Penu proverbiale,
Thet är: ett ymnigt förråd aff allehanda Gambla och Nyia
Swenska Ordseeder
och Lährespråk
aff Christoph: L. Grubb.
Linköping 1665; även som faksimil på Litteraturbanken
och Sthlm 1677; finns ej på Litteraturbanken.
✫ ✫ ✫
Skogen haar Ögon, och marken Öron.
i. e. En förwijtelse emoot dhem som begå något ondt i skogh och mark,
meenandes at dhet ingen hörer eller seer.
☞ Ur Penu proverbiale s. 725 #3
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Samtliga ordspråk sid. 1–915 (ca. 4120 st.) har korrekturlästs och förekommande avskrivningsfel rättats. Jag hoppas att detta projekt,
trots kvarstående fel och brister, skall kunna vara till glädje och nytta för den som vill skaffa sig en snabb och överskådlig uppfattning
om innehållet i Grubbs makalösa men något svårforcerade ordspråkssamling Penu proverbiale.
Lund 2025-07-31
Göran Ogén
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Besök också gärna:
Swenske Ordsedher, eller Ordsaghor (1604) och Svenska ordstäv
=====================================================================================
A – B – D – E – F – G – H – I / J– K – L – M – N O – P – Q – R – S – T – V / (U) – W – Y – Å – Ä – Ö
A
— 1 —
#1 Aas lockar Örnen vth.
Id est. Ther Maat wanckar, tijt sanckas och Äthare.
[⋯]
Der Åthelen är, tijt försambla sigh och Örnarna.
[⋯]
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
sanckas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1179:
Ther som aset är tit församblar sigh örnenar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #492:
Huarest aset är ther är korpen.
huarest: där → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 2) (numera mindre brukligt) såsom rel. adv.: där
#2 Abbothen bär Thärning, så haar Muncken godt speela.
i. e. Aff Herrars onda exempel, blijr Tienaren offta förförd.
[⋯]
#3 Abborren haar goda dagar, han dricker när han will.
i. e. Den som haar Korszet i handen, han signar sigh sielfwan först.
[⋯]
Som man elliest wille säya:
Den som råder om Kiök och Kiällare i Hwset, han Äter och Dricker när han will.
— 2 —
#1 Achta tigh för en förlijkt Fiende.
i. e. Troo ingen twungen Wänskap. Ty gambla Såår blöda gärna.
[⋯]
#2 Achte hwar sitt, låte annars fara.
i. e. Bekymbre sig ingen om annars wärck.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
wärck: verksamhet → SAOB VERK 1) handling, gärning; verksamhet, arbete
#3 Achta tigh för Hunden, Skuggen bijtz intet.
i. e. Hoot dräper ingen. Man säger förthenskull:
Dhen som döör aff hoot, han bötes igen medh Morgonkrydder.
[⋯]
bötes (pres. pass. ind. sg.): botas → SAOB BÖTA 2), bota, hela, kurera
— 3 —
#1 Acht kommer intet allom i Pungen.
i. e. Alla Tanckar komma intet i Säcken.
Item: All Anslagh lyckas intet.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] kommer intet allom […]: alla får inte […]
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #68:
Acht kommer ey allom i pungh.
#2 Adel vthan Dygd, är Lychta vthan Liws.
i. e. Som man wille säya: Hwad är Adelskap vthan Dygd och Ähra?
Derföre säger man och: Virtus nobilitat. Dygd gör Adel. (”Dygd förädlar.”)
[⋯]
liws → SAOB LJUS
#3 Adeligh och Ährligh.
i. e. All Adeligh Gärning bör hafwa Ähran i föllie.
[⋯]
#4 Aff Barn blijr ock gammalt Folck.
i. e. Som man wille säya: Oxen haar och warit Kalff.
[⋯]
— 4 —
#1 Aff Eelden blijr man bränder, och aff Skiökian skämder.
i. e. Then som fååsz wijd Tiäran han blifwer ther aff besmittad.
[⋯]
fååsz wijd → SAOB FÅ, ha att göra med (någon / något), röra vid (något)
#2 Aff Flugan en Elephant.
i. e. Giöra stoort aff lijtet. Tyda alt til thet wärsta.
[⋯]
#3 Affbedia, är bästa boot.
i. e. När man vthi något förseende bedzföre, så synes nog wara bött.
Erranti medicina confessio. haar Cicero sagt. (”För den som begår ett fel är en bekännelse botmedlet.”)
[⋯]
affbedia → SAOB AFBEDJA, bedja om tillgift / nåd / förskoning
bedzföre → SAOB FÖR- | -BEDJA II. bedja (någon) om ursäkt, om förlåtelse
bedzföre: beds om ursäkt
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
#4 Aff elackt Läder görs slemma Skoor.
i. e. Ondt göra godt aff thet som intet doger.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#5 Aff gambla Oxen lärer then vnga draga.
i. e. Fadrens dygd gör Sonen lijk.
[⋯]
Grymtar så Grijs som gammalt Swijn.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #3:
Aff thet stoora nöthet lärer vngnöt dragha.
#6 Aff HErrar kan man både wärma och bränna sigh.
i. e. Med höga Herrar måste man vmgå såsom medh Eelden;
Är man för långt ifrå, så fryys man,
i. e. Niuter them intet til goda;
Gåår man them för näär, så bränner man sigh,
i. e. Råkar i miszhagh och onåder.
[⋯]
vmgå medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
ifrå → SAOB FRÅN
niuter til goda → SAOB NJUTA något till godo, ha fördel / nytta / glädje / hjälp av något
— 5 —
#1 Aff skoda wäxer Kärleek.
i. e. Den man aldrigh sågh, kan man intet blifwa käär åth.
[⋯]
#2 Aff Kläderna kännes Kahren.
i. e. Såsom mycken lättferdigheet står i Kläderna;
Altså dömes offta om eens humeur, effter som han skickar sigh i Kläderna.
[⋯]
kahren (ordformen saknas i SAOB): kar(l)en, mannen → SAOB KARL
#3 Aff lijten Gnista, en stoor Eeld.
i. e. Aff ringa orsak komma offta stoora trättor och Krijgh.
[⋯]
trättor → SAOB TRÄTA, gräl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1:
Aff een lithen gnista kommer en stoor eldh.
Låle (1300-talet) #350: Aff lidhen gnijsth wordher offthe stoor ildh
ex minima magnus scintilla nascitur ignis
Låle (1300-talet) #1051: Offthe ger lidhen gnisth angherligh ildh
Sepe dat attrocem scintilla minuscula torem
YFSv (ca. 1450) #924: opta gør litin gnista anghir fwl eldh
Sepe dat atrocem sintilla minuscula torrem
#4 Aff lijtet Trää, huggs små Spåner.
i. e. Aff lijtet förrådh kan lijtet spenderas.
trää → SAOB TRÄD
— 6 —
#1 Aff Nödh giörs offta en Dygd.
i. e. När en Menniskia råkar i någon stoor Fahra, och blifwer theröfwer försagd,
fattar man ther öfwer en disperat resolution, som wäl lyckas, och blifwer sedan
räknat för Dygd och Mandom.
[⋯]
#2 Aff sidsta Bäkaren kommer första Kinpusten.
i. e. Den som will wara then sijdsta i Laget, han får stundom thet första slaget.
[⋯]
bäkaren ändrat från bäkanen enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
bäkaren: bägaren → SAOB BÄGARE
kinpusten: örfilen → SAOB KIND- | -PUST, slag på kinden, örfil
⇒ Swenske ordsedher (1604) #6:
Aff siste begare, kommer först kinpusten.
begare: bägaren → SAOB BÄGARE
först: första → SAOB FÖRSTE
Låle (1300-talet) #451: Aff then sijsthe bæghere kommer gernæ then førsthe pwsth
Haustus a fine surgit origo mine
Låle (1300-talet) #452: Thet sijsthe begheræ faar then førsth kijndhest
Haste flet victu primo ciphus vltimus ictu
YFSv (ca. 1450) #394: æptærsta bikarin giwir vth førsta huggit
haustus a fine surgit origo mine
#3 Aff ruggotta Fohlar blijr och goda Hästar.
i. e. Man får intet skoda Hunden effter Håret.
Ty aff ringa Personer i vngdommen, blifwer medh tijden myndige Män.
Therföre säger man och: Oreena Barn kastar man intet bort.
[⋯]
ruggotta: lurviga → SAOB RUGGOT, raggig; lurvig; som har borstig / tovig hårbeklädnad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #10:
Aff ruggosta folarne blifwe beste hestarne.
ruggosta (superl. till ruggot): lurvigaste → SAOB RUGGOT, raggig; lurvig; som har borstig / tovig hårbeklädnad
#4 Aff lijtet Kläde blifwer en trång Brook.
i. e. Ringa förråd gör stumpadt måål.
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
måål → SAOB MÅL, ett mål mat, måltid
— 7 —
#1 Aff skadan blijr man wijs, men icke rijk.
i. e. Som man elliest säger:
Brändt Barn flyyr Eelden. ☞ 58 #4
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #2:
Aff skadan bliffuer man wijs, och icke rijk.
#2 Affsijdes i Roo, är bäst at Boo.
i. e. Den som medh lämpa kan sittia affsijdes ifrån stoort bekymber,
och låta sigh nöya medh en ringa lägenheet, han måår vndertijdhen bäst.
[⋯]
lämpa → SAOB LÄMPA, med lämpa, med lätthet, utan besvär / svårighet
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#3 Affsijdes boor och Folck.
i. e. På ringa Orter finnes offta kloka Hufwud.
[⋯]
— 8 —
#1 Aff småå Fiskar blijr Gäddan stoor.
i. e. Den Rijke suger then Fattiga.
[⋯]
#2 Aff Liudet kännes Malmen.
i. e. Aff Orden pröfwas Mannen.
[⋯]
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#3 Aff ond gälldenär tager man swart Salt.
i. e. Det man kan fåå.
swart salt → SAOB SALT, svart salt, ämne erhållet genom urlakning av tångaska
gälldenär → SAOB GÄLDENÄR 1) a) person som är skyldig någon pänningar
⇒ Swenske ordsedher (1604) #669:
Man skal tagha suart salt aff onda gellenärer.
Låle (1300-talet) #10: Tagh soorth salth aff ondhe gællere
a soluente pigri tibi mnas salis elige nigri
Låle (1300-talet) #233: Thw scalt taghe soorth salth aff onde geldere
De male soluente sal nigrum suscipe gente
Låle (1300-talet) #949: Tagh soort salt aff ondhe gælleræ
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
YFSv (ca. 1450) #14: Thu skalt taka swarth salt aff ondom gyællara
Ab soluente pigre tibi mnas salis elige nigri
YFSv (ca. 1450) #205: thu skalt taka swarth salt aff ondom giællara
de male soluente sal nigrum suscipe gente
YFSv (ca. 1450) #864: tak swart salt aff ondom gællara
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
#4 Afftonroda sköön Morgon bodar.
i. e. En gammal observation, om Himmelen är om Afftonen röödh,
så omineras andra dagen klart wäder.
afftonroda → SAOB AFTONRODA, aftonrodnad
bodar → SAOB BÅDA, tyda på; förutsäga, förutspå
omineras → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
— 9 —
#1 Affwund frätar ther hon boor.
i. e. Affwundsiuker haar sielfwer wärst.
[⋯]
frätar: fräter → SAOB FRÄTA
hon ändra från han enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #69:
Affuunden gnager ther hon är.
#2 Affwund är intet bättre än hon heeter.
i. e. Hon är sigh sielff lijk.
Har nampnet medh gagnet.
[⋯]
#3 Affwundsiuker som Hunden på Höö.
i. e. Den affwundzfulle blijr icke illa lijknad wedh en Hund som wachtar Hööd,
sielff kan han intet nyttiat, och vnner thet icke häller en annan.
[⋯]
höö / hööd → SAOB HÖ
#4 Affwund är Lyckones fölieslagh.
i. e. Emoot en ringa Lycka, finnes tijo miszgynnare.
[⋯]
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
fölieslagh → SAOB FÖLJESLAG, följe, sällskap
— 10 —
#1 Agan är godh när mått är medh.
i. e. Altförskarp tuchtan gör blödigt Barn.
[⋯]
altförskarp (hopskrivet): alltför skarp
blödigt → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
⇒ Swenske ordsedher (1604) #14:
Agan är godh, när motto är medh.
#2 Agelös lefwer, ährelös döör.
i. e. Den som förachtar straff och tuchtan, honom gåår sällan wäl.
[⋯]
agelös: tygellös → SAOB AGELÖS, utan tukt / (nödig) aga; tygellös
⇒ Swenske ordsedher (1604) #13:
Aghelös lefwer ärlös döör.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #455:
Hoo som aghalös leffuer han ärelös döör.
Låle (1300-talet) #876: Hoo som worløøss leffwer han æreløøss døør
Quem mos non rexit vitam non inclitus exit
YFSv (ca. 1450) #799: hwa som dør ægholøs han dør æroløs
quem mons non rexit vitam non inclitus exit
ægholøs → Söderwall Ordbok, 2,2, s. 1093: ägha – ägholös, adj. egendomslös, utan egen dom. hwa som dör ägholös (utan tvifvel uppkommet af ett ursprungligt aghalös) han dör ärolös (quem mons (för mos) non rexit vitam non inclitus exit) GO 799. Jfr. aghalös.
aghalös → Söderwall Ordbok, 1, s. 18: aghe – agha lös, adj. utan tukt el. ordning, tygellös.
Läs i YFSv-texten 799 mos i st. f. mons. (Kock [II], s. 340)
Kock [II], s. 340:
”I vår fsv. text »hwa som dør ægholøs han dør æroløs» har skrivaren
säkerligen med ægholøs menat »utan egendom», men det är väl otvivelaktigt,
att det är förvanskat från agholøs »utan tukt».”
Hälsingelagen (ca. 1320): Hwa som agha löös lewer ok lagha. han heþerlös döör
☞ Fornsvenska textbanken, Hälsingelagen, Praefatio, r. 12-13
#3 Alestafwar och Biörckehanck, warar sachtä Åhret långt.
i. e. Allehanda arbete som giörs medh oflijt, är här medh förståndet;
Och kallas elliest Landbobygning. Ty när Landboen* något arbetar
åth sin Huszbonde, vthan särdeles vpsicht, thet giörs owuligt och skiötzlöst.
Deraff man och plägar säya:
Det Warar sachta ett Fougdeskiffte.
alestafwar: stavar av alträ → SAOB AL- | -STAF
biörckehanck → SAOB BJÖRK- | -HANK, hank av björkris
hank: band → SAOB HANK 2) av vidja, kedja, rep och dyl. bildad ring som tjänar till omlindande, fast- / sammanhållande
alestafwar och biörckehanck: vidjor/band att binda ihop alstavar med för att uppföra gärdesgårdar
sachtä / sachta (adv.) → SAOB SAKTA 8) helt visst; utan tvivel; säkerligen (ironiskt)
landbobygning → SAOB LANDBO- | -BYGGNING, byggnad uppförd av landbo på
landbogård; dåligt uppförd byggnad
landboen → SAOB LANDBO, person som på vissa fastställda villkor (mot erläggande av viss, väsentligen in natura utgående avgift, fullgörande av dagsvärken och dyl.) innehade nyttjanderätten till annans jordegendom
förståndet (perf. part.): förstått → SAOB FÖRSTÅ (förstånda)
owuligt ändrat från offwuligt enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
owuligt → SAOB OVULIG, otymplig, klumpig, oformlig
skiötzlöst: skötsellöst → SAOB SKÖTSEL- | –LÖS, vårdslös, slarvig, oordentlig
*»Landbo eller landbonde är en medeltida beteckning på en åbo/bonde som i egenskap av arrendator med ett visstidskontrakt brukade ett kronohemman, frälsehemman eller kyrkohemman. Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan (staten). Avraden motsvarade i viss mån senare tiders arrendeavgift och åbon senare tiders arrendator.» B. Avenberg: Vad är åbor och rusthållare? @Kävlingebygdens Släktforskarförening [2014-12-14]
#4 Aldrigh är någon så gammal, han täncker ju länger lefwa.
i. e. Ingen gåår gärna i Dödedantzen.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
— 11 —
#1 Aldrigh är Dagen så lång, thet kommer ju Qwäller en gång.
i. e. Krukan går så länge til Bruns, hon får omsijder en knäck.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #40:
Aldrigh är dagen så long, at thet bliffuer quelder omsider.
