
”Lät en annan loffua tigh och icke tin munn, en fremmande och icke tina eghna leppar.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 27:2]
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
#2 Egit Rådh är sällan trygt.
i. e. Dhet Rådh man sielff påfinner, troor man icke så wäl, som andras.
[⋯]
trygt: tryggt → SAOB TRYGG
#3 Egennytta giör Wänskapen trögh.
i. e. Wänskap för egennytta warar intet länge.
Men dhet går i gemeen, som man pläghar säya:
Ubi opes, ibi amici. (”Där rikedom finns, där finns vänner.”)
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 179 —
#1 Egennyttig är ingom nyttigh.
i. e. Honom tackes icke mycket för wälgiordt.
[⋯]
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom nyttigh: inte nyttig för någon
#2 Egennytta, är en bottnlös Bytta.
i. e. Dhet som aff karigheet wägras ens wän,
är såsom dhet wore kastadt i ett bottnlöst Käril, och blefwe ändå fördärfwat.
[⋯]
Som man elliest sadhe:
Dhet man sparar för sin Munn, dhet ähts aff Katter och Hund.
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
#3 Egennytta, störer godh rådh.
i. e. Hon är en skadeligh Rådgifware.
[⋯]
#4 Egennytta wil giärna haa fördantzen.
i. e. Hon wil altijd giärna rådha.
[⋯]
— 180 —
#1 Egne feel äre onde at see.
i. e. Andras brister kan man bättre see än sina egna.
[⋯]
onde → SAOB OND, svår
#2 Elack stalbroor, som äther alt ensam.
i. e. Dhen som bryter Kakan i tw, och äther vp både stycken,
honom tacka icke många för wälgiordt.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
tw: två → SAOB TU
#3 Elack Giäst som drifwer Wärden vth.
i. e. Ondt låhna Hws och blij sielfwer vthkiörd.
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hws → SAOB HUS
#4 Elack Brunn, som man måste bära Watn vthi.
i. e. Ondt taga Ähran vth dher ingen är.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
Elack Brunn …: Usel brunn, som man måste bära vatten till.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #862:
Ondt är bäre watn j brunnen.
#5 Elack Fogel som sölar sitt egit Näste.
i. e. Han är föga ähra wärd som förachtar sina egna.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
⇒ Swenske ordsedher (1604) #328:
God fogel beklecker icke sitt boo.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1045:
Thet är ond fogel som beklecker sit boo.
beklecker: smutsar ner → SAOB BEKLÄCKA (†) a) (med träck) orena, besmutsa
Låle (1300-talet) #231: Thet ær een ont fwgell som skidher i sijn eghen rædhe
Degenerans olidum facit ales stercore nidum
YFSv (ca. 1450) #204: thet ær een ondhir fughil som oreenth gør i sith redhir
degenerans olidum facit ales stercore nidum
— 181 —
#1 Elack Fohla som icke skeenar en skakla sönder.
i. e. Dhen blijr icke mycket affhållen, som i Vngdommen icke haar något raasat:
Och håls fördhenskul i gemeen dherföre, at dhet ändå måste skee
vppå ålderdommen, som wärre wore.
[⋯]
Brukas aff goda wänner, som giärna enskylla något Vngdoms förseende.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
fohla → SAOB FÅLE, unghäst
skakla → SAOB SKAKEL 1) i anordning för anspännande av dragdjur för fordon / redskap: stång / skalm
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #196:
Dett är en arm fola, som icke skenar et par skaklar sunder.
dett → SAOB DET
fola → SAOB FÅLE, unghäst
et: ett → SAOB EN
skaklar → SAOB SKAKEL 1) i anordning för anspännande av dragdjur för fordon / redskap: stång / skalm
sunder → SAOB SÖNDER I. såsom adv.: i delar, i bitar, i stycken
#2 Elack Höna, som wärper Ägg åth andra.
i. e. En onyttigh Tiähnare som söker främmandes gagn,
och går sin Herre förbij.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Elack Soo, som äther sina Grijser.
i. e. Ond Menniskia som haatar sitt egit Kiött.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#4 Elakt godz gieer slät winningh.
i. e. Slemma wahror giöra slätt marknad.
Ty Man kiöper intet giärna dhet som intet doger.
elakt: uselt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#5 Elaka wahror weel haa gott förspråk.
i. e. Blinder Häst behöfwer en god Taleman.
Ty wäl roosadt, är halff såldt.
[⋯]
elaka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
— 182 —
#1 Elack Smed som rädz för gnisterna.
i. e. Ondt sky för dhet man dagligh måste vmgås medh.
Dheraff pläghar man och säya:
Dhen som wil plåcka Rooser, han måste intet rädas för Thörnen.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Elden börias medh Gnistor.
i. e. Aff ringa Ord begynnas offta stoora trätor.
[⋯]
börias (dep.): börjar → SAOB BÖRJA
#3 Eeld och Halm giöra snart logha.
i. e. Tilfälle giör Tiufwen. Lägenheet bryter kyskheet.
[⋯]
logha → SAOB LÅGA, flamma
lägenheet → SAOB LÄGENHET, tillfälle
#4 Eeld släckes intet medh Eeld.
i. e. Hård Ord stilla ingen wrede.
[⋯]
#5 Elden är godh, när han intet råår sielff.
i. e. Han är nyttigh, när han kan styras, och icke fåår öfwerhanden.
#6 Enda Barn, sorga Barn.
i. e. Endesta Barnet blijr i gemeen aff Föräldrarna alt för mycket älskat och affhållet;
Niuther dheraff siälffswåld, och lährer altså Odygd;
Råkar dheröfwer i Olycka, som förorsakar Föräldrarna Sorgh och bekymmer:
Och så blijr aff enda Barn sorga Barn.
sorga (arkais. gen. sg. f. efter fsv. sorgh): sorg[en]s, sorge- → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 457: sorgh, f. smärta, lidande, qval
sorga barn: sorgabarn → SAOB SORG– | –BARN, sorgabarn, sorgebarn
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 183 —
#1 Enda Dotter mognar snart.
i. e. Hon blijr snart gifft. Ty Frijare sökia giärna ymnigt arff och heemgifft,
som i gemeen præsumeres hoos enda Dotteren.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
præsumeres → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#2 Enda Koo giör vselt Boo.
i. e. Fattigdomen är onder at släpas medh.
Ty dhen som intet haar meer än en Koo, han förer ett armt Hwshåld.
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
#3 En Hand twättar dhen andra, så blij dhe bådha reena.
i. e. När dhen ena Wännen hielper dhen andra, så blij dhe både hulpne.
[⋯]
Dhen ena Knijfwen skärper dhen andra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #752: Haand scal andhen two eller baade vreenæ wæræ
Palmam palma piet illota vel vtraque fiet
YFSv (ca. 1450) #687: hand skal hand thwa ælla bodha orena wara
palmam palma piet illota vel vtraque fiet
#4 En drucken och galen skillias åth wedh sömpnen.
i. e. När dhen druckne haar sofwet vth rwset, kommer han til sitt weet igen.
Men tooker blijr aldrigh klooker.
rwset → SAOB RUS
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #229:
En drucken karll och en galen, skil inthet mer åt enn sömpnen.
skil (pres. ind. sg.): skiljer → SAOB SKILJA
Låle (1300-talet) #655: Een drucken man oc een galen skilies eij at vdhen meth een søffn
Ni sopor accedat frenesi temulencia se dat
YFSv (ca. 1450) #579: drukkin man ok galin skil ey meer at æn een søfn
ne sopor accedat frenesi temulencia se dat
#5 En Fader föder mång Barn, men mång Barn kunna icke föda en Faar.
i. e. Kiärleken går vthföre, sällan vppföre.
[⋯]
— 184 —
#1 Ena Korpen hugger intet giärna Ögat vth på dhen andra.
i. e. Dhen ena paddan bijter intet dhen andra.
[⋯]
En Warg bijter intet dhen andra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #600:
Korpen hugger icke gerne ögat vthur then andra.
#2 Ensamt är ledesamt.
i. e. Som man wille säya: Twå Foglar byggia Boo, en lefwer i oroo.
[⋯]
ledesamt: ledsamt → SAOB LEDSAM
#3 En orätt Penning draar 10 andra medh sigh vth.
i. e. Illa fånget, är snart förgånget.
[⋯]
— 185 —
#1 En oreen Sugga skittnar giärna andra medh sigh.
i. e. Paddan haar giärna sälskap.
Item: En Åsna vnner giärna, at dhen andra bär Säcken.
En Skiökia såge giärna at alla wore som hon.
skittnar → SAOB SKITNA, smutsa ned; även refl.: smutsa ner sig
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
såge giärna (impf. konj. sg.): hade gärna sett / skulle gärna se → SAOB SE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #227:
Een skitin soo, söler gerne en annan medh sigh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #254:
En skitin soo vil gerna göra en annan oren medh sigh.
#2 En Padda så god som dhen andra.
i. e. alla aff en art.
Padda så god som Fröö.
[⋯]
Är en godh, så äre dhe alla godha, sadhe han som sålde Wargungarna.
[⋯]
fröö → SAOB FRÖ, groda
#3 En Swaala giör ingen Sommar.
i. e. Som man wille säya: Ett exempel giör ingen Laag.
Una Hirundo non facit Ver. (”En svala gör ingen vår.”)
[⋯]
#4 En tiähnar så länge i troo, at man haar hwarken Hwsor eller Skoo.
i. e. Werldennes löhn är idel otack. Den bäst tiähnar blijr wärst löhnt.
[⋯]
hwsor → SAOB HOSA, strumpa
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#5 En skalck weet bäst huru dhen andra är til moodz.
i. e. Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer Tiuff.
[⋯]
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 186 —
#1 En Wigge drijfwer dhen andra.
i. e. Ondt kan medh ondt fördrifwas.
[⋯]
Elliest brukas och dhetta i Collationer, och dryckeslag,
dher dhen ena Bäkaren eller Glaaset drifwer dhet andra fort.
Och då sägher man skiämptzwijs:
Cuneus cuneum trudit. (”En kil tränger undan en [annan] kil.”)
wigge → SAOB VIGG, kil
collationer → SAOB KOLLATION, sammankomst, festligt samkväm
bäkaren → SAOB BÄGARE
#2 En Tiggiare förtryter at dhen andra står för dören.
i. e. Som man wille säya: Twå Frijare förlijkas intet hoos en Brwdh.
Item: Twå Hundar om ett Been.
[⋯]
förtryter → SAOB FÖRTRYTA, känna avund / missunnsamhet
dören: dörren → SAOB DÖRR
#3 Enfaldig, som en siwåhrs Räffvnge.
i. e. Han är listigh och wil wara hållen för from och enfaldigh.
Om sådana pläghar man och säya: Han är intet all dher han synes.
Item: Han haar skalcken baak Örat.
[⋯]
siwåhrs: sjuårs → SAOB SJU
enfaldigh → SAOB ENFALDIG 3) (†) enkel, konstlös, flärdfri; okonstlad, rättfram
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#4 En arm högfärdigh brwkar hin hååle til arszwiska.
arszwiska → SAOB ARS ⇒ VISKA, bildligt om inställsam person, lismare
— 187 —
#1 En Narr giör många.
i. e. När en skratte seer någon dårskap begås,
apar han giärna aff nyfijkenheet effter.
[⋯]
Om mannen är aff något aestime som haar fattat en galen opinion,
så får han snart fölliare.
skratte → SAOB SKRATTE, tok, dumbom; narr, gycklare
aestime → SAOB ESTIM, aktning, högaktning
#2 En Narr kan meer fråga, än tije wijsa kunna swara til.
i. e. Man får intet altijdh swara Narren til sin dårskap,
at man icke blijr honom lijk.
[⋯]
En man sägz wara aff en frågewijs tilspord,
hwad wår HERre hade giordt förr än Werlden bleff skapad?
Och fått til swar: Curiosis parabat inferos.
i. e. Han bestälte Helfwetet för dhe fråghewijsa.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Enda plåter, antingen skitin eller wååter.
i. e. Dhen lijtet haar han måste wäl skiötat.
Medan enda skiortan bykes, måste man stundom gå vllen.
*plåter: ”slang” för skjorta (?)
plåter → SAOB PLÅT 3) b) slant, penning, peng; β) (†) pengar
skitin → SAOB SKITEN
skiötat (kontr.) = skiöta’t: skiöta dhet
bykes → SAOB BYKA, tvätta (kläder)
gå vllen → SAOB ULLEN (adj.): gå ullen, gå klädd i ylle
*plåter ☞ Wahlund Osed och ordsed, ss. 41-42: »I denna form måste ordspråket vara förvanskat, men det blir för den skull inte mindre intressant. Plåten, plåtmyntet, fyller sammanhanget endast funktionen av rimord. Ursprungligen torde det ha varit tal om en klädespersedel, förmodligen en skjorta; har man bara en är den antingen smutsig eller våt, det senare därför att den håller på att tvättas. Omstöpningen måste vara av sent datum, eftersom plåtmyntet icke infördes förrän 1644.»
#4 En gång förförd, blijr sällan wäl hörd.
i. e. Hoos en part Herrar är swårt at enskylla sigh,
när man en gång blijr illa ahngifwin.
Ty dhet första conceptet är medh wedermöda at vthroota.
[⋯]
förförd: anklagad → SAOB FÖRFÖRA 2) baktala; förtala; falskeligen anklaga, komma med falska beskyllningar mot (någon)
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
— 188 —
#1 En man är snart sysla satt.
i. e. En Menniskia är snart arbete gifwet.
sysla satt → SAOB SYSSLA: sätta någon syssla, skaffa någon sysselsättning
#2 En slösig Giäck, gieer bort både Kappa och Säck.
i. e. Mången kan intet behålla sitt, fast han sielff skulle swälta.
Sådant kallas: Intempestiva liberalitas. (”Oläglig frikostighet.”)
Och dhe som så slösa blifwa aff Erasmo kallade: Pertusa dolia.
Gistna Käril dher intet kan hållas inne. (eg.”Genomborrade/håliga träfat.”)
Dhem går och effter gemena Ordspråket:
Dhen som gieer så han tigger, skal man slå så han ligger.
Item: Allt för runn, giör Wällingen tunn.
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
gistna → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka
gemena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
runn → SAOB RUND, frikostig, givmild, rundhänt; slösande
#3 En stammer förstår dhen andra bäst.
i. e. Dhen ena skalcken känner bäst dhen andras art.
[⋯]
Man plägher och wedh sådan meeningh säya:
Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer Tiuff.
stammer: en som stammar, stammare → SAOB STAM 2)
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 En är offta dhens andras Ängel.
i. e. Dhen ena Wännen hiälper dhen andra när nöden tränger.
[⋯]
dhens (gen. till den) → SAOB DEN
dhens andras: kongruensböjning, dvs. pronomenet står i samma kasus
som dess huvudord, dvs. i genitiv
— 189 —
#1 En seeger Kiäpp på en treskan Rygg.
i. e. På en håd knagg hörer en swår klubba.
[⋯]
treskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, thresker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
#2 En gång liufft bör wara giäfft.
i. e. Dhet som i Credit eller Rättegångs saker en reesa
accepteras och wederkiännes, dhet bör intet åtherkallas.
Dheraff säger och Juristen:
Quod semel placuit, displicere non debet.
(”Det som en gång har behagat bör inte misshaga [en annan gång].”)
giäfft → SAOB GÄV 4) b) god, ypperlig, förträfflig
reesa → SAOB RESA, vid ett tillfälle i det förflutna, en gång
#3 En gång lijdet, blijr fulle mehra budet.
i. e. Dhen en gång taar föracht til goda, honom biudz fulle ändå en gång.
Veterem ferendo injuriam, invitas novam. Pub*
(”Genom att bära en oförrätt bjuder du in en ny.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Veterem ferendo iniuriam …
Item: Nimium cedere est causa calamitatis.
(”Att ge vika alltför mycket blir orsak till fördärv.”)
[⋯]
lijdet (perf. part.): lidet, uthärdat → SAOB LIDA (lijda) 2) utstå / genomgå (något pinsamt / svårt / något som innebär ett umbärande eller dyl.); LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
budet (perf. part.): bjudet → SAOB BJUDA (buda), erbjuda; tillbjuda
til goda: till godo → SAOB GOD → Ordformer. Den gamla dat.-formen i
n. sg. godo (förr äv. goda, gode) användes i vissa förb. med prep.
fulle (adv.): förmodligen; säkerligen → SAOB FULLER
ändå (adv.): ännu, än → SO 2 ändå
*Pub = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 En däyeligh Qwinna är ett owist Vhrwärck.
i. e. Såsom en Compasz eller Vhrwärck offta blijr förrycht, och håller en owisz gång;
Altså få och skiöna Qwinszpersoner många anfächtningar,
som vndertijden distrahera dheras sinnen:
Dheraff dhe och offta löpa willa wägar; Och kan fördhenskul
icke oskäligen kallas intempestivum horologium. (”En klocka som inte håller tiden.”)
[⋯]
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
owist (adj.): ovisst, opålitligt → SAOB OVISS 10) (†) icke tillförlitlig, opålitlig
owisz (adj.): oviss, opålitlig → SAOB OVISS 8) icke (fullt) tillförlitlig; opålitlig, osäker
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
— 190 —
#1 Endrächt håller Land wedh macht.
i. e. Vthan sämia och eenigheet faller ett Regemente snart öfwerända.
[⋯]
#2 En gång illa sedder, blijr sedan medh tije tedder.
i. e. Dhen en gång giör illa, honom troos sedan intet wäl.
[⋯]
Dhen en gång stiäl, får altijdh heeta Tiufwer.
[⋯]
tedder (perf. part.): misstänkt → SAOB TE, misstänka / grundlöst anklaga någon
#3 En blödigh Moor föder vpp en skorfwot Dotter.
i. e. Blöta Bårdskiärare giöra rutna såår.
[⋯]
skorfwot → SAOB SKORVIG, täckt av skorv; skabbig
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
blöta → SAOB BLÖT, blödig, vek, öm, medlidsam
bårdskiärare → SAOB BARDSKÄRARE, barberare
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
— 191 —
#1 En snäll Moor, föder offta en laat Dotter.
i. e. Barnen waanslächtas offta. Och Heeter då:
Dotteren tråder icke alltijd i Moderens särck.
snäll → SAOB SNÄLL, duglig, duktig, driftig, flitig
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
#2 En kan icke alt.
i. e. Som man wille säya: Gudh gieer icke en Menniskia alla gåfwor.
Item: En Åker bär icke all Säd.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#3 En Präst gieer intet dhen andra Offer.
i. e. Som man wille säya:
Dhet går något trögt, när dhen ena Bonden skal skiutza dhen andra.
[⋯]
— 192 —
#1 En Kråka sitter giärna hoos dhen andra.
i. e. En Sqwaldra sätter sigh giärna til dhen andra.
[⋯]
sqwaldra → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
#2 En måste altijdh bära hundehufwud.
i. e. Dhet måste altijdh en hafwa skulden, när icke alt löper jämpt.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
jämpt: jämnt → SAOB JÄMN
#3 En Wän är dhen andras Spegel.
i. e. Är dhen andra til efftersyn. Går honom före medh sitt exempel.
efftersyn → SAOB EFFTERSYN, föredöme, förebild, föresyn
#4 En Wijsa blijr man snart ledse wed.
i. e. Som man wille säya: Han är leedesam, som altijdh qwäder ett och ett.
[⋯]
ledse wed → SAOB LEDSEN, led vid / på något, trött på någon / något, uttråkad
leedesam → SAOB LEDESAM, tröttsam, långrandig, tråkig
#5 En Padda blijr offta dhen andra til plåga.
i. e. Wår HERre brukar vndertijden dhen ena Menniskian dhen andra til straff.
Dhen eena Tyrannen förstörer offta dhen andra,
och sedan förstörer åther honom en annan igen.
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#6 En laater Tiuff skadar mindre, än en tröger Dräng.
i. e. En skiötzlös tiänare förseer offta meer, än en laater Tiuff kan stiäla.
skiötzlös → SAOB SKÖTESLÖS, vårdslös, likgiltig, försumlig
förseer → SAOB FÖRSE, genom oaktsamhet / försummelse / vårdslöshet / felsteg förlora (något), förspilla, förvärka
#7 Endrächt aflar.
i. e. Ut Super. (⇑ 190 #1)
— 193 —
#1 En posa medh skuld är snart tömder.
i. e. Som man elliest sägher: Thomm pung som andras penningar liggia vthi.
Dhe Penningar som skole betalas bort, dhe äre snart räknade.
posa → SAOB PÅSE; pänningpåse
#2 En Mästare kan icke alla Konster.
i. e. Ut superius: En kan icke alt. (⇑ 191 #2)
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#3 En siudande Gryta stillas medh lijtet salt Watn.
i. e. Bitter wrede blidkas offta medh godh Ordh och Tholamodh.
#4 En Skorsten draar meer Röök än dhen andra.
i. e. Dhen ena Menniskian kan mehr lijda och vthstå, än dhen andra.
#5 En Lögn räcker dhen andra handen.
i. e. Hon stadfäster dhen andra.
Item: Dhen ena Lögnen föder dhen andra aff sigh.
[⋯]
#6 En willa giör många.
i. e. Dhen som faar will i ett, han feelar offta i mycket annat.
Man sägher fördhenskul vthi Troones förståndh:
Qui errat in uno, errat in toto. (”Den som felar i ett felar i allt.”)
troones (arkais. ombildning av gen. till tro): trons → SAOB TRO
#7 En Olycka går med dhen andra til dantz.
i. e. Ingen Sorgh vthan Syster. En Olycka föder dhen andra.
[⋯]
— 194 —
#1 En stund försummad, giör offta ett heelt åhrs drögzmål.
i. e. Tijdh wil tagas i acht.
Man kan offta medh en ringa ting försee,
dhet man i långan tijdh icke kan hämpta igen.
En Siöman förligger vndertijden en godh Wind,
och försummar dher medh en reesa.
Dheraff kallas och tijden (tempus), irrevcocabile. (”oåterkallelig”)
försee → SAOB FÖRSE, genom oaktsamhet / försummelse / vårdslöshet / felsteg förlora (något), förspilla, förvärka
förligger → SAOB FÖR– | –LIGGA, genom att ligga kvar på ett ställe försumma att draga nytta av / begagna sig av (något)
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Enwijs blijr aldrigh wijs.
i. e. Enweten, är altijd förtreeten.
Item: Wrånger wil aldrigh wrijdas. Han låter aldrigh säya sigh.
[⋯]
Han låter aldrigh säya sigh: låter aldrig någon säga åt/till honom
#3 En Dag lährer dhen andra.
i. e. Man lährer mädhan man lefwer.
Dies diem docet.* Eras.** Posterior dies prioris est discipulus.***
(*”Den ena dagen lär den andra dagen.”) (***”Nästkommande dag är elev till föregående dag.”)
[⋯]
* ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Dies diem docet.
