Samtliga ordspråk s. 1–915 (ca. 4120 st.) är inskrivna. Korrekturläsning pågår fortlöpande, delvis på grund av materialets omfång men framför allt på grund av avsaknad av rättstavningsprinciper. Men jag hoppas ändå att detta projekt skall kunna vara till glädje och nytta för den som vill skaffa sig en snabb och överskådlig uppfattning om innehållet i Grubbs makalösa men något svårforcerade Penu proverbiale.
     All svensk text i Penu – i vilken Grubb flätar in de ca. 4120 huvudrubrikerna i varandra som illustrerande exempel eller som ett slags ”underrubriker”, ibland med en mindre förändring av huvudrubrikens text eller med en variation i stavningen – har återgivits här. De flesta latinska och i stort sett alla tyska passager har dock utelämnats, vilket markeras med [⋯], eftersom de sällan tillför den svenska texten något utan mest kan ses som vittra utvikningar vittnande om Grubbs stora beläsenhet i den klassiska litteraturen och i sin samtids tyskspråkiga ordspråkslitteratur; grekisk text förekommer inte i Penu utan Grubb återger alltid grekiska citat från översättningar till latin, vilka oftast är hämtade från t.ex. Erasmus av Rotterdams (1466-1536) bearbetningar i Adagia. I mån av tid hoppas jag hinna översätta fler av de latinska citaten och även införa nya från Penu-texten.
     I Penu saknas såväl källförteckning som index/register till använd litteratur och samtida författare, och Grubb anger aldrig mer specifikt varifrån hans citat kommer utom i bästa fall ”som Seneca sagt”, ”Cicero haar dherföre sagt”, etc., men inte ur vilket verk av vederbörande författare citatet hämtats. En spännande och intressant uppgift hade därför varit för idéhistoriker/kulturvetare att söka identifiera de enskilda beläggen till de antika författarna i Penu och på så sätt kartlägga Grubbs intellektuella landskap.
     Vad beträffar bibliska citat eller anspelningar så anger Grubb däremot i marginalen exakt vilket bibelställe han åsyftar, t.ex.: Pred. 9, v. 12. / Prov. 29, v. 12. / Psal. 39, v. 6. / Sap. 4, v.12. / Syr. 10, v.2. Grubb torde ha använt sig av 1541 års (”Gustav Vasas bibel”) eller 1618 års (”Gustav II Adolfs bibel”) bibelutgåvor, vilka dock inte alltid motsvarar versnumreringarna i senare bibelutgåvor såsom 1917 års kyrkobibel eller Bibel 2000.
     Många av ordspråken i Penu är hämtade från Swenske Ordsedher (1604), en samling med 1303 ordspråk av vilka en hel del i sin tur går tillbaks på en fornsvensk ordspråkssamling från ca. 1450 bestående av 1110 ordspråk och som här för jämförelser har införts från min maskinskrivna återutgivning av denna ordspråkssamling ☞ Swenske ordsedher, eller ordsagor (1604); originalversionen till denna maskinskrivna text kan studeras för jämförelse med min maskinskrivna text i denna pdf ☞ Swenske ordsedher (Sthlm 1604) och utgåvan från 1636 i denna pdf ☞ Swenske ordsedher (Sthlm 1636). Den som vill kunna använda sig av originaltextens exakta stavning hänvisas till bifogade pdf’er ☞ Linköping 1665 & Sthlm 1677 för egen kollationering av grundtexten mot den här reproducerade texten.
     Eftersom stavningen, som sagt, varierar mycket i Penu – någon rättstavningsnorm eller SAOB fanns inte att följa på Grubbs tid. Dubbelskrivning av vokal är mycket vanlig men kan växla med enkelskrivning inom en och samma passus; ordslut på t.ex. –g kan växla mellan –g och –gh. Utan åtskillnad används versaler/gemener och tycks godtyckligt kunna växla; ett ord kan även bestå av två versaler som följs av gemener, t.ex. HErre ☞ {87 #1}, HErrar ☞ {4 #6}; den som undrar huruvida ett avskrivningsfel föreligger eller ej har därför möjlighet att själv verifiera avskrivningen här direkt i pdf ☞ 1665 / pdf ☞ 1677. Även äldre kasusformer kan väcka misstanke om avskrivningsfel, som t. ex. den äldre nominativformen någor för någon ☞ {100 #5} eller den äldre genitivformen annars (”annans”) till nominativformen annar (”annan”) ☞ {2 #2}.
     Vid hänvisning till SAOB måste underavdelningarna + Ordformer och/eller + Etymologi öppnas manuellt för att man skall kunna finna gällande ordform(er): som t.ex. ”hvem” i Penu → SAOB VEM + Ordformer som anger: (hu-, hv-, hw-, -ä-) 1521 osv.) som gamla ordformer från 1521 och framåt, vilket således innebär hwem för Penu år 1665.
     Detta är alltså den alla första maskinskrivna, digitala versionen av Grubbs mycket omfattande svenska ordspråkssamling Penu proverbiale som nu finns fritt tillgänglig på internet. Texten kan betraktas som en viss motsvarighet till de maskinskrivna texter som finns på Fornsvenska textbanken och med de begränsningar som maskininskrivna texter medför. För sökningar inom textmassan måste resp. webbläsares inbyggda sökfunktion användas:
[Cmd + F (Mac) / Ctrl + F (Windows)].