#2 Aldrigh så ondt, thet är ju til något gott.
i. e. Som man wille säya:
Döör Räfwen så gäller skinnet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #561:
Inthet är så ont at thet är iu till nogot goth.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1019:
Thet är aldrig så ondt, at thet är icke til nogot gott.
#3 Aldrigh så elackt wäder, then döda måste vth.
i. e. Til Begraffningz.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) c) om väder(lek): dålig, ful
#4 Aldrigh lääkes Sååret så wäl, at Ärret icke synes.
i. e. Ingen skamfläck strykes så grant vth, at icke något rychte lempnas effter.
[⋯]
#5 Aldrigh är dagen så lång, Paddan kommer ju i högsätet.
i. e. Stålter will gärna sittia främst. Man plägar och säya:
Thet feeta will altijdh flyyta ofwanpå.
— 12 —
#1 Aldrigh är Fogelen så lijten, han söker ju egit Boo.
i. e. Egen härd, är Gull wärd.
Aldrigh är Mannen så arm, han har ju giärna en egen Hydda.
#2 Aldrigh är then godh, som aldrigh war ond.
i. e. Ingen är vthan 2. Sinne.
Man kan elliest intet skiönia eens fromheet, vthan man stundom illskas.
#3 Aldrigh så långt mellan Bärgen, Trollen råkas ju.
i. e. Lijkt söker gärna lijkt.
[⋯]
#4 Aldrigh spinnes Garnet så grant, thet kommer en gång på bleeket.
i. e. Intet görs så lönligit, thet kommer omsijder i dagzliwset.
Thet som giömmes i Snö, thet komer vp i Thöö.
bleeket → SAOB BLEKE, ställe där vävar / garn / lin och dyl. utbreds för att blekas i solen
#5 Alla dagars affton är icke kommen.
i. e. Man weet intet hwad enom kan hända förr än han döör.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 13 —
#1 Alla Ord låta säya sigh.
i. e. En förwijtelse emoot stoortaligt Folck.
Der vppå plägar man och säya:
Ord äre inga Qwarnesteenar, the kunna fulle hämptas tillbaka.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #23:
Alle ord låta wäl tala sigh, men icke alle gärningar göra sigh.
#2 Alla Barn i börian.
i. e. All begynnelse är swår.
[⋯]
Man måste fördhenskull krypa til thesz man lärer gåå.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #26:
Alle äro barn j böriande.
#3 All ord geer man intet Bröd.
i. e. Man får intet troo alt som sägz, thet liugz offta Stugor emällan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #29:
Alle ord skall man icke giffua brödh.
Låle (1300-talet) #355: Man scal eij alle ordh ædæ giffue
faminibus cunctis non inuigiles male iunctis
YFSv (ca. 1450) #313: thw skalt ey allom ordhom æta giffua
faminibus cunctis non inuigiles male iunctis
#4 Alla Kämpar falla segerlösa.
i. e. Mood hielper intet moot Döden.
[⋯]
Döden låter intet skrämma sigh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #22:
Alle kämpar falla sägherlösa.
Låle (1300-talet) #102: Kemper fallæ alle seyer løsæ
Belliger atleta victrice cadit sine meta
Låle (1300-talet) #790: Kæmppæ falle allæ seyær løsæ
pompa gigantea perdit sub strage trophea
YFSv (ca. 1450) #86: alle falla kæmpa sighir løse
belliger at leta victrice cadit sine meta
YFSv (ca. 1450) #729: kæmpa falla alle sighir løse
pompa gigantea perdit sub strage trophea
#5 Alle hugga gärna til, men ingen wil hålla om skafftet.
i. e. Mången seer giärna ens annars olycka och skada,
men ingen will heetas ther til wållandes.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
wållandes (s-particip med adverbiell funktion): som vållar → SAOB VÅLLA
[…] ingen will heetas ther til wållandes: […] ingen vill sägas vara den som vållar det.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #21:
Alle wilia wäl hugga til, men ingen wil hålla j skaffte.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #712:
Man såge gerna yxan såto vthi, ändoch han wil inthet hålla j skafftet.
såge gerna (impf. konj. sg.): såg gärna / hade gärna sett / skulle gärna se → SAOB SE
såto (impf. konj. sg.): satt, sutte, skulle sitta → SAOB SITTA ⇒ SITTA I, UTI 2) till 13: vara anbringad / fäst / instucken / inhuggen / finnas på sin plats / sitta fast
ändoch: fastän, även om → SAOB ÄNDOCK II. (numera mindre brukligt) såsom koncessiv konj.: trots att, fastän; även: likgiltigt om, även om; […]
#6 Alla wilia Narren hafwa, men ingen will födan.
i. e. Lust vthan kostnadt. Spela vthan vpsatt. Lära vthan Löhn.
[⋯]
födan (kontr.) = föda’n: föda dhen
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #36:
Alle willie dåran haffua, men ingen will födan.
Låle (1300-talet) #1026: Allæ wille fool findhe oc inghen fødhæ
Stultum nutrire nemo wlt sed reperire
YFSv (ca. 1450) #953: alle wilia fool finna ok ængin hema fødha
Stultum nutrire nemo wlt sed reperire
— 14 —
#1 Alla kiänna Apa, Apa kiänner ingen.
i. e. Narren blijr snart kiänder för sin Dårskap.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #37:
Alle kenne apan, hon kenner ingen.
#2 Alla wele gamble wara, men ingen heeta.
i. e. The gamble blifwa giärna förachtade för ålder och swagheet skull,
och sky fördenskull Nampnet.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #39:
Alle willie gamble wara, men ingen will gammal heta.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #1182: Allæ willæ længhe leffwe oc enghen gammel hedhe
vult antiquari nec anilis quisque vocari
YFSv (ca. 1450) #1087: alle wilia gamble wardha ok ængin gamal heta
wlt antiquari nec anilis quisque vocari
#3 Alla hafwa fulle Nampnet; Men icke alla gagnet.
i. e. Dhet är icke alla goda Kockar, som bära långa knijfwar.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 15 —
#1 Alle nycklar hängia icke wijd ett bälte.
i. e. Alla äre icke bundne til ett medell.
Item: Alla Skoor giöras icke öfwer en Läst.
Hwar söker sina wägar.
medell → SAOB MEDEL 2) (†) krets (av personer), skara, grupp, klass, stånd och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #41:
Alle Nycklar hengia icke widh itt bältte.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #76:
Alle nycklar hängia icke wijd ett belte.
Låle (1300-talet) #1197: Eij ære allæ nøglæ bwndnæ wedh een qwinne artz
vnica non claues matrona repagulat omnes
YFSv (ca. 1450) #1093: ey æru alle nykla widh eenna kunu bælte
vnica non claues matrona repagulat omnes
#2 Alla wilia Herrar wara, ingen wil säcken bära.
i. e. Ondt i Hwse ther ingen är Kuuse, hälfften wärre, ther hwar är Herre.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
i hwse (arkais. dat. sg. n. obest./best. efter prep.): i hus[et] → SAOB HUS
kuuse: husbonde → SAOB KUSE 3) myndig och mäktig person, husbonde, herre
⇒ Swenske ordsedher (1604) #45:
Alle willia Herrar wara, men ingen will secken bära.
#3 Alla Bedela rijka, alla Fångar fattiga.
i. e. Ehuru fattigh en är, så låtz han doch wara rijk mädan han frijar.
[⋯]
Men en fången Man, ehuru rijk han elliest kan wara, så är han
doch derföre arm, at han icke är sigh sielff eller sina medel mächtigh.
bedela (pl. bedlar (bedela Grubb 15 (1665)) → SAOB BEDEL (†) friare
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #30:
Alle bedlere ähre rijke, alle pijgor trifne och alle fongar fattige.
Låle (1300-talet) #254: Alle ære bædle rijghe oc fangher fattigæ
Dis procus est vere vir captus pauper in ere
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
bedlere → Söderwall Ordbok, 1, s. 110: biþil (bedhil), m. 1) den som beder ifrigt. 2) friare
bedlere → SAOB BEDLARE (†) friare
trifne: flitiga → SAOB TREVEN 1) driftig, flitig; ihärdig; duktig
Kock [1892], s. 125:
”Man bör […] tänka sig att ordspråket vill säga: »liksom alla friare låtsa sig vara rika
för att få sin älskade, så låtsa alla fångar sig vara fattiga för att slippa med så billig lösepänning som möjligt».”
#4 Alla lefwa wijd en Gudh, men icke wijd en Lycka.
i. e. Then Fattiga måste boo hoos then Rijka, Gudh haar giordt them båda.
lycka → SAOB LYCKA, sbst. 2, åker / svedjemark / äng (omgiven av skog); åkerlapp, (litet) gärde; täppa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #54:
Alle leffue widh en Gudh, och icke widh een lycke.
#5 Alla Foglar flyga bort, Kråkan blifwer altijdh qwar.
i. e. Snyltegästen låter intet länge nödga sigh.
Han blifwer giärna then sijdste i Laaget.
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låter intet länge nödga sigh: behöver inte låta sig krusas länge
⇒ Swenske ordsedher (1604) #75:
Alle foglar flyga bort tå bliffer kråkan quar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #779:
När alla foglar flyga bort, så är kråkan qwar.
— 16 —
#1 Alla hafwa icke Lycka til hofwa rijda.
i. e. Tije tiena til hofwa för ens Mans Lycka skull.
[⋯]
Skrifften säger och: Alle löpa fulle på Wädiebanen, men en får Löhnen.
[⋯]
til hofwa rijda → SAOB HOV, rida till hovet, söka sig till hovet
tije → SAOB TIO
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
wädiebanen → SAOB VÄDJA ⇒ VÄDJOBANA, tävlings- / kapplöpningsbana; levnadsbana / levnadslopp
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1244:
The haffue icke alle lycke till hoffue rida.
Låle (1300-talet) #893: Hwer scal meth sith hældh tijl hoffwæ rijdhe
Quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat
YFSv (ca. 1450) #817: hwar skal medh sith hæl tiI howa ridha
quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat
#2 Alla få intet sittia främst.
i. e. Alla få icke wara som Swijnefötter.
Åthskillnat böör wara ibland Folck. Ty Gudh är en Ordningz Herre;
Han gifwer then eene högre Ähresäte, än then andra.
[⋯]
Man siunger och vthi Psalmen: Den sigh vphöyer han faller omkull.
ordningz [sic!]: ordningens
siunger: sjunger → SAOB SJUNGA (siunga)
#3 Alla Döö intet som Nödh lijda.
i. e. Mången står mycket ondt vth, och tryckes länge vnder Korszet,
måste endoch leffwa så länge Gudh will.
[⋯]
endoch: ändå, likväl → SAOB ÄNDOCK I. såsom adv. 1) trots detta, ändå; även (med svagare innebörd av motsättning): trots allt; […]
#4 All Ord skal man icke swara til.
i. e. Medh stillatijgande kan mycket förswaras.
Heeter fördhenskull effter gambla ScholeReglan:
Non rogatus tace. (”Ej tillfrågad, tig!”) Bäst tijga när ingen frågar.
[⋯]
— 17 —
#1 All godh tingh wele hafwa tijdh.
i. e. Man fråghar intet så myckit huru snart en tingh giörs,
som huru wäl, der aff säger man och:
Gudh skoop ingen Hastigheet.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
#2 Allestädz framme, får oreena Händer.
i. e. Den som wil hafwa sin Hand medh i alla syslor,
han får sölota Finger.
[⋯]
Man förstår och här medh, dhen som blandar sigh i
allehanda sqwalp och skarn, han får stanck för omaket.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
syslor: sysslor → SAOB SYSSLA, göromål, bestyr
sölota → SAOB SÖLOT, sölig, smutsig
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#3 Allestädz framme, sällan wällkommen.
i. e. Dhen som will wara medh i all Laag,
han blifwer icke allestädes lijka wälkommen.
[⋯]
allestädz / allestädes (adv.) → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
wällkommen / wälkommen → SAOB VÄLKOMMEN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #18:
Allestädhes framme, sällan wälkommin.
#4 Allestädz framme, som onda Penningen.
i. e. Dhen altijdh wil haa sin Handh medh i Sodet,
honom händer som ogängze Mynt, som offta blijr drifwet tilbakar,
kommer i mångens Händer, och får ingen Roo.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
ogängze → SAOB OGÄNGSE, ogiltig; ogångbar
tilbakar → SAOB TILLBAKA
— 18 —
#1 Allemans Wän är hwars mans Narr.
i. e. Dhen som giör sigh alt för gemeen,
han blijr allemans åthlöye.
[⋯]
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
#2 All Begynnelse är swår.
i. e. Alla Barn i börian.
Dhet går altijdh trögt när man först skal begynna ett Wärck.
Man säger fördenskull:
Wäl begynt är halfgiort arbete.
[⋯]
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
#3 Allmän nytta Allmän skada.
i. e. Dhen som will wara medh i winsten,
han måste och kiänna förlusten.
[⋯]
#4 Allt Moln gieer intet Regn.
i. e. Som man elliest säger:
Dhet blijr fulle bättre än Booken säger.
Alla plågor drabba intet. Är ett Tröstspråk för Korszbärare.
Dher aff plägar man och säya:
Man måste altijdh hoppas dhet bästa.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1162:
Thet regnar ey alt som molnar.
Låle (1300-talet) #666: Thet wordher eij alt til regen ther molnær
Non pluuiam stillat nubes quecumque vacillat
YFSv (ca. 1450) #593: thet wardhir ey alt rægn som molnar
Non pluuiam stillat nubes quecumque vacillat
Kock [1892], s. 269:
”… det vill således säga: »icke allt är så farligt, som det ser ut».”
#5 All tingh medh Rådh.
i. e. Dhet som giörs medh moget Rådh och betänckiande,
winner gemeenligh ett gott vthslag.
[⋯]
all tingh [från fsv. al þing (pl.): alla ting] (alltid särskrivet i Penu:
all tingh / all ting) → SAOB ALLTING
rådh: övervägande → SAOB RÅD 17) (†) handlingen att i tankarna pröva något / att tänka sig för, prövning, övervägande, betänkande och dyl.
gemeenligh (adv.) → SAOB GEMENLIG, vanligen, allmänt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #25:
Al tingh medh rådh.
— 19 —
#1 All giärning lyckas intet.
i. e. Dhet löper intet alt så trårätt.
[⋯]
trårätt (adv.): trådrätt, trådrakt
#2 Alla tanckar komma intet i Säcken.
i. e. Man sätter sigh offta mycket före:
Men vthgången står i Gudz Hand.
[⋯]
#3 Alla Önskor falla intet i Taskan.
i. e. Man får intet alt dhet man önskar.
[⋯]
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #58:
Alt thet som önskas kommer icke j secken.
#4 Alla Lemmar lyda Hufwudet.
i. e. Undersåtherna ägha Öfwerheeten lydna stånda.
lydna: lydnad → SAOB LYDNAD
lydna (tryckfel för lydno ?) stånda: jfr. → SAOB LYDNAD 1) d) (†) i uttrycket stånda någon lydno, (vara skyldig att) lyda någon; underordna sig någon
#5 All Land är födebygd.
i. e. Konsten haar en gyllende botn.
Dhen något gott haar lärdt, han får allestädz födan.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#6 Alla weeta godh Rådh förvthan dhen i wåndan ståår.
i. e. Som man wille säya:
Gott gifwa Rådh när intet tränger.
[⋯]
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår)
— 20 —
#1 Alla wore på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
i. e. Ingen föddes vthan Feel.
Heeter fördenskull: Syndare alla.
Sua cuique sunt vitia. Eras. (”Var och en har sina fel.”)
[⋯]
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
#2 Alla Foglar äre icke Höökar.
i. e. All Diuur äre icke Kloodiur.
Dhe fromme måste och wara til, och boo hoos dhe onda.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #33:
Alle foglar, äro icke hökar.
Låle (1300-talet) #674: Ey ære allæ fwglæ høghe
non alacres nisus gerit omnis au is quasi nisus
YFSv (ca. 1450) #605: ey æra alle fughla høka
non alacres visus gerit omnis auis quasi nisus
#3 Allom är förbudet bryta, män ingen at bättra sigh.
i. e. Som man wille säya:
Bättring giör Syndaren frij.