Dies diem docet är en populariserad form av Publilius Syrus citat Posterior dies…
**Eras.: i Erasmus Adagia finns inga hänvisningar till citatet, varken i dess komprimerade eller i dess fullständiga form av Publilius Syrus.
*** ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Posterior dies …
Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 En liugare giör många.
i. e. Ond root bär elack frucht.
När lögnen kommer i andra och tredie hand,
så spaszerar hon fulle wijdare.
Dhet kan och lämpas til banquerotterere:
Ty när en fallerar til någon stoor Summa,
så draar han giärna fleere effter sigh.
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
spaszerar: spatserar → SAOB SPATSERA
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
banquerotterere: troligtvis tryckfel för ”banquerotter”
banquerotte → SAOB BANKRUTT, konkurs
— 195 —
#1 En moot en, twå moot raggen.
i. e. Twå kunna altijdh mehr än en.
[⋯]
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#2 En man är ingen man.
i. e. Vthi witnesmål giör en man intet tilfyllest.
[⋯]
Man pläghar fördhenskul i Rättegångs saker säya:
Unus vir nullus vir (”En man är ingen man.”);
Audiatur et altera pars. (”Må även andra parten höras.”)
[⋯]
#3 Enda Kakan, och enda plagg, är intet gottt at spara.
i. e. Nödhen thol ingen spaarning. Nödhen är eenda kost.
Kroppen wil haa skiul, och Bwken wil intet borgha.
Dheraff sägher man och: Enda plåter, antingen skittin eller wååter.
Som man wille säya:
Dhen intet haar meer än en Skiorta, han måste stundom gå vllen,
och taga til godha, at Skiortan ligger i bykie.
skiul: skjul → SAOB SKJUL 3) b) enkel / primitiv bostad, koja, hydda
*plåter: ”slang” för skjorta (?)
plåter → SAOB PLÅT 3) b) slant, penning, peng; β) (†) pengarskittin → SAOB SKITEN
wååter → SAOB VÅT
gå vllen → SAOB ULLEN (adj.): gå ullen, gå klädd i ylle
bykie → SAOB BYK / BYKE, (stor)tvätt
*plåter ☞ Wahlund Osed och ordsed, ss. 41-42: »I denna form måste ordspråket vara förvanskat, men det blir för den skull inte mindre intressant. Plåten, plåtmyntet, fyller sammanhanget endast funktionen av rimord. Ursprungligen torde det ha varit tal om en klädespersedel, förmodligen en skjorta; har man bara en är den antingen smutsig eller våt, det senare därför att den håller på att tvättas. Omstöpningen måste vara av sent datum, eftersom plåtmyntet icke infördes förrän 1644.»
— 196 —
#1 Enda Ögat är altijdh ömdt.
i. e. Den intet haar meer än ett Öga, han är altijd räddher dher om.
Här medh förstås och enda Barn.
[⋯]
#2 Ett skabbot Fåår smittar heela hoopen.
i. e. En Padda fördärfwar offta ett heelt Laag.
[⋯]
Item: Lijtet Swrdegh försyrer heela Degen.
[⋯]
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
padda → SAOB PADDA, odugling, klåpare, stympare; tölp, drummel, kräk
#3 Ett Håår och annat giör bonden skallot.
i. e. Dhet minskas altijdh som tages aff.
Dhen som småningom och offta mister, han blijr omsijder fattigh.
skallot → SAOB SKALLOT, skallig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #241:
Ett håår och annat gör gubben huffuut skallot.
Låle (1300-talet) #117: Eet haar oc annet gør bondhen skalleth
Caluum deciduus crinis facit vnus et vnus
YFSv (ca. 1450) #98: aff eth haar ok eth wardhir man skalloth
CAluum deciduus crinis facit vnus et vnus
#4 Ett Kohl tänder dhet andra.
i. e. Aff lijten gnista kommer offta en stoor Eld.
En wreeder man reetar dhen andra.
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1:
Aff een lithen gnista kommer en stoor eldh.
Låle (1300-talet) #350: Aff lidhen gnijsth wordher offthe stoor ildh
ex minima magnus scintilla nascitur ignis
Låle (1300-talet) #1051: Offthe ger lidhen gnisth angherligh ildh
Sepe dat attrocem scintilla minuscula torem
YFSv (ca. 1450) #924: opta gør litin gnista anghir fwl eldh
Sepe dat atrocem sintilla minuscula torrem
— 197 —
#1 Ett Järn skiärper dhet andra.
i. e. En hand twättar dhen andra.
Förståendes at en Wän hielper dhen andra.
[⋯]
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Ett lijtet grand skiämmer ett heelt Öga.
i. e. En lijten skamfläck fördärfwar en heel Menniskia.
[⋯]
#3 Ett plåster läker intet all såår.
i. e. Ett medel kan intet hiälpa alla.
[⋯]
#4 Ett lijtet Moln kan skyla både Sool och Måna.
i. e. En ringa anfächtning, giör en Menniskia offta mycken wedermöda.
måna: måne → SAOB MÅNE
#5 Ett Land bär icke all Frucht.
i. e. Som man wille säya: En kan icke alt.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#6 Ett Swärd håller dhet andra i sljdan.
i. e. Wäria biudher Landzfrijdh.
Arma armis propulsantur. (”Vapen drivs tillbaka med vapen.”)
[⋯]
sljdan → SAOB SLIDA | + Ordformer –ij-, –j– (1552 osv.)
Penu 1677: slijdan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1240:
Thet ene suärdet holder thet andra j slidon.
— 198 —
#1 Ett gott rådh är offta bättre än mångh listigh anslagh.
i. e. Ett säkert rådh är i nödhen trygt.
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
trygt: tryggt → SAOB TRYGG
#2 Ett feel giör många.
i. e. När man begynner fara will, så ökas altijdh galenskapen.
Dheraff sägher man och i Scholan:
Dato uno absurdo, seqvuntur infinita.
(”På en given dumhet följer ett obegränsat antal [dumheter].”)
⇑
F
— 198 —
#3 Faderens flättia giör treska Barn.
i. e. Blöta Bårdskiärare giöra rutna såår.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
treska → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#4 Fadren är altijd äldst, fast Barnen wore fyra och tiugu.
i. e. Som man plägar säya: Ähra dhen som ähra böör.
Fader och Moder, Herrar och Hwszbönder,
böra haa heeder och förträdet för dheres Barn och tiähnare.
böör → SAOB BÖRA, tillkomma
dhen ähra böör: som ära tillkommer, som bör äras
⇒ Swenske ordsedher (1604) #198:
Ehuru monge barnen äro, doch är iw fadren älst.
#5 Faderen måste altijd giee Barnet nampn.
i. e. Äganden måste säya kiöpet, när något skal sällias.
[⋯]
giee → SAOB GIVA, ge
nampn → SAOB NAMN
säya kiöpet → SAOB SÄGA 13) a) δ) säga köpet, bjuda ut vara till försäljning
och därvid bestämma dess pris
#6 Faar och Moor haa högsta rösten.
i. e. Dhe haa mäst at säya i Hwset.
Dherföre biuder och Paulus, at Barnen skola wara Föräldrarna lydige,
och intet stå dheres willie emoot.
— 199 —
#1 Faderens dygd är Barnsens skatt.
i. e. Föräldrarnas redeligheet och godha Nampn,
är Barnen ett rijkt arff. Ty mången niuther sina Föräldrars
fromheet mycket til godha.
[⋯]
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
nampn → SAOB NAMN
#2 Fager Kropp, seedigh Siäl.
i. e. Man håller så före, at en wäl skapad Kropp,
skal och wara aff en godh natur.
[⋯]
seedigh → SAOB SEDIG, dygdig, anständig, ärbar
siäl → SAOB SJÄL
— 200 —
#1 Fager Ord mätta intet Magen.
i. e. Ehwadh man snackar för dhen hungroga,
så står lijkwäl hogen i Kålfaatet.
[⋯]
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
hungroga (av fsv. hungrogher hungrig) → SAOB HUNGRIG
hogen: hågen, lusten → SAOB HÅG
#2 Faar i maak, så hinner du öfwer Skogen.
i. e. Dhen kommer och fram, som Oxerna drijfwer.
Dheraff sägher man:
Festina lente: Hasta med maak. (”Skynda långsamt!”)
[⋯]
Käringen gaff Hoffmannen rådh at rijda sachta,
så hinte han öfwer Skogen.
oxerna: oxarna → SAOB OXE
hinte (impf. konj. sg.): skulle han hinna / hunne → SAOB HINNA
#3 Fahra giör twifladt Rådh.
i. e. Som man wille säya: Fahran giör god rådh dyr.
När man swäfwar i något fahrligheet,
så blijr man giärna twåhogse om godh rådh.
[⋯]
twifladt: förtvivlat → SAOB TVIVLA b) (†) misströsta / förtvivla
twåhogse: tvehågsen
#4 Fahra winnes medh fahra.
i. e. Intet swårt wärck förrättas vthan äfwentyr.
Derföre giöres offta i sådana fall, aff nödhen en dygd.
[⋯]
wärck: arbete, verk, storverk → SAOB VERK 2) skapande, arbete; livsverk
— 201 —
#1 Falsker Wän är en ond lockefogel.
i. e. Ögnawänner, onda wänner.
Man weet intet at wachta sigh för dhem.
Dhe äre sööta i munnen, och falska i grunden.
Dheraff sägher man och: Sööter sång, dårar fogel mång.
#2 Falskheet slåår sin Herre på halsen.
i. e. Som man wille säya: Drifwe sweek hwem som wil,
dhet löhner omsijder medh neesa och skam.
[⋯]
Och heeter fördenskul, som man pläghar säya:
Endoch dhet dröyes en stund,
Får lijkwäl Ridderröö sitt pund.
pund → SAOB PUND, straff, vedergällning
Ridderröö → SAOB RIDDARE 2) f):
»… med syftning på sagofigurer som hade rött hår och skägg (eller voro klädda i röd dräkt),
vilket ansågs som ett tecken på trolöshet i det bildliga uttrycket riddar röd (även sammanskrivet)
eller riddaren röd eller röd riddare, falsk / bedräglig / förrädisk person.»
Grubb har hämtat citatet från Messenius (Signill, 1612, s. 50):
»Oanseedt thet dröyes en stund,
Får lijkwist Riddarrö sitt pund.» *
⇒ Swenske ordsedher (1604) #981:
Suik och falsk slår sin Herre på halssen.
suik → SAOB SVEK
falsk → SAOB FALSK sbst. (†) falskhet
Låle (1300-talet) #398: Swigh och falsk slaar offthe sijn herre paa halss
Fraus vt plebs dicit dominum collotenus icit
YFSv (ca. 1450) #360: swik ok fals slaar sin herra aa hals
fraus vt plebs dicit dominum collatenus icit
* Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #152:
Claffare och rijddare rödh före monge menlöse vti stor nödh.
claffare (ordformen saknas i SAOB) → SAOB KLAFFARE, person som (gärna) förtalar andra, bakdantare, belackare
rijddare rödh → SAOB RIDDARE 2) f) med syftning på sagofigurer som hade rött hår och skägg (eller voro klädda i röd dräkt), vilket ansågs som ett tecken på trolöshet] (†) i det bildliga uttrycket riddar röd (även sammanskrivet) / riddaren röd / röd riddare, falsk / bedräglig / förrädisk person
— 202 —
#1 Fasta länge sparar intet Brödh.
i. e. Fastar man något länge, så äther man deste meer
när maath kommer fram.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#2 Fast Åsnan blijr klädd i Leyonehwd,
så förråda henne doch öronen.
i. e. Om Narren droge gyllendwk, så yppas ändå hans dårskap.
[⋯]
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
#3 Fast 2. giöra ett, så äret lijkwäl icke ett.
i. e. Lijka giärning aff olijka män, blijr intet lijka achtat.
Man plägar fördenskul säya i Scholan,
Duo cum faciunt idem, non tamen, est idem.
(”När två gör en och samma sak är det likväl inte samma sak.”)
Wäl förståendes: Om en Heroisk act blijr aff en ringa man begången,
så blijr han lijkwäl icke så högt aestimerad, som han wore skedd
aff en myndigan.
äret (kontr.) = är’et: är dhet
wäl förståendes (s-particip med adverbiell funktion): väl medveten om att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
som han wore …: som dhen wore …
#4 Fattigh mans tarff, kommer intet alt i sänder.
i. e. Dhet är så mycket dhen fattige tarfwer,
han får intet alt på en gång tilhopa.
Dhe gambla haa fördenskul sagt: At för sombliga menniskior måste wara
smått skuret, och wijda strödt.
[⋯]
tarff → SAOB TARV, behov
i sänder → SAOB SÄNDER 1) (†) i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #263:
Fattig mans tarf kommer icke alle j sender.
Låle (1300-talet) #704: Fattig mandz tingh kommer eij all paa een tijd til bys
non inopis votum subit vna summula rerum
YFSv (ca. 1450) #599: fatighx manz thingh koma ey aal sændir
non inopis votum subit vnica sumula rerum
Läs vnica i st. f. vna i Låle-texten 704 (Kock [1892], s. 286).
YFSv 599: fatighx manz: kongruensböjning, där bestämningsordet står i samma kasus som huvudordet, dvs. i genitiv
— 203 —
#1 Fattigh man blijr altijdh miszvndt fager Kohna och feet Häst.
i. e. Om dhen fattiga haar något som dhen rijka behagar,
så afwunnas han strax dher wed, och hadet giärna ifrå honom.
[⋯]
kohna: kvinna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
hadet (kontr.) = had’et: hade dhet
ifrå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #268:
Fattig man skall icke hafue fager kona eller fethan hest.
Låle (1300-talet) #942: Fattigh man scal eij haffwe fawer konæ oc eij fedher oxe
res non sint inopis bos crassus femina communis
YFSv (ca. 1450) #847: fatigh man skal ey hawa faghra kono ok ey fætan uxa
Res non fit inopis bos crassus femina comis
#2 Fattigh mans maath är snart äthen.
i. e. Ringa förråd är snart förtärdt.
Stackot wijsa är snart qwäden.
Dhen fattigha haar intet meer, än vhr Handh och i Munn.
[⋯]
stackot: kort → SAOB STACKIG 1) kort; liten
qwäden (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA 1) yttra, säga, tala; KVÄDA 2) sjunga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #270:
Fattig manz maatt är snart äthin.
Låle (1300-talet) #336: Faalsk mandz madh ær snaresth ædhen
Esca solet stolidi prima consumpta videri
YFSv (ca. 1450) #253: folz mans mathir ær først æthin
esca solet stolidi primum consumpta videri
#3 Fattigh man lijder minsta afwund.
i. e. Han haar inga stoora Håfwor som afwund förorsakar.
Dheraff sägher man och:
Miseria invidiam non sentit. (”Elände märker inte av någon avund.”)
Och på Swänska: Afwund boor intet giärna i ödehws.
[⋯]
håfwor → SAOB HÅVA, tillhörighet, ägodel
#4 Fattigh mans höghfärd wahrar intet längie.
i. e. Som man sägher:
Dhet wahrar så lijtet at fattigt folck haar något.
[⋯]
— 204 —
#1 Fattigh man är icke grefwe.
i. e. Staten effter ståndet.
Och brukas när någon äskar aff en annan större expenser,
än medlen tilräckia; Då sägher man och wedh lijka meening:
Här äre intet så rijke Herrar döde.
Staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
äskar [fsv. äskia] → Söderwall Ordbok, Th-Ö, s. 1152: 1) äskia. kräfva, fordra, begära.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #304:
Fattig man är icke grefwe.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #269:
Fattig man är icke greffue.
#2 Fattigh man bygger små Hws.
i. e. Små Foglar små näste. Hwar giör effter sitt ämbne.
ämbne: ämne → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1109-1110: ämne (ämpne) n. och f. 8) tillfälle, läglighet, utväg, möjlighet. 9) tillfälle, råd; förmåga; tillgång, förråd.
#3 Fattigh man haar fåå kiända.
i. e. Dhet bekymbrar sigh ingen om dhen fattighas tilstånd.
[⋯]
kiända → SAOB KÄND, person som man känner / är bekant med
#4 Fattigh man kokar tunn Wälling.
i. e. Han haar lijtet at taga aff.
Wed sådan meening säger man och: (⇓ 204 #5)
#5 Fattigh man kokar sin Kåål i Watn.
i. e. Som man plägar säya:
Han äther dhet han haar, och qwäder dhet han weet.
[⋯]
qwäder → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
#6 Fattigt folck måste och lefwa.
i. e. Han måste wara til så länge Gudh wil,
fast dhet faller honom något knapt i kiöket.
Ty dhen fattiga måste boo hoos dhen rijka,
Gudh haar giordt dhem båda.
[⋯]
#7 Fattigh Frijare får snart korgen.
i. e. Dhen som wedh Frijare staten intet haar at spendera,
han får snart ett kålfaat vthom dören.
[⋯]
frijare staten → SAOB FRIARE | –STAT, i uttrycket vara på friarstaten, vara på friarfot
vthom: utanför → SAOB UTOM
— 205 —
#1 Fattigh man haar kalt kiöke.
i. e. Han haar intet mycket at koka:
Dherföre är offta i hans kiöke kalt ochk kuhlet och illa wulet.
[⋯]
kiöke → SAOB KÖK
wulet (dial.) (fsv. vurdhin; perf. part. till varda) → SAOB VULEN, som har utvecklats / övergått till att vara så / så; som har drag / karaktär av / kännetecknas / präglas av
#2 Fattigh mans rum är baak dören.
i. e. Han är allestädz förachtad.
[⋯]
Den fattiga blijr allestädz vthträngder.
[⋯]
dören: dörren → SAOB DÖRR
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#3 Fattigdomen är altijd tullfrij.
i. e. Dhen intet haar, kan intet gifwa.
Ondt ryskia dhen skallota.
Item: Dödhen taar icke något, dher intet är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
#4 Fattigh mans rådh giäller icke mycket.
i. e. Dhen fattighas taal får idel åthlöye, fast dhet är aldrigh så klokt.
[⋯]
— 206 —
#1 Fattigh man får och stundom en godh dagh.
i. e. Dhen fattige råkar och vndertijden wedh ett gott Laag.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Fattigh man finner och stundom på godh råd.
i. e. Som man wille säya: Slumpeskott råkar och stundom på måålet.
Klokheet fins och vnder fattigh mans plagg.
[⋯]
slumpeskott → SAOB SLUMP– | –SKOTT, skott som mera av slump än av skicklighet kan träffa / träffar avsett mål
fins: finns → SAOB FINNA
#3 Fattigh mans Korn wäxer altijdh tunnt.
i. e. Dhen fattigas deel är altijdh sämst.
deel ändrat från feel enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#4 Fattiga fränder få lijten heeder.
i. e. Man achtar intet stoort fattigh mans wänskap.
[⋯]
Man sägher och: Fattigh mans rum är baak Dören.
dören: dörren → SAOB DÖRR
— 207 —
#1 Fattigh man feelar något, men dhen girige alt.
i. e. Girig blijr aldrigh nögder.
Honom feelar och dhet han sielwer haar. Han troor intet sant wara
dhet han haar in manibus (”i händerna”).
Dhe gambla haa fördenskul sagt:
Inopiae desunt multa, avaritiae omnia.
(”Fattigdom saknar mycket, girighet allt.”)
Item: Avaro, etiam id quod habet, deest, etc.
(”Den girige fattas även det han har;
dvs.: han är aldrig nöjd med det han redan har.”)
nögder → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
#2 Fattigh man boor tryggast.
i. e. Som man wille säya: Han rädz intet för tiufwar,
effter han intet haar som honom kan stiälas ifrå.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Fattigh man får intet wara blyger.
i. e. Han måste taala om sin tarff.
Ty elliest heeter dhet: Ingen geer dumbe Lamb.
[⋯]
sin tarff → SAOB TARV, sin fattigdom, sitt behov
#4 Feela är Menniskligit.
i. e. Som man wille säya:
Wij wore alla på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
Man säger dherföre: Humanum est errare. (”Det är mänskligt att fela.”)
Item: In multis labimur omnes. (”Alla faller/felar vi i mångahanda ting.”)
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
#5 Feela, swijker intet.
i. e. Dhet man aff owetenheet faar wil, håls intet för bedrägerij.
Dheraff man och plägar säya:
Inscius non peccat. (”Den som är ovetande syndar inte.”)
[⋯]
— 208 —
#1 Feet Steek giör feeta dropar.
i. e. Dhet är en maager Steek, dher intet dryper aff.
Som man wille säya: Dher något gott är, dher faller något aff.
Dhen blinde haar fördhenskul sagt:
Leed mig dijt något är, så får iagh något medh.
dropar → SAOB DROPPE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #5:
Aff fete fläsk drypa fete droppar.
Låle (1300-talet) #243: Aff then feedhe stegh dropper thee feedhe draaber
De pingui massa manant stillarnina crassa
Låle (1300-talet) #785: Aff then fædhe steghe drybæ the fædhe draabæ
Pingue venire puto pingui stillante veruto
YFSv (ca. 1450) #235: aff feete steek drypa føte drupa
de pingui massa stillant stillamina crassa
YFSv (ca. 1450) #725: aff feete steek drypa ffeete dropa
pingue venire puto pingui stillante veruto
#2 Feeta Soon weet intet huru dhen swultna lijkar.
i. e. Dhen rijka weet intet huru dhen fattiga är til moodz.
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
#3 Feet steek saknas illa.
i. e. Godha dagar äre onda at mista.
Deraff plägar man och säya: Dhen wäl sitter, han sittie om han kan.
[⋯]
illa → SAOB ILLA, i hög grad, högeligen, mycket
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
#4 Fiortan Ämbete, fämtan Olyckor.
i. e. När en idkar så många ämbeten, så blij dhe mäst illa föreståndne,
för myckenheet skuld: Dheraff förorsakas fleere olyckor än gärningar.
[⋯]
Mång Järn i Elden tillijka brännas offta.
[⋯]
fleere: fler → SAOB FLERE / FLER
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
— 209 —
#1 Fiskia i Lufften är afwogt arbete.
i. e. Som man wille säya: Spänna Wagnen för Hästarna.
Begynna wedh orätta ändan.
[⋯]
lufften → SAOB LUFT
för → SAOB FÖR, framför
#2 Fleer dräper swalg, än Swärd.
i. e. Genom dryck kortar mången sitt Lijff.
[⋯]
swalg → SAOB SVALG 1) i fråga om omåttligt ätande och drickande / slukande av något; 1) a) (numera blott arkaiserande / skämtsamt) frosseri; dryckenskap
⇒ Swenske ordsedher (1604) #274:
Flere dräpa sualg, än suärdet.
Låle (1300-talet) #1179: Flære folk dræbes aff natwordh æn aff swerdh
vulgus plus maceris occant obcenia diris
YFSv (ca. 1450) #1076: flere folk dræpas aff naatwardh æn aff swærdh
wlgus plus macheris occant obsenia diris
#3 Fleer måål än Korfwar.
i. e. Som man wille säya: Måålen äre fleer än stycken.
Man får intet öda alt på en gång.
Dheraff plägar man och säya: Sompt i sänder.
stycken → SAOB STYCKE, om del av något som utgör / är avsett till föda
öda [fsv. öþa] → Dahlgren Glossarium, s. 1024: Öda, tr. Tillintetgöra, föröda, ödelägga
i sänder → SAOB SÄNDER 2) a) åt gången / i taget / för varje gång (särskilt) för sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #273:
Flere äre dagarne, än kårffuarne.
kårffuarne: korvarna → SAOB KORV
Låle (1300-talet) #266: Flere ær daffwe en traffwe
Docte dies cures faraginibus fore plures
Låle (1300-talet) #291: Flæræ ære daffwe æn traffwe
Esse dies plures gelimis attendere cures
YFSv (ca. 1450) #238: flere æru dagha en thrawa
docte dies cures farraginibus fore plures
YFSv (ca. 1450) #251: thænk at flere æru dagha æn trawa
esse dies plures gelimis attendere cures
#4 Flijtigt meeta, får någon betha.
i. e. Som man wille aff samma förståndh säya:
Flygande Kråka får något til maatz.
[⋯]
säya ändrat från säga enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
til maatz → SAOB MAT: i uttrycket till mats, till mat; till livs
#5 Flijtigh Böön är halfwa Studier.
i. e. När man beder Gudh, så går wärcket foort.
Dheraff heeter dhet och: Ora et labora. (”Bed och arbeta!”)
[⋯]
wärcket: arbetet → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
— 210 —
#1 Flijt winner alt.
i. e. Träget arbete winner födhan.
[⋯]
Myran giör och Wäg på hårda Hälleberget medh sitt trägna löpande.
[⋯]
#2 Flijt ökar weet.
i. e. Aff arbete och flijt wäxer förståndet.
[⋯]
weet→ SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
#3 Flyg intet högre än wingarna bähra.
i. e. Som man wille säya: Dhen högt klijfwer, faller diupt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #541:
Ingen flyge högre än wingarna bära.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #689:
Man skal icke flygha höger än wingarne bära.
höger (komp. (†) till hög): högre → SAOB HÖG
⇒ Swenske ordsedher (1604) #854:
Ondt är flyga för än wingerna wilie bära.
Låle (1300-talet) #673: Thet ær ont at flwæ førre æn han wordher fiædreth
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
YFSv (ca. 1450) #603: thet ær ey goth at flygha for æn man hawir fiædhir
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
— 211 —
#1 Flychtigh Fiende jaghar man intet för starckt.
i. e. Vthi en wunnen Bataglia förföllier man icke sin Fiende för häfftigt:
Man låter sigh nöya med dhen ähra som ehrhållen är.
[⋯]
flychtigh: flyende → SAOB FLYKTIG 1) som flyr / har flytt, flyende, stadd på flykt / på flyende fot
#2 Fly dropet, och råka i slagregnet.
i. e. Vhr Askan i Elden. Fly Röken och falla i Elden.
Fly Räfwen och råka i Vlfwemunnen.
[⋯]
dropet: droppet → SAOB DROPP
#3 Flygande Kråka får något til föda.
i. e. Man måste haa omaak för födhan.
[⋯]
Som man wille säya:
Inga steckta Starar Flyga enom i munnen.
steckta: stekta → SAOB STEKA
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
#4 Flåå intet Biörnen förr än han blijr skuten.
i. e. Roosa intet Marknan förr än han är hållen.
[⋯]
Sälg intet skinnet, förr än Biörnen blijr flådder.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
marknan (kontr.) = markn’an: marknaden
— 212 —
#1 Fläsket hänger aldrigh så högt, Hunden wänter jw Beenen.
i. e. Som man wille säya: Ämbete gieer kappa.
Aldrig är kallet så ringa, dher föllier jw födhan medh.
kallet → SAOB KALL, livsuppgift; värksamhet; yrke, ämbete
⇒ Swenske ordsedher (1604) #272:
Flesket henger aldrig så högt, at hunden wenter sigh iw benen.
Låle (1300-talet) #82: Flycket henger ey saa høgt at hwnnen wenther seg ey bened
Alcius appense canis os sperat sibi perne
Låle (1300-talet) #740: Flycketh hængher eij saa høgt at hwndhen wenther segh ee beeneth Ossa canis speret perne licet hec procul heret
YFSv (ca. 1450) #71: flykkit hængir ey swa høgth at hundin væntir sik ey benith
alcius appense canis os sperat sibi perne
YFSv (ca. 1450) #679: flykkit hængir ey swa hogth æ vænthir hundin sik beenith
Ossa canis sperat perne licet alcius heret
#2 Flättia ökar odygd.
i. e. Blöta Bårdskärare giöra rutna sår.
När Synden blijr ostraffad, så taar hon meer til.
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
blöt → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#3 Flärdh, är Elden wärd.
i. e. Falskt godz bör förbrännas, at ingen blijr dher medh beswijken.
beswijken: besviken → SAOB BESVIKA, förvilla, narra; bedraga, lura
#4 Fogelen kiännes aff sången.
i. e. Mannen kiännes aff taalet.
Item: Aff liudet kiännes Malmen.
[⋯]
Man pläghar och wedh samma meening säya: (⇓ 212 #5)
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#5 Fogelen kiännes aff fiädrarna.
i. e. Aff Kläderna kiännes mannen.
#6 Fogligh man är klooker man.
i. e. Han är förståndigh som medh maneer weet at förrätta sin saak.
Som man wille säya: Dygden wil haa godh leedeswän.
[⋯]
leedeswän → SAOB LEDA | –SVEN, person som leder / ledsagar en annan / visar en annan vägen
— 213 —
#1 Framtaal, giör effterqwaal.
i. e. Dhen mycket haar at säya, får mycket at förswara.
Dherföre är rådsampt at haa Tand för Tunga.
#2 Freden föder, ofredh öder.
i. e. Hwadh en godh frijdh bygger vpp, dhet kastar ofrijd omkulll.
[⋯]
öder → Dahlgren Glossarium, s. 1024: Öda, tr. Tillintetgöra, föröda, ödelägga
#3 Fredh haar ofredh i föllie.
i. e. När man haar fredh, så måste man wänta ofredh.
[⋯]
Man plägar fördhenskul säya:
Man niuther intet länger frijdh än ens granne wil.
länger (adv.) (komp. till länge): fred längre än → SAOB LÅNG
— 214 —
#1 Fredh, är rooligh frijheet.
i. e. En säker wandel.
rooligh: lugn → SAOB ROLIG, som icke rör sig, stilla; lugn
wandel: tillvaro → SAOB WANDEL 4) (†) levnad(slopp); leverne
#2 Fredh giör Åkeren bördigh.
i. e. Ut super: Fredh föder, etc. (⇑ 213 #2)
#3 Fredh och wälbygd Hws, kiöpes intet för dyrt.
i. e. Man kostar aldrigh för mycket på en god fred, och beqwäm Booning.
[⋯]
#4 Frijheet är Gull wärd.
i. e. Dhe gambla haa högt aestimerat en god frijheet,
och derföre exclamerat: ô aurea libertas. (”O gyllene frihet!”)
[⋯]
#5 Frijheet går för Penningen.
Idem: Som man wille säya:
Hon står intet til betala med penningar.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
#6 Frijheet botar all skada.
i. e. Hon öfwerwinner alt beswär.
[⋯]
— 215 —
#1 Frijare måste hålla sigh friskt.
i. e. Dhe måste altijd wara kostfrij, och låtz wara rijka,
effter gemeena Ordspråket: Alla Bedela rijka.
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
låtz (dep.; pres. ind. pl.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
bedela → SAOB BEDEL, friare
#2 Frijaren snackar om Älskog.
i. e. Dher han mäst vmgår medh, dhet ligger honom altijd i hogen.
Dheraff pläghar man och säya:
Tungan leeker på tandesåår.
Item: Han wäcker altijd waaken som torstig är.
Och Soon drömmer om draff.
vmgår medh (intr. med prep. med): sysslar med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
torstig → SAOB TÖRSTIG
draff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
#3 Frija medh hast, wärier åtherkast.
i. e. När frijerij drags på långbäncken,
så kommer dher lätteligen en kladd vthi.
[⋯]
kladd → SAOB KLADD, smolk [= kladd, sbst.2]; prisfall [= kladd, sbst.5]
#4 Frijare Eed, är rumm och breed.
i. e. Han är intet at byggia på.
[⋯]
rumm → SAOB RUM, adj., ymnig, frikostig, rundhänt, generös
#5 Frij måndag giör taskereent.
i. e. Bland Handtwärcks folck förtähres offta på en spatzeredag,
så mycket som heela wekan förtiähnes.
[⋯]
taskereent: rent / tomt i penningpungen
taska → SAOB TASKA 1) a) penningpung
wekan: veckan → SAOB VECKA
— 216 —
#1 Friskt wågat, är halfft wunnet.
i. e. Den något wågar han något winner.
[⋯]
#2 Frischt mood är halff thäring.
i. e. Som man wille säya: Mood winner födan.
[⋯]
thäring → SAOB TÄRING, om vad någon behöver för sitt uppehälle i allmänhet
(i sht under resa / vistelse på annan ort än bostadsorten)
#3 Frischt moodh är gott Harnesk.
i. e. Moodh giör meer än Pantzar. Kiäcker man lijter intet på Ståltröyan.
[⋯]
kiäcker → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#4 Fritt Folck, fritt snack.
i. e. Dher man är alt för frij, dher taalas offta för drijstigt.
Dhet skrifwes om Keys. Tiberio*, at när någon i Rohm är blifwen ahngifwen
at hafwa illa taalt om Keysaren, skal han hafwa swaradt:
In libera civitate, oportet etiam liberas esse linguas. Sveton.
(”I ett fritt samhälle bör även tungorna vara fria.”)
(Förvanskning av Svetonius: De vita caesarum, 3:28, där det är
Tiberius själv som uttalar orden:
»… in civitate libera linguam mentemque liberas esse debere.»
(”… i ett fritt samhälle bör både språk och tanke vara fria.”)
*Tiberio: böjd form i dat. sg. av egennamnet Tiberius enl. latinsk formlära, här styrd av den svenska prepositionen om, motsvarande latinets de.
— 217 —
#1 Fromheet fördärfwar ingen.
i. e. När hon icke miszbrukas, och wändes i flättia.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
#2 Fromheet blijr fulle lofwad; Men sällan begåfwad.
i. e. Man roosar fulle fromt folck, men gieer dhem intet för sin fromheet.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
begåfwad → SAOB BEGÅVA, tillerkänna
#3 From Qwinna är Dygdenes Spijs-Cammar.
i. e. Hon vthbrister ifrå dhen ena Dygden til dhen andra.
Dheraff säger man och: Dygd är dygdenes alster.
[⋯]
spijs-cammar → SAOB SPIS | –KAMMARE: ålderdomligt och numera föga brukligt om trakt som bär rika skördar
ifrå → SAOB FRÅN
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
#4 Fromheet roosar sigh sielff.
i. e. Dhen frommas wärck är hans beröm.
wärck: gärning → SAOB VERK 1) handling, gärning
#5 Fromheet får fulle Bröd.
i. e. Fromt Folck winner wäl födan.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#6 Fromheet blijr snarast swijken.
i. e. Den godtrogne blijr först bedragen.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
— 218 —
#1 Fromheet förbittrad, blijr offta raserij.
i. e. När en from man blijr illa förtörnad, blijr han som raasande.
Dheraff säger man medh Publio*:
Laesa patientia fit furor.
(”Ett prövat tålamod blir till raseri.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Furor fit laesa saepius patientia
[⋯]
Tyskarna säya: Gedult zu hoch agespannt, wirdt wütig.
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
[⋯]
#2 Frommer man är intet långwräcken.
i. e. Han wredgs intet länge.
[⋯]
långwräcken → SAOB LÅNG | –VRÄKEN, oförsonlig, långsint
#3 Fromt folck måste altijdh giee lährepenningar.
i. e. Dhe sittia snarast emillan. Och blij bedragne.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
emillan → SAOB EMELLAN
#4 Fromheet får altijdh anfächtning.
i. e. Dhen fromme får altijdh något at blåsa på.
Dher vppå lyder och Sw. Rijmet:
Dhen som til Himbla är vthwald,
Blijr jämpt aff Thörn och Tistel qwald.
[⋯]
himbla: himbel; til himbla: till himlen → SAOB HIMMEL
jämpt (adv.): jämt → SAOB JÄMT
qwald (perf. part.): kväljd → SAOB KVÄLJA (qwalia), pina, plåga
— 219 —
#1 Fromt folck haar och sin gallla.
i. e. Dhe haa och stundom sinnet hemma.
Man plägar dherföre säya: Ingen är vthan 2. sinne.
sinnet → SAOB SINNE, humör, affekt, vrede
#2 Fromt folck är tunt sådt.
i. e. Dhe fromme äre en i tand.
i. e. Ganska fåå.
en i tand → SAOB EN (räkn.) ⇒ EN– | –TRÄDD, som väves / är vävd med bl. en tråd mellan varje tand i vävskeden
vävskeden → SAOB VÄVA | –VÄVSKED | –TAND: Förr vävdes finare 2-skaftade vävnader med två trådar mellan varje vävskedstand
#3 Fromheet haar minst aff Munnen.
i. e. Fromt folck är intet mångtaligt.
Dhe hafwa Tand för Tunga, och förtala ingen.
mångtaligt → SAOB MÅNGEN ⇒ MÅNGTALIG, som talar mycket, mångordig, talträngd
#4 From Hustrw är ett gott läkeblad.
i. e. Hon fördrifwer många Mansens sorger.
läkeblad → SAOB LÄK– | –BLAD 1) (†) blad av hälsobringande / läkande ört; liktydigt med: läkedom, balsam, lisa, hjälp, tröst
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
många Mansens sorger: många av mannens sorger
#5 From Hustrw winner medh lydna.
i. e. Hon winner sin mans Hierta medh hörsamheet,
dher igenom hon och får Hws Regimentet.
[⋯]
lydna → SAOB LYDNAD
#6 Fromheet får fulle skydd.
i. e. Dhen fromme får altijdh wärn.
Ty sägher man och: Han är godh wäria, som ingen wil häria.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#7 Fromheet förtäncker ingen.
i. e. Dhen fromme meenar at alla ähre som han är sielff.
[⋯]
förtäncker → SAOB FÖRTÄNKA, misstänka
— 220 —
#1 Fromt Barn tuchtar sigh sielfft.
i. e. Dygden drager dhen fromma til at giöra dhet som gott är.
[⋯]
Godh art låter wäl tuchta sigh.
[⋯]
#2 From Moder föder offta en elack Dotter.
i. e. Naturen faar och stundom will.
[⋯]
Hijt kunde och fördhenskul lämpas dhet som dhe gambla haa sagt:
Fyra goda Mödrar, födha 4. slemma Döttrar.
Nembl. Sanning föder haat; Lyckan höghfärd;
Säkerheet fahra; Och mycken gemeenskap föracht.
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
nembl.: näml. → SAOB NÄMLIGEN
#3 From Fåår gå många i ett stall.
i. e. Som man wille säya:
Många godha wänner, få rum i ett lijtet Hws, när sämian räcker.
[⋯]
#4 Fruchten wijsar Träät vth.
i. e. Aff fruchten kiänner man Träät.
[⋯]
Christus haar dherföre sielff sagt:
Man hämptar intet Fijkon aff Thörne.
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
träät (kontr.) = trää’et: trädet → SAOB TRÄD
— 221 —
#1 Fruchta Gudh, är fredh och hälsa.
i. e. GUdz fruchtan haar wälsignelse medh sigh.
[⋯]
”GUdz” står ofta med två inledande versaler; jfr. ”wår HErre” (87 #1)
#2 Fruchta Gudh giör Landet tryggt.
i. e. Dhen som fruchtar Gudh, han boor säker.
Och endoch han stundom får en anstööt,
så giör GUdh lijkwäl Bommarna fasta rundt omkring.
[⋯]
bommarna → SAOB BOM, bjälke, balk
#3 Frucht ökar fahran.
i. e. Dhen som rädder är, honom synes altijdh fahran större än hon älliest är.
[⋯]
frucht → SAOB FRUKT, fruktan
#4 Fruchtan hindrar rådhslagh.
i. e. Aff rädsla blij mång godh rådh tilbakar, som älliest ginge wäl för sigh,
om man torde wågat.
tilbakar → SAOB TILLBAKA
wågat (kontr.) = wåga’t: wåga dhet
— 222 —
#1 Fruchtan giör swrt lefwerne.
i. e. Dhen som altijdh lefwer i räddhoga,
han seer intet många goda dagar.
[⋯]
swrt lefwerne: dystert liv → SAOB SVÅR, tung, 5) a) β) plågsam / svåruthärdlig; 10) mörk / hopplös / dyster
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
#2 Frusen Jord för laath Swijn.
i. e. Som man sade:
Han haar altijdh något at förebära, som intet gott wil göra.
[⋯]
förebära → SAOB FÖRE– | –BÄRA, anföra / åberopa något såsom skäl / ursäkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #49:
Altidh är frusin iord för lath swin.
Låle (1300-talet) #186: Joordh ær altijdh froosen for vtreffnæ swijn
Cum sus lenta piget ops illi sedulo friget
Låle (1300-talet) #727: Ee ær iord froosen fore vdtreffwen swijn
Ops sibi frigescit cum sus torpore pigescit
YFSv (ca. 1450) #171: æ ær frwsin jordh for othriffnom swinom
Cum sus lenta piget ops illi sedulo friget
YFSv (ca. 1450) #654: æ ær frusin jordh for otrhiffnom swinom
Ops sibi frigescit cum sus torpore pigescit
Läs vtreffwen i Låle-texten 727 i st. f. vdtreffwen (se Kock [1892], s. 97).
Läs othriffnom i den YFSv-texten 654 i st. f. otrhiffnom (se Kock [1892], s. 97).
#3 Fråga och lähra, sätter mången til ähra.
i. e. Dhen som giärna låter vnderwijsa sigh,
han winner gagn och heeder.
#4 Främmande är offta så godh som fränder.
i. e. Man råkar vndertijden medh en okiänder,
som meer gott bewijser, än alla fränder och förwanter.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
råkar … wedh → SAOB RÅKA 5) d) (†) i uttrycket råka vid någon, träffa på någon
förwanter → SAOB FÖRVANT, person som är nära förbunden med / hör till någon
#5 Främmande maat för siukan Munn.
i. e. Som man wille säya: Dhen siuke haar altijdh meer lust och begärelse
til främmande spijs, än den han sielff haar i Hwset,
som förfahrenheeten lährer.
Dheraff man och plägar säya: Mycket dhen siuka lyster.
Man förstår och här medh oloflig begärelse.
förfahrenheeten → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
— 223 —
#1 Främmande Kläder, främmande plågor.
i. e. Många nyia seeder, föra många Landzplågor medh sigh.
#2 Främmande sorger, fåfängt bekymmer.
i. e. Hwar achte sitt egit, låte annars fara.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#3 Frände är frände wärst, sadhe Räfwen om röda Hunden.
i. e. Skylskap är intet altijd at lijta på. Räfwen är offta Hundelijk.
[⋯]
skylskap → SAOB SKYLDSKAP, släktskap
⇒ Swenske ordsedher (1604) #285:
Frende är vslom werst, sade räfwen åt rödhunden.
frende: anhörig → SAOB FRÄNDE 1) person med vilken någon räknar sig i släkt (på grund av blodsband / giftermålsförbindelse), anförvant, anhörig, skyldeman
vslom (dat. m. sg.): usel → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 866: usal, adj. 3) arm, fattig, nödställd
”Frende är vslom werst…” ≈ ”Släkten är värst för en stackare…”
Låle (1300-talet) #557: Frændher ære wslæ wærsth
Linea plebiculis miseris est torua tribulis
Låle (1300-talet) #1181: Frændher ære wslæ wærst sagdhe ræffwen til røde hwnnen
Vulpes fert catulis pare pelle sibi rubicundis
YFSv (ca. 1450) #484: frændir æru wslom wærst
vir ferus est tribui que sit egena sui
YFSv (ca. 1450) #1086: frændir æru wslum wærst saghdhe ræff til rødha hunda
Opportuna senis series mandatur habenis
#4 Frögd är snart förswunnen.
i. e. Glädien haar sorg baak om sigh.
[⋯]
frögd → SAOB FRÖJD
#5 Frögd aff ondo, är qwaal wedh ändan.
i. e. Dhen som delecterar sigh aff någon begången synd och argheet,
han får wist en nyck i Samwetet.
Deraff man och säger:
Syndhen är intet fulbordat förr än hon roosas;
Och heeter: Skryta aff Odygd.
[⋯]
frögd → SAOB FRÖJD
delecterar sigh aff: gläder sig åt, njuter av
argheet → SAOB ARGHET, ondska
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
odygd → SAOB ODYGD, syndfullhet, brottslighet, lastbarhet
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 224 —
#1 Fuller Bwk giör trögan lästh.
i. e. Mätter Mage taar intet giärna Book i handh.
Man sägher fördhenskul i Scholan:
Plenus venter non studet libenter. (”Full mage studerar inte gärna.”)
[⋯]
lästh (verbalsubst. till LÄSA 1 (f)) → SAOB LÄST, sbst.1, läsning; uppläsning
#2 Fylla Märren medh Pepper.
i. e. Giöra onödigh bekostnadt.
bekostnadt → SAOB BESKOSTNAD (†) vbalsbst. till BEKOSTA; kostnad(er), omkostnad(er); utgift(er)
pepper → SAOB PEPPAR, användes i synnerhet förr såsom läkemedel
#3 Fyra ting kunna illa döllia sigh:
Elden, Hostan, Skabb och Kiärleek.
i. e. Elden bränner omkring sigh til dhes han yppas;
Hostan låter snart höra sigh;
Skabben brister vth som blomster om Wåhren;
Kiärleeken låter intet stängia sigh inne.
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
#4 Fåå som Faar och ingen som Moor.
i. e. Moors hiertat är altijdh ömdt om Barnen, fast Faderen är något sträng.
#5 Fåfängt gå til rätta vthan bewijs.
i. e. Ney och ja, giör en långh träta.
Dherföre sägher man och: Wittne giör saken wichtigh.
[⋯]
#6 Fåå Ord och dryga, heedra Mannen bäst.
i. e. Kortt och diupsinnigt taal, står en man wäl ahn;
och giör honom behageligh.
[⋯]
— 225 —
#1 Få först, och flåå sedan.
i. e. En förwijtelse emoot förmätenheet om owisz ting;
Lijka som dhen dher sålde Biörnskinnet förr än Biörnen bleff skuten.
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #275:
Få först och flå sedhan.
Låle (1300-talet) #824: Faa førsth oc flaa sidhen
prendens ante reum quam cruciabis eum
YFSv (ca. 1450) #755: ffa først ok fla sidhan
prendes ante reum quam crvciabis eum
#2 Få intet Narren kiäpp i hand.
i. e. Man måste intet gifwa tilfälle til dårskap.