Dhen Rättferdige faller 7. Reesor, och ståår åther vpp igen.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
allom är förbudet […]: för alla är det förbjudet […]
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
⇒ Swenske ordsedher (1604) #42:
Allom äro förbudet bryte, men ingen bättras.
#4 Alla Hundar bijta intet Räfwen.
i. e. Mången håller baak om Bärget, och wil intet vth medh Sanningen.
Om sådana haar Erasmus sagt: Bos in lingua. (”En oxe på tungan.”)
[⋯]
håller baak om bärget → SAOB BERG, hålla sig bakom bergen, hålla sig dold
#5 Alla Skoor göras intet öfwer en Läst.
i. e. Alla nycklar hängia intet wedh ett bälte.
#6 All Blomster tiena intet til Kryddeqwast.
i. e. Mycket fagert fängelöst.
Dhet är icke alt nyttigt, som är fagert för Ögonen.
fängelöst = fägnelöst → SAOB FÄGNAD ⇒ FÄGNELÖS, glädjelös
#7 Allmosa mindrar intet, Kyrckiegång hidrar intet.
i. e. Dhet som giffz til Gudz ähra, minskar intet förråd;
Hööd kan och blifwa burgit, fast man först går i Kyrckian.
[⋯]
hööd → SAOB HÖ
burgit (perf. part.): bärgat → SAOB BÄRGA 6), skörda
⇒ Swenske ordsedher (1604) #17:
Almosen dömer icke peningen och messan förkortar icke daghzledhen.
dömer: troligtvis tryckfel för tömer (tömmer) SAOB → ALLMOSA
Låle (1300-talet) #710: Almøssæ tømmær eij pwngh oc eij messæ dags færdh
non eloys bursam minuit nec missa dietam
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 21 —
#1 Aller i Munnen, som Simpan i Hufwud.
i. e. Mycket aff Munnen, och lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soen.
[⋯]
aller (adj.) → SAOB ALL, hel och hållen; närmande sig den adverbiella
betydelsen ”helt och hållet”, ”i sin helhet”, fullständigt”, ”alldeles”
simpan → SAOB SIMPA, fisk av släktet Cottus
klipte [sic!]
#2 All uhrsächt är godh, när hon finner rum.
i. e. Dhet är gott enskylla sigh när dhet blijr wäl vptaget.
[⋯]
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
#3 All ting haar sitt skiffte.
i. e. Intet vnder Solen är beständigt.
[⋯]
— 22 —
#1 All ting will haa sin tijdh.
i. e. Tijdh will tagas i acht til all giärning.
[⋯]
#2 Allt för runn, giör Wällingen tunn.
i. e. Dhen som geer så han tigger, skal man slåå så han ligger.
Man sägher dherföre:
Liberalitas liberalitate perit. Hieron. (”Frikostigheten omintetgör sig själv.”)
[⋯]
runn → SAOB RUND, frikostig, givmild, rundhänt; slösande
#3 Allt Watn will i Hafwet.
i. e. Dher mycket är, dijt will altijdh meehr.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #48:
Allt watn will j haffuet.
Låle (1300-talet) #141: Ee wil wan tijl strandhe
Certant intrare cuncta fluenta mare
YFSv (ca. 1450) #121: alth watneth vil til haff flyta
Certant intrare cuncta fluenta mare
Kock [1892], s. 75:
”Strand synes här (liksom förhållandet ännu kan vara i nyd., se Molbechs ordb.) användas om »den kysten eller strandbredden nærmeste deel af havet».”
#4 Allt för stränge, råda intet länge.
i. e. sträng styrszell sätter aff sähtet.
[⋯]
stränge: stränga
— 23 —
#1 Allt Watn släcker Eelden.
i. e. Oreent Watn släcker och en brand.
Aff samma förstånd säger man och:
Swijn alla swarta i mörckret.
Item: Hunger wällier intet Brödh.
[⋯]
#2 Allt för ödmiukt, är förklädd höghfärd.
i. e. Mången giör diupt reverentz, och meenar dher intet medh:
Är lijkwäl stålt i hiertat. Och är altså intet all dher han synes.
[⋯]
#3 Allt för mycket är osundt.
i. e. Måttan är i all ting bäst.
[⋯]
#4 Allt bör sökias medh sämia förr än swärd drages vth.
i. e. Man måste låta Lagh gå för slagh.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 24 —
#1 Alltför stoor frijheet giör siälffzwåld.
i. e. Godh frijheet blijr offta miszbrukad.
[⋯]
siälffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD 1) (†) självbestämmanderätt
#2 Allt för klook, är största took.
i. e. Förmeent Wijszdom är största dårskap.
[⋯]
#3 Allt för höfligh, är Narren lijkast.
i. e. Måttan är i all ting bäst.
[⋯]
#4 Allt för kiäck, är största Giäck.
i. e. Förmätenheet haar fahra medh sigh.
Deraff plägar man och säya:
Dhen Fahran älskar han förgås dher i.
[⋯]
kiäck → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
#5 Allt för dyrt, blifwer sällan kiöpt.
i. e. Som man wille säya:
Dhen som håller för mycket aff sigh sielff,
han blifwer aff andra försmådder.
[⋯]
#6 Allt för noga, minskar Wänskapen.
i. e. Som man sade:
Man får intet sweeda alt som ludit är.
Blandh wänner får man intet wara för granräknande.
[⋯]
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
— 25 —
#1 Allt för stoor ähra, lychtas medh skammen.
i. e. När en owärdigh skeer altförmycken hedher,
så räcknas dhet honom för en wahnähra.
[⋯]
altförmycken (sammanskrivet): alltför mycken → SAOB ALLTFÖR
#2 Allt som Lijfwet lyster.
i. e. När willia och Lust må giöra Laagh, så giör hwar effter sitt behag.
Och brukas aff en part myndige, som förmeena dem alt wara fritt,
dhet dhem sielfwe lyster åth.
[⋯]
som förmeena dem alt wara frittt (ack. m. inf.: som anser att allt är fritt för dem) → SAOB FÖRMENA, v.2, anse, mena
lyster åth → SAOB LYSTA, lysta åt, ha lust till; längta efter
#3 Alltijdh wärre som effterkommer.
i. e. Sällan bytes til bättring.
wärre (komp. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
#4 Alltijdh något nytt, sällan något gott.
i. e. Bland nya tijdender plägar i gemeen sällan höras dhet som gott är.
Derföre haar och Erasmus sagdt:
Raro quid boni rumores. (”Löst prat betyder sällan något gott.”)
[⋯]
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
#5 Alltijdh bättre Sädh på annars Åker.
i. e. Ingen fägnar sin deel.
[⋯]
Annars Koo haar altijd större juder.
[⋯]
fägna → SAOB FÄGNA, vara glad över
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
juder → SAOB JUVER
— 26 —
#1 Alla haa en Gudh, men icke en natur.
i. e. Så mång Hufwud, så mång sinne. Quot capita, tot sensus.
[⋯]
Och sannas sådant aldrasnarast i Öölstugun; Dher dhen ena wed rwset roopar;
Dhen andra sompnar; Dhen 3. leer; Dhen 4. gråter.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #55:
Alle hafwa en Gudh, men icke eensz natur.
eensz (adj. oböjl.): en och samma, samma → SAOB ENSE I. 1)
#2 All ting haar en ände.
i. e. Intet är beständigt.
[⋯]
Man pläghar och skiämptwijs säya.
All ting haar en ända, men Korfwen haar twå.
skiämptwijs → SAOB SKÄMT– | –VIS, på skämtsamt sätt; skämtsamt, på skämt
#3 Allt för klookt Folck regera intet wäl.
i. e. Dhe som wela wara alt för accurat vthi ämbeten,
dhe giöra offta för mycket til saken.
[⋯]
— 27 —
#1 Allt som man wään sigh.
i. e. Waanan är dryger; Han är onder at kasta i wråå. Heeter altså:
Consuetudo est altera natura. (”Vanan [är såsom] en andra natur.”)
Elliest plägar man och skiämptwijs säya:
Alt som man wään sigh, taa i fampn när man täähn sigh.
Ty i gemeen är dhen som räcker sigh, antingen kååth eller laath.
Dhe gambla hafwa fördenskull sagt:
Räckia, bodar kättia.
wään sigh → SAOB VÄNJA, vänja sig vid
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
täähn sigh → SAOB TÄNJA, sträcka ut sig
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
räcker sigh → SAOB RÄCKA, sträcka på sig
kååth → SAOB KÅT, glad, levnadslustig
räckia → SAOB RÄCKA, utsträckande
bodar → SAOB BÅDA, tyda på
kättia → SAOB KÄTTJA, livskraft, ysterhet, yrhet; uppsluppenhet; munterhet
#2 Allt löper til ändan.
i. e. Allt skyndar til vndergång.
Dhet ena wäxer til, dhet andra faller aff, och altså successive fort,
såsom löfwen på Trään.
fort → SAOB FORT I. 3), bort
#3 Andras feel giöra ingen Laag.
i. e. Dhet hielper intet then brotzsliga,
at andra hafwa och syndat, så wäl som han.
[⋯]
#4 Andras feel määta, sitt egit förgäta.
i. e. Wij kunna see grandet i wår nästas Öga,
män biälcken i wårt egit blij wij intet warsze.
[⋯]
»Huru seer tu itt grand j tins brodhers ögha,
och warder icke warse en bielcka j titt ögha?»
(Matteus 7:3 @ Gustav Vasas bibel 1541)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #659:
Man seer offta grandet vthi wår nästes ögon,
och icke biälken vthi wårt egit ögha.
— 28 —
#1 Andras Feel Lära bäst.
i. e. Bäst lära aff annars Skadha.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #136:
Bettre är blifua vis af ens annars skada, än af sin egin.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
Låle (1300-talet) #411: Saligh ær then ther kan see wedh annen mandz skadhe
felix quem faciunt aliena pericula cautum
YFSv (ca. 1450) #325: bætræ ær see widh annars skadha æn widh sin eghin
felix quem faciunt aliena pericula cautum
#2 Annars Skada, glömmes snart.
i. e. Dhet som angår en annan, lägger man intet så hårdt på Hiertat.
Ty dhet är altijdh gott at binda om en heel Finger.
Cicero haar fördenskull sagt: Cito arescit lacryma in alienis malis.
Som man wille säya: Tårarna torckas snart wedh annars Olycka.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
— 29 —
#1 Antingen til Reepet eller Greepen.
i. e. När en Mennniskia blijr desperat om sin Wälfärdh, måste hon antingen
arbeta medh ähran (dher medh Greepen förstås) eller stiäla sigh til Födan,
och så få Reepet, i. e. Gallgan til arbetslöhn.
Dheraff plägar man och säya:
Dhen som tränger, han stiäl til dhesz han hänger.
[⋯]
gallgan → SAOB GALGE
#2 Antingen Ägg eller Vngar.
i. e. Dhet måste antingen bogna eller brista.
När man haar något swårt wärck före, som går något trögt,
reepar man stundom Moodh medh ett sådant Ordspråk;
förståendes, at dhet måste en gångh grijpa ända,
på ett eller annat sätt.
[⋯]
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#3 Antingen Skalcken sitter eller ståår, så är han i Dagh så godh som i gåår.
i. e. Paddan är sigh altijdh sielff lijk. Hon byter sällan Sinne til bättrings.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 30 —
#1 Arbete är gott för armood.
i. e. Dhen som orkar arbeta, han swälter intet.
[⋯]
Den ey arbetar, effter Maaten han leetar.
[⋯]
#2 Arbete giör sömpnen sööt.
i. e. En trogen Arbetare kan wäl sofwa.
[⋯]
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
#3 Arbete vthan hwijla, warar intet länge.
i. e. Hwijla lijsar möda.
Vthan rast och respiration kan Kroppen intet vthärda.
[⋯]
lijsar → SAOB LISA, lindra, underlätta
#4 Arbete och Mödha, är Dagligh Spijs och Födha.
i. e. Menniskian är född til Arbete och wedermöda,
såsom Fogelen til flyga.
[⋯]
— 31 —
#1 Arbete fördrifwer Laster.
i. e. Dhen som städes blifwer vthi sin kallelses arbete,
han vndwijker mycken odygd.
[⋯]
#2 Arbete är halff Hälsa.
i. e. Flijtigt arbeta, fördrifwer mycken siukdom.
[⋯]
#3 Arbetaren är sin Löhn wärdh.
i. e. Som man wille säya:
Bindt icke Munnen til på Oxen som tröskar.
[⋯]
Dhen som tienar wedh Altaret, han måste och hafwa födan dheraff.
[⋯]
— 32 —
#1 Arfwingars Grååt haar Löyet baak om sigh.
i. e. Aldrigh så ondt, dhet är ju til något godt.
Hopp om Arfwet stillar snart Sorgen.
[⋯]
#2 Arga Hundar få rifwit Skinn.
i. e. Dhen altijdh will slåsz, får något at plåstra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #531:
Ilskin hundh får gäfft rijffuit skijn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #369:
Galne hundar få riffuit skin.
gäfft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
#3 Argt Löffte bör intet hållas.
i. e. Dhet onda som man vthlofwar dhet binder ingen.
[⋯]
argt: illasinnat → SAOB ARG 1) av ond art i moraliskt hänseende; usel, ond, illasinnad, elak
#4 Arg Son är Faderens blygd.
i. e. Lijka som en Fader haar ähra aff en from och lydigh Son;
Altså haar han och neesa aff en ond och geenwördigan.
[⋯]
arg → SAOB ARG 1) av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond, elak
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
nesa → SAOB NESA, skam; vanära; vanheder
geenwördigan: trilsk → SAOB GEN- | -VÖRDIG 1) (†) tredsk, egensinnig, motspänstig, motsträvig, fientlig, besvärlig
— 33 —
#1 Arla gröda är serla föda.
i. e. Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
arla: tidig → SAOB ARLA 2) adj.: tidig (morgon och dyl.); som hänför sig till / äger rum under / tillhör den tidiga morgonstunden, morgon-
serla: sen → SAOB SÄRLA II. adj. sen; som äger rum under / hänför sig till en sen tidpunkt, särsk. sena kvällen, kvälls-, skymnings-
#2 Arm höghfärd, skräppa och swälta.
i. e. Liuga i sin egen pung.
Man säger fördenskull dher om invective:
Tepisum non alens, canes alis. Eras.*
(”Dig själv föder du inte, [men] hundar föder du.”)
Som man wille säya: Han föder Hundar, och haar sielff intet Brödh.
[⋯]
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
invective (adv. till lat. invectivus): på ett klandrande sätt; som klander
*Adagia #1488
#3 Armod giör mannen blödigh.
i. e. Lijten är altijdh minst.
Dhen fattige blijr altijdh baak Dören.
[⋯]
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
dören: dörren → SAOB DÖRR
#4 Arm Tiggiare som icke kan gå ett Hws förbij.
i. e. Han är illa trängder, som nödgas bedia dhen han intet giärna will.
tiggiare → SAOB TIGGARE
hws → SAOB HUS
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
#5 Arm Wärd, som icke kan borga en Afftondryck.
i. e. När man är aff någon worden förtörnad, och icke strax will eller kan
medh lämpa sökia revenge, vthan affseer dher til beqwämbligh lägenheet,
så brukas dhetta såsom en vndsäyelse.
[⋯]
lämpa → SAOB LÄMPA, med lämpa, med lätthet, utan besvär / svårighet
#6 Arm Steek dher intet dryper aff.
i. e. Ringa ämbete som ingen nytta gifwer.
Ty elliest säger man:
Ämbete gieer Kappa.
arm: ynklig → SAOB ARM 2) b) (numera föga brukligt) i vissa ordspråksartade talesätt: jämmerlig, erbarmlig, ynklig, skral, stackare till, strunt till
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1012:
Thet är en arm steek som inthet dryper aff.
— 34 —
#1 Armodh hindrar vpkomst.
i. e. Fattigdom stöter mången från högsätet.
[⋯]
#2 Arm Rotta, som icke weet meehr än ett hool.
i. e. Dhen listige weet många ränckior.
Man säger fördenskull:
Rottan finner fulle hool, fast stugun wore full medh Katter.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
stugun: stugan → SAOB STUGA
wore (impf. konj. sg.): skulle vara / hade varit → SAOB VARA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1023:
Thet är en arm musz som icke haffuer mer en itt holl.