[⋯]
få intet …: lämna / ge inte narren en käpp i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#3 Få intet Fienden Swärd i hand.
i. e. Man skal intet giöra sigh sielfwan skadha.
få intet …: lämna / ge inte fienden ett svärd i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#4 Få intet Barn Knijff i handh.
i. e. Ut superius, Narren kiäpp i handh. (⇑ 225 #2)
[⋯]
få intet …: lämna / ge inte barn en kniv i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#5 Få weeta annars tarff.
i. e. Som man sade:
Ingen sitter dhen siuka så när, han kiänner hwadh honom lijkar.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
tarff → SAOB TARV, behov
honom lijkar → SAOB LIKA (refl.), lämpa sig / passa sig för någon
⇒ Swenske ordsedher (1604) #279:
Få wette huar tijonde manz tarf.
wette (pres. ind. pl. 3:e pers.): vet → SAOB VETA
Låle (1300-talet) #1161: Faa widhe thijendhe mandz tørff
vocis suppresse pauci nouere necesse
YFSv (ca. 1450) #1080: faa wita thiiandis mans tharff
vocis supresse pauci nouere necesse
Låles thijendhe ”tigande” har missuppfattats såsom räkneordet tijonde ”tionde”.
(Kock [1892], s. 414)
#6 Fåfängt pijpa, när ingen wil dantza.
i. e. Som man wille säya: Ondt Predika, när ingen wil höra til.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
”Ondt Predika…”: Svårt att predika…
#7 Fåfängt hopp giör Narren stålt.
i. e. Galen inbilning giör högt sinne.
[⋯]
— 226 —
#1 Fåfängt pråla medh lånta Kläder.
i. e. Som man elliest säger:
Lijten stund fager, som ens annars drager.
som ens annars drager: en annans kläder drar på sig
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#2 Fåfäng träta giör slätt winningh.
i. e. Man winner så lijtet på onödiga trätor.
[⋯]
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
#3 Fåfängt lära läsa vthan Book, och meeta vthan Krook.
i. e. Vthan medel låter ingen ting wäl giöra sigh.
Lijka som man wille ösa Watn medh ett Såll.
Man pläghar dherföre säya vthi en gammal Scholevers:
Haurit aquam cribro, qui discere vult sine libro.
(”Han öser vatten med ett såll som vill lära sig något utan en bok.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #395:
Han öser watn med såld som lärer vtan book.
Låle (1300-talet) #454: Han øzer watn meth saaldh som nymmer forvdhen bogh
Haurit aquas cribro qui discere vult sine libro
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
Detta ordspråk saknas i YFSv-texten men den latinska versen har varit känd i Sverige.
(Kock [1892], s. 194)
#4 Fåfängt hägna Giärdzgården när Grinden står öpen.
i. e. Som man wille säya: Stängia dören på en söndrig foglebwr.
dören: dörren → SAOB DÖRR
#5 Fåfängt skiuta, och intet råka.
i. e. Anslag vthan fortgång.
[⋯]
Och blijr brukat när man hörer någon sträfwa effter dhet
som intet kan winnas.
skiuta → SAOB SKJUTA
råka → SAOB RÅKA, träffa, träffa prick
anslag → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
fortgång → SAOB FORT– | –GÅNG, framgång, lycka
— 227 —
#1 Fåfäng kost på annars Barn och hundar.
i. e. Man får dher ingen tack före.
Ty Hunden löper sedhan han är mätt, medh murr til sin Herre igen:
Och Barnet kan ingen wälgiärning skönia.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
murr: morr, morrande
skönia → SAOB SKÖNJA 7) (†) fästa vikt vid / bry sig om (något); uppskatta (något), hysa tacksamhet för (något)
#2 Fåfängt sökia Watn i Klååstenen.
i. e. Ondt taga ähran vth dher ingen är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
klååstenen → SAOB KLÅ– | –STEN, benämning på pimpsten
#3 Fåfängt giee almosa aff annars hand.
i. e. Som man wille säya: Gott wara kostfrij aff annars Pung.
Item: Gott skära breda remmar aff annars hwd.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig
remmar → SAOB REM 1) i) α) i uttryck som ange att någon är / visar sig frikostig (/ förser / ”skor” sig) på någon annans / andras bekostnad och dyl.; vanl. i uttrycket skära breda (äv. grova) remmar av (en) annans hud / skinn / läder / rygg
hwd → SAOB HUD
#4 Fåfängt winnes, när intet bindes.
i. e. Förgäfwes blijr ett Land eller Stadh wunnet, som intet kan behållas.
[⋯]
Fåfängt ändrat från Fåfäng enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#5 Fåfängt gildra för Fogelens ögon.
i. e. Kunnig list giäller intet.
Dhen som täncker til at bedraga någon, han får intet gå brystgiänges.
[⋯]
gildra → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
brystgiänges → SAOB BRÖSTGÄNGES, rakt på sak, öppet, direkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #300:
Fåfängt är kasta näth för foglernes ögon.
— 228 —
#1 Fånga Räff medh Räff, dhet hörer konst til.
i. e. Grijpa list med list, dher wil weet och klokheet til.
[⋯]
#2 Fåret bär intet Vllen åth sigh sielff.
i. e. Som man sade: Oxen får intet alt dhet han draar.
[⋯]
#3 Får tiufwen swäria, så hänger han intet.
i. e. Som man plägar säya: Tiufwens wäria, är stiäla och swäria.
Item: Kommer tiufwen Eeden wedh, så slipper han wist.
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#4 Fägring faller snart.
i. e. Skönheet förgår medh hast.
[⋯]
— 229 —
#1 Fägring får anfächtning.
i. e. Dhet som wackert är, giädz hwar man åth.
[⋯]
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
#2 Fägring giör fåwisch.
i. e. Skiönheet giör dårskap. Däyeliga Qwinnor störta mången vthi fördärff.
En gammal Lährare warnar fördhenskul, och sägher:
Avertamus oculos ab inanibus, ned quod oculus videat, cor concupiscat.
(”Låt oss vända bort ögonen från de lättfärdiga,
på det att hjärtat inte åstundar det som det ser.”)
[⋯]
fåwisch → SAOB FÅVITSK, oförståndig, oförnuftig, dåraktig
däyeliga → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
#3 Fägring vthan tucht, är en Roos vthan lucht.
i. e. Däyeligh vthan Dygd, är som skarnwattn i Gullkäril.
Man plägar och fördenskul säya:
Hwset är skiönt, men Wärden är en vmflath.
[⋯]
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
skarnwattn → SAOB SKARN ⇒ SKARNVATTEN, smutsvatten
vmflath → SAOB UNFLÅT, smutsig, orenlig, motbjudande, osedlig
— 230 —
#1 Färgad Lögn är Sanning lijk.
i. e. Offta skyles Lögn medh sanningz mantel.
Och heeter då: Dhet är icke alt Gull som glimmar.
[⋯]
#2 Färskt Ööl lijtet affdrucket.
i. e. När man hörer en ny Wän mycket roosas,
eller en som nys är kommen til ett ämbete: Då swaras här medh.
Älliest sägher man wedh sådan meening:
Nyia Qwastar soopa altijdh wäl.
nys → SAOB NYSS
#3 Födas och döö, är hwar dagz proff.
i. e. Intet är gemeenare, än födas och döö.
Deraff haar och Publius* sagt:
Lex universi est, quæ jubet nasci et mori.
(”Det är universums lag som bestämmer att vi skall födas och dö.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Lex univeresa est …
Item: Nil communius, quam nasci et mori.
(”Inget är vanligare än att födas och dö.”)
proff → SAOB PROV, påfrestning, händelse, prövning
gemeenare (adv. i komp.) → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Födha Ormen i barmen.
i. e. Förråda sigh sielff.
[⋯]
#5 Födh migh i åhr, så föder iagh digh åth åhre.
i. e. Man taar giärna dhet wissa för dhet owissa.
Dheraff man och plägar säya:
Bättre en Fogel i Handen, än twå i Skogen.
[⋯]
åth åhre: (under) nästa år → SAOB ÅT I. såsom prep. C. 6) (†) i uttrycket åt åre / året, efter / inom ett år,
även allmännare: under nästa år
åth åhre → Söderwall Ordbok, 1, s. 44: ar (aar), n. 1) år. – at are, åt åre, efter ett år, om ett år, ett år senare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #293:
Födh migh j åår iagh föder tigh åt åreth.
Låle (1300-talet) #586: Føødh megh i aar iegh fødher tegh at aaræ
Me coales horno pascam te vero secundo
Låle (1300-talet) #620: Føødh megh i aar ieg fødher tegh at aaræ
me pater hoc anno dapinas ego te reuoluto
YFSv (ca. 1450) #510: fødh mik i aar jak fødhir thik at are
Me coales anno pascam te vero secundo
— 231 —
#1 Födan är kiär.
i. e. Som man wille säya: För maat och födha, sparas ingen mödha.
[⋯]
#2 Föda wil haa mödha.
i. e. Intet fåås mödelöst.
[⋯]
Dhen ey arbetar, effter maaten han leetar.
#3 Födebygden är altijdh kiär.
i. e. Man wistas giärna dher man är waan.
[⋯]
födebygden → SAOB FÖDA ⇒ FÖDEBYGD, födelsebygd
— 232 —
#1 Föga skiämpt, som icke haar något alfwar medh.
i. e. Vnder skiämptzord löper mycket alfwar.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #64:
Armt snack är thet som inthet alfuar medh fölger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #95:
Bemerk stundom alfwar medh skemptan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1121:
Thet är armt snack som inthet alwar medh fölger.
Låle (1300-talet) #608: Alffwære oc gammen kwnnæ bæsth sammen
Mixtim phas resera cum iocundis sere vera
YFSv (ca. 1450) #538: alwara ok gaman fallir væl saman
Mixtim fas resera cum jocundis sere vera
#2 Fölg Jorden effter, hon är gammal.
i. e. Som man wille säya: Flyg intet högre, än wingarna kunna bära.
Item: Bliff wedh enfaldigheeten.
[⋯]
enfaldigheeten → SAOB ENFALDIG, enkel, konstlös, simpel, utan prål;
det som är enkelt / okonstlat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #303:
Fölg iorden effter ty hon är gammull.
gammull → SAOB GAMMAL
#3 Förwete giör dyra Jungfrwr.
i. e. Dhet doger intet oförsökt.
[⋯]
Wedh sådan meeningh pläghar man och säya: (⇓ 232 #4)
förwete → SAOB FÖR– | –VETE nyfikenhet
#4 Förwete spör tijdender.
i. e. Nyfijken får näsewäder.
[⋯]
förwete → SAOB FÖR– | –VETE nyfikenhet
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, underrättelse, nyhet; pl.: nyheter
näsewäder → SAOB NÄS– | –BRÄNNA, minnesbeta; tillrättavisning / upptuktelse
#5 Föra Swijn til Rijn, dhet blijr ändå Swijn.
i. e. Som man wille säya: Tooker blijr aldrigh klooker.
[⋯]
Wed lijka meening sägz och: (⇓ 233 #1)
Rijn: (floden) Rhen
— 233 —
#1 Föra Katten til Engeland, han jammar ändå.
i. e. Waanan är onder at kasta i wråå. Poëten haar dherföre sagt:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
jammar → SAOB JAMA, jamma (”starkt bygdemålsfärgat”)
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
#2 Förewijs faar intet illa.
i. e. Som man sade: Dhen som wiste han wunne.
[⋯]
#3 Förgylla Gåselorten, så blijr ändå skarn i grunden.
i. e. Fåfängt roosa dhet som intet dogher. Man sägher och:
Färgade feel haa skammen baak om sigh.
[⋯]
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
dogher: duger → SAOB DUGA
— 234 —
#1 Förfarenheet lährer Konsten bäst.
i. e. Dhet man sielff haar sedt och förfahret, är man altijdh wissast vppå.
[⋯]
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
förfahret: erfarit → SAOB FÖRFARA VII. utforska, erfara och dyl.
#2 Förbuden maat blijr snarast äthen.
i. e. Som Salomon* säger: Stulen Watn är altijd sött.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
*Salomos Wijsheet, 9:16:
”Stulit watn är sött […].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 9:17]
#3 För glömska dricker man wijthe.
i. e. Man taar offta skada aff förgätenheet.
Lijka som vthi en collation eller giästebudh,
om man vthi omdrickande förgiäther en godh påbegynt skåål,
måste man offta til straff och wijte, dricka twå gånger.
Och heeter då: Aff skadan blijr man wijs.
wijthe → SAOB VITE, straff, bot
förgiäther → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #298:
För glömske dricker man withe.
Låle (1300-talet) #823: Foræ forsømelssæ geller man widhe
plectatur multa quem protrahit orbita stulta
YFSv (ca. 1450) #753: fore glømsko gallir man wite
plectatur multa quem protheat orbita stulta
#4 För Konsten ähras Mästaren.
i. e. Han blijr giärna ährad, som något gott haar lärdt.
Ty Konst och lähra, sätter mannen til ähra.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #290:
För konsten skal man mestaren ähra.
#5 För lust skul kysser mången en Koo.
i. e. Ond lusta giör dårskap. Man plägar fördenskul säya:
Mycket den siuka lyster.
Item: All Swijn swart i mörkret.
— 235 —
#1 Förmål, giör Brwden fagermätt.
i. e. När man haar hafft en godh dagwal,
så kan man wäl sittia granner wedh middagsmål.
Ty dhet som tags vhr Grytan, behöfwes intet på Faatet.
förmål → SAOB FÖR– | –MÅL: före huvudmåltid intagen måltid
fagermätt → SAOB FAGER– | –MÄTT: som av önskan att visa fina / goda seder
äter endast litet / låtsar sig vara mätt
dagwal → SAOB DAGVARD, benämning på den första måltiden på dagen: frukost
⇒ Swenske ordsedher (1604) #294:
Förmåål gör fruur fager mäth.
Låle (1300-talet) #755: Faare aadhe gør fawæ effther aadhe
Pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur
Låle (1300-talet) #811: Faare aadhe gør fawer effther aadhe
Pulcre prandere faciunt gentacula vere
YFSv (ca. 1450) #691: foreata gør faghir ætantiidh
pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur
YFSv (ca. 1450) #773: foreata gør faghir æptir ata
pulcre prandere faciunt gentacula vere
#2 För ogiord giärning bötes ofödt Fää.
i. e. Som man älliest sägher: Hött är medh ingo bött.
ogiord → SAOB O– ⇒ OGJORD 3) om något abstrakt: (ännu) icke gjord / utförd / åstadkommen
hött (perf. part.): hotat → SAOB HYTTA 1) (†) hota
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #302:
För ogiord gerning, böther man ofödt fää.
#3 Före spå, effter gå.
i. e. Mången spår sant och weetet intet.
När någon ominerer sigh något ondt, och är honom wäl vndt,
så plägar man säya: Förespå, efftergå.
Man säger och wed sådan meening:
Wore dhet så timmadt som rimmadt.
weetet (kontr.) = weet’et: weet dhet
ominerer → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
timma → SAOB TIMA, ske, inträffa, hända, äga rum
rimma → SAOB RIMMA: i talesättet vore det så timmat som rimmat såsom uttryck
för en önskan att man gärna såge något vara skett / gjort
#4 Förord bryta Laag.
i. e. Bättre ett ord före, än tije effter.
Item: Bättre före waar, än effter snaar.
[⋯]
förord → SAOB FÖRORD, undantag; föregående avtal resp. gjort förbehåll (vid en
transaktion) omintetgör tillämpningen av lagbestämmelser på den punkt avtalet / förbehållet gäller.
före waar → SAOB FÖRE– | –VAR, adj. förtänksam, försiktig
effter snaar → SAOB EFTERSNAR, adj. snabb / rask (i beslut / handling) efteråt, sedan det redan är för sent; efterklok
⇒ Swenske ordsedher (1604) #289:
Förord bryta lagen.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #4:
Förord bryta lagh.
#5 Föregiordt och efftertänckt,
Dhet haar mången dåre kränckt.
i. e. Effterrådh är intet rådh.
[⋯]
— 236 —
#1 Förderfwad Kiöpman giör en god mäklare.
i. e. En Padda kiänner dhen andra bäst,
Och weet huru dhen andra lijkar.
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
#2 Före Narren hwart man wil, han drifwer ändå sitt Giäckespeel.
i. e. Narr är en Narr, lijka hwar han boor.
[⋯]
#3 Förklagan får giärna rum.
i. e. Dhen som först klagar blijr altijdh hörd: Men seent drifwen.
#4 Förspråk giör taskan thom.
i. e. Dhen som nödgas lijta til advocater, han blijr snart tunn om Boogarna.
i. e. han råkar snart i armod.
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
boogarna → SAOB BOG, (föga brukligt) om skuldra / skuldrorna och bröstet hos människan
#5 Första Dagen dhen bästa, sade Bonden om onda Hustrwn.
i. e. Dhen som får en ond Qwinna,
han må wäl räkna dhen första dagen för dhen bästa.
Ty när smeekemånan ändas, så lychtas och wänskapen.
[⋯]
lychtas (dep.) → SAOB LYKTA, stänga, tillsluta, sluta, avsluta
— 237 —
#1 Första skadan är bäst at styra.
i. e. Dhen första skadan warnar offta för en större.
[⋯]
Aff skadan blijr man wijs.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1077:
Then förste skade är best styra.
Låle (1300-talet) #831: Then førsthe skade ær bæsth at styræ
primula jactura tolerancius est nocitura
YFSv (ca. 1450) #763: thæn første skadi ær bæzst
primula jactura tolerancius est nocitura
#2 Försedt, är och förspeelt.
i. e. Som man wille säya: Skadan är lijka stoor,
antingen han kommer aff ringa medel, eller något förseende.
[⋯]
något ändrat från någon enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 För Penningen taar man Hatten aff.
i. e. Dhen rijke blijr altijdh ährad.
[⋯]
#4 För en Skoo mister man offta en Häst.
i. e. Ringa förseende giör offta stoor skada.
skoo: hästsko→ SAOB SKO 2) a) om fotbeklädnad för djur, särsk. om hästsko
förseende: förseelse → SAOB FÖRSE ⇒ FÖRSEENDE 2) a) förbiseende; försummelse
#5 För Kiärleek bryter mången ett Been.
i. e. Man wågar offta mycket för en godh Wän.
Wedh lijka meening pläghar man och säya:
Effter bruna bär stijger man högt i Trääd.
bruna bär → SAOB BRUN: mogna nötter
#6 För goda Wänner stänger man ingen Dörr.
i. e. Dhe haa altijdh fritt tilträd.
[⋯]
tilträd → SAOB TILLTRÄDE
— 238 —
#1 Förmycken lust, är olust.
i. e. Måtteligh glädie är altijdh bäst.
Ty elliest plägar man säya: Skrickelååt får efftergrååt.
förmycken → SAOB MYCKEN: i uttrycket för mycken förr oftast sammanskrivet
skrickelååt → SAOB SKRICKA ⇒ SKRICKELÅT, skrik / stojande av glädje
#2 Förlåta, är högsta hämd.
i. e. Dhen som rätteligen och aff Hiertat kan gifwa sin owän
til dhet som brwtet är, han haar fått hämpd nogh.
[⋯]
Men dhe hämpndgirige säya dher emoot:
Jagh skal förföllian til nijonde Knää.
i. e. Alle hans tilhörige.
gifwa … til: förlåta → SAOB TILL– | –GIVA
förföllian (kontr.) = förföllia’n: förföllia honom
til nijonde Knää → SAOB KNÄ: i uttrycket förfölja någon till nionde knä,
hämnas på någons släkt intill allra avlägsnaste (eg. nionde) led
#3 Förstånd giör wijszdom.
i. e. Til at öfwerkomma wijsdom, behöfwes ett snält Ingenium.
[⋯]
Wijszdom föllier intet altijdh åhren.
Ty man finner och fulle gambla narrar.
wijszdom / wijsdom: visdom
öfwerkomma → SAOB KOMMA, komma över något / i besittning av något
Ingenium → SAOB INGENIUM, begåvning, förstånd, intelligens
snält → SAOB SNÄLL, duglig, duktig
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 239 —
#1 Förtaal giör qwaal.
i. e. Dhen som giärna baakdantar, han lefwer i oroo,
och får altijdh något at förswara.
[⋯]
baakdantar → SAOB BAKDANTA, baktala, förtala, (ned)svärta
#2 Första handen giör bästa kiöpet.
i. e. När Godzet kommer i andra och tredie handen,
så blijr dhet altijdh dyrare. Ty hwar wil giärna något förtiäna dher på.
Elliest heeter dhet:
Såå skiäppa och få skiäppa, giör en arman åkerman.
Item: Kiöpman vthan winnst, går snart Kräfwetegång.
skiäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
kräfwetegång: kräftgång → SAOB KRÄFTA | –GÅNG, gång baklänges
#3 Förmycken smyck, haar ondan nyck.
i. e. Allt förmycken pracht giör Qwinnan misztänckt.
[⋯]
Dhet är som Rijmet lyder:
Jw meer en Jungfrw smycke bär,
Jw mindre kyskheet finnes där.
[⋯]
förmycken (sammanskrivet): för mycken
förmycken → SAOB MYCKEN: i uttrycket för mycken förr oftast sammanskrivet
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
⇑
G
— 239 —
#4 Gack icke godha wänner för när.
i. e. Miszbruka icke god wänskap. Kom icke för offta,
at man icke ledz wedh din trägenheet.
[⋯]
gack (imper. till ga) [fsv. gak]: gå! → SAOB GÅ (ga / gangha)
trägenheet → SAOB TRÄGEN ⇒ TRÄGENHET, efterhängsenhet / envetenhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #305:
Gack icke godhe wenner för när.
— 240 —
#1 Gammal Kiärleek rostas intet.
i. e. Han brister giärna vth.
[⋯]
rostas (dep.; pres. ind. sg.): rostar → SAOB ROSTA | ROSTAS
#2 Galen Kohna, som lastar sin qweed.
i. e. Ingen straffar sitt egit. Hwar Kiöpman roosar sina wahror.
Item: Elack fogel som sölar sitt Näste.
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
qweed → SAOB KVED, livmoder, moderliv
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Gambla Badstugor giee och gott baad.
i. e. Man får intet kasta bort alt dhet som gammalt är.
[⋯]
#4 Gammal Häst wrenskas och.
i. e. Som man elliest sägher: Gammal Katta läpiar och miölck.
Waanan är dryger.
wrenskas → SAOB VRENSKAS, gnägga av brunst; gnägga
läpiar → SAOB LÄPPJA
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#5 Gammal Synd giör ny skam.
i. e. När hon blijr vppenbaar, och kommer i Dagzliwset.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #309:
Gammul synd gör ny skam.
Låle (1300-talet) #242: Gammel syndh gør gernæ ny skam
De veteri scelere noua probra solent inolere
YFSv (ca. 1450) #213: gamul syndh gør nya skam
de veteri scelere noua probra solent inolere
#6 Gambla Wänner och gambla Wägar swijka intet giärna.
i. e. Gammal wänskap håller man för tryggast.