Låle (1300-talet) #489: Thet ær een vsell mwss ther eij haffwer vdhen eeth hwl
Jlle miser mus est cui non vno lare plus est
YFSv (ca. 1450) #426: thet ær een ond mws ey hawir meer æn eth hws
jlle miser mus est cui non vno lare plus est
#3 Armod lärer tiggia.
i. e. Ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
Nöden drifwer Hunden i band.
[⋯]
#4 Armod är Ålders last.
i. e. Fattigdom är gammal mans plåga;
Effter som han för swagheet skul, intet kan wärfwa sitt vppehälle.
En wijs Man skal wara tilfrågad hwad honom syntes dhet älendigste ting wara;
Och gifwet til swar: Senex egens. i. e. En gammal fattigh.
[⋯]
— 35 —
#1 Armodh är offta rådhlöös.
i. e. Dhen fattiga feelar offta godh rådh. Honom är godh rådh dyr.
#2 Arma Mågar, giör slächten ringa.
i. e. Fattigdomen är altijdh i föracht.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #63:
Arme mågar göre slechtene lågher.
#3 Arm och rijk, giör Döden lijk.
i. e. Döden klappar och på Kongzhwset, så wäl som på Tiggiare koyan.
[⋯]
Och slutas fördenskull här medh; At Döden är allom öden.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom (här: dat. ethicus ”för alla”) öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
#4 Armod lärer Konster.
i. e. Fattigdomen lärer föda sigh.
Naaken Qwinna drifwer nöden til spinna.
[⋯]
#5 Armod är ond at döllia.
i. e. Fattigdomen måste fulle brista vth; Han kan intet wäl skylas.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
— 36 —
#1 Armodh lärer spara.
i. e. Lijtet i korgen lärer fulle knappa.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
knappa (v.): vara sparsam → SAOB KNAPPA, minska, spara
#2 Armod lärer Laster.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
[⋯]
#3 Armod giör Döden sööth.
i. e. Dhen som lefwer i älende, han löper intet mycket vndan för Dödhen:
effter han giör ände på hans jämmer. Dheraff man och pläghar säya:
Döden hielper vhr Nöden.
[⋯]
älende → SAOB ELÄNDE
effter → SAOB EFTER I. 12) eftersom, emedan (i kausala konjunktionella uttryck)
#4 Art föllier art.
i. e. Katt bråår på kiöön.
[⋯]
art: påbrå, släktskap → SAOB ART 3) medfödd beskaffenhet / natur, som någon / något har på grund av sitt ursprung / sin härkomst; 3) a) α) den inneboende naturen / karaktären såsom fast och stabil / benägen att oförändrad övergå från generation till generation
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
B
— 37 —
#1 Baaktaal vthan grund, går intet länger än til Öronen.
i. e. Lögn låter intet limma sigh; Hon haar intet beståndh.
Ty när sant kommer fram, så får lögnen skam.
Heeter altså:
Wachta digh för ond giärning, lögn får snart wändning.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
låta limma sig: låta vitmena sig, låta sig göras vit → SAOB LIMMA
låter intet limma sigh: går inte att göra vit/utplåna
#2 Baaktaal giör Wänneskilnad.
i. e. När man försmäder och baaktalar sin wän, så taar wänskapen snart en ända.
#3 Baaktaal ifrad blijr snarast sport.
i. e. Jw meer man rörer i skarnet, jw wärre dhet luchtar.
Jw meer man wredgas öfwer förtaal, jw meer blifwer dhet rychtbart:
Men om dhet intet achtas, så faller det aff sigh sielfft.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
— 38 —
#1 Bannor bijta intet til Beens.
i. e. Hoot dräper ingen.
Item: Lijka hwadh Hunden skiäller när han bijtz intet.
Är ett gemeent taal bland treeskt och owilligt legefolck,
som aff bannor och correction förwärras, mehr än förbättras.
[⋯]
till beens: i benen / i kroppen [som prygel]
lijka → SAOB det är LIKA I. 4): det saknar betydelse / är likgiltigt
gemeent → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
treeskt → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
#2 Barn gå frå Hiertat, och til hiertat igen.
Dhe äro Föräldrarna käre, och fördenskull går dhem til Hiertat,
när dhe råka i någon nödh och olycka.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
#3 Barnen äre aldrigh så mångh, så är doch Faderen äldst.
i. e. Fast en Fadher hadhe mång och myndigh Barn,
så bör honom lijkwäl aff dhem sin skäliga heeder och ähra,
fast han än wore något geenwördigh.
[⋯]
bör honom → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
geenwördigh: trilsk → SAOB GEN- | -VÖRDIG 1) (†) tredsk, egensinnig, motspänstig, motsträvig, fientlig, besvärlig
— 39 —
#1 Barnahänder äre snart fylte.
i. e. Dhe äre medh ringa nögde.
Man säger och fördhenskull:
Med lijtet fägnas ett Barn.
fylte (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
nögde → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
fägna → SAOB FÄGNA, glädja, fröjda; roa
#2 Barnaminnet är långt.
i. e. Dhet som är skedt i Vngdoms åhren,
mins man offta bättre, än dhet som nyligen är händt.
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
#3 Barn äre snart lockade.
i. e. Medh ringa tubbas ett Barn.
Item ut superius, Barnahänder äre snart fylte. (⇑ 39 #1)
tubba → SAOB TUBBA, locka, övertala
fylte (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #933:
Siw års barn är snart lockat.
siw → SAOB SJU
Låle (1300-talet) #979: Siw aars gammelæ barn ær snart at lockæ
Septennem puerum flectunt bellaria rerum
YFSv (ca. 1450) #938: hwar wil sik bæst som siw aara gamal ær
Septennem puerum flectent bellaria rerum
#4 Barn giör Barns giärning.
i. e. Effter Förståndet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #88:
Barn gör barne gärningh.
YFSv (ca. 1450-talet) #529: thet ær gamal sidh barn gør barns gerninga
#5 Barnagiömmor, arma giömmor.
[⋯]
barnagiömmor → SAOB BARNAGÖMMA, ställe där barn förvarar sina dyrbarheter
⇒ Swenske ordsedher (1604) #81:
Barne gömor ära arme gömor.
#6 Barnen äre intet för mång, när dhe ställa sigh wäl.
i. e. Föräldrarna räkna ingen mödha för fromme och lydiga Barn.
ställa sigh → SAOB STÄLLA SIG, skicka sig, bete sig
— 40 —
#1 Barn klaga wäl öfwer Rijset: Men tijga dheres broth.
i. e. Hwar färgar giärna sitt feel, och skyler sin brist,
när straffet är förhanden.
[⋯]
broth → SAOB BROTT
tijga: förtiger → SAOB TIGA 2) a) (†) tr.; (medvetet) förtiga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #85:
Barn klagar sin nödh och tijger sin skuldh.
Låle (1300-talet) #392: Barn kærer hwat thet faar oc syer eij hwat thet gør
Flendo puer queritur ob verbera causa tacetur
YFSv (ca. 1450) #361: barn kærær siik gratande ok thighir hwat thet hawir brutith
flendo puer queritur obuerbera causa tacetur
#2 Barn giör så i Byy, som dhet är hemma waant.
i. e. Waanan är dryger. Onder at kasta i wråå.
[⋯]
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
⇒ Swenske ordsedher (1604) #82:
Barnet gör j byn som thet är hemme want.
Låle (1300-talet) #279: Saa gør barn i by som hime ær læret
Ede quod indigena puer efficit hoc aliena
Låle (1300-talet) #333: Saa ær barn i by bærth som hiemme ær lærth
Exterius talis puer est vt erat cameralis
Låle (1300-talet) #995: Saa gør barn i by som hijemmæ ær lærdh
Sic facit allofili puer vt solet ede tribuli
YFSv (ca. 1450) #242: swa gør barn i by som hema ær want
Ede quod indigena puer efficit hoc aliena
YFSv (ca. 1450) #306: swa gør barn i by som thet ær heema want
exterius talis puer est vt erat cameralis
YFSv (ca. 1450) #937: swa gør barn ij by som thet ær hema want
Sic facit allophili puer vt solet ede tribuli
#3 Barnamagen är blind.
i. e. Han taar wedh allehanda spijs. Och lijknas wedh en formans taska,
som taar emoot allehanda mynt.
Hwar vnder och förstås dhen girigas begärelse.
taar wedh: tar emot → SAOB TAGA ⇒ TAGA VID 1) c), mottaga, ta emot
forman → SAOB FORMAN, körsven, kusk; person som kör en fora, forkarl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #80:
Barne magan är blinder.
Låle (1300-talet) #135: Blijndher ær barne mawæ
Cecuciens pueri stomacus censetur haberi
YFSv (ca. 1450) #115: blindhir ær barns maghi
Cecuciens pueri stomacus censetur haberi
#4 Barn och Narrar tala snarast sant.
i. e. Dhe weeta intet annat, än säya dheet dhe hafwa hördt och sedt.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #146: Barn syer gernæ sandheth
est frasis in puero bene consentanea vero
YFSv (ca. 1450) #272: barn sighir gerna santh
est frasis in puero bene consentanea vero
#5 Barnlösa giör föracht.
i. e. Ächtenskap vthan Barn lijder försmädelse.
[⋯]
— 41 —
#1 Barn ösas intet vhr Brunnen.
i. e. Dhe äre aff Modren intet så lätt kiöpte.
[⋯]
#2 Barnasorger ändas snart.
i. e. Dhe läggia ingen sorgh på hiertat.
Dhe fråga intet effter hwadh Kakan kostar.
Item: Dhe hafwa snart vthsörgdt.
vthsörgdt → SAOB UTSÖRJA, ge utlopp åt och uttömma sin sorg
#3 Barn är Modrens bästa speleman.
i. e. Lust och tijdfördriff. Ty Moderen kan altijd bäst
delectera sigh aff Barnetz leek.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #90:
Barn är modrens beste lekare och speleman.
Låle (1300-talet) #726: Barn ær modherens bæsthe legheræ
Optimus altrici solet infans hijstrio dici
YFSv (ca. 1450) #653: modhor ær bæst lækiare til sith barn
Optimus altrici solet infans hystrio dici
#4 Barn äre fattigh mans Rijkedom.
i. e. Dhet är en Gudz wälsignelse; Ty medh Barnlösa
föllier försmädelse, som hände Hanna* Samuels moder.
[⋯]
*Hanna Samuels moder ☞ 1 Samuelsboken 1:6-7 @ Bibel 2000
#5 Barnaryggen will böyas i tijdh.
i. e. Barn bör ifrå vngdommen hållas vnder lydna.
[⋯]
Blöta bårdskärare göra rutna Såår.
ifrå → SAOB FRÅN
lydna → SAOB LYDNAD
blöta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#6 Barn måste och haa Äpple wedh Rijset.
i. e. Godh Ord måste och wara medh wedh Vptuchtelsen.
Dhet kallar man på Swänska: Lockebrödh.
— 42 —
#1 Barn äre snart rette.
i. e. Dhe äre snarstickne.
[⋯]
rette → SAOB RÄDD
snarstickne → SAOB SNARSTUCKEN, (som (tvärt) blivit) förnärmad / arg / ilsken
#2 Beed för Tiufwen: Men önska at han icke löner digh.
i. e. I gemeen plägar man fåå skamm til tacka, när man hiälper en Tiuff.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #324:
Gör wel wid en skalk, och bid till Gudh at han lönar tig aldrigh.
Låle (1300-talet) #753: Gør wel modh een skalck oc bedh til gudh han løner teg eij
Pande benigna noto tibi nil reddat pete voto
Låle (1300-talet) #1203: Gør een skalk tijl gode oc beedh til gud han løner tegh
zelans versutum pete ne tibi det retributum
YFSv (ca. 1450) #688: gør ondhom goth ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
pande benigna nota tibi nil reddat pete voto
YFSv (ca. 1450) #1109: gør wæl widh ondan ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
Zzelans versutum pete ne tibi dat retributum
Läs i Låle-texten 1203 tegh ey, och i YFSv-texten 1109 det. (Kock [1892], s. 304)
#3 Bedia är tyngre än plöya.
i. e. En alfwarsam Böön, är swårare än gå wedh Plogen.
[⋯]
#4 Begynna medh Nåål, och lychta medh Silffskåål.
i. e. Tiufnad börias mäst medh smått, och lychtas medh stoort.
[⋯]
silffskåål: silverskål → SAOB SILVER– | –SKÅL
#5 Behållen som sitt haar.
i. e. Byte giörs offta för giäckerij.
Ty Bythe gåår sällan aff vthan skada på endera sijdan.
Derföre blijr dhen altijdh skadelös, som sitt egit behåller obytt.
behållen → SAOB BEHÅLLEN 5) a) (†) som har det bra (ställt för sig), som kan vara belåten
#6 Bekiänd Saak är halff tilgifwen.
i. e. När man godhwilligt bekänner sin broth,
så haar man giärna medhlijdande medh dhen brotzliga.
[⋯]
saak: förseelse→ SAOB SAK 3) om brott / brottslighet / förseelse och dyl. som utgör anledning / orsak till anklagelse / beskyllning / åtal / fällande dom
tilgifwen: förlåten → SAOB TILL- | -GE 2) (†) efterskänka (något, särskilt pålaga / skuld och dyl.) åt (någon) 3) (numera blott i vitter / högre stil) förlåta (någon något)
broth → SAOB BROTT
— 43 —
#1 Bekiänna haar bracht mången om Halsen.
i. e. Vthi Lijffszaker taar man icke någon lätteligen aff daga,
vthan föregående egen bekiännelse.
[⋯]
lijffszaker → SAOB LIVSSAK, brott som straffas med livets förlust
lätteligen (adv.): lättsinnigt → SAOB LÄTTELIGEN 3) (†) lättsinnigt, obetänksamt, nonchalant, lättvindigt
#2 Bekiänd Saak är så godh som wittnad.
i. e. Til en kiänd saak behöfwes inga witna.
[⋯]
saak: förseelse→ SAOB SAK 3), om brott / brottslighet / förseelse och dyl. som utgör anledning / orsak till anklagelse / beskyllning / åtal / fällande dom
witna → SAOB VITTNA
kiänd: : erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #17:
Kend saak är så godh som witnat.
kend: erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
Anm. I detta uttryck anslutes känna av nutida språkkänsla ofta felaktigt
till betydelse KÄNNA 3) veta, hava kunskap om (någon / något), hava reda på (något)
#3 Bekymbra sigh om Nürnberg*, dher man ingen Steen ågher.
i. e. Fåfängh och onödigh omsorg, som enom intet angår.
[⋯]
Achte hwar sitt, låte annars fara.
[⋯]
ingen steen → SAOB STEN, ingen sten, i fråga om (fast) egendom: icke något alls, ingenting
ågher (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
*Nürnberg ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 10:
»På grund av sin merkantila och kulturella blomstring
var Nürnberg en av de mest kända städerna i Europa och kunde alltså åberopas
även av den som aldrig satt sin fot där.»
#4 Besinna kan mycket finna.
i. e. Flijt ökar weet. Dhen som något diupt täncker effter,
och lägger Hufwud i blööth, han kan mycket gott finna på.
[⋯]
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
lägger Hufwud i blööth → SAOB BLÖT (sbst.) e) i uttrycket lägga huvudet i blöt anstränga / bråka / bry sin hjärna / sitt huvud (med något)
— 44 —
#1 Betha biuder betha.
i. e. När man genom siukdom haar mist appetit til maat,
lockas offta den siuka medh lijtet i sönder;
Och således lockar dhen ena bethan dhen andra.
Item: Vthi ett gott laag lockar offta dhen ena Bäkaren dhen andra til drycks.
betha → SAOB BETA, ett avbitet stycke, tugga, munsbit
bäkaren → SAOB BÄGARE
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #959: Bijdh biwdher andhen indh
Segma commesatum reliquo parat oris hiatum
YFSv (ca. 1450) #872: biti biwdhir æ annan in
Segma comessatum reliquo parat oris hyatum
#2 Betzel och Tömm håller Hästen i styre.
i. e. Straff och tuchtan håller skalcken i lydna.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
lydna → SAOB LYDNAD
#3 Betzlebullan är Wänedryck.
i. e. När goda wänner skillias åth,
öker man stundom drycken medh en ny skåål;
Och en reesande wän dricker fulle en dryck til Valete,
när han will stijga til Häst, och kan skee sedan han sitter på Hästen;
Det hafwa dhe gambla kallat Betzlebullan.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
Valete: faren väl! → SAOB VALETE, i uttrycket dricka valete, dricka en skål till avsked
#4 Bij vthan Wijse dhe flyga willa wägar.
i. e. Dher intet förstyre är, dher föres ett galet Hwszregimente.
bij: bi → SAOB BI
wijse: vise → SAOB VISE 3) bidrottning
will → SAOB VILL, vilse
förstyre: ledning → SAOB FÖR- | -STYRE, ledning; föreståndarskap
Låle (1300-talet) #146: Nar wijsen ær borthe thaa fare byerne wildhe
Cetus apum nutat apiastrum quando refutat
YFSv (ca. 1450) #126: førsta wisin ær borto tha fara biin wil
Cetus apum nutat apiastrum quando refutat
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): ther bien skilias fra sin wiisa
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 63, rad 1881.