Amici veterrimi optimi. (”Det äldsta vännerna är de bästa.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #307:
Gamble wägar och gamble wenner the suika icke.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #646: Man scal eij forsmaa gamblæ wenner eller gamblæ wæye
Nemo viam veterem nec amici spernit amorem
YFSv (ca. 1450) #573: man skal ey forsma gambla vini ok egh gambla vægha
nemo viam veterem nec amici spernat amorem
— 241 —
#1 Gammal Katta läpiar och sööt Miölck.
i. e. Gammalt Folck haar och giärna godh skiötzel:
Ätha och giärna en läcker bischen.
[⋯]
När en Pijga taar en vthgammal Man, så blijr hon tillijka Hustrw och Änkia.
läpiar: lapar → SAOB LÄPPJA 1) lapa. a) (numera knappast brukligt) om djur; om människa: dricka genom att doppa munnen i vätskan
miölck → SAOB MJÖLK
bischen → SAOB BISKEN, läckerhet, godbit
vthgammal → SAOB UT– | –GAMMAL, mycket gammal / ålderstigen, urgammal
⇒ Swenske ordsedher (1604) #306:
Gammul katta leppier och miölk.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1249:
Thet lepier så wäl en gamul katta miölck som en vngh.
Låle (1300-talet) #542: Gammel kat labær och melck
Lambere lac cattus satagit licet inueteratus
YFSv (ca. 1450) #469: gamal kathir lapar ok miølk
Lambere lac cathus satagit licet inueteratus
#2 Gambla Såår blöda giärna.
i. e. Gambla trätor äre snart vpprijffne. Dheraff man och säger:
Malum bene conditum, non movendum.
(”Ett ont som ligger väl gömt bör man inte rubba.”)
[⋯]
#3 Gambla Räfwar, klooka ränkior.
i. e. Jw äldre Skalck, jw störr list.
ränkior → SAOB RÄNK, svekfullt knep, intrig, ont anslag
#4 Gammal Räff går intet giärna på Nätet.
i. e. Som man elliest plägar säya: Ondt draa stråå för gammal Katta.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
draa stråå för → SAOB STRÅ: draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra någon
bakom ljuset / dölja sina verkliga avsikter för någon, lura någon
— 242 —
#1 Gambla Wänner och profwat Swärd, Ähre i nöden Gullet wärd.
i. e. Som man wille säya: Gullet pröfwas i glöd, och wänner i nödh.
#2 Gambla stöflar kräfia mycken smöria.
i. e. Ålderen behöfwer god skiötzel.
[⋯]
kräfia → SAOB KRÄVA
#3 Gambla märkie liuga intet.
i. e. Som man pläghar säya: Yxhammaren slår intet feel.
[⋯]
märkie: märken → SAOB MÄRKE, tecken, förebud, omen; om (folkliga) prognoser angående väder, årsväxt
#4 Gammal Räff går giärna i gammal glugg.
i. e. Dijt han är waan. Heeter altså: Waanen är dryger.
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#5 Gambla skal man ähra, dhe vnga skal man lähra.
i. e. Ålderdomen bör hållas i wördning, och vngdomen vnderwijsas.
Dhe gambla blij fördenskul kallade:
Veneranda canities. (”Grått hår / ålderdom bör hållas i vördnad.”)
Dheraff man och plägar säya:
Praecedant barbati. (”Må de skäggprydda gå före.”) Dhe gambla gå före.
[⋯]
wördning [fsv. virþing, virþning]: vördnad → SAOB VÖRDA f) såsom verbalsubstantiv: vördnad / aktning / respekt
hållas i wördning: visas respekt → SAOB VÖRDA f) β) (†) i vissa uttr. särsk. α’) hålla någon / något i vördning, hysa / visa respekt / vördnad för någon / något
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1035:
Then gamble skal man ära, then vnge skal man lära.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #121: Then gamlæ scal man ære then vnghe scal man lære
Canus honoretur puer ad documenta citetur
YFSv (ca. 1450) #101: gamblan skal man æra ok thæn vnga læra
Canus honoretur puer ad documenta citetur
— 243 —
#1 Gammal wän kastas intet vnder bäncken.
i. e. Man försmår intet giärna gammal wänskap,
förr än man weet hwar til dhen nyia doger.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#2 Gambla Stöfware giöra bästa jagten.
i. e. Dhe gamblas rådh och actioner hållas altidjh för dhe bästa.
Doch kan fuller en vng genom Studier och förfahrenheet,
så wijda förspöria sigh, som en gammal kan minnas tilbakar.
fuller (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
tilbakar → SAOB TILLBAKA
#3 Gammal Hund skiäller intet offta fåfängt.
i. e. Dhe gamblas wahrning bör intet förachtas.
[⋯]
När en gammal Hund skiäller, så måste man see vth.
[⋯]
#4 Gammal som Kråkan.
i. e. När man wil beskrifwa en högh ålder, så lijknas dhen emoot
en Kråkas Lijffzlängd, som förmeenes öfwerträffa 3. Mans ålder.
[⋯]
Dheraff pläghar man och wedh hwariehanda förefallande, säya:
Dhet skal aldrigh meer skee, om iagh leffde så länge som Kråkan.
När fördhenskul Erasmus haar weladt nämpna en Menniskia aff
högh ålder, haar han sagt:
Cornicibus vivacior.* (”Mer långlivad än kråkor.”)
[⋯]
förefallande (substantivering av pres. part. till förefalla) → SAOB FÖREFALLA | händelse, tilldragelse
*Adagia #564
— 244 —
#1 Gambla Narrar äre och til.
i. e. Som man wille säya:
Åsnan grånar i Moderlijfwet, och är intet deste klookare.
deste → SAOB DESTO
#2 Gambla Wahror giälla intet mycket.
i. e. Förlegat Godz blijr giärna waanwördat.
Man sägher dherföre: Haltan Häst kiöper man intet.
#3 Gambla Kyrkior haa mörka Fönster.
i. e. Ålderdomen haar swag syn: Måste fördenskul lijta på hiälpögon.
#4 Gammal Swijn haa hårdt tryne.
i. e. Dhe gambla äre seeglijfwade.
[⋯]
#5 Gammalt Trää låter illa böya sigh.
i. e. Ondt lähra gammal Hundh kuhra.
Heeter fördhenskul:
A teneris ascvescendum*. (”Från späda år bör det vänja sig.”)
Dheraff sägher man på Swänska: Wrijd Wedian mädan hon är vng.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kuhra → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
*ascvescendum: assuescendum
— 245 —
#1 Gammal Warg achtar intet högt roop.
i. e. Dhe gambla äre waane wedh skallan;
Dhe låta intet så lätt skrämma sigh.
skallan: skallet → SAOB SKALL 5) d) β) Anm.
#2 Gammal Rygg är snart krökter.
i. e. Ålderen haar sin swagheet.
[⋯]
Dhe gambla heeta och per allegoriam, Silicernium (”Begravningsfest”).
[⋯]
heeta → SAOB KALLA, kallas, heta
#3 Gammal mans rächning slår offta feelt.
i. e. Dhet är fåfängt at en gammal Menniskia wil giöra facit på mång åhr.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#4 Gammal mans dödh giör lijten sorg.
i. e. Man sörier intet diupt effter gammalt Folck,
när dhe i rättan tijdh döö.
[⋯]
— 246 —
#1 Gammal man får altijdh ny Hundebeet.
i. e. Ålderen haar hwar dagh nyia beswär,
wärck och wedermöda.
wärck → SAOB VÄRK
#2 Gammal Hoorkarl, får ny skam.
i. e. Han blijr allemans begabberij och åthlöye.
[⋯]
begabberij → SAOB BEGABBERI 2) (†) föremål för gyckel / gäckeri
#3 Gammal och laat, bör ingen maat.
i. e. Dhet är neesligit för en gammal man at slå sigh på lättia.
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
lättia → SAOB LÄTTJA; sysslolöshet
#4 Gammal man tråder Barneskoor.
i. e. Dhe vthgambla blij giärna Barn på nytt.
[⋯]
tråder: går i → SAOB TRÅDA II. tr. 1) gå i (barnskor)
vthgambla → SAOB UT– | –GAMMAL, mycket gammal / ålderstigen, urgammal
#5 Gammal mans Miölck är gott Ööl och Wijn.
i. e. Dhe gambla, för mangel på tänder, kunna intet så wäl
styrckia sigh aff maath, som gott dricka.
Fördhenskul blijr och gott Wijn kallat:
Lac senum. (”Gamlingars mjölk.”)
i. e. Gubbemiölck.
[⋯]
Dhe gambla haa lijknadt ålderdomen wedh en vthgammal Örn;
Hwilken sedan näfwet blijr förnött, så at han intet meer kan ätha,
skal han mästedeels vppehålla Lijfwet medh dryck.
Blijr fördhenskul sannt som Käringen skal hafwa sagt:
Goder maat i godom dryckom. (”Bra mat [finns] i goda drycker.”)
mangel → SAOB MANGEL, avsaknad, brist
näfwet → SAOB NÄV, näbb
godom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. goþer): goda → Söderwall Ordbok, 1, s. 415: goþer (goodher), 1) god, väl beskaffad, förträfflig
dryckom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. drykker): drycker → SAOB DRYCKJOM, starka drycker, dryckesvaror
— 247 —
#1 Gammal träta är snart vpprijfwen.
i. e. Gambla såår blöda giärna.
#2 Gammalt Trää lijder ingen flyttning.
i. e. Som man wille säya: En gammal man thol ingen wijdh reesa:
Honom tiähnar bäst at sittia baak Kakelvgnen.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#3 Gemeene bästa är högsta Laag.
i. e. Alt bör wara ansedt til dhet meenige bästa.
[⋯]
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
ansedt: avsett → SAOB ANSE 4) (†) avse
meenige → SAOB MENIG, som tillhör samhället, allmän; även substantiverat i
uttrycket det meniga, det allmänna
#4 Geeten gnager dher hon är bunden.
i. e. Hwar söker giärna födhan dher hon är närmast.
Ty ingen går giärna öfwer Åån effter Watn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #313:
Gethen gnager ther hon bunden är.
#5 Geeten som mäst bräcker, hon molckar minst.
i. e. Som man elliest wille säya:
Mycket aff Munnen, lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soen.
Jw meer aff munnen, jw mindre aff giärningh.
bräcker → SAOB BRÄKA
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1014:
Then getan som mäst bräker hon minst molkar.
— 248 —
#1 Gifwen Häst* skal man intet i munnen sij.
i. e. Gifwit bör wara omähtit. Dheraff plägar man och säya:
Man får intet tiggia och läggia före.
Man måste intet lasta en wälmeent skiänck.
[⋯]
sij (inf.): se → SAOB SE (sij)
omähtit → SAOB O- ⇒ OMÄTT, som icke (upp)mätts, o-uppmätt
läggia före → SAOB LÄGGA ⇒ LÄGGA FÖRE, bestämma (något) för (någon)
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
skiänck → SAOB SKÄNK 2) gåva / present
*Adagia #3424
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Equi donati
⇒ Swenske ordsedher (1604) #318:
Giffuen hest skal man icke j munen see.
Låle (1300-talet) #172: Man scal ey skwæ giffwen hesth i mwnnæ
Cui polidrus detur cauet vt non os speculetur
Låle (1300-talet) #277: Man scal eij skudhe giffwen hæst i mwn
Debet in os polidri nemo videre dati
YFSv (ca. 1450) #157: man skal ey giffnom hæste i mun see
Cui polidrus detur decet vt non os speculetur
⇒ Swenske ordsedher (1604) #252:
Een gifuin häst skal man icke j munnen see.
#2 Giff Paddan en spann, hon taar fulle sielff en aln.
i. e. Som man wille säya:
Slipper dhen Onde i Kyrkian, så wil han strax på Altaret.
Item: Släpp intet Hunden i Smörtråget, han klifwer strax i
medh bådha fötterna.
[⋯]
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
slipper: kommer → SAOB SLIPPA C. lyckas / få tillfälle / möjlighet att komma (någonstädes)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #317:
Giff en skalk en span han tager wäl sielff en aln.
skalk → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
Låle (1300-talet) #1050: Gijff een skalck een spand han tagher een allen
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
YFSv (ca. 1450) #897: giff skalk een span han takir sik siælff een aln
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
#3 Giff icke Barn så offta dhet beedz.
i. e. Som man wille säya: Man får intet giee Hunden
hwar gång han wiskar rumpan. Här vnder förstås och
snååla Sollicitanter, som aldrigh blij nögda.
Ty man säger fördenskul: Snåler är altijd snijken.
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
sollicitanter → SAOB SOLLICITANT, person som ansökt om
att bli delaktig av förmån / hjälp
wiskar rumpan: viftar på svansen → SAOB VISKA 2) (†) svänga / vifta med
nögda: nöjda → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
⇒ Swenske ordsedher (1604) #319:
Giff ey hunden medan han wrijdar rompon.
Och ey heller barnet så oftha thet bedes.
Låle (1300-talet) #660: Gijff ey hwnd mæn halen røres
Non catulo detur quociens sua cauda mouetur
Låle (1300-talet) #641: Gijff eij barn saa tijth som thet bedher
Nec dabis infanti panem te sepe roganti
YFSv (ca. 1450) #585: thu skalt ey giffua barne mæn thet bedhis
ok ey hund swa tiith han sin stiærth rørir
non catulo detur quociens sua cauda mouetur
nec dabis infanti panem te sepe roganti
Se kommentaren av Kock [1892], s. 266-267.
#4 Giff intet Hunden aff Helgedomen.
i. e. Kasta intet Pärlor för Swijn.
Som man wille säya: See wäl til hwem tin gåfwa får.
[⋯]
tin (possessivt pron.): din → SAOB DIN
— 249 —
#1 Giffmild skal giäldas, om wänskap skal hållas.
i. e. Gåfwor och geengåfwor hålla wänner längst.
[⋯]
giäldas → SAOB GÄLDA 1) betala; 1) c) återgälda; vedergälla; giva (någon) ersättning för (något)
om wänskap ändrat från en wänskap enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #320:
Giffmild skal geldas om wenskap skal hollas.
Låle (1300-talet) #1022: Gijffweth scal gælles om wænskab scal holles
Strena resoluatur vt amico fedus alatur
YFSv (ca. 1450) #947: giwith skal giællas vm vinskap skal haldas
Strena resoluatur vt amico fedus alatur
#2 Giffmild Wän, får gifwit igen.
i. e. Dhen giärna gieer, honom möta och gåfwor igen.
Man säger derföre:
Liberalibus omnia liberaliter affluunt.
(”Allt tillströmmar frikostigt dem som är frikostiga.”)
#3 Gifwa rådt för illa sudit.
i. e. Bethala ondt medh halfwa wärre.
Par pari referre. Bethala medh lijka mynnt
[⋯]
Men en gammal Scribent rådher contrarium, som haar sagt:
Non vindicandum scelere, si possis, scelus.
(”Ett brott bör inte bestraffas med ett brott, om det är möjligt för dig.”)
Heeter altså: Ondt måste intet medh ondt bethalas.*
* Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #728:
Man skal icke betra ont medh halffua werre.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #6:
Man skal icke bättra ondt medh halffuo werre.
gifwa rådt för illa sudit → SAOB RÅ 2) a) α’) (†) ge rått för illa sudet, ge någon lika gott / värre igen / betalt med samma mynt eller dyl.
sudit (perf. part.): sjudet → SAOB SJUDA 5) koka, tillreda / laga mat; ge rått för illa sudet, få lika gott / värre igen / betalt med samma mynt
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […]— särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #148:
Betala råått för illa sudit.
Låle (1300-talet) #1098: Man scal gælle raath foræ illæ saadh
Talia sunt licita dare crudum pro male cocto
YFSv (ca. 1450) #980: man skal giwa raadh for illa sudhit
Talia sunt licita dare crvdum pro male cocto
Läs raath i YFSv-texten 980 i st. f. raadh; i Låle-texten 1098 är saadh
troligtvis tryckfel för saadhet. (Kock [1892], s. 396)
#4 Gifwa Baakare Barn Hwetestrwt.
i. e. Onödigh wälgiärning.
[⋯]
Man säger och:
Qui dat habenti, perdit quod dat. (”Den som ger en som har, förlorar det han ger.”)
i. e. Han tiänar lijten tack medh sin gåfwa.
[⋯]
hwetestrwt: vetestrut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1022:
Thet är icke gott giffua bakare barn huetestrut.
huetestrut: vetestrut
— 250 —
#1 Gifwa aff giffno, syndar intet.
i. e. När Gudh wälsignar, måste man intet knäppa handen för hårdt igen
för den torfftiga. Dhe gambla haa fördenskul sagt:
Dare datum, non est peccatum. (”Att ge bort det skänkta är inte en synd.”)
[⋯]
giffno (arkais. dat. sg. n. till perf. part. gifvin efter prep.): av givet → SAOB GIVA
gifwa aff giffno […]: att ge (bort) av det som är givet […]
#2 Gifwa smicker för smör.
i. e. Sööt ord för lijten skada.
[⋯]
#3 Gifftermål giörs i Himmelen.
i. e. Wår Herre beskärer hwar och en sin maaka,
och kommer aff ingen slumpelycka.
[⋯]
Dheraff sägher man icke obilligt aff ett annat Ordspråk:
Ondt läggia dhet i 2. Sängiar, som skal i een.
slumpelycka → SAOB SLUMP– | LYCKA, av en slump / slumpen beroende lycka / tur, slumpartad lycka / tur, lyckträff, lycklig slump
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
beskärer → SAOB BESKÄRA, förutbestämma, bestämma, utse (åt)
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Gilliare konsten lähres snart.
i. e. Kiärleeken lährer fulle Älskogz wägen.
Dheraff pläghar man och säya: Lust och willia lährer pilten gillia.
gilliare → SAOB GILJA ⇒ GILJARE, friare
gillia → SAOB GILJA, söka få någon till äkta, uppträda såsom friare
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
pilten → SAOB PILT, gosse; pys
— 251 —
#1 Giord giärning, haar ingen wändning.
i. e. Som man wille säya: Seent ångra, när skadan är skedd.
[⋯]
Fördenskul säger man och vthi gambla Rijmet:
Dhen man är wijs och mycket snill,
Som alt til bästa tyda wil.
wändning → SAOB VÄNDA VI. såsom verbalsbst. 1) g) ε) (†) återvändo / uppehåll
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #326:
Giord gierning haffuer ingen wenning.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #18:
Giord gerning haffuer ingen wendning.
#2 Girigheet glömmer reedligheet.
i. e. Der girigheet taar öfwerhanden, dher achtas hwarken dygd eller ähra.
[⋯]
#3 Girigheet föder blinda Barn.
i. e. Den girige famblar offta i mörkret.
[⋯]
Snåler får aldrig nogh.
[⋯]
Dhen girige är altijdh torfftigh, som Watngröten.
Man säger dherföre medh Publio*:
Avaro tam deest quod habet, quam quod non habet.
(”Den girige fattas såväl det han har som det han inte har.”)
[≈ Förutom att den girige inte kan njuta av det han inte har,
förmår han inte heller njuta av det han redan har.]
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Avaro tam deest …
[⋯]
famblar ändrat från församblar enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 252 —
#1 Girigh Qwarn mahl all Sädh.
i. e. Dhen girigas taska är indifferent;
Hon taar emoot allehanda Mynnt, som en foormans pung.
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
mynnt: mynt → SAOB MYNT
foormans → SAOB FORMAN, körsven, kusk; person som kör en fora, forkarl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #323:
Gerug quarn mall allehande korn.
gerug → SAOB GIRIG
Låle (1300-talet) #207: Gerigh qwern maler alle haande koorn
Communis generis far mola frangit auens
YFSv (ca. 1450) #154: gryn kwærn maal alla handa korn
Communis generis far mola frangit auens
I den YFSv-texten 154 står gryn kwærn för grym kwærn.
Fsv. grymber även »ursinnigt åstundande». (Kock [1892], s. 110)
#2 Girigheet är en ond Rooth.
i. e. Hon bär elack frucht.
[⋯]
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Girigheet bedrager Wijszheet.
i. e. Hon förblindar all klookheet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #325:
Gerughet förråder wisdom.
gerughet → SAOB GIRIGHET
#4 Girigheet och Wälde är en Moor til all Krijgh.
i. e. Begärelse til Rijkedom, och Regimentz siukan, gifwa orsak til alla fougder.
[⋯]
fougder → SAOB FOGDE, befallningsman, uppsyningsman
— 253 —
#1 Girigheet är ålders last.
i. e. Dhe gambla äre i gemeen girige, och altijdh rädde om trotet.
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
trotet → SAOB TRÅT, brist, nöd
#2 Girigheet är ett bottnlöst Faat.
i. e. Som man wille säya: Hälfwetet blijr aldrig fult.
[⋯]
Erasmus kallar fördhenskul dhen giruga:
Pertusum dolium. (eg.”Genomborrat/håligt träfat.”) Ett gistet faath.
Lijka som alt dhet watn som öses vthi ett gistet Käril, dhet löper strax igenom och förspilles; Altså sanckar och den girige vthi en holigan pung.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
giruga: girige → SAOB GIRIG
gistet → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka
sanckar: samlar → SAOB SAMKA 1) samla
holigan: hålig → SAOB HÅLIG 4) full med hål
#3 Girig taska blijr aldrigh full.
i. e. Snåler får aldrigh nogh.
[⋯]
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#4 Giärna gifwet, är dubbelt gifwet.
i. e. Dhet som snart och willigt giffz, dhet håls för en dubbel gåfwa.
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
— 254 —
#1 Giärnings waal, giör nährings qwaal.
i. e. Dhen som wällier arbete, han faar offta will om födhan.
#2 Giäfft nykommet, sällan wälkommet.
i. e. Bråkiärt swinner snart.
giäfft → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: ständigt
giäfft nykommet, sällan wälkommet ≈ ständigt nytt tröttnar man på
swinner → SAOB SVINNA, försvinna
#3 Giäsper går man emillan.
i. e. Giäspa håls för en omgångs- eller smittesiuka.
Dheraff man och pläghar säya:
Sällan giäsper en dher twå äre samman.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
Giäsper ändrat från Giäffer enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
Giäspa ändrat från Giäffa enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
omgångssiuka → SAOB OMGÅNG ⇒ OMGÅNGSSJUKA, epidemi
#4 Giästebudz wreden glömmes snart.
i. e. Ingen ijfwer stillas snarare, än dhen som
kommer aff vtheblifwande ifrå giästerij.
#5 Gitter man bijdt, så får man smijdt.
i. e. Tholamod öfwerwinner alt.
[⋯]
gitter → SAOB GITTA, orka, anse (något) vara mödan värt, bry sig om; idas
bijdt (kontr. = bijd’t: bijda’t: bida det) [möjlig tolkning av bijdt]
bida → SAOB BIDA, vänta, giva sig till tåls, tåligt vänta; vänta på (något som förestår), avvakta
smijdt (perf. part.): smitt, (något) gjort → SAOB SMIDA (smijda)
”Gitter / Ids man vänta på det, så får man smitt / något gjort.”