#5 Bijda och lijda, stillar mycken qwijda.
i. e. Tolamodh öfwerwinner alt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1195:
Tålamodh öffuer winner all tingh.
öffuer winner (1604) särskrivning av öffuerwinner (1636).
— 45 —
#1 Bindt intet Siällan på skalcken, han låter fulle elliest höra sigh.
i. e. Paddan theer sigh fulle otecknad.
siällan → SAOB SKÄLLA, klocka som hänges under halsen på husdjur (för att man skall kunna höra var det befinner sig)
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
elliest: ändå → SAOB ELJEST
theer sigh → SAOB TE, refl.: visa sig, träda fram
#2 Binda Korfwen wedh Hunden.
i. e. Sättia Bocken til Träägårdzwachtare.
[⋯]
Vlfwen går wall medh Fååren;
Och Höken wachtar Hönszen.
#3 Bittijda Herre blijr länge Dräng.
i. e. Dhen som altför hastigt häfwes vp vhr stoftet,
til något wälde, (som Erasmus kallar:
A remo ad tribunal.* (”Från åran till talarstolen.”)
och weet intet at bära sin lycka, han råkar offta dher öfwer
i största Servitut. Man plägar och dher om säya:
Tolluntur in altum, ut lapsu graviore ruant.
(”De lyfts upp i höjden för att störta ner i ett [ännu] tyngre fall.”)
[⋯]
Är fördenskull bäst at gå
per gradus ad honores (”steg för mot hedersbetygelserna”);
Och måste då heeta: Pyckiare, förr än Skippare.
pyckiare → SAOB PYCKARE, sjöman av låg / lägsta grad
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
*Adagia #2386
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1026:
Then som bittida bliffuer herre han warer lenge staldrängh.
Låle (1300-talet) #65: Hoo aarl wil wære herre han bliwer lenghe swen
Aret seruilis fore qui festinat herilis
Låle (1300-talet) #265: Hwo aarligh wil wordhe herre han wordher længe swæn
Duret seruilis fore qui festinat herilis
Låle (1300-talet) #1118: Hoo aarligh wiI wære herre han scal længhe wære swæn
Vernula proteler dum peta celsa celer
YFSv (ca. 1450) #229: hwa arla wil wardha herra han ær længe swen
duret seruilis fore qui festinat herilis
YFSv (ca. 1450) #1038: hwa arla wardhir herra han bliwir længe swen
vernula proteler dum peta celsa celer
— 46 —
#1 Bittijda sadla, och rijda seent.
i. e. När man sätter sigh före något medh hast at vthrätta,
blijr hindrad, och råkar dher öfwer i drögzmåål,
då plägar man säya: Han sadlar bittijda och rijder seent.
#2 Bittert kan medh bittert boothas.
i. e. Dhet ena onda kan offta fördrijfwa dhet andra.
[⋯]
#3 Biudh intet Lwsen i Skinfällen.
i. e. Snylltegiästen kommer fulle obedin.
Man plägar fördenskull säya:
Dher Giästebudh hålsz, dhijt sanckas giärna slödredh.
fulle (adv.): helts visst → SAOB FULLER
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O- ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls → SAOB HÅLLA
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #987:
Slep icke lusen j skinfällen.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #642:
Lwsen kommer wäl j skinfällen.
#4 Biörnen slår man intet medh Rijs.
i. e. Fåfängt tuchta Paddan medh Halmstråå.
Slåå watn på Gåsen.
Item: Treesker geer intet om bannor.
treesker → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
gieer … om → SAOB GIVA ⇒ GIVA OM: bry sig om, fråga efter
#5 Biörnen och Biörnekarlen dhe haa icke een tancka.
i. e. List emoot List.
[⋯]
tancka → SAOB TANKE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #137:
Biörn och biörnekaren tenkia icke alt itt.
#6 Biörneskinnet bijtz intet.
i. e. Dhen Gåås som halszen är aff, hon roopar intet mehr.
[⋯]
#7 Bland onda wilkor wällier man giärna dhet bästa.
i. e. Ondt wällia blandh det som intet doger.
Man refererar elliest om en Man som hade taget sigh en
mycket lijten Hustrw, och när honom dher om är wordet
frågat hwarföre, skal hafwa gifwet til swar
E multis malis minimum elegi.
(”Av många onda ting har jag valt det minsta / det minst onda.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
— 47 —
#1 Bland 3. stallbrör blijr altijdh en klämder.
i. e. Inter tres socios semper excluditur unus.
(”Bland tre kamrater utestängs alltid en.”)
[⋯]
#2 Blandar man sigh i Draaff, så blijr man ätin aff Swijn;
Blandas man med Gull, så blijr man lagd i Skrijn.
i. e. Dhen intet kiännes aff sigh sielff, han kiännes aff vmgiänget,
och blijr dher effter hedrad.
[⋯]
Lijka Foglar flyga giärna samman.
[⋯]
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1027:
Then som blander sigh medh draff, han bliffuer aff suin vpäthin.
Låle (1300-talet) #827: Hoo segh blandher meth saadher hanum ædher swijn
preda suilla valet fore qui cum furfure squalet
YFSv (ca. 1450) #759: hwa sik blanda widh sadha honum æta swiin
preda suilla valet fore qui cum furfure squalet
#3 Blinder leeder dhen blinda i groopen.
i. e. Narren will lära Skratten, båda lijka klooka.
skratten → SAOB SKRATTEN, i sg. best. form: djävulen, den onde; tok, dumbom
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1178:
Then ene blinder ledar then andra j kulone.
kulone: kulan, gropen → SAOB KULA sbst. 4 1) håla; grotta; förr även: (mindre) grop
Olaus Petri – En nyttog postilla (ca. 1528), s. 55:
En blinder ledher … then andra och falla bådhe j kulona.
»Kan ock en blinder ledha en blindan, falla the icke bådhe j gropena?»
(Lukas 6:39 @ Gustav Vasas bibel 1541)
#4 Blinder man, en armer man.
i. e. Blindheet är ett eländigt willkor.
[⋯]
En blinder weet sigh inga medel til födan, vthan genom tiggiande,
som (effter Syrachs Ord*) är swårare än sielfwa Döden.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 41:18:
”Min son, giff tigh icke til at tiggia, thet är bätre wara dödh än tiggia.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 40:28]
— 48 —
#1 Blinder dömer om färgan.
i. e. Ondt judicera om dhet man intet förstår.
Man säger fördenskull wed sådan meening:
Hwad skal dhen blinde medh spegel.
färgan: färgen → SAOB FÄRG
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
judicera → SAOB JUDICERA, bedöma (något), döma
#2 Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
i. e. Wäl roosadt, är halff såldt.
[⋯]
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#3 Blind Dufwa finner och stundom ett Hweteekorn.
i. e. Dhen fattigha råkar och vndertijden wedh en lijten Lycka.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
råkar … wedh → SAOB RÅKA ⇒ RÅKA VID (†) 1) finna / träffa på (någon / något)
#4 Blincka är illa troandes.
i. e. Dhen som plurar medh Ögonen, han haar en Räff i armen.
i. e. Han vmgår medh list.
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är att hysa misstro → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
blincka är illa troandes: att blinka är att hysa misstro
plurar: kisar → SAOB PLURA, plira, kisa
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#5 Blijr fulle bättre än Booken säger.
i. e. Man måste altijd hoppas dhet bästa.
[⋯]
Man sägher och:
Alt moln gieer icke Regn.
Item: Det flyter fulle öfwer.
Vthan twifwel dher aff taget, at när Calenderna ominera något owäder,
och man lijkwäl hoppas bättre.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
ominera → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1168:
Thet bliffuer än bettre än boken säger.
boken: (väder-)kalendern → SAOB BOK 1) a) γ)
— 49 —
#1 Blijret giordt, dhet blijr fulle spordt.
i. e. Som man wille säya:
Dhet som giömmes i Snöö, dhet kommer vp i thöö.
Ogärning blijr sällan dölgd.
blijret (kontr.) = blijr’et: blijr dhet
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
dölgd (perf. part.): döljd / dold → SAOB DÖLJA
#2 Blijdt Wäder lockar Barn vth.
i. e. Sööth Ord hugna dhe fromma.
Dhe gambla hålla sigh giärna wedh warmen,
och kallas fördenskull aff Erasmo:
Aprici senes (”solskensälskande gamlingar”).
Såsom dhe dher offta lockas aff warmt wädher
vnder wäggiar at läppia Soolskeen.
warmen: värmen → SAOB VÄRME (VARME)
läppia → SAOB LÄPPJA, lapa
#3 Blodh är altijdh tiockre än Watn.
i. e. Slächt och förwanter förmenes altijdh wara hwar annan hullare,
än andra och oskylde. Dheraff plägar man och säya: (⇓ 49 #4)
tiockre: tjockare → SAOB TJOCK
hwar annan → SAOB VARANDRA
hullare (komp. till hull): mer tillgivna → SAOB HULD / HULL 1) vänlig, välvillig; god; tillgiven
oskylde: obesläktade → SAOB OSKYLD 3) som man icke står i släktskapsförhållande till; obesläktad
#4 Blodh kryper dher dhet intet kan gåå.
i. e. Affectionen yttrar sigh giärna.
[⋯]
Man plägar och elliest säya:
Blod draager, sade Klåckaren.
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#5 Blomster är Fruchtenes fästepenningh.
i. e. När Blomstret brister vth på Träädh, så är hopp om Fruchten.
Förstås och om gråhårigh ålder: Och då sägher man:
Gråå Håår äre Dödzens blomster.
Skrifften* sägher och: at Mandelträt blomstras;
Hwar vnder förstås ett grått Hufwudh.
fruchtenes (arkais. gen. sg. m. best. till frukt): fruktens → SAOB FRUKT
Obs.: gen.-formen fruchtenes saknas under ”Ordformer” i SAOB → FRUKT
fästepenningh: ”pant” → SAOB FÄSTA | ⇒ PÄNNING 1) värdeföremål som utbetalas såsom tecken
till att ett avtal slutits, handpänning
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
blomstras: blomstrar → SAOB BLOMSTRA / BLOMSTRAS (dep.)
*Skrifften: Predikaren 12, v. 5.
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 179: »Blomster är fruktens fästepenning. (Av blommen sluter man sig till vilken fruktskörd som kan väntas, och av en människas anlag till hennes framtida utveckling.) Med fästepenning avsågs det belopp som gavs ”på hand”, när ett köpekontrakt slöts eller ett tjänstehjon anställdes; men ordet kunde också beteckna den gåva som överlämnades i samband med en trolovning.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #138:
Blomstret är fructenes fäste peningh.
Låle (1300-talet) #417: Blomsther ær fruckthens fæsthe penningh
flos est presaga sperandi germinis arra
YFSv (ca. 1450) #362: blomsthir ær fructsins fæste gift
flos est presaga sperandi germinis arrab
⇒ Swenske ordsedher (1604) #346:
Gråå håår ähro dödzens blomster.
Låle (1300-talet) #410: Graa haar ær døtzens blomsther
florem canicies vir necis esse scies
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 50 —
#1 Blodhgirigh haar Vlfwehierta.
i. e. Dhe som förlusta sigh i Blodh, dhe få Willdiurs art.
Lijka som Vlfwen när Tanden begynner blööda,
skoonar han intet, vthan bijter deste meer;
Altså blodtörstige Regenter, Jw meer dhe vthgiuta Blod,
jw meer dhem dher effter törster.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#2 Blygdt Barn rodnar snart.
i. e. Rodna, är en dygdefärga, och tekn til en godh natur.
[⋯]
rodna (sbst.) → SAOB RODNAD / RODNA
#3 Blyger tiänar illa til Hofwa.
i. e. Blygsamt folck trijffz intet wedh Hofftiänster.
[⋯]
#4 Blyg tiggiare swälter offta.
i. e. Dhen som blytes wedh at bedia, han måste stundom
gå hungrigh i Säng.
[⋯]
Ty ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
blytes: tryckfel för blyes (= 1677)
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
— 51 —
#1 Blygsam Qwinna är en dygdespegel.
i. e. Dygd är dygdenes alster.
Man Praesumerar mycken ehrbarheet hoos en blygsam Qwinnes person.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
præsumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#2 Blyswärd i Gullballia.
i. e. Fager skapnad grofwa seeder.
[⋯]
#3 Blåsan kan fulle siunka men intet drunckna.
i. e. Gudh låter vndertijden dhe fromma något siuncka vnder Korszbördan:
Men fördräncker dhem intet.
[⋯]
Ty när nödhen är störst, så kommer Gudh medh hielpen först.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#4 Blåsa warmt och kalt vhr en Munn.
i. e. Annat tala och annat meena.
Item: Lofwa och lasta vhr en munn.
De eodem1) ore calidum & frigidum efflare. (”Att blås varmt och kallt med en och samma mun.”)
Eras2): &c. Fab: De Fauno & viatore.3) (”Om satyren och vandringsmannen.”)
1) I Penu… s. 51 föreligger ett tryckfel: ”Fodem ore calidum…” i stället för ”De eodem ore…”
2) Adagia #730
3) Avianus XXIX De Viatore et fauno; svensk översättning som ”Mannen och satyren” av E. Hedén, Sthlm 1919, sid. 72-73,
efter en engelsk översättning av V. S. Vernon Jones, London 1912, sid. 86-87.
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #149:
Blåsa både kalt och warmt medh en mund.
#5 Blööta bårdskärare göra rutna såår.
i. e. Blödigh tuchtan giör treeska Barn.
[⋯]
blööta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
treeska → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
— 52 —
#1 Bocken weet at han haar Horn.
i. e. Dhe mächtige nyttia dheres wälde.
[⋯]
#2 Bogan för hårdt bänder, brister snart.
i. e. När en Saak för hårdt skärpes, så faller hon snarast i skarnet.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604) #140:
Bogan moste bändas, för än han brister.
#3 Boande man, är Landzens macht.
i. e. Rijka Vndersåthare äre Kongens Skatt-Cammar.
boande → SAOB BOA, göra / bygga bo
Konungastyrelsen (ca. 1330): Boande män äru landz vppehälde.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #65
⇒ Swenske ordsedher (1604) #139:
Boande män är Landzens vppehälle.
landzens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
vppehälle: grundval → SAOB UPPEHÄLLE 1) (†) bibehållande, bevarande, vidmakthållande; upprätthållande; även om någon / något som håller (någon / något) uppe, stundom liktydigt med: stöd / grundval
#4 Bookstafwen blyes intet.
i. e. Man skrifwer offta dhet man intet diärffz tala.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
diärffz → SAOB DJÄRVAS, våga
— 53 —
#1 Booken giör ingen lärd.
i. e. Många Böcker giöra intet til lärdomen, vthan flijtigt studerande.
[⋯]
#2 Bondens fiääth giör Åkeren feeth.
i. e. Flijt och godh Vpsicht giör Landet bördigt.
Item: Flijtigt bruuk giör droszan stoor.
[⋯]
fjät → SAOB FJÄT, spår, steg
droszan → SAOB DRÅSE, hög av tröskad säd
#3 Bonde Foot och Junckare Skoo tiähna intet wäl ihoop.
i. e. Som man wille säya:
När Bonden will gå à la modo, så fåår han hoofftrång.
[⋯]
junckare → SAOB JUNKER, ung adelsman / ung ädling
#4 Bonden är intet mätt förr än han hickar.
i. e. Tyllper weet intet magehooff.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN
tyllper → SAOB TÖLP, tölper
magehooff → SAOB MAGHOV: i uttrycket ”icke ha / veta maghov”:
vara omåttlig i mat / dryck
#5 Bonden roosar Kornet när Axet är fullt.
i. e. Man håller altijdh aff dhet som något förslåår.