#6 Giöm en klwth i 3. åhr, behöfwes han intet så kastan bort.
i. e. Dhen något giömmer, han finner något för sigh.
[⋯]
kastan (kontr.) = kasta’n: kasta honom
#7 Giömma Gull vnder Gieterumpan.
i. e. Låta Sqwaldran weeta dhet man wil haa löhnt.
Dheraff plägar man och säya;
Res magnae non possunt ab eo sustineri, cui tacere grave est.
(”Viktiga saker kan inte [hemlig-]hållas av den som har svårt för att tiga.”)
sqwaldran: skvallerbyttan → SAOB SKVALLRA, sbst. skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
löhnt (perf. part.): lönt, hemlighållet → SAOB LÖNA, dölja, hemlighålla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #690:
Man hööl ey wäl gul vnder gethetungo.
Låle (1300-talet) #556: Man gømmer eij wel gwldh vndher geddæ twnghe
Lingula caprina bona non est aurifodina
YFSv (ca. 1450) #483: man gømir ey væl gul vndir geta tungo
lingula caprina bona non est aurifodina
— 255 —
#1 Giäller intet Räfwepeltzen, så måste Leyonehwden stå bij.
i. e. Dhet som list intet förmår, måste wåld vthrätta.
[⋯]
#2 Giör som du wil haa giordt igen.
i. e. Som man wille säya:
Dhet är ondt tijta genom en giärdzgård, dher ingen tijtar emoot.
Och är då som Publius* haar sagt: Ab alio expectes alteri quod feceris.
(”Hoppas på att någon annan gör för dig, det du gjort för någon annan!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ab alio expectes …
Amans vult redamari. (”Den som älskar vill bli älskad tillbaka.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
tijta → SAOB TITTA (tijta)
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Giör rätt och sky för ingen.
i. e. Som man wille säya: Reen Hand går säkert genom Land.
Den som vprichtigt handlar, han behöfwer intet rädas.
[⋯]
— 256 —
#1 Giöra nittan gånger wäl, och dhen tiugonde illa,
så får man skam för alt.
i. e. När en gång blijr illa giordt, kommas inga wälgiärningar meer ihog.
nittan → SAOB NITTON
#2 Giöra mycket och wäl, räcker intet altijd til.
i. e. Som man sade: Mång järn i Elden, brännas offta.
[⋯]
#3 Giöra sigh til Hund för ett Been skuld.
i. e. Skiämma vth sigh för en ringa tingh skul, och achta ingen heeder.
[⋯]
#4 Giör wäl moot Paddan, men bedh Gudh at hon icke löhner digh.
i. e. Dhen otacksamme löhner altijd gott medh ondt.
Ty dhen som beder för en tiuff, han får skam til tacka.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #324:
Gör wel wid en skalk, och bid till Gudh at han lönar tig aldrigh.
Låle (1300-talet) #753: Gør wel modh een skalck oc bedh til gudh han løner teg eij
Pande benigna noto tibi nil reddat pete voto
Låle (1300-talet) #1203: Gør een skalk tijl gode oc beedh til gud han løner tegh
zelans versutum pete ne tibi det retributum
YFSv (ca. 1450) #688: gør ondhom goth ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
pande benigna nota tibi nil reddat pete voto
YFSv (ca. 1450) #1109: gør wæl widh ondan ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
Zzelans versutum pete ne tibi dat retributum
Läs i Låle-texten 1203 tegh ey, och i YFSv-texten 1109 det. (Kock [1892], s. 304)
#5 Giör först reent för din egen dörr.
i. e. Dhen som wil lasta en annan, han måste sielff wara reen och frij.
[⋯]
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
— 257 —
#1 Gladt sinne behöfwer ingen Pijpare.
i. e. Gott Samweet haar sin speleman i barmen.
i. e. Dhet frögdar Hiertat.
[⋯]
frögdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
#2 Gladt Hierta giör blijda laater.
i. e. När en Menniskia haar glädie i hiertat, så ytrar dhet sigh aff Ansichtet.
blijda → SAOB BLID, mild, god, vänlig
laater → SAOB LATER, åthävor, åtbörder, hållning, minspel
ytrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#3 Gladt Hierta giör godh maatelust.
i. e. Dhen som aff hiertat är gladh, honom smakar all maath wäl.
#4 Glädien och Sorgen dhe föllias giärna åth.
i. e. Dhe lösa hwar annan aff.
[⋯]
Man säger och: Glädien i stugun och sorgen i farstugun.
hwar annan → SAOB VARANDRA
stugun → SAOB STUGA
farstugun → SAOB FÖRSTUGA, närmast innanför ytterdörr beläget rum, farstu
[⋯]
#5 Glädz intet åth annars ofärdh.
i. e. War intet gladh öfwer ens annars Olycka.
Dw weest intet om din är före eller effter.
Man säger fulle i gemeen:
Laeso doloris remedium, inimici dolor. Publ.*
(”Lindring av smärtan för den sårade är hans fiendes smärta.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Laeso doloris remedium …
Item: Solatium est miseris, socios habuisse malorum. (Anon. 1600-talet)
(”Det är en tröst för de olyckliga att ha olycksbröder.”)
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
dw: du
weest (pres. ind. sg. 2:a pers.): vet → SAOB VETA
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 258 —
#1 Glömmer dhen som rächnar, så glömmer han intet som rynkier.
i. e. Ålderen kan intet döllia sigh.
[⋯]
som rynkier: som får rynkor → SAOB RYNKA, i pass. övergående i intr. betydelse, om
(del av) människas / djurs kropp: lägga sig i rynkor, få rynkor
#2 Godh Ordh finna gott rum.
i. e. Som man roopar i Skogen, så får man och swaren til.
[⋯]
#3 Godh Häst tumblar sigh sielff.
i. e. Fromt Barn tuchtar sigh sielfft.
#4 Godha wänner är rijkedom nogh.
i. e. Som man wille säya:
Wäl är dhen som haar goda wänner när omtränger.
[⋯]
omtränger → SAOB OMTRÄNGA: opers. intr. med utelämnat subj.: det föreligger
fara / trångmål; det behövs/ erfordras / är av nöden
#5 God dagar behöfwa starcka Been.
i. e. Mången leedz wedh goda dagar, och kan intet bära dhem.
[⋯]
leedz wedh (dep.; pres. ind. sg.): leds vid / åt → SAOB LEDAS, bli ledsen / trött på, tröttna på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #408:
Han skal haffue starcke been, som god dagar drage skal.
— 259 —
#1 Godtroo löhnes medh Otroo.
i. e. Sällan blijr godtrogen oswijken.
[⋯]
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#2 Godh willia draar laszet til bysz.
i. e. Lust och flijt giör bördan lätt.
[⋯]
laszet: lasset → SAOB LASS
til bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
⇒ Swenske ordsedher (1604) #253:
En god wilie drager lasz til bys.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #610:
Kärleken drager lasset till bysz.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1274:
Wilian drager lasset till bysz.
Låle (1300-talet) #86: Godh wiliæ draffwer gerne stoort læss tij by
Ad villam bona magna trahit plaustrata voluntas
Låle (1300-talet) #441: Goth wiliæ draffwer stoort læss til by
grande ferunt edi plaustrum bona vota veredi
YFSv (ca. 1450) #382: godhir wili draghir halfft las til by
grande ferunt edi plaustrum bona vota veredi
#3 Godh willia giör gåfwan täck.
i. e. Dhen giärna gieer, han giör sin skiänck behageligh.
täck → SAOB TÄCK, som behagar; kärkommen
#4 Godh krook måste krökias i tijdh.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhet som artar sigh til nätzla, dhet bränner tijdigt.
[⋯]
krook: krok → SAOB KROK
krökias: krökas → SAOB KRÖKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #221:
En god krock skal bijtida krökias.
krock: krok → SAOB KROK
bijtida → SAOB BITTIDA, i tid, tillräckligt tidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #421:
Han skal bittida krökias som en god krok skal wara.
Låle (1300-talet) #187: Thet scal aarle krøghes goth krogh scal wordhe
Curuum se prebet quod ad vncum crescere debet
YFSv (ca. 1450) #179: thæn krokis arla som godhir krokir skal wardha
Curwm se prebet quod ad vncum crescere debet
— 260 —
#1 Godh winst giör Kåhlen feet.
i. e. Rijk winning giör kryddad maath.
[⋯]
#2 Goder maat i godhom dryckom. (”Bra mat [finns] i goda drycker.”)
i. e. Godh dryck haar maaten medh sigh, sade Käringen om Öölkappen.
godhom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. goþer): goda → Söderwall Ordbok, 1, s. 415: goþer (goodher), 1) god, väl beskaffad, förträfflig
dryckom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. drykker): drycker → SAOB DRYCKJOM, starka drycker, dryckesvaror
Öölkappen säkerligen feltryck för Ööltappen
#3 Godha wahror roosa sigh sielff.
i. e. Som man sade: Gott Wijn behöfwer ingen vthängd krantz.
[⋯]
vthängd krantz → SAOB KRANS: förr om krans uthängd såsom skylt för värdshus / vinhandlare
#4 Godh redskap giör lätt arbete.
i. e. Som man elliest säger:
Gott giöra medh god reeda.
giöra (substantivering av göra) → SAOB GÖRA, arbete, sysselsättning, syssla, göromål
⇒ Swenske ordsedher (1604) #327:
Godh redskap gör halffue gerningen.
#5 Godh Wän är ett liggiande Fää.
i. e. En förwarat skatt.
[⋯]
fää → SAOB FÄ, egendom, gods
#6 Goda wänners kijff, är ny wänskap.
i. e. Wänegnabb är snart försoont.
[⋯]
försoont: försonat
— 261 —
#1 Godh gärning wil haa tijdh.
i. e. Man frågar intet så mycket huru snart, som huru wäl en ting blijr giordt.
[⋯]
#2 Godh tingh haa Brödh i Hwset.
i. e. Intet är så nödigt i Hwset, som maaten.
Heeter fördhenskul som en wijs man haar sagt:
Emas non quod opus, sed quod necesse est. Cato*
(”Du skall inte köpa det som kan behövas utan det som är nödvändigt!”)
*Cato: Cato den äldre (d. 149 f.Kr.), romersk statsman och författare ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Emas non …
[⋯]
#3 Godh lycka wil haa godh styrsel.
i. e. Dher wil konst til at bära goda daghar.
[⋯]
#4 Godh Häst kastas intet bortt för ett lyte skull.
i. e. En reedeligh man förachtas intet för ett ringa feel skul:
Ty hwem är vthan bräck?
bräck → SAOB BRÄCK, fel, brist, ofullkomlighet; skröplighet, bräcklighet
#5 Godh rycht, är Hästens halfwa foder.
i. e. Som man wille säya: Herrens Öga giör Hästen feet.
Godh vpsicht är bästa rychten.
[⋯]
rycht → SAOB RYKT, vård / skötsel av djur
— 262 —
#1 Godh lydare, giör en godh biudare.
i. e. En lydig Soldat blijr en godh Commendeur.
[⋯]
lydare (verbalsubst. till lyda): en som lyder, en underordnad → SAOB LYDA
biudare (verbalsubst. till bjuda): en som påbjuder / befaller → SAOB BJUDA
#2 Godh Wärd frågar intet om giästen wil.
i. e. Dhen som frågar, han gieer intet giärna.
#3 Godh rådh giör segeren trygg.
i. e. Gott Rådslag i fält giör Krijget lätt.
Och heeter fördenskul som dhe gambla haa sagt: All ting medh rådh.
#4 Goda dagar kosta mynnt.
i. e. Dher wil något til at hålla sigh frischt.
[⋯]
mynnt: mynt → SAOB MYNT
hålla sigh frischt (adv.): leva slösaktigt / (alltför) gladt → SAOB FRISK 6), c) α’)
#5 Godh diæt, giör fager och feet.
i. e. Som man wille säya: Nöchter Mun, giör Kroppen sund.
Dhen som måttelig äther och dricker,
han behåller en helsosam Kropp och godh färga:
Haar sin sömpn och Natteroo, och lefwer altså deste länger.
[⋯]
färga → SAOB FÄRG, om ansiktets färg; särskilt om ansiktets naturliga, rödlätta färg
deste → SAOB DESTO
sömp: sömn → SAOB SÖMN
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
— 263 —
#1 Goda wänner see intet effter många rätter.
i. e. För goda wänner är snart maathredt.
[⋯]
maathredt (perf. part.): tillagat → SAOB MAT– | -REDA, tillreda mat, laga mat; anrätta måltid
#2 Godh Wän är altijdh wälkommen.
i. e. Han stänges intet vthe.
[⋯]
#3 Godh giömmare, god skaffare.
i. e. Den något förwahrar, han haar när han tarfwer.
#4 Goda wänner komma bäst obedne.
i. e. Dhe låta intet länge nödga sigh.
[⋯]
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låta intet länge nödga sigh: inte behöva låta sig krusas länge
#5 Goda wänners feel må man märkia, men intet lasta.
i. e. Wänners brist måste man öfwerskyla.
[⋯]
Man plägar dherom säya vthi ett Sw. Rijm:
Din Nästes Synd du täck wäl til,
Om du din ey höra wil.
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
#6 Goda wänners dödh, rörer osz sielfwa.
i. e. När man genom döden mister en godh wän,
går dhet offta så hårdt til hiertat, såsom wore en halff dödh.
Publius* haar dherföre sagt:
Toties moritur homo, quoties amittit suos.
(”En människa dör lika ofta som hon förlorar [någon av] sina närmaste.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Homo totiens moritur …
Man pläghar och säya här wedh:
Dhen intet sörier sin Wän warm, han får wist sörian kall.
sörian (kontr.) = söria’n: söria han/honom.
osz: äldre stavning av oss → SAOB VI
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 264 —
#1 Godh styreman giör Skipet tryggt.
i. e. En godh Regent är Landsens Roo.
[⋯]
landsens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
#2 Godh granne är Landsens bästa wärn.
i. e. Dhen Herre som haar omliggiande grannar til säkra wänner,
han haar om sitt Land en tryggan Wall och Muhr.
Ty man säger dherom: Man haar intet länger frijd, än ens Granne wil.
[⋯]
landsens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
länger (adv.) (komp. till länge): fred längre än → SAOB LÅNG
#3 Godh granne wedh handen, är bättre än en Broor långt borta.
i. e. En trogen granne är ett ädelt kleenod.
[⋯]
— 265 —
#1 Godh saak behåller platzen.
i. e. Oskuld får giärna öfwerhanden.
[⋯]
#2 Godtroo reed min Häst bortt.
i. e. Den godtrogne blijr sällan skadelöös.
[⋯]
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#3 Godh Ordh äre gott läkiebladh.
i. e. Medh godh Ord stillas mycken wrede.
[⋯]
läkiebladh → SAOB LÄK– | –BLAD 1) (†) blad av hälsobringande / läkande ört; liktydigt med: läkedom, balsam, lisa, hjälp, tröst
#4 Godh hiälp giör bördan lätt.
i. e. Många händer giöra lätt arbete.
#5 Godh Ord läkia Wänesåår.
i. e. Bland wänner håller man godh ordh och affböön för bästa Satisfaction,
när något är brutet.
Satisfaction → SAOB SATISFAKTION, gottgörelse
#6 Godh Ord och sträng straff,
hålla Land och Städer wedh macht.
i. e. Dher Lagh och Rätt skipas medh wänligit tiltaal, dher går alt wäl til.
[⋯]
— 266 —
#1 Godh Ordh sällia elacka wahror.
i. e. Som man elliest säger: Sööt Ord giöra elackt kiöp.
Man sägher och: Wäl roosad, är halff såldt.
Item: Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
elacka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#2 Godh Ord frögda en dåra.
[⋯]
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dåra: dåre; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE,
men förekommer t.ex. i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
#3 Godh Ordh mätta intet Magen.
i. e. Hungrig maga achtar intet sött snack.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
#4 Godh Ord fylla intet säcken.
i. e. Som man wille säya: Dhe bära intet i Kiöket.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #260:
Fager ord fylla icke säcken.
fager ord: vackra ord → SAOB FAGER 2) b) i förb. fagra ord, fagert tal / snack, fagra löften och dyl., vanl. satiriskt om ord, löften osv. som visserligen låta vackert men ej just äro så allvarligt menade / att bygga på / som direkt avse att locka den tilltalade (till något) / föra honom bakom ljuset
#5 Godh Ordh är meer än gåfwa.
i. e. Dhe hugna offta en Menniskia mehr än skiäncker och gåfwer,
när dhe i rättan tijdh brwkas.
skiäncker → SAOB SKÄNK 2) gåva / present
#6 Gott haa många wänner om händer,
När dhe komma icke alla i sänder.
i. e. Dhet är ondt för en Qwinnesperson, när hon haar många frijare tillijka,
och alla lijka wälkomne. Dherom sägz vthi ett Sw. Rijm:
Dhet är så gott och rådeligt,
haa många Wänner om händer:
Men är så ondt och wådeligt,
När dhe komma alla i sänder.
i sänder → SAOB SÄNDER: i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
— 267 —
#1 Gott giöra medh godh reeda.
i. e. God redskap giör lätt arbete.
[⋯]
giöra (substantivering av göra) → SAOB GÖRA, arbete, sysselsättning, syssla, göromål
#2 Gott dantza när Lyckan wil spela.
i. e. Gott må wäl när intet tryter.
Item: Gott sittia i Waszen och giöra pijpor.
#3 Gott nogh, skijtit Smör åth siuka Hundar.
i. e. Gott nogh åth Paddan, dhet som intet duger.
Skitin Sugga, oreen böszia.
[⋯]
skitin → SAOB SKITEN
böszia → SAOB BYSSJA, läger / bädd för svin
#4 Gott binda om en heel finger.
i. e. Gott plåstra dhet intet är sargat.
Item: Gott wara glader, när intet skader.
Man pläghar och wedh lijka förståndh säya: (⇓ 267 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #333:
Gott är om heelt finger binda.
#5 Gott twätta sigh i reent Watn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #337:
Gott är sigh j rent watn skölia.
Låle (1300-talet) #239 (A): Meth lidhet watn maa reen man segh thoo
(B): Got er sig i rent vand at skølie.
De facili munda mundus mundatur in vnda
YFSv (ca. 1450) #210: thet ær goth i skæro wathne skylias
de facili munda mundus mundatur in vnda
#6 Gott Samwet är dagligit giästebud.
i. e. Dhen intet weet aff något argt, han haar daglig fägnat i hiertat.
[⋯]
samwet → SAOB SAMVETE
dagligit (adj.): dagligt → SAOB DAGLIG
argt (sbst.) [fsv. argh, n., arghet, ondska] → SAOB ARG, ondska, svek(fullhet)
daglig ( (adv. användning av adj. daglig) → SAOB DAGLIGEN 1) varje dag / i det närmaste varje dag; dagligdags
fägnat → SAOB FÄGNAD, glädje, fröjd
— 268 —
#1 Gott modh lättar Hiertat.
i. e. Ut superius: Gott Samweet. (⇑ 267 #6)
[⋯]
samweet → SAOB SAMVETE
#2 Gott modh är halfft Lijff.
i. e. Ut superius: Dagligit Giästebudh. (⇑ 267 #6)
#3 Gott simma, när en annan håller vp Hufwud.
i. e. Dhet är intet ondt at wara kostfrij, när en annan släpper pungen til.
[⋯]
Wedh sådan meeningh plägar man och säya: (⇓ 268 #4)
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
⇒ Swenske ordsedher (1604) #332:
Gott är simma när annan håller huffuudet vp.
Låle (1300-talet) #32: Thet ær got at sømme nar een andhen holler howedet oppæ
Alter maxille cui substat nat leuis ille
YFSv (ca. 1450) #31: thet ær goth at simma tha annar haldhir huwdhit vppe
alter maxille cui substat nat leuis ille
#4 Gott skära breeda remmar aff annars Hwdh.
Idem. De alieno ludere corio. Eras.*
(”Att göra sig lustig på någon annans bekostnad.”)
Aus ander leut leder, ist guht breite riemen schneiden.
(”Det är gott att skinna andra människor.”)
remmar → SAOB REM, sbst.1, 1) i) α) i uttryck som ange att någon är / visar sig frikostig (/ förser / ”skor” sig) på någon annans / andras bekostnad och dyl.; vanl. i uttrycket skära breda (äv. grova) remmar av (en) annans hud / skinn / läder / rygg
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
hwdh → SAOB HUD
*Adagia #1188 (= Apuleius: Metamorphoses, VII:11)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #334:
Gott är skere breede remar aff ens annars huudh.
remar: remmar → SAOB REM
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1242:
Thet är got skäre brede remar aff annars mans hudh.
Låle (1300-talet) #236: Man skær offthe breedh reep aff anners hwdh
De cute non propria scinditur absque bria
YFSv (ca. 1450) #208: man skær langa reem aff annars skinne
de cute non propria scinditur absque bria
— 269 —
#1 Gott sittia i Waszen och giöra pijpor.
i. e. Gott må wäl när taskan är full.
Item: Gott dantza, när Lyckan wil speela.
sittia → SAOB SITTA (sittia)
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #335:
Gott är sittia j rörwassen och göra pijpor.
#2 Gott Wijn behöfwer ingen vthängd krantz.
i. e. Dygden tarff intet vthroop.
[⋯]
vthängd krantz → SAOB KRANS: förr om krans uthängd såsom skylt för värdshus / vinhandlare
tarff (pres. ind. sg.): tarvar → SAOB TARVA, behöva
#3 Gott arbete gieer godh löhn.
i. e. Dhen gott förtiähner, han blijr fulle löhnter:
Om icke aff Menniskior, så får han löhn aff Gudh.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
löhnter (perf. part.): lönad, belönad → SAOB LÖNA, belöna
#4 Gott Krijgh giör godh Frijdh.
i. e. Dhen som wedh Krijget haar godh success,
han winner omsijder goda frijdzwilkor.
#5 Gott jaga dhen sielff giärna löper.
i. e. Rädder Fiende är snart flychtigh.
[⋯]
flychtigh: flyende → SAOB FLYKTIG 1) som flyr / har flytt, flyende, stadd på flykt / på flyende fot
#6 Gott är aldrigh för mycket.
i. e. När dhet rätt brukas. Dheraff säger man och:
Dhet ena goda kastar intet bort dhet andra.
#7 Gott giörs sällan medh godo.
i. e. Menniskian är altijdh trög til godh giärning.
[⋯]
— 270 —
#1 Gott wett wil haa gott brwk.
i. e. Den Gudh haar gifwit wett och snille,
han måste intet kastat vnder bäncken:
Elliest fördärfwas dhet såsom Järnet aff rost. Ty Skrifften* säger;
Man tänder icke vpp ett Liws, och sätter dhet vnder en skäppa.