[⋯]
#6 Bondebrwk, är ingen Barnaleek.
i. e. Dher will meer til Plogen än hwiszla.
Cato haar dher om sagt:
Res rustica sic est, si unam rem sero feceris, omnia opera sero feceris.
(”Lantbruket är sådant, att om du har gör en sak sent,
så kommer du att göra alla sysslor sent.”)
i. e. Som man wille säya:
Alt bondebrwk will drifwas i tijdh, och medh swårt arbete;
Dherföre är dhet icke heller något Barnawärk.
swårt: mödosamt → SAOB SVÅR 6) g) som vållar (fysisk / psykisk) möda / ansträngning, mödosam / ansträngande
— 54 —
#1 Bondebruk giör mången liufft.
i. e. Aff Åkerbrwk haar man offta bådhe lust och hugnad.
Dhe gamble Romare hafwa dher vthi Mästedeels hafft
dheres delectament.
[⋯]
hugnad → SAOB HUGNAD, glädje, tillfredsställelse; tröst, lisa
delectament: nöje, tidsfördriv
#2 Bordblyger, får första skadan.
i. e. Den som skäms wedh äta, han måste gå hungrigh frå Bord.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
#3 Borga bör hembäras.
i. e. Lååhn bör leedandes hemgå.
Dhet man låhnar och borgar aff sin wän, böör medh tack wedergiällas:
Men Contrarium röhnes (Dy wärr) altför mycket, som Syrach* och klagar.
leedandes (s-particip med adverbiell funktion): på ett säkert sätt → Söderwall Ordbok, 1, s. 748: leidha (legda) v. gifva säkert följe / lejd åt, förse med lejd
[…] bör leedandes hemgå: bör återgå/lämnas tillbaka på ett säkert sätt.
dy wärr: tyvärr → SAOB TYVÄRR
*Jesu Syrachs Book, 29:4 & 9:
”Monger menar, at thet är funnet som han på borghan tagher, och bedröffuar honom som honom holpet haffuer.
[…] och hin betalar medh bannor och lastan, och giffuer honom smäleghen ord för tackena.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 29:4-5]
hin: den förstnämnde, denne → SAOB HIN I. 1) (†) demonstr. pron. a) den där; denne
lastan (†) (verbalsubst.): lastande, klandrande → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
smäleghen (adj.): hånfulla → SAOB SMÄLIG (†), som smädar, hånfull, spefull och dyl.
#4 Borgen är sällan skadelöös.
i. e. Dhen som går i Borgen, han går som offtast i betalningen.
[⋯]
#5 Borga, haar armoodh i föllie.
i. e. Mycket borgande giör Fattighdom.
[⋯]
— 55 —
#1 Borta sträng, och hemma dräng.
i. e. Mången giör sigh borta stoor och myndig, och råder intet meer hemma,
än kiöra vth Hunden, och gå sielfwer effter.
[⋯]
#2 Bror i broth, Broor i booth.
i. e. Lijka brutet, lijka bött.
[⋯]
Och måste då heeta effter Ordspråket:
Mången får Loff för lijtet, och skam för alzintet.
broth → SAOB BROTT
booth → SAOB BOT
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
#3 Brorsämian räcker icke altijdh til.
i. e. Owänskap och Haat tränger sigh offta in emellan
Bröder och nästa Fränder.
[⋯]
— 56 —
#1 Brors wreden är altijdh wärst.
i. e. När Bröör blij oense, är dheres haat så mycket större,
som Blodet är närmare.
[⋯]
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
#2 Bruka tijden mädhan han warar.
i. e. Tijdh wil tagas i acht.
Som man wille säya:
Låt icke tijdhen fåfängt förlöpa.
[⋯]
#3 Bruna Nötter haa sööta kiärnar.
i. e. Mooget Rådh winner godh Frucht.
Heeter fördhenskull effter Ordspråket:
All ting medh Rådh.
kiärnar: kärnor → SAOB KÄRNA
rådh: eftertanke → SAOB RÅD 17) (†) handlingen att i tankarna pröva något / att tänka sig för, prövning, övervägande, betänkande och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #144:
Brune nötter haffue söt kärne.
Låle (1300-talet) #72: Then brwne nydh haffuer then sødhe kærne
Abscondit nucleum nux foris atra bonum
Låle (1300-talet) #409: Then brwnæ nødh hawer then sødhe kærne
fusca nuceIla foris nucleum tenet intro saporis
YFSv (ca. 1450) #12: thy bruna nothen hawir thæn søta kærnan
abscondit nucleum nux foris atra bonum
#4 Brutet och soont, är en gång nogh.
i. e. Man får intet synda på tilgifft.
Man måste intet drista på soont broth.
[⋯]
soont (perf. part.): sonat → SAOB SONA (soona)
tilgift: tillgift → SAOB TILL– | –GIFT 2) förlåtelse
broth → SAOB BROTT
drista på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
#5 Bråbytt är fahra wärdt.
i. e. Hastigh ändring är offta fahrligh.
[⋯]
— 57 —
#1 Brååhett swalckas snart.
i. e. Hetzigh giärning kolnar snart.
När man medh alt för stoor ifwer begynnar ett wärck,
så plägar dhet snarast sachta sigh.
[⋯]
kolnar: begynner → SAOB KOLNA 2) (†) om värksamhet: avtaga (i häftighet / intensitet), svalna, mattas
begynnar: begynner → SAOB BEGYNNA
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Brååkiärt glömmes snart.
i. e. Kiärleekz heetan förgår snart.
[⋯]
#3 Bråkiöp, är ångerkiöp.
i. e. När man hastigt och obetänckt slår til medh någon handel,
så kommer dher giärna ånger vthi.
#4 Bråårijk blijr långfattigh.
i. e. Såsom hastiga rijkedommar komma i gemeen medh orätt tilhoopa;
Altså förswinna dhe och snart, när dhe miszbrukas. Och heeter då:
Quod cito fit, cito perit. (”Det som sker snabbt förgår snabbt.”)
[⋯]
bråårijk → SAOB BRÅD– | –RIK, hastigt rik
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 58 —
#1 Bråskillnat bryter intet Eedzöre.
i. e. Trättor och slagzmål, som skee aff hastigt mood
(doch dråpmål förvthan) giöra ingen Lijffzsaak.
bråskillnat → SAOB BRÅD– | –SKILLNAD, slagsmål
skillnat: skillnad, bråk → SAOB SKILLNAD 12) (†) splittring, söndring; split, oenighet; osämja; tvist, gräl; ”bråk”, slagsmål, strid
eedzöre: ed att försvara den allmänna freden → SAOB EDSÖRE
lijffzsaak → SAOB LIVSSAK, brott som straffas med livets förlust;
äv.: brottmål som gäller livet.
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#2 Bråår Kalff på Koo, så blijr fulle Dotteren godh.
i. e. Som man wille säya:
Dotteren tråder giärna i Moderens särck.
Item: Äpplet faller intet långt fråå Träät.
Dherföre, om Moderen är from och dygdesam,
så är och gott hopp om Dotteren.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
fråå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
#3 Bränd Steek är Hundens deel.
i. e. som man elliest plägar säya:
Skijtit smör åth siuka Hundar.
Gott nogh åth Paddan dhet som intet dogher.
siuka: sjuka → SAOB SJUK
dogher: duger → SAOB DUGA
#4 Brändt Barn flyr Eelden.
i. e. Aff skadan blijr man wijs.
[⋯]
Man plägar och här wed säya:
Disce cautius mercari*. See digh bättre före en annan gång.
(”Lär dig handla mer försiktigt!”)
*mercari: det lat. verbet har med köpenskap att göra: köpa, inköpa, bedriva handel
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #792: Brænt barn rædiss ildh oc bijddhet hwnd
pir metuit tostus catulum puer a cane morsus
Låle (1300-talet) #1195: Brænt barn rædiss ildh oc bijddhet hwnd
vstus pir metuit catulum puer a cane morsus
YFSv (ca. 1450) #731: a rædhis brænt barn eldh ok bitith hunda
pir metuit tostus catulum puer a cane morsus
YFSv (ca. 1450) #1078: brænt barn seer widh eld ok bitith for hundh
vstus pir metuit catulum puer a cane morsusrædhis → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 275: räþa, v. — refl. räþas, 1) vara rädd för, frukta för. med ack.
seer widh → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 320: sea, v. — sea vidher, taga sig till vara, vara försigtig
seer widh → Kock s. 218: »S 1057 [= #1078] visar, att i fsv. sea vidh även hade betydelsen »taga sig i akt för», liksom isl. siá viþ och fsv. sea for […].» & Kock s. 180: »[…] i östnord. språk [har] se viþ e-o kunnat betyda, »taga sig i akt vid» (dvs. taga varning med anledning av) […].»
bitith → Söderwall Ordbok, 1, s. 115: biti, (bethe), m. [Isl. biti] 2) bete, huggtand, framskjutande tand
#5 Brändt Wijn är skohorns dryck.
i. e. Lijka som man plägar bruka skoohorn
til at vpdraga ett paar nyia skoor;
Altså kan och Brännewijn brukas til at draga ett rwsz vppå.
#6 Bröderna många, Clostredt armt.
i. e. Många Äthare på lijtet Förrådh.
Dher om säger man älliest: Mång Swijn giör Drancken tunn.
Item: Mång Barn och lijten Maat, giör tunna Smörgiäsz.
drancken → SAOB DRANK, flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan
vid alkoholens avdestillering och huvudsakligen användes till kreatursfoder
smörgiäsz (pl. till smörgås) → SAOB SMÖRGÅS, smörklick / smörklimp / smör på ett stycke bröd
— 59 —
#1 Bwken wil intet borga.
i. e. Hungrigh maaga lijder intet långt drögzmåål.
Venter Molestus est interpellator. Eras.*
(”Magen är besvärlig med sitt [ständiga] pockande [på tillfredsställelse].”)
Maagen kräfwer på sin rätt.
maaga / maagen: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
drögzmåål → SAOB DRÖJSMÅL
*Adagia #2909
#2 Bwken mättas förr än Ögat.
i. e. Ögat wil altijdh meer, än magen orkar.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Bwken haar inga Öron.
i. e. Hungrig maaga hörer ingen vhrsächt.
Venter caret auribus. Eras:* (”Magen saknar öron.”)
[⋯]
maaga: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
*Adagia #1784
#4 Bwken drifwer laat man til skogz.
i. e. Nödh drifwer Hunden i band.
Item: Naaken Qwinna, lärer nöden spinna.
[⋯]
naaken → SAOB NAKEN
#5 Bwken rädz altijd om trotet.
i. e. Bwksorgen gieer sigh aldrigh tilfredz.
[⋯]
trotet → SAOB TRÅT, brist, nöd
— 60 —
#1 Bygående Höna får antingen Korn i kräfwa eller knäpp i nacke.
i. e. Som man wille säya:
Allestädz framme får offta näsewäder.
näsewäder → SAOB NÄS– | –BRÄNNA, minnesbeta; tillrättavisning / upptuktelse
⇒ Swenske ordsedher (1604) #145:
Bygångande höna får antingen korn j kräfue eller knep j nakan.
Låle (1300-talet) #970: Nærganghen hønæ faar ænthen knæp eller korn
Sepe vagans victum reperit gallina vel ictum
YFSv (ca. 1450) #883: bygangol høna faar antigia korn ælla knæk i nakka
Sepe vagans victum reperit gallina vel ictum
#2 Bygda Hwsz och skurna Kläder får man sällan skiäl före.
i. e. Ondt för stackaren när Nöden giör kiöpet.
Dhen som tränger til at sällia Hws och giorda Kläder,
dhet affgår sällan vthan förlust.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Byggia Hwsz i Lufften, gieer en owisz grundwaal.
i. e. Stoora förslag, och intet baakom.
Item: Skräppa och swälta.
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#4 Byggia Hws medh hwars mans rådh, dher kommer aldrigh Taak vppå.
i. e. Den som i byggiande (förståendes dher med allehanda actioner) wil föllia
hwars mans rådh, han får et waanskapat Hws, eller galet sluth.
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
förståendes dher med (s-particip med adverbiell funktion): det vill säga … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #1039: Han ær daarligh syn bygning setther effter hwer mandz raadh
Suadele multe fabricabunt atria stulte
YFSv (ca. 1450) #942: hwa sina bygningn sætir æptir hwars mans sægn
hon wardhir illa bygdh
Suadele multe fabricabunt atria stulte
Läs bygning i st. f. bygningn i YFSv-texten 942. (Kock [1892], s. 380)
#5 Byte giörs för giäckerij.
i. e. Behållen som sitt haar.
Han är vthan skada som niuter sitt egit.
[⋯]
Man säger och wedh dhen meening (⇓ #6 )
behållen → SAOB BEHÅLLEN 5) a) (†) som har det bra (ställt för sig), som kan vara belåten
#6 Byta Koo i wärre Nööth.
i. e. Man byter sigh offta til skadha.
wärre (komp.. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
(”byta koo i wärre Nööth”: byta en ko mot en sämre ko.)
— 61 —
#1 Byta och keesa, är Herrefohror.
i. e. Dhen mächtige deelar offta medh dhen fattiga och behåller både Lotterna.
[⋯]
keesa → SAOB KESA, välja (någon till något), utvälja, kora
herrefohror / fohror → Dahlgren Glossarium, s. 219: Fora, f. Sätt, skick, art, beteende, uppförande
#2 Båsa förr än Kalfwen är buhren.
i. e. Owurpna Ägg, äre owissa Vngar.
Många giör Waggan tilreedz förr än Barnet blijr födt.
[⋯]
båsa → SAOB BÅS ⇒ BÅSA, anordna / bygga bås
buhren (perf. part.): buren, född → SAOB BÄRA 13), föda, bringa till världen
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Bälghunden får intet läppia sööt miölck, vthan en rotta är druncknad dheri.
i. e. Gott nogh skitit Smöör åth siuka Hundar.
bälghunden: vakthunden → SAOB BÄLGHUND: ”I gamla tider, på det Läder-bäljorna
icke skulle bortstjälas, brukades at ställa Hundar der bredevid, som kallades Belg-Hundar.”
#4 Bär fulla Kahret waarliga, at dhet icke sqwalpar öfwer.
i. e. Yffz icke för mycket när lyckan löper med, hon kan snart wända om.
[⋯]
Goda dagar behöfwa starcka Been.
[⋯]
waarliga (adv.): försiktigt → SAOB VARLIG, försiktig, aktsam, varsam
— 62 —
#1 Bära ondt Malt til gillet.
i. e. Styrkia ondt til. Sättia Lysz i pältzen.
Oleum igni addere. (”Tillsätta olja till elden.”) Eras.
Släckia Eeld medh Ollia.
[⋯]
bära ondt malt til gillet → SAOB MALT: komma med / säga sådant som uppväcker oenighet / gräl
styrkia … til: verka för → SAOB STYRKA ⇒ TILL 2) befrämja, verka för
lysz → SAOB LUS
#2 Bära Wedh til Skogz.
i. e. Onödigt arbete.
Item: Gifwa Bakare Barn Hwetebrödh.
[⋯]
#3 Bäst giöra fridh medh draget Swärd.
i. e. Som man wille säya:
Dhet ena Swärdet håller dhet andra i slijden.
[⋯]
slijden: slidan → SAOB SLIDA / SLIJD
#4 Bästa Fächtare fåå snarast hugg.
i. e. När man dristar för mycket på sin konst,
så plägar man och fåå hugg på pältzen.
Man sägher och aff lijka förståndh: (⇓ 62 #5)
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
dristar på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
#5 Bästa simmare drunckna offta.
i. e. Förmätenheet är fahrligh.
[⋯]
— 63 —
#1 Bästa Hwetet haar och Agnor.
i. e. Dhe Wijse feela och.
[⋯]
agnor (†): agnar → SAOB AGN, blomfjäll, skärmfjäll, fröskal, borst och dyl. i sädesax
#2 Bäst medh sin lijke dantza.
i. e. Lijka paar går bäst i dantz.
Olijka gifftermål lyckas sällan.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #512:
Huar skal med sin lyke danssa.
lyke: like, jämlike → SAOB LIKE 4) om någon / något som kan mäta sig med någon annan resp. jämställas med något annat i god / dåliga egenskaper: jämlike; make; motstycke
#3 Bäst lijda, dhet man intet kan wrijda.
i. e. Man måste tola dhet man intet kan förandra.
[⋯]
förandra → SAOB FÖR– | –ANDRA, ändra, förändra
#4 Bäst blij klook aff annars skada.
i. e. Andras feel lära bäst.
[⋯]
Bäst lära aff annars skada.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#5 Bäst leeka, bäst åtherwända.
i. e. Bäst hålla vp medan leeken är godh.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #782:
När leeken står som bäst, så skal man wenda igen.
#6 Bästa födebygd är dher man måår wäl.
i. e. Dher man trijffz och wäl sitter, hålsz för bästa fosterlandet.
[⋯]
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
— 64 —
#1 Bäst föllia dhe gamblas Rådh.
i. e. Man Praesumerar mästedels dhe gambla för klooke och rådige.
[⋯]
Dhe gamblas Rådh är dhe vngas förleek.
[⋯]
præsumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
förleek → SAOB FÖRLEK, friskhet o. färdighet, raskhet o. rörlighet; kraft, styrka
Jfr. 489 #4 Läth de gambla råda, när de willia wäl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #620:
Läth then gamble rådha.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
⇒ Swenske ordsedher (1604) #640:
Lönligh brist, rådh är bäst.
Låle (1300-talet) #413: ælsth raadh ær bæsth
fertur consultus archani pectoris vsus
Låle (1300-talet) #728: Ladh thæn aaldhe raadhe
Oportuna senis series mandatur habenis
YFSv (ca. 1450) #329: bryst raadh ær hwariom manne bæzst
fertur consultus archano pectoris vsus
YFSv (ca. 1450) #665: læt thæn gambla radha
Opportuna senis series mandatur habenis
Se mer ☞ Kock, s. 181.
#2 Bäst taga Gudh til Rådz.
i. e. Föllia Gudz willia effter.
[⋯]
#3 Bästa music, när Munnen och Hiertat qwäda ett.
i. e. Eenahanda tala och meena.
[⋯]
#4 Bästa Osten blijr snarat musäthen.
i. e. Wackraste Pijgor fåå snarast anfächtningh.
Ty dhet som skiönt är, giädz hwar Man åth.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
anfächtningh → SAOB ANFÄKTNING, oro, lidande, plåga
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
#5 Bäst troda sin egen Tryskel.
i. e. Egen härd, är Gull wärd.
Item: Egen äga är altijdh bäst, så weet man hwart vth heem är.
troda: trampa → SAOB TRÅDA II. tr. 3) trampa på (någon / något)
Penu 1677: träda
#6 Bäst giöra wäl, så spörszet minst.
i. e. Handla ährligen, och swara diärffligen.
Item: Dhet spörs fulle i bygden, hwadh folcket är til dygden.
spörszet (kontr.) = spörsz’et: spörsz dhet
spörszet: frågas det → SAOB SPÖRJA, fråga
diärffligen (adv.): oförskräckt → SAOB DJÄRV, modig, orädd, oförskräckt, oförsagd; som icke väjer för risk / fara
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 65 —
#1 Bäst föda sigh medh ähran.
i. e. Vthi all handtering, är bäst at handla redeligen, så fåår man fulle födan.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Bättre komma seent til Kyrckia, än aldrigh.
i. e. Man kommer aldrigh för seent til Gudz Rijke.
Doch är seen bättring icke altijdh reen.
Ty Röfwarens exempel på Korszet är något rart, och osäkert at effterföllia.
[⋯]
rart (adv.): ovanligt → SAOB RAR, sällsynt, ovanlig
#3 Bättre Lijfflöös, än Wänelöös.
i. e. dhet är illa lefwat, at haa ingen wän i Nöden at tillijta.
#4 Bättre gott rychte, än stoora håfwor.
i. e. Som man wille säya:
Godz och Ägor förgåås, men ett gott nampn och rychte blijr effter Dödhen.
[⋯]
håfwor: rikedomar → SAOB HÅVA, egentligen och ursprungligen: tillhörighet, ägodel; i synnerhet om värdefull sådan, rikedom
ägor: ägodelar → SAOB ÄGA, sbst., r. / f.; best. an; pl. -or, 2) konkret: egendom / ägodel, i synnerhet i pl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #571:
Itt gott ord är stundom bettre än monge peninger.
#5 Bättre wäl Döö, än illa Lefwa.
i. e. Man måtte häller önska sigh Döden, än föhra ett neesligit Lefwerne.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #97:
Bättre ähr döö än illa Leffua.
— 66 —
#1 Bättre fly, än illa fächta.
i. e. Bättre wijka, än illa för skadan ståå.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #98:
Bettre är ryma, än illa fächta.
Låle (1300-talet) #442: Bædræ ær ath fly æn ildhe at fyckthe
gracius est fieri profugum quam lite moueri
Låle (1300-talet) #1085: Bædræ ær at fly æn illæ at fijckthe
Tucius est fugere quam peruiciosa videre
YFSv (ca. 1450) #383: bætra ær fly æn illa fæctas
gracius est fieri profugum quam lite moueri
YFSv (ca. 1450) #994: bætra ær fly æn illa fæctas
tucius est fugere quam perniciosa videre
#2 Bättre booth, än baar sijda.
i. e. Bättre lappade Klädher, än naakot Kropp.
naakot → SAOB NAKEN
#3 Bättre 2. gånger määtet, än en gångh förgiätet.
i. e. Dhet är bättre 2. reesor fråga, än en gångh fara will.
förgiätet → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
resor: gånger → SAOB RESA II. = GÅNG II. 1) β) (numera blott med starkt ålderdomlig prägel, i synnerhet arkaiserande) i pl.; numera i synnerhet i uttrycket sju (eller sjuttio sinom sju / sju och sjuttio) resor
⇒ Swenske ordsedher (1604) #100:
Bettre är twå resor mätit, än en gongh förgätit.
#4 Bättre en Fogel i handen, än twå i skogen.
i. e. Dhet wissa tagz altijd för dhet owissa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #101:
Bettre är en fogel j handen, än tuå j skogen.
Låle (1300-talet) #301: Bædher ær at haffwe een fwgll i hendher æn fijr i skowen
Est auis in dextra melior quam quatuor extra
YFSv (ca. 1450) #263: bætræ ær een fughil ij hænde æn fyre i skoghe
est auis in dextra melior quam quatuor extra
#5 Bättre småå fiskar, än thomma diskar.
i. e. Bättre något än intet.
[⋯]
diskar → SAOB DISK, fat, tallrik
⇒ Swenske ordsedher (1604) #102:
Bettre är små fiskar, än tome diskar.
— 67 —
#1 Bättre tunnt Ööl, än tomma Kaar.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #108:
Bättre är tunt ööll än toom kaar.
ööll → SAOB ÖL
Låle (1300-talet) #92: Bædre ær tynt øøl en tomt kar
Bacus quam ciatus siccus prestat tenuatus
YFSv (ca. 1450) #78: bætræ ær thwnth øl æn tompt kaar
Bachus quam ciatus siccus prestat tenuatus
#2 Bättre swulten häst, än tomm grimma.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #110:
Bettre är suag hest, än tom grijma.
Låle (1300-talet) #346: Bædræ ær swongh hæsth æn thom grimæ
exhaustum polidrum malo quam vile capistrum
Låle (1300-talet) #860: Bædræ ær swangh hæsth æn thom grijmæ
Quam camus cassus equus est melior mala passus
YFSv (ca. 1450) #296: bætra ær swltin hæstir æn toom gryma
exhaustum polidrum malo quam vile capistrum
YFSv (ca. 1450) #786: bætra ær swangh hæst æn toom grima
Quam camus cassus equs est melior male passus
#3 Bättre Träälåås, än öpen Dörr.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #117:
Bettre är trälåsz för huset, än inthz.
inthz: inte → SAOB ICKE
#4 Bättre halfft Bröd, än alt mista.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #114:
Bettre är halft brödh, än alt mista.
Låle (1300-talet) #637: Bædræ ær halff brødh æn inthet
Ne grauer absque cibo semesso gaudeo libo
YFSv (ca. 1450) #552: bætra ær halfft brødh æn alth mista
Ne grauar absque cibo semeso gaudeo libo
#5 Bättre något nött, än alt förödt.
Idem ut superius. (⇑ 66 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #133:
Bettre är sompt nöt, än alt rött.
#6 Bättre lijda för sanning, än taa löhn för Lögn.
i. e. Dhet är hedersamare, at förswara Sanningen, än låta tubba sigh til at liuga.
tubba → SAOB TUBBA, locka, övertala
#7 Bättre stämma i Bäcken, än i Åån.
i. e. Bäst stilla dhet onda, förr än dhet blijr halfwa wärre.
Ty Ondt måste tijdigt dämpas.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #106:
Bettre är stemma j beck än j åå.
Låle (1300-talet) #39: Thet ær bædre at stemme bæck en aa
Ampne potest riuus potius fieri domitiuus
YFSv (ca. 1450) #38: bætra ær stæmma bæk en aa
ampne potest riuus pocius fieri domitiuus
#8 Bättre gammal giäld, än ny saak.
i. e. gammal skulld är bättre at infordra, än at förswara nytt broth.
giäld: skuld → SAOB GÄLD 2) penning)skuld 3) (†) fordran
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
⇒ Swenske ordsedher (1604) #109:
Bettre är gamul geld, än ny saak.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1245:
Thet är bettre gamul geldh än ny sak.
Gammell gieldh … er altid bettre än ny saach. (1587) [cit. SAOB → GÄLD 3) a)]
Låle (1300-talet) #226: Bædræ ær gammel gældh æn gammel sagh
Debita sunt vetera veteri causa meliora
YFSv (ca. 1450) #198: bætra æro gamwl giæl en gamwl saak
debita sunt vetera veteri causa meliora
Kock [1892], s. 117:
”Debita utmärker […] här ej den skuld som jag själv har till någon annan,
utan den skuld som en annan har till mig, och ordspr. säger alltså:
»det är bättre att låta sin fordran innestå än ligga i långvarig process».”
#9 Bättre en trifwen stund, än en laat dag.
i. e. Man vthrättar offta meer på en willig stundh, än på en heel Dagh medh lättia.
trifwen → SAOB TREVEN, trevlig, trivsam
#10 Bättre eenögd, än blind.
i. e. Bland onda wilkor haar man giärna dhet bästa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #112:
Bettre är wara skälgh än blindh.
Låle (1300-talet) #584: Bædræ ær at wære skælier æn blindher
malo strabo stare quam cecuciens titubare
Låle (1300-talet) #914: Bædræ ær at væræ skæIl æn blindh
quam visus orbatum orbum magis expedit esse strabatum
YFSv (ca. 1450) #507: bætre ær skælgh æn blindh
Malo strabo stare quam cecuciens titubare
YFSv (ca. 1450) #831: bætra ær wara skælgh æn blindh
quam visus orbum magis expedit esse strabutum
skælgh → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 384: skiälgher (skyalglier. skyalger. skielgher. skälgher), adj. skelande, skelögd
Obs. strabo (lat.) / στραβών (grek.) = ”en skelögd man” och strabus = ”skelögd”,
således inte ”eenögd” som det står i Grubbs version.
— 68 —
#1 Bättre strax neeka, än länge lofwa.
i. e. Som man wille säya:
Lofwa icke länge dhet du strax kan gifwa.
[⋯]
#2 Bättre Krijgh, än owisz Frijdh.
i. e. Man lefwer säkrare wedh vppenbar feegd, än wedh en falskan Frijdh.
[⋯]
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
feegd → SAOB FEJD, strid, kamp
#3 Bättre lijtet och gott, än mycket som intet doger.
i. e. Som man wille säya:
Lijtet och gott smakar altijdh bäst.
[⋯]
doger → SAOB DUGA
#4 Bättre förekomma, än förekommas.
i. e. Ondt måste tijdigt föreböyas.
föreböyas: förebyggas → SAOB FÖRE– | –BÖJA, förebygga
#5 Bättre seent lähra, än aldrig.
i. e. Ingen är för gammal til lähra.
Ty man lährer medhan man lefwer.
[⋯]
#6 Bättre en Kaka med Roo, än twåå medh Oroo.
i. e. Som Salomon* haar sagt:
Bättre en rätt Kåål med kiärleek, än en giödd Oxe medh haat.
*Salomos Wijsheet, 15:17:
”Bättre är en rett kåål medh kerlek, än en gödd oxe medh haat.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 15:17]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #115:
Bättre är een koo medh roo, än tuå med oroo.
Låle (1300-talet) #750: Bædræ ær een koo meth roo en syw meth vroo
Pace pecus lene septem preit insita pene
YFSv (ca. 1450) #685: bætre ær een koo medh ro æn twa medh oroo
pace pecus lene septem preit insita pene
#7 Bättre hedna pannt, än Christna Troo.
i. e. Som man wille säya:
Lofwen kan ryggias: Men pant bär penningar heem.
lofwen → SAOB LOVEN, kredit; löfte, utfästelse, förbindelse
ryggia → SAOB RYGGA, bryta; låta gå tillbaka, omintetgöra
⇒ Swenske ordsedher (1604) #118:
Bettre tror iagh tin hedna pant, än tin Christelige tro.
Låle (1300-talet) #836: Bædræ troor iegh tijl heednæ pant æn thin cristnæ troo
plus vadio ciste fidei quam crebro sophiste
YFSv (ca. 1450) #770: jak tror bæthir hedhnom pant æn cristne tro
plus vadio ciste fidei quam credo sophiste
Läs i Låle-texten 836 tijt i st. f. tijl och credo i st. för crebro. (Kock [1892], s. 330)
— 69 —
#1 Bättre tijga, än tarflöst tala.
i. e. Med stillatijgande kan mycket förswaras.
Heeter fördenskull:
Praestat tacere, quam male loqui. Eras.
(”Att tiga är bättre än att illa tala.”)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #120:
Bettre är tija, än tarff lösz tale.
Låle (1300-talet) #857: Bædræ ær tawt æn tarweløsth mælt
Quam temere fandum magis arbitror esse silendum
Låle (1300-talet) #915: Bædræ ær tawth æn tarwæløsth sawth
Quam temere fandum magis arbitror esse scilendum
YFSv (ca. 1450) #782: bætra ær tighia æ tharffløst mælt
quam temere fandaum magis arbitror esse silendum
#2 Bättre snäll Tunga, än krwsat Håår.
i. e. Dhen som haar ett gott Läder, han går dher medh:
Men krusat Håår giör ingen wältaligh.
snäll → SAOB SNÄLL, snabb, kvick
läder → SAOB LÄDER / MUNLÄDER, talförmåga, mun
⇒ Swenske ordsedher (1604) #121:
Bettre är snell tungo, än kryllot håår.
#3 Bättre godh lycka, än högh börd.
i. e. Lyckan föllier intet altijdh herkomsten.
Man säger fördhenskull:
Dhen Lyckan råkar, han föhrer Brwden heem.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #123:
Bettre är godh lycka, än högh byrdh.
Låle (1300-talet) #1025: Bædræ ær godh lycke æn høw byrdh
Stemata celsigena superat fortuna serena
YFSv (ca. 1450) #951: bætræ ær godh lykka æn høgh byrdh
Stemata celsigena superat fortuna serena
#4 Bättre en siuk Dotter, än en vphängd Son.
i. e. Om dhen lefwande är altijdh något hopp til bättring,
ehuru swagh en är; Och heeter fördenskull:
Dum spiro spero. (”Så länge jag andas, hoppas jag.”)
Men om dhen döda är hoppet vthe.
Salomon* haar dherföre sagt:
En lefwande Hund är bättre, än ett dödt Leyon.
[⋯]
*Salomos Predicare, 9:4:
”[…] en leffuande hund är bätre än itt dödt Leyon.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 9:4]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #125:
Bettre är en kranck dotter, än en vphengd son.
Låle (1300-talet) #1042: Bædræ ær hoosleyen dotther æn vphængdher søn
Suspenso nata nato prestat violata
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
hoosleyen dotther (nata violata): forført / våldtagen dotther
vphængdher søn (suspenso nato [dativ p.g.a praestat]): som forbryder hængt søn.
☞ A. Hansen: Om Peder Laales danske ordsprog. Copenhagen 1991, s. 119:
Om søn og datter hedder det: Bædræ ær hoosleyen (dvs.: forført) dotther æn vphængdher (dvs. som forbryder hængt) søn 1042.
vphængdher → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 845: uphängia, v. [Fdan. uphængiæ] — upphänga i galge, på kors el. på annat sätt för aflifvande el. pinande.