[⋯]
kastat (kontr.) = kasta’t: kasta dhet
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
*Skrifften: Matth., 5:15
#2 Gott klijfwa på dhen gården som låger är.
i. e. Dhen fattiga måste altijd wara footetråd.
[⋯]
Man plägar och säya:
När Hunden ligger vnder, så blijr han bijtin aff alla.
[⋯]
gården → SAOB GÅRD, stängsel, staket, gärdsgård, mur
låger (fsv. lagher (laagher) ☞ Söderwall Ordbok, 1, s. 723): låg
footetråd → SAOB FOT– | –TRÅD, något varpå man trampar med fötterna / som trampas under fötterna
bijtin (perf. part. till bita): biten → SAOB BITA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1145:
Thet är gott kliffua på then gården som låger är.
#3 Gott fiskia i vprört Watn.
i. e. Bruka sitt bästa medh annars skadha.
Såsom när twå Herrar råka i Wapneskifften, kommer undertijden
dhen tredie dher til, slår handen dher i, och spelar sitt egit bästa.
[⋯]
Dhervppå sägher man och: När twå Hundar bijtas om ett Been,
så kommer offta dhen tredie och napparet bort.
fiskia → SAOB FISKA, i uttrycket fiska i upprört vatten, begagna sig av andras trångmål /
förvecklingar / den allmänna förvirringen för att vinna egna fördelar
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
napparet (kontr.) = nappar’et’: nappar dhet
#4 Gott kommer aldrigh för offta.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Wacker Wijsa är intet för offta qwäden.
qwäden (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
— 271 —
#1 Gott Handtwärck haar en gyllende bottn.
i. e. Dhet haar Brödfödan medh sigh.
[⋯]
#2 Gott Predika för dhe lärde.
i. e. Dhe förstå snart en halffqwäden Wijsa.
[⋯]
halffqwäden (perf. part.): halvkväden → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
halffqwäden: halvkväden → SAOB HALV– | –KVÄDEN, blott till hälften uttalad, blott antydd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #683:
Man må och förstå halffquädin wijsa.
#3 Gott pijpa för dhen som giärna dantzar.
i. e. God locka, som medh wil hoppa.
[⋯]
#4 Gott Trää bär tijdigh frucht.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
#5 Gott wara glader, när intet skadar.
i. e. Gott binda om en heel finger.
#6 Gott såå i reddan Åker.
i. e. Som man wille säya: Gott komma til dukat Bordh.
Item: Gott giöra medh godh reeda.
[⋯]
reddan (perf. part.): redd, bearbetad → SAOB REDA, bearbeta
reeda: utrustning → SAOB REDA, sbst.1, (†) om redskap / hjälpmedel / tillbehör och dyl. (som tarvas för något); utrustning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #171:
Dett är gott gå till dukat bordh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1250:
Thet är gott at gå till dukat bordh.
— 272 —
#1 Gott Miöl haar och sina Sådor.
i. e. Dhe wijse haa och sine feel.
[⋯]
sådor → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
#2 Gott tiltaal får gott geenswar.
i. e. God ordh finna gott rum.
Item: Som man roopar i skogen, så får man och swaren til.
[⋯]
#3 Gott förstå en halffqwäden Wijsa.
i. e. Gott Predika för dhe lärde.
halffqwäden (perf. part.): halvkväden → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
halffqwäden: halvkväden → SAOB HALV– | –KVÄDEN, blott till hälften uttalad, blott antydd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #256:
En half quädin wisa är god förstå.
Låle (1300-talet) #502: Man maa oc forstaa halffqwædhæn wijsæ
Jn cantore scia poterit fore semilogia
Låle (1300-talet) #528: Man maa oc vndher staa halqwædhen wijsæ
Jnterdum semi vox intellecta fit emi
YFSv (ca. 1450) #440: man ma ok forsta halft sakt ordh
jnterdum semi vox intellecta fit emi
jn cantore scia poterit fore semilogia
#4 Gott spela vthan vpsatt.
i. e. Vthan äfwentyr och wågande.
[⋯]
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
#5 Gott spela om annars Hwdh.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
hwdh → SAOB HUD
#6 Gott spela vhr fullan pung.
i. e. Som man wille säya:
Dhen rijke achtar intet ett Öga, han haar dhet andra i taskan.
[⋯]
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
— 273 —
#1 Gott lijta på sin egen maatsäck.
i. e. Egen äga är altijdh bäst.
Item: Ehwart dhet hwälfwer, så är gott haa något sielfwer.
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
hwälfwer → SAOB VÄLVA om öde / lycka: vart något (än) leder
#2 Gott Rychte är bästa arfwegodz.
i. e. Gott Nampn betalas intet medh Penningar.
[⋯]
nampn: namn → SAOB NAMN
#3 Gott haa rygg aff dhe mächtiga.
i. e. Dhet är gott haa goda patroner wedh brädet.
#4 Gott Wijn haar och sin drägg.
i. e. Dhe wijse feela och. Gott Miöl haar och sådor.
drägg → SAOB DRÄGG, bottensats, fällning
sådor → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
#5 Gott gifwa godh rådh när intet tränger.
i. e. Gott sittia wedh styret i stilla Watn.
#6 Gott råd i Nöd, är bättre än Gullet röd.
i. e. När Nöden tränger, är gott haa en god rådsäck at grijpa til.
[⋯]
Dhe gambla haa fördhenskul wäl sagt: All ting medh rådh.
[⋯]
gullet röd: det röda/rena guldet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #329:
Godhe ord äre bättre än gull.
(Texten i 1604 är korrupt [Goo …] och har korrigerats enl. 1636: godhe.)
Låle (1300-talet) #61: Godhe ordh ære bædre en gwldh
aurum fulgorum superat fauus eloquiorum
YFSv (ca. 1450) #60: godh ordh æro gulle bætra
aurum fulgorum superat fauor eloquiorum
— 274 —
#1 Gott Folck är gott at giöra medh.
i. e. Dhet är gott at handla medh dhet folck som wäl beqwämmar sigh.
[⋯]
beqwämmar → SAOB BEKVÄMA
#2 Gott samwet giör gladt Ansichte.
i. e. Innerligh fredh giör glada laater.
[⋯]
laater (sbst. pl.) → SAOB LATER, åthävor, åtbörder; sätt att skicka sig / bete sig, beteende
#3 Gott samwet är bästa Confect.
i. e. Ett liufligit tractament.
[⋯]
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, arvode
#4 Gott saknas intet förr än dhet är borta.
i. e. Man kan intet så wäl skönia dhet goda, som när dhet är bortmist.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 275 —
#1 Gott Laag giör kortan dagh.
i. e. Wedh gott sälskap weet man intet hwart tijden taar wägen.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#2 Gott Wijn giör ondt Hufwudh.
i. e. Aldrigh är drycken så godh, at han icke giör hufwudet ondt,
när man dricker för mycket.
[⋯]
#3 Gott Wijn talar ond Latin.
i. e. Wedh Ruset achtar man intet så noga om man slår Priscianum.
Guter Wein (säger och Tysken) redet bös Latein. (”Gott vin talar dåligt latin.”)
Dheraff haar och Poëten sagt:
Quid non ebrietas designat? (”Vad utpekar inte ruset?”)
ond Latin: dåligt latin
#4 Gott roo vnder fult Segel.
i. e. Godh hiälp giör bördan lätt.
När winden är godh, så kostar intet på graanbonätet.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
graanbonätet (?)
#5 Gott sittia wedh styret när intet blåås.
i. e. Gott gifwa godh rådh när intet tränger.
[⋯]
Dheraff pläghar man och säya i Swänskan:
Alla weeta godh rådh, förvthan dhen i wåndan står.
intet blåås (pres. ind. sg. 3:e pers.med utelämnat subj. det): när det inte blåser → SAOB BLÅSA
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår) plåga
— 276 —
#1 Gott tala om dhen som bortta är.
i. e. Som man wille säya: Frånwahrande kan intet förswara sigh.
[⋯]
#2 Gott wara Fougde vthan räkning.
i. e. Vpbörd wil haa vthgifft.
#3 Gott giörs aldrig för mycket.
i. e. Som man wille säya: Ångra aldrig wälgiort.
[⋯]
Ty wacker Wijsa är intet för offta qwäden.
[⋯]
— 277 —
#1 Grannar gnabbas och.
i. e. Grannesämian räcker intet altijdh til.
[⋯]
#2 Grijs bethalar offta dhet gammal Soo bröth.
i. e. Barnen måste offta vndgiälla dhet Faderen haar försedt.
[⋯]
bröth (impf. ind. sg.): bröt → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
försedt (supin.): försett → SAOB FÖRSE, begå misstag / fel; fela, bryta
vndgiälla → SAOB UMGÄLLA / UNDGÄLLA, bära följderna / ta konsekvenserna av (något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #823:
Offta geller grijsz thet som gamble suin bryte sönder.
geller → SAOB GÄLDA 1) a) α) gottgöra, sona (ett brott och dyl.); sota / plikta för (något)
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #1049: Offthe gæller grijss thet gammel swijn giordhe
Sepe luet porci facinus procellus adulti
YFSv (ca. 1450) #894: opta giællir griis thet gamal swin haffua til giorth
Sepe luet porci facinus porcellus adulti
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): swa giälda grise gambla swina
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 272, rad 8402.
#3 Grijsen är giärna dher han faar wäl.
i. e. Hwar man fins gärna dher födhan wanckar:
Eller dher en är wäl lijden.
[⋯]
fins: finns → SAOB FINNA
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
#4 Groff Synd, grofft straff.
i. e. På slemm giärning föllier swår plicht.
[⋯]
slemm → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
plicht → SAOB PLIKT, tuktan, straff
#5 Grofft skiämpt giör taskan reen.
i. e. Ohöfligt tractament, som giör giästen skada.
grofft: grovt → SAOB GROV
skiämpt → SAOB SKÄMT
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
#6 Grymtar så Grijs som gammalt Swijn.
i. e. Som dhe gambla sunge, så qwittra och dhe vnge,
Barn säya giärna effter hwadh dhe see och höra aff dhe gambla.
[⋯]
sunge (impf. ind. pl.): sjöng → SAOB SJUNGA
(sunge: pl. med –e ist.f. –o genom vokalharmoni med unge)
qwittra (pres. ind. pl.): kvittrar → SAOB KVITTRA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #993:
Så grynte gris som gamble svin.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #447: Saa grynthe grijssæ effther som gamblæ swijn fore
Grunit porcellus vt sus vetus ante tenellus
Låle (1300-talet) #448: Saa grynthe grijssæ som gamblæ swijn
grunit sic fetus porcus vt ante vetus
YFSv (ca. 1450) #390: swa grympta grise æpte som gamwl swin fyri
grunit porcellus vt sus vetus ante tenellus
grunit sic fetus porcus vt ante vetus
YFSv (ca. 1450) #1073: swa grymptar griis som gamol swiin fore
vrsini fetus grvnit vt ante vetus
— 278 —
#1 Gråt minskar sorger.
i. e. Gråta är sorgetröst.
Man sägher och: Dhet är hugswalelse at gråta.
[⋯]
#2 Grå Håår äre Dödzens blomster.
i. e. Lijka som blomstret vthbrister emoot Sommaren;
Altså yppas och gråå Håren emoot Döden.
Dheraff kallas och gråå Håår dödzens liberij och hoffärga.
Item: Proœmium mortis. (”Inledning till döden.”)
Men elliest säger man: (⇓ 278 #3)
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
liberij → SAOB LIVRÉ, särskild dräkt / uniform som bäres av manlig tjänare
hoffärga → SAOB HOV | –FÄRG / –FÄRGA, om färg på hovdräkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #346:
Gråå håår ähro dödzens blomster.
Låle (1300-talet) #410: Graa haar ær døtzens blomsther
florem canicies vir necis esse scies
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#3 Grå Håår äre ålderdoms prydnat.
i. e. Som man sadhe: Grått Hufwudh är gammal mans heeder.
Deraff blijr och ålderdomen kallad:
Canities decora. (”Gråhårighet [är] hedersutsmyckning(ar).”)
[⋯]
prydnat → SAOB PRYDNAD
#4 Gråå och blåå*, är Bonden bäst.
i. e. Som man wille säya:
Jw meer man stryker Katten på ryggen, jw meer sätter han vp rumpan.
Bonden giör intet länger gott, än honom håls Tummen på Ögat.
Blijr han bedin och wägder, så yffz han och blijr modig.
Dherom säger man och i gemeene Versen:
Ungentem pungit, pungentem rusticus ungit.
YFSv (ca. 1450) #1090: klappar thu bondan tha nappar han thik
slaar thu honum tha smør han thik
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
bedin (perf. part) [fsv. biþin / bethin]: bjuden, inbjuden → Söderwall Ordbok, 1, s. 109: biþia v. 4) bedja, bjuda, inbjuda
wägder (perf. part.): vägd → SAOB VÄGA I. 2) d) bedöma / granska / värdera (någon / något)
* Gråå och blåå ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 60:
»(Fattig och hårt hållen uträttar bonden det bästa arbetet.) Grå – vadmalens färg – symboliserar armodet, blå märkena efter herremannens eller gårdsfogdens hugg och slag.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #154:
Clappe bonden, så snappar han tigh igen.
Låle (1300-talet) #1155: Klappæ bondhen thaa napper han teg Et econtra
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
YFSv (ca. 1450) #1090: klappar thu bondan tha nappar han thik
slaar thu honum tha smør han thik
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
— 279 —
#1 Grääs wäxer sällan på Almennewägen.
i. e. Dher hwar man faar fram, dher kunna inga Örter groo.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #924:
Sieldan wexer gräs på almanawägh.
sieldan → SAOB SÄLLAN
#2 Gudh gieer alla nogh, och haar icke deste minder.
i. e. Hans hand är intet förkortadh.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
minder → SAOB MINDRE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #347:
Gudh giffuer allom nogh han haffuer icke tes mindre sielffuer.
Låle (1300-talet) #345: Gwdh ær hwer godh oc segh sælffwer bæsth
eucharis est cunctis deus et hilaris sibi plus hijs
YFSv (ca. 1450) #294: gudh ær allom godhir ok sik siælwom bæst
eucharis est cunctis deus est hylaris sibi plus hiis
#3 Gudh föder så wäl Bij som Biörnar.
i. e. Dhen fattige så wäl som dhen rijke.
Ty, Hönan lefwer så wäl aff sitt kraffz, som Leyonet aff sitt rooff.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #348:
Gudh föder så wäl bij, som biörn.
Låle (1300-talet) #253 (A): Saa fødes byer som biørne men tag aff vlijghe bijd
(B): Saa fødes bi som biørn men dog aff vlijghe bijd
Dispare sed morsu pascuntur apes velud vrsi
YFSv (ca. 1450) #223: swa fødhir gudh by som biørna
dispare sed morsu pascentur apes velud vrsi
#4 Gudh gieer både Lycka och loth.
i. e. Hwars och ens beskedda deel.
Dherföre haar och Salomon* dherom bedit och sagt: Tw ting bedes iagh aff tigh Herre.
loth → SAOB LOTT
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
beskedda (perf. part.): beskedd, beskärd → SAOB BESKEDA, tilldela, bestämma (åt någon), beskära
*Salomos Wijsheet, 30:7[-8]:
”Tw ting bedes iagh aff tigh [at tu doch icke wille neka migh them förr än iagh döör. Affgudherij och lögn lät wara longt jfrå migh.
Fattigdom och rijkedom giff migh icke, men lät migh min affskilda deel aff spijs få].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 30:7]
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #349:
Gudh giffuer, lyckon och lotten falle huart han will.
lyckon (arkais.; fsv. form för lyckan) → Söderwall Ordbok, 1, s. 790: lykka (-o)
#5 Gudh gifwer alt gott, men icke strax Oxen om Hornen.
i. e. Hwar och en måste effter Gudz förordning,
draga skiäligh omsorgh dherföre; Sökia födhan i sin kallelses wärck,
och bedia om wälsignelse. Ty elliest flyga inga stekta Starar i munnen.
Och heeter som Versen lyder:
Dat Deus omne bonum, sed non per cornua taurum.
(”Gud ger allt gott, men inte oxen vid hornen.”)
[≈ ”Man får själv ta oxen vid hornen, dvs. klara av sådant som är tungt och besvärligt.”]
Item: Non tibi per ventos, assa columba venit.
(”En stekt duva kommer inte till dig med vindarna.”)
[⋯]
wärck: gärning → SAOB VERK 1) handling, gärning
i sin kallelses wärck: i den verksamhet som är hans livsuppgift
⇒ Swenske ordsedher (1604) #352:
Gudh giffuer alt got, men doch icke oxen medh hornom.
Låle (1300-talet) #215: Gwdh giffwer alt got men icke oxen om hornith
Dat deus omne bonum sed non per cornua taurum
YFSv (ca. 1450) #186: gudh giwir alt goth ok ey ledhir han vxa medh horn i gardh
Dat deus omne bonum sed non per cornua thaurum
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): gudh gifwer allom som bedhis korn
tho binder han thz ey oxan a horn
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1811-1812.
— 280 —
#1 Gudh deelar sin gåfwa vnderligh.
i. e. Han gieer dhen ena mindre, dhen andra meer.
[⋯]
deelar → SAOB DELA, fördela
vnderligh (adv. användning av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
#2 Gudh gieer alla munnar maath.
i. e. Han föder all sin skapade Creatur.
Dherföre, När man i en godh troo kastar sin omsorgh på honom,
så behöfwes intet söria för morgondagen.
[⋯]
maath → SAOB MAT
⇒ Swenske ordsedher (1604) #353:
Gudh giffuer allom matt som han giffuer mun.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
matt → SAOB MAT
Låle (1300-talet) #387: Gwdh giffwer them alle madh som han giffwer mwndh
Fit sunt ora quibus dante tonante cibus
Låle (1300-talet) #731: Gudh gijffwer them allæ madh som han gijffwer mwndh
Ora quibus tradit deus escas omnibus addit
YFSv (ca. 1450) #341: gudh giwir allom thøm math han skapadhe mun
fit sunt ora quibus dante tonante cibus
YFSv (ca. 1450) #668: gudh giwir allom math them han gaff mwn
Ora quibus tradit deus escas omnibus addit
#3 Gudh gieer allom och förbrår ingen.
i. e. Han gieer allom nogh och afwundas wedh ingen,
ey heller förwijter någon.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
förbrår → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, klandra
förwijter → SAOB FÖRVITA, anklaga / beskylla / förebrå någon för något
#4 Gudh skoop ingen hastigheet.
i. e. Som man wille säya: Han kommer och fram, som Oxarna drifwer.
Och heeter fördenskul: Festina lente. (”Skynda långsamt!”)
Item: Sat cito, si sat bene. (”Snabbt är tillräckligt, om väl räcker.”)
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
hastigheet: brådska → SAOB HASTIGHET 1) (numera knappast brukligt) skyndsamhet i handlande och dyl. på grund av brådska, förhållandet att det är / att man har brådt, brådska
⇒ Swenske ordsedher (1604) #358:
Gudh skop ingen hastigheet.
#5 Gudh slår dhen ena skalcken medh dhen andra.
i. e. Han taar vndertijden dhen ena paddan och näffser dhen
andra medh: Och när honom behagar, så byter han åther om.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
näffser → SAOB NÄPSA, (be)straffa, banna, tillrättavisa
#6 Gudh förlåter intet dhe sine.
i. e. Wår HErre hiälper altijdh dhem som förtrösta på honom.
Och heeter altså: Fidentem nescit deservisse Deus.
(”Gud vet sig icke ha övergivit den som är full av tillförsikt.”)
[⋯]
förlåter → SAOB FÖRLÅTA, övergiva någon, lämna någon åt sitt öde
#7 Gudh är alla dårars förmyndare.
i. e. Han weet dhe enfaldigas bästa. Och gifwer hwadh dhem är nyttigt,
effter dhe sielfwe icke weeta at sökiat.
Deraff plägar man och säya: Dher wetet brister, taar Lyckan wedh.
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
wetet: vettet → SAOB VETT, förnuft, förstånd, tanke-, fattnings-, omdömesförmåga
— 281 —
#1 Gudh giör rijk vthan mödha.
i. e. Dhen som fruchtar Gudh han blijr sofwandes rijk.
[⋯]
sofwandes (s-particip med adverbiell funktion): när han sover → SAOB SOVA (sofwa)
#2 Gudh spelar medh sina vnderligh.
i. e. Han hielper offta öfwer alla Menniskiors förmodan;
Andra sätter han och stundom aff sätet, och spelar medh dhem deposuit.
Man säger dheraff: Ludit in humanis divina potentia rebus.
(”Den gudomliga makten driver med mänskliga ting/människorna.”)
spelar → SAOB SPELA, leka
vnderligh (adv. användning av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
deposuit → SAOB DEPOSUIT, i uttr. spela (dvs. leka) deposuit med (någon), låta (någon)
undergå en skymfligt förnedrande / nedsättande behandling (i något avseende)
#3 Gudh är en rättwijs domare.
i. e. Ett tröstspråk för dhem som lijda orätt,
och kunna genom Menniskior intet affhielpat.
[⋯]
affhielpat (kontr.) = affhielpa’t: affhielpa dhet
#4 Gudz barmhertigheet boor mitt i Werlden.
i. e. Hon haar ingen ände. Räcker allom til, och är hwar morgon ny.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] allom til: […] åt alla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #359:
Gudz barmhertighet är mitt j werldenne.
werldenne (arkais. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världen → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#5 Gudz fruchtan tiänar til alt.
i. e. Henne förvthan är all mödha fåfäng.
[⋯]
#6 Gudz Wälsignelse wäxer som grääs.
i. e. Hon taar oförmärckt til, lijka som gräswäxten;
Ty om man wille länge stå och see på Gräset,
skal man lijkwäl icke kunna skiönia något wäxande:
Men kommer man igen effter några dagar,
så förnimmer man åthskildnaden.
[⋯]
taar…til: växer → SAOB TAGA ⇒ TAGA TILL 4) växa, bli större
— 282 —
#1 Gudz rådkammar haar ingen Nyckel.
i. e. Gudz dommar äre ovthransakelige. Man säger dherföre:
Hwem wil mästra Gudz rådh och willia?
[⋯]
rådkammar → SAOB RÅD– | –KAMMARE: Guds rådkammare, om den tänkta plats
där Gud fattar sitt beslut och fastställer sin plan med avseende på världen och människorna
dommar: domar → SAOB DOM
#2 Gudz willie haar altijdh waalet.
i. e. Gudh wil altidh mäst rådha, ehwadh Menniskian sätter sigh före.
Heeter fördhenskul:
Homo proponit, Deus disponit. (”Människan föreslår, Gud ordnar.”)
[⋯]
altidh: altijdh (1677)
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
#3 Gulbrunnen talar.
i. e. Dhen rijke förer altijdh Ordet.
gulbrunnen (jfr. 668 #1: gullbrunnen, dvs. ”guldbrunnen”) → SAOB FLYTA
— 283 —
#1 Gull giffter Trull.
i. e. Som man elliest säger: Torfwa giffter lorfwa.