#5 Bättre molcka Kohna, än slåna för Hufwud.
i. e. Bättre är lijtet länge nyttia, än alt på en gång ödha.
molcka → SAOB MJÖLKA / MOLKA
slåna (kontr.) = slå’na = slå henne
slåna för Hufwud → SAOB SLÅ 1) d) δ) med avseende på djur: bedöva genom slag i samband med slakt (stundom övergående i 24 b β: bedöva genom slag och slakta)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #126:
Bettre är koo molcka, än slå j huuffuth.
— 70 —
#1 Bättre dyrt kiöpa, än illa swälta.
i. e. Han swälter intet som dyrt kiöper.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #130:
Bettre är dyrt köpa, än illa suelta.
Låle (1300-talet) #356: Bædræ ær dyrt at købe æn illæ at swelthæ
far plus prosit emi quam famis ense premi
YFSv (ca. 1450) #318: bætra ær dyrth køpa æn swælta
far plus prosit emi quam famis ense premi
#2 Bättre skiära aff än öka til.
i. e. Som man wille säya: Stoort ämbne kan altijd minskas.
Item: Bättre för wid Mantel, än skarfwad.
ämbne ändrat från ämbete enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
ämbne: (deg-)stycke → SAOB ÄMNE 4) a) β) α’) om stycke av större deg avskilt för vidare bearbetning för sig
ämbne: stycke → SAOB ÄMNE B. 8) godtyckligt delbar och såsom del med helheten till sitt väsen överensstämmande materiell företeelse som utgör det varav föremål helt / delvis består / är sammansatt / tillverkat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #132:
Bettre är skära aff, än sköta widh.
#3 Bättre åga än önska.
i. e. Dhet är altijd bättre haa, än fåå.
Dhet wissa för dhet owissa.
Man säger och dher om skiämtzwijs:
Bättre Harekiött, än Fåhrekiött.
[⋯]
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
skiämptzwijs → SAOB SKÄMT– | –VIS, på skämtsamt sätt; skämtsamt, på skämt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #135:
Bettre är äga, än önska.
#4 Bättre förewaar, än effter snaar.
i. e. Effterråd är intet rådh.
Och kallas fördenskull aff Erasmo:
Post factum sapere. (”Att vara klok efter det att något är gjort.”)
[⋯]
förewaar → SAOB FÖRE– | –VAR, adj. förtänksam, försiktig
effter snaar → SAOB EFTERSNAR, adj. snabb / rask (i beslut / handling) efteråt, sedan det redan är för sent; efterklok
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1132:
Thet är bettre ware förrewar, än effter snar.
Låle (1300-talet) #807: Bædræ ær føræ at wæræ æn effther at kæræ
Prodest cautela plus quam postrema querela
YFSv (ca. 1450) #768: bætræ ær førra war en æffte snaar
prodest cautela plus quam postrema querela
Konungastyrelsen (ca. 1330): Är bätre wara firi war än äpte snar.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #79
Heliga Birgitta (1303-1373): Bätra är at vara fore var än äptir snar.
☞ Heliga Birgittas Uppenbarelser, utg. G. E. Klemming. Sthlm 1861, Bok 8, kap. 17, r. 20-21
[…] melius est esse ante cautum quam post pericula prudentem.
Revelaciones Lib. VIII, Cap. XVII:5. Edidit Hans Aili. Stockholm 2002, s. 112
#5 Bättre ett Ord före, än tije effter.
i. e. Förord bryta Laag.
[⋯]
förord → SAOB FÖRORD, undantag; föregående avtal resp. gjort förbehåll (vid en
transaktion) omintetgör tillämpningen av lagbestämmelser på den punkt avtalet / förbehållet gäller.
#6 Bättre lwtha, än stöta sigh i Dören.
i. e. Dhet är bättre wara ödmiuk, än taga skade aff höghfärd.
lwtha: luta sig → SAOB LUTA III. refl. 1) böja sig framåt / nedåt, intaga en lutande ställning
— 71 —
#1 Bättre Barnet gråter än Moderen.
i. e. Nyttigare är, at Barnet gråter för Rijset,
än Moderen för Barnsens olycka, som råkar vthaff sielffzwåld.
[⋯]
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
råkar vthaff: beror på → SAOB RÅKA I. tr. och intr. 11) d) i uttrycket råka utav något, ske på grund av / bero på något
sielffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD, olydnad
#2 Bättre sargad aff sin wän, än kyst aff sin owän.
i. e. Ett lijtet förtreet aff en wän, är aff mindre fahra, än smicker aff en fiende.
Salomon* haar fördhenskull wäl sagt:
At vppenbara straff är bättre än hemlig kiärleek.
*Salomos Wijsheet, 27:6:
”Vppenbara straff är bätre, än heemligh kerleek.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 27:5]
#3 Bättre straffa, än klaffa.
i. e. Vppenbart straff är bättre än heemligit förtaal.
[⋯]
klaffa → SAOB KLAFFA, tala illa om någon / något, baktala, bakdanta, förtala
#4 Bättre en swr wän, än en sööt fiende.
i. e. Dhen som är alt för sööter i munnen, han är giärna falsker i grunden.
[⋯]
— 72 —
#1 Bättre Bonde frijd, än Borgerlig krijg.
i. e. Dhet är bättre at lefwa fredligh bland dhe spaaka,
än i strijdh medh dhe orooliga.
fredligh (här som adv. (†)): fredligt, i fred → SAOB FREDLIG
spaaka → SAOB SPAK, fredlig, fridsam, stillsam, saktmodig
orooliga → SAOB OROLIG, som icke lever / kan / vill leva i lugn och ro / i fred med sina medmänniskor
#2 Bättre groff kaka, än intet smaka.
i. e. Hungrigh Maga är intet Bröd för swart.
Man säger och: Bättre små fiskar, än thomma diskar.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
hungrig maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
#3 Bättre Brödh än Foglesång.
i. e. Dhet nödigaste måste gå före.
Necessaria jucundis anteferenda.
(”Det nödvändiga måste ges företräde framför det angenäma.”)
Item: Panis prior prorâ. (”Bröd före festmåltid.”) Ulp.*
Bättre Maat, än målat Wägg. Ty målning mättar intet.
*Ulp. = Ulpianus, romersk jurist, d. 228 e. Kr.
#4 Bättre en gammal widh sitt Låår, än en vng i sitt Håår.
i. e. En åldrigh man medh sämia, är bättre än en vnger narr i kijff och träta.
#5 Bättre wara en dannemans frilla, än wara giffter illa.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Så gott är liggia nakot, som hafwa elakt på sigh.
danneman → SAOB DANNEMAN, hedersman
nakot → SAOB NAKEN
elakt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #962:
Så gott är liggia naken, som inthet haffua på sigh.
☞ Wahlund Osed och ordsed, Sthlm 1990, s. 163: » Det är bättre att vara ogift än olyckligt gift.»
#6 Bättre Harekiött, än Fåhrekiött.
i. e. Bättre haa, än fåå.
[⋯]
#7 Bättre penningalöös, än wänelöös.
i. e. Offta giöra goda wänner dhet som penningen intet kan vthrätta.
[⋯]
— 73—
#1 Bättre något såå, än intet fåå.
i. e. Dhen som intet såår vth, han skiäär intet heller opp.
något såå ändrat från något slå enl. Grubbs rättelser s. 916 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #103:
Bettre är nogot än inthet.
#2 Bättre dricka Wijn och wärfwa, än Watn och fördärfwa.
i. e. Dhet är fast bättre at giöra sigh gott aff winsten, än swälta wedh skadan.
wärfwa → SAOB VÄRVA, åstadkomma, åvägabringa (något)
fast (adv.): mycket → SAOB FAST D) 17) d) förstärkande bestämning till komparativ: mycket, långt, ännu
#3 Bättre fråga, än fara will.
i. e. Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
#4 Bättre Herren haltar, än Landet.
i. e. Bättre en lytter och waanskapad Regent aff Förstånd och Wijszdom,
än at Landet aff en däyeligh Herre skulle illa förestås.
[⋯]
Här medh är och förståendes, at dher någor skada och olycka skulle tilstöta
ett Land eller Rijke, då syntes bättre, at Herren lijde, än Landet.
En wälbetänckt Herre måste fördenskull, när Landet någon fahra åkommer,
intet fruchta för dhet som sägz:
Dulce mori pro patria dilecta. (”Det är ljuvt att dö för det älskade fosterlandet.”)
lytter → SAOB LYTT, ofärdig, vanför, oför
däyeligh → SAOB DEJLIG 2) (†) förnäm(lig), framstående
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): så att förstå [att] → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): något → SAOB NÅGON
lijde (pres. konj. sg.): må lida, lider → SAOB LIDA
#5 Bättre fattig medh ähran, än rijker med blygd.
i. e. Dhet är lostigare at gåå armood igenom medh behållen ähra och heeder,
än wara rijk och förmöghen medh neesa och waanheeder.
Skrifften (Prov. 19. v. 1 & 28. v. 6.) sägher fördhenskull:
Honeste pauperem esse melius est, quam injuste divitem.
(”Det är bättre att vara hedersamt fattig än orätt rik.”)
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
lostig → SAOB LUSTIG 3) som väcker välbehag / (djup) tillfredsställelse, ljuvlig, härlig
— 74 —
#1 Bättre lijtet medh roo, än ett otryggt Boo.
i. e. ut superius, En kaka medh roo, etc. (⇑ 68 #5)
#2 Bättre see wedh Ord, än hugg.
i. e. Bättre lyda warnig, än taga skada aff sin giärning.
Dherföre haar och Erasmus sagt:
Verba praestant verberibus. (”Det är bättre med ord än med hurringar.”)
see wedh: ta lärdom av → SAOB SE ⇒ VID dra lärdom / ta sig i akt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #129:
Bettre är see wid ord, än widh hugg.
Låle (1300-talet) #138: Thet ær bædre at sie wedh ordh æn wedh hwgh
Cede magis verbis ferulis quam deris acerbis
YFSv (ca. 1450) #119: bætra ær væia vidh ordh æn vidh hugh
Cede magis verbis ferulis quam deris acerbis
#3 Bättre död, än i sorgen lefwa.
i. e. Sorg giör swrt lefwerne.
Democritus* skal fördenskull hafwa sagt:
Vita sine festivitate, est longum iter sine diversorijs.
(”Ett liv utan festligheter är [som] en lång resa utan tavernor.”)
i. e. En långh reesa vthan Härbergen.
swrt lefwerne: dystert liv → SAOB SVÅR, tung, 5) a) β) plågsam / svåruthärdlig; 10) mörk / hopplös / dyster
* Democritus (ca. 460 – ca. 370 f.Kr.), grekisk, försokratiskt filosof,
och den främste representanten för den materialistiska, atomistiska skolan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #116:
Bettre är ware död, än medh sorgh leffue.
Låle (1300-talet) #845: Bædræ ær at døø æn meth sorgh at leffwæ
plus valet oppetere lugubre quam tempus habere
YFSv (ca. 1450) #745: bætra ær wæl dødh æn medh sorgh at lifwa
plus valet oppetere quam vite tedia flere
Jfr. ur ”Striden om Visby” (1449):
Bettre är dö
j eldenn rödha
änn ähra löss leffua
☞ Svenska medeltids dikter och rim, utg. G. E. Klemming. Sthlm 1881-82, s. 408, r. 172-174.
#4 Bättre drijfwa öken, än draga laszet.
i. e. Bättre sachta kiöra, än slääpa Laszet til bysz.
bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
⇒ Swenske ordsedher (1604) #131:
Bettre är köra, än draga.
Låle (1300-talet) #460: Bædræ ær at køræ æn at draffwæ
Hijs quam colla dare iuga letius est agitare
YFSv (ca. 1450) #400: bætra ær køra æn dragha
hiis quam colla dare juga lecius est agitare
#5 Bättre något härskt, än alt färskt.
i. e. Dhe gambla haa häller hafft något hängiandes wed Krokarna i wisthwset,
än hwar dagh gått til Torgs.
häller … än: hellre … än → SAOB HELLER
hängiandes [fsv. hängia] (s-particip med adverbiell funktion): hängande, som hängde
→ Söderwall Ordbok, 1, s. 554: hängia v. 2) hänga (intr.)
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #134:
Bettre är nogot herskt, än alt ferskt.
#6 Bättre ohämpnadt, än illa.
i. e. Som Man elliest säger:
Mången hämpnas så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
Dheraff pläghar man och säya:
Harm giör Helfwete.
#7 Bättra ondt med halfwa wärre.
i. e. Som man elliest säger: Gifwa rådt för illa sudet.
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
sudet → SAOB SJUDA, koka; ge rått för illa sudet få, lika gott / värre igen / betalt med samma mynt
Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #728:
Man skal icke betra ont medh halffua werre.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #6:
Man skal icke bättra ondt medh halffuo werre.
#8 Bättre blädia, än ryckia rooth.
i. e. Bättre molcka Koona. etc. (⇑ 69 #5)
Dhen som rycker vpp Rooten, han haar inga blad at wänta.
[⋯]
blädia → SAOB BLÄDA, avplocka / avbryta / avbeta / dyl. blad(en) av (växter), avblada
molcka → SAOB MJÖLKA / MOLKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #715:
Man skal blädia, och icke ryckia vp medh rötter.
Låle (1300-talet) #288: Me scal blædhæ kaalen oc eij oprøcke hanum meth rooden
Eradicandum non est olus ast mutilandum
Låle (1300-talet) #1176: Blædh saa kaalstocken at han maa andhet sindhz groo
vtere sic olere queat vt rursum subolere
YFSv (ca. 1450) #249: man skal blædhia kaalen ok ey skæra opp medh rotum
Eradicandum non est olus ast mutilandum
YFSv (ca. 1450) #1069: blæd swa kaal at han ii geen waxir
vtere sic olere queat vt rursum subolere
— 75 —
#1 Bättre mista en Tåå, än heela Footen.
i. e. Tagh bort dhet onda, så blijr Kroppen sund.
Skär heller aff en lemm, än heela Kroppen skal fördärfwas.
[⋯]
heller (gradförhöjnning till gärna): hellre → SAOB GÄRNA
#2 Bättre miszvndt än beklagadt.
i. e. Dhen rijke miszvnner man offta hans wälgång:
Men Dhen fattige blijr altijd beklagad för sin armood.
Erasmus haar fördenskull sagt:
Invidiosum esse praestat, quam miserabilem.
(”Det är bättre att vara avundad än eländig.”)
[⋯]
#3 Bättre ett qwintin lycka, än ett skålpund wett.
i. e. Offta blijr meer vthrättat genom lyckones favor,
än medh stoor wijszdom.
Sed conjuncta valent. (”Men förenade är de starka.”)
qwintin → SAOB KVINTIN, 3,329 gram; i uttryck som beteckna något såsom mycket ringa / obetydligt, uns, gnutta
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
skålpund: stor vikt, ”stort mått”
#4 Bättre blij hemma medh en skam, än gåå i byy medh twåå.
i. e. Bättre stämma i Bäcken än i Åån.
Item: Bäst stilla dhet onda förr än dhet blijr wärre.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 76 —
#1 Bättre blåsa på Gröten, än bränna sigh.
i. e. Man får intet wara så heeter och hastig vthi en saak.
[⋯]
#2 Bättre söria före, än effter.
i. e. Dhen som tijdigt bär försorg, han förekommer mycken efftersorgh,
heeter fördhenskull: Förewaar, är bättre än efftersnaar.
[⋯]
#3 Bättre lijda orätt, än giöra.
i. e. För bättre samweet skull:
Dherföre haar och Cicero* sagt:
Praestat injurias ferre, quam inferre.
(”Det är bättre att bära oförrätter än att tillfoga [dem].”)
[⋯]
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
#4 Bättre skada, än orätt wunnet.
i. e. Skada kan fulle förwinnas:
Men illa fånget giör ondt samweth, och går illa aff.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
förwinnas → SAOB FÖRVINNA, besegra, betvinga
#5 Bättre första wreden än den sidsta.
i. e. At neeka och vthstå ens begiäran strax, är bättre medh första owillian,
än låhna, och sökia sedan sitt igen medh största förtreet,
som i gemeen skee pläghar: Och heeter då effter Ordspråket:
Låna sin wänn, och kräfwia sin owän.