Är Pijgan rijk, så får hon fulle man, fast hon wore halt eller krum.
giffter → SAOB GIFTA, giva till äkta, gifta bort
lorfwa → SAOB LURVER ⇒ LORVA, osnygg / vårdslös kvinna
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
krumm → SAOB KRUM, krokig, böjd, krökt
#2 Gullet aldrigh så rödh, dhet går jw vth för Brödh.
i. e. Som man wille säya: Nödhen öpnar fulle taskan.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #365:
Gull är aldrig så rödt, at thet går j nödh vti före brödh.
Låle (1300-talet) #855: Gwldh ær eij saa rødh at thet gaar eij vdh fore brødh
Quamuis sit rutilum pro pane librabitur aurum
Låle (1300-talet) #909: Goth ær gwld æn ær kaghen bædræ
Quamuis obriso tortella magis valet auro
YFSv (ca. 1450) #779: ey ær gwl swa røth at thet gaar ey wth for brødh
Quamuis sit rutilum pro pane librabitur aurum
#3 Gullproff i glödh, Wäneproff i nödh.
i. e. Såsom Gullet pröfwas i glöden, Så pröfwas och Wänner i Nöden.
[⋯]
Man plägar och elliest säya:
Mädan min Tunna rann,
Kände migh både Qwinna och Man:
När hon wände igen at rinna,
Kände migh hwarken Man eller Qwinna.
[⋯]
#4 Gull, blijr fulle Gull, fast dhet ligger i en skalcka pung.
i. e. Gullet blijr fulle i sitt wärde, fast en padda haret i wåldh.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
skalcka pung → SAOB SKALK– | –PUNG, en skurks penningpung / börs
haret (kontr.) = har’et: har dhet
#5 Gullboyor är en arm högfärd.
i. e. En fången man är en arm man, fast han hade Gullfiättrar vppå.
[⋯]
gullboyor: guldbojor, guldfängslen → SAOB GULD– | –BOJA
gullfiättrar: guldjättrar, guldfängslen → SAOB GULD– | –FJÄTTER
— 284 —
#1 Gunst föllier Lyckan.
i. e. Dijt medhgången wrijder, dijt wänder sigh och wänskapen.
[⋯]
#2 Gunst giör mildan dom.
i. e. Dher gunst och wänskap är, dher finnes och en nådigh domare.
[⋯]
På Swänska säger man: God smöria giör hwden week.
[⋯]
#3 Gyllende Betzel bättrar intet Hästen.
i. e. Ingen Dygd i prächtiga kläder.
[⋯]
#4 Gåfwor och gengåfwor hålla Wänner längst.
i. e. Som man sadhe: Giffmild skal giäldas, om wänskap skal hållas.
Item: Den ena hederen moot dhen andra faar.
Och heeter dherföre:
Beneficium benficio provocatur.
(”[En] välgärning framkallas av [en annan] välgärning.”)
Man säger och:
Improbus est homo, qui beneficium scit sumere, et reddere nescit.
(”En usling är den människa som vet att ta emot en välgärning
men ej vet att återgälda [den].”)
På Swänska säger man och:
Bakebulla och tunnekanna, giöra såthe stätegrannar. Dher haar här i Swerige
för dhetta waret en gammal plägsed, at man på Jwl-och Nyåhrsdagen haar sändt
sina grannar och wänner en dryck, som kallas wårs HErres skåål, vthi Ööl, Miöd eller Wijn,
effter hwars och ens rådh och ämbne, och warit ett förtroligit wänskaps tekn;
Och så länge dhet reciproce höltz, så plägade och wänskapen hållas wedh macht:
Men såsom godh wänskap allestädz förminskas; Så är och dhenna seeden tillijka
Affkommen och borttlagder.
Aff Tyskan säger Man:
Wer was guhts [gutes] thut, dem wiederfährt auch was guhts [gutes].
(”Den som gör något gott, honom vederfars också något.”)
Item: Schäncken vnd wieder schäncken, helt [hält] guhte [gute] fräundschafft.
(”Att ge och ge tillbaks upprätthåller god vänskap.”)
faar: får → SAOB FÅ
bakebulla → SAOB BAK– | –BULLE, bulle använd såsom smakbröd
tunnekanna → SAOB TUNNA– | –KANNA, mer / mindre erinrande om liten tunna; även om innehållet, särsk. om öl / annan dryck) utgörande smakprov
såthe → SAOB SÅT, förbunden, vänskapligt stämd, förtrogen; av samma vilja / mening / tanke / åsikt, ense, enig
stätegrannar → SAOB STÄTTA ⇒ STÄTTEGRANNE, granne som bor så nära
att endast en stätta skiljer
för dhetta: före detta → SAOB DENNE
plägsed → SAOB PLÄGSED, vana, sed, sedvana
wårs (gen. sg. m. till vår) → SAOB VÅR
wårs HErres (kongruensböjning): vår Herres
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
ämbne: ämne → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1109-1110: ämne (ämpne) n. och f. 8) tillfälle, läglighet, utväg, möjlighet. 9) tillfälle, råd; förmåga; tillgång, förråd.
förtroligit → SAOB FÖRTROLIG, trogen, pålitlig; vänskaplig
reciproce (lat. adv.-form): ömsesidigt → SAOB RECIPROK, från ömse sidor, sinsemellan; ömsesidig
höltz (impf. pass. sg.): hölls → SAOB HÅLLA
allestädz (adv.) → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
affkommen (perf. part.): avskaffad → SAOB AFKOMMA, upphöra; avskaffas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #331:
Gåffuor och igengåffuor, hålle lengst wenskapen.
hålle: 1604 / hålla: 1636
— 285 —
#1 Gåfwor wara intet länger än wänner willia.
i. e. När dhen blijr otacksam som gåfwan vndfåår,
så taar offta gifwaren sitt igen.
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
#2 Gåfwor winna gunst.
i. e. Han är altijdh wälkommen som tilbäär.
Dhen röda smörian heelar mång Såår.
[⋯]
Heeter fördenskul: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Item: Godh smöria giör Hwden week.
[⋯]
tilbäär → SAOB TILL– | –BÄRA, bära något till någon, komma med något
röda → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
hwden → SAOB HUD
— 286 —
#1 Gåsen går så länge i Kiöket, hon fastnar en gång wedh spetet.
i. e. Som man elliest wille säya:
Krukan går så länge til Bruns, hon får omsijder en knäck.
Item: Muggan flyger så länge kring Liwset, hon bränner en gång Wingarna.
spetet: spättet → SAOB SPÄTT
muggan → SAOB MYGGA
⇑
H
— 286 —
#2 Haa och fåå, är intet lijka.
i. e. Bättre en Fogel i Handen, än twå i skogen.
Man säger dheraff skiämptzwijs: Harekiött är bättre, än Fåårekiött.
i. e. Dhet man haar, är wiszare än dhet man får.
wiszare (adj., komp. till viss): vissare, säkrare → SAOB VISS I. 2) som man med bestämdhet vet, säker
⇒ Swenske ordsedher (1604) #370:
Haffua och fåå är icke lijcke eens.
lijcke → SAOB LIKA
eens (adv. 1): alls→ SAOB ENS 6) (icke) en gång, (icke) så mycket som
#3 Hafwa Tand för Tunga, står wäl hoos gambla och vnga.
i. e. Styra sin munn är en berömeligh dygd. Gudh haar förvth sedt,
huru mycket ondt Tungan skulle åstadkomma;
Dherföre haar han giordt lijka som Wall och Bohlwärkie för henne,
som äre Tänder och Läppar, til at hålla henne innom sine skrankor:
Men henne hiälper (dy wärr) hwarken Muhr eller Wall, hon bryter genom dhem båda.
[⋯]
munn: mun → SAOB MUN
bohlwärkie: skydd → SAOB BÅLVERK 1) b) försvar, skydd, värn
innom: inom → SAOB INOM
skrankor: skrank, skiljeväggar → SAOB SKRANKA 1) skrank
dy wärr: tyvärr → SAOB TYVÄRR
⇒ Swenske ordsedher (1604) #509:
Haff tan för tunga.
haff (imper. sg. till haffua): hav! → SAOB HAVA (haffua)
tan → SAOB TAND
— 287 —
#1 Halffgiord giärning bör hwarken lofwas eller lastas.
i. e. Man bör intet dömma om halffgiordt arbete. Man säger fördenskul:
Narren bör intet see halffgiordt arbete.
lastas → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
dömma: döma → SAOB DÖMA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #372:
Halffue gerningen skal man huarken lofua eller lasta.
Låle (1300-talet) #956: Halff giordh gerning scal man hwerken loffwe eller lasthe
Scema notamque date non praxi dimidiate
YFSv (ca. 1450) #966: halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa ælla lasta
Scema notamque date non praxi dimidiate
#2 Haltan Häst kiöper man intet.
i. e. Dhet som intet duger, wågar man inga penningar på.
#3 Hals dricke, hals bethale.
i. e. Mången bethalar medh Halsen, dhet som är gånget genom halsen.
[⋯]
bethalar medh halsen → SAOB HALS 2) a) betala med halsen, umgälla ett brott med livets förlust (genom halshuggning)
#4 Halter och krumpen giöra laaget lijkt.
i. e. Som man wille säya: Lijka foglar flyga giärna samman.
[⋯]
krumpen → SAOB KRUMPEN, förkrympt; hopkrympt; krokig och böjd av ålder
#5 Hammar och Eeld giör Järnet weekt.
i. e. Som man wille säya: En seger kiäpp på en treskan Rygg.
Man säger och: Krokot Järn kan hammaren rätta.
treskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, thresker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
krokot → SAOB KROKIG
— 288 —
#1 Han swälter intet som dyrt kiöper.
i. e. Bättre dyrt kiöpa, än illa swälta.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #215:
Ey suelter han som dyrt köper.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #402:
Han dör icke som dyrt köper.
Låle (1300-talet) #659: Han døør ee aff hwngher dywrt køber
Non famis ense perit qui care far sibi querit
YFSv (ca. 1450) #586: han dør ey aff hungir som dyrth køpir
non famis ense perit qui care far sibi querit
#2 Han haar intet bättre som förelåter, än dhen som efftergråter.
i. e. Som man wille säya:
Sorgen är altidjh ond, antingen hon kommer före eller effter.
förelåter → SAOB FÖRE– | –LÅTA, klaga förut / i förväg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #378:
Han haffuer icke bettre som effter gråter än then som före gråther.
#3 Hand bör hand få.
i. e. Man söker man.
[⋯]
#4 Han är altijdh godh som glugg fyller.
i. e. Dhen altijdh kan spendera, han får fulle Wänner.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1058:
Then är godh som glugg fyller.
Låle (1300-talet) #550: Then ær goodh som glwgh fyllær
Laudatur patule qui replet antra gule
YFSv (ca. 1450) #476: thæn ær godhir som glug fyllir
laudatur patule qui replet antra gule
#5 Handla ährligen och swara diärfligen.
i. e. Dhen som vprichtigt handlar, han kan och dristigt
stå til swars för sin giärningh.
[⋯]
diärfligen (adv. till djärv) → SAOB DJÄRFLIGEN, djärvt
#6 Han måste altijdh lwta, som låga Dörrar haar.
i. e. Dhen fattiga måste altijdh krypa til krysse.
[⋯]
Han måste altijdh wijka, som mindre förmår.
lwta: luta sig → SAOB LUTA III. refl. 1) böja sig framåt / nedåt, intaga en lutande ställning
til krysse: till kors(et) → SAOB KRYSS / KRYSSE, kors
⇒ Swenske ordsedher (1604) #386:
Han skal lutha som låga dörar haffuer.
Låle (1300-talet) #142: Han scal lwde ther lawæ haffwer dørre
Cernuus incedat cui bassam ianua se dat
YFSv (ca. 1450) #123: thæn skal luta som lagha hawir dør
Cernuus incedat cui bassam janua se dat
— 289 —
#1 Han är intet så halter som han linckar til.
i. e. Som man sade: Han är intet all dher han synes.
Han haar skalcken baak Örat.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #387:
Han är icke så halter som han ille lincker.
lincker: haltar → SAOB LINKA gå med vacklande gång; gå med en lätt haltande gång; halta
#2 Han är intet Swijnom lijk, som är sinom lijk.
i. e. Dhen som bråår på sin Faar, han artar intet vhr slächten.
swijnom lijk (arkais. dat. pl. n. till swijn styrd av lijk): liknar inte svin → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 570: svin (swiin), n. svin
sinom lijk (arkais. dat. pl. till sin styrd av lijk): [de] sina lik → SAOB SIN
#3 Han äther altijdh mycket, som lijtet fåår.
i. e. Dhen fattiga blijr altijdh miszvndt.
#4 Han gieer intet fäm Siller på ett faath.
i. e. Han är en smulegråter.
Han bryter kakan i tw, och behåller båda stycken.
fäm → SAOB FEM
siller: sillar → SAOB SILL
smulegråter → SAOB SMULGRÅT, som gråter för varje smula han ger ut
tw → SAOB TU, två
#5 Han måste haa mycket Miööl, som wil stoppa hwars mans Munn.
i. e. När ett ondt rychte är kommet bland hwar man,
så wil dher mycket omak til at tystat neder.
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
munn: mun → SAOB MUN
tystat (kontr.) = tysta’t: tysta dhet
#6 Han blijr offta fälder, som andra wil fälla.
i. e. Dhen som gräfwer en groop för andra, han faller dher sielfwer i.
[⋯]
fälder (perf. part.): fälld → SAOB FÄLLA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1241:
Then som gräffuer gropen ått en annan han faller ther sielff wthi.
ått → SAOB ÅT
— 290 —
#1 Han är närmast som i handom haar.
i. e. Han är wissast på sitt som haret innanbordz.
[⋯]
handom (arkais. dat. pl. best. efter prep. i): i händerna → SAOB HAND
haret (kontr.) = har’et: har dhet
innanbordz → SAOB INNAN– | –BORDS inom sig; i någons / sitt inre; inombords
⇒ Swenske ordsedher (1604) #396:
Han är nest j händer haffuer.
Låle (1300-talet) #461: Then ær næsth i hendhe haffwer
Herois badius mancipis est proprius
Låle (1300-talet) #472: Then ær næsth i hændhe haffwer
Hinc perscribetur res cui manualis habetur
YFSv (ca. 1450) #415: thæn ær næst i handom hawir
huic prescribetur res cui manualis habetur
#2 Han åker intet illa, som wända kan.
Han är klook och genomdrifwen.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #399:
Han kan både ååka och wända.
ååka: köra → SAOB ÅKA 1) köra; 5) a) a) (†) i sådana uttryck som åka och vända, på ett mer / mindre lättsinnigt / förslaget sätt anpassa / förhålla sig (till en situation)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1044:
Then kan icke åka som icke kan wenda.
Låle (1300-talet) #230: Han kan ildhæ køræ eij kan wendhe
Dedecet aurigam nescire reflectere bigam
YFSv (ca. 1450) #202: thæn kan illa køra som ey kan wænda
dedecet aurigam nescire reflectere bigam
#3 Han duger intet til Skogz, som rädz för hwar buska.
i. e. Som man wille säya:
Han tiänar illa i fält, som intet kan thola krwtröken.
Item: Han duger intet til Siöös, som rädz för hwar wäderijling.
buska: buske → SAOB BUSKE
siöös: sjöss → SAOB SJÖ
⇒ Swenske ordsedher (1604) #406:
Han skal icke gå til skox som alle buskar rädes.
Låle (1300-talet) #892: Hwad scal han i skow ther hwer bwsk ræd
Quid nemus intramus quos territat vndique ramus
Låle (1300-talet) #1131: Han kommer eij tijl skow ther hwer bwsk rædz
Vir nemus euitet quem quisque frutex metui det
YFSv (ca. 1450) #816: han thorff ey ga til skogx som rædhis hwan buskan
quid nemus intramus quos territat vndique ramus
YFSv (ca. 1450) #1044: thæn thorff ey gaa i skogh alla buska rædhis
vir nemus euitet quem quisque frutex metui det
#4 Han måste läggia wäl i maatsäcken, som wil lefwa en annan vth.
i. e. Ett owist facit på Lijffztijden.
[⋯]
Mången wäntar för arff skuld, på ens annars dödh,
och är sielfwer närmare än han troor.
Item: Mången wäntar på sin maakes dödh,
och tråder offta först i dödedantzen.
[⋯]
owist (adj.): ovisst, opålitligt → SAOB OVISS 8) icke (fullt) tillförlitlig; opålitlig, osäker
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
— 291 —
#1 Han måste til rumpan som Koon åger.
i. e. Dhen som råkar wedh någon skada,
han grijper giärna först sielff til at hiälpa.
När ingen annan är wedh handen,
så måste fulle Bonden sielff hålla i skafftet.
[⋯]
åger (pres. ind. sg.): äger → Dahlgren Glossarium, s. 1004: Åga, tr. Ega
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #441:
Hoo som kooen ågher han måste taga j rumpon.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1106:
Then skal til rompon gåå som Kon ågher.
Låle (1300-talet) #112: Han scal tijl halen ther koen eyer
Buccula fit cuius ad caudam se gerit huius
Låle (1300-talet) #530 Then scal tijl hallen som koon eyær
Js bos est cuius ad caudam se gerit huius
Låle (1300-talet) #1186: Then scal tijl halen ther koon eyær
vir bos est cuius ad caudam se gerit huius
YFSv (ca. 1450) #94: thæn skal til rumpona som kona æghir
bucula fit cuius ad caudam se gerit huius
#2 Han är godh locka, som medh wil hoppa.
i. e. Man är snart öfwertaalt til dhet man sielff giärna wil.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1010:
Then är godh locka, som medh will hoppa.
Låle (1300-talet) #240: Then ær snarth drawen ther hompper meth
De facili trahitur qui saliens sequitur
YFSv (ca. 1450) #211: han ær godhir lokka som siælwir wil medh hoppa
de facili trahitur qui saliens sequitur
#3 Han gråter aldrigh Gull, som aldrigh åtte.
i. e. Man sörier intet för dhet man aldrigh sågh.
[⋯]
Owett hugnar intet.
[⋯]
gråter: begråter → SAOB GRÅTA 2) (i vitter stil) begråta (någon / något), under tårar sörja över / beklaga (något)
åtte (impf. ind. sg.) [fsv. aatte]: ägde → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1090: ägha (äghä). impf. atte. aatte. 1) ega, hafva (såsom egendom)
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
hugnar → SAOB HUGNA, bringa glädje och tillfredsställelse; trösta; behaga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1062:
Then gråter aldrigh för Gull som aldrig fick äge Gull.
äge: 1604 / äga: 1636
Låle (1300-talet) #648: Then grædher ey fore guldh aldrigh fick guldh at eyæ
Nemo flet ex crisea re nisi functus ea
YFSv (ca. 1450) #570: thæn grathir ey apte gul som thet fik ey ægha
Nemo flet ex crisea re nisi functus ea
#4 Han är godh wäria, som ingen wil häria.
i. e. Dhen ingen wil skada behöfwer ingen hiälp til wärns.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1039:
Then är godh weria som ingen will härie.
weria → SAOB VÄRJA 1) (söka) avstyra / avvända / eliminera hot / fara / risk / obehag och dyl. riktat mot (något / någon); ta (något / någon) i försvar, försvara
härie → SAOB HÄRJA 1) (†) anfalla med härsmakt, anfalla, angripa
Låle (1300-talet) #175: Then ær godh at weryæ som inghen wil beryæ
Cui procul est hostis bene se munire potest is
YFSv (ca. 1450) #163: Ther ær goth at væria som ængin vil hæria
Cui procul est hostis bene se munire potest is
— 292 —
#1 Han spör som intet weet, och trefwar som intet seer.
i. e. Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
Item: Bättre trefwa för sigh, än falla i groopen.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1172:
Then spör som inthet wet, han tuiflar som inthet seer.
#2 Han mister intet som först får.
i. e. Han går säkert som i handom haar.
[⋯]
handom (arkais. dat. pl. best. efter prep.): i händerna → SAOB HAND
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1068:
Then mister icke som först fonger.
fonger: får → SAOB FÅNGA II. (†) få, erhålla
Låle (1300-talet) #687: Han mysther eij som førsth faar
non spe frustratur qui munere primiciatur
YFSv (ca. 1450) #619: thæn mistir ey som først faar
Non spe frustratur qui munere primiciatur
#3 Han är intet galen som ondt rädz.
i. e. Dhet är intet gott at wara för dristigh wedh fahran, eller dhet onda.
[⋯]
Räfwen tergiverserede och icke obilligt för Leyonekulan.
[⋯]
tergiverserede: tergiverserade → SAOB TERGIVERSERA, (†) vägra / tredska / söka undanflykter
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#4 Han bijdar intet för länge, som wäntar något gott.
i. e. Som man sade: Dhet som dröyes, kommer och til nöyes.
Dheraff plägar man och säya: Effter godh Maath och from Hustrw,
töfwar man intet för länge.
töfwar → SAOB TÖVA, vänta på / invänta (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1153:
Then bijdar icke länge som effter gott bidar.
Låle (1300-talet) #473: Han bijdher eij for længher som bijdher effther en god natword
Hinc mora non vanet quem bona cena manet
YFSv (ca. 1450) #414: thæn bidhær ey længe ther godhan faar daghwardh
huic mora non vanet cui bona cena manet
— 293 —
#1 Han wil länge lefwa, som ingen sorgh wil haa.
i. e. Mycken sorgh förkortar Lijfwet. Dhen som fördhenskul
kan slå sorg vhr sinnet, han winner offta dheraff längre Lijffztijdh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1159:
Then ey will lenge leffue som icke wil sorgh haffue.
Låle (1300-talet) #644: Han wil eij lenghe leffwe som eij wil sorgh lidhe
Nemo diu viuet cui nulla columpna liuet
YFSv (ca. 1450) #556: thæn vil ey længe bidha som ey vil ymst bidha
nemo diu viuet cui nulla calumpnia liuet
Se kommentaren av Kock [1892], s. 262.
#2 Han spelar intet illa som winner sitt vpsatt.
i. e. Som man wille säya: Han seglar intet illa vth, som får sin Hambn igen.
[⋯]
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
#3 Han wäcker altijdh waken som torstiger är.
i. e. Hwar talar giärna om sin egen tarff. Frijare begynna giärna Älskogz snack.
[⋯]
Man säger och wed samma meening: Soon drömmer om draaff.
[⋯]
wäcker waken: gör hål i isen → SAOB VÄCKA, v.2, 1) med avseende på is: ta upp vak(ar) / ränna i; även med avseende på dels tillfrusen vattensamling, dels hål
torstiger → SAOB TÖRSTIG
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #168:
Dän wäcker waken som törstig är.
dän → SAOB DEN
Låle (1300-talet) #264: Han wæcker ijss som tørsther
Duriciem frangit glacialem quem sitio angit
YFSv (ca. 1450) #228: han vækkir iis ther thyrstoghir ær
duriciem frangit glacialem quem sitis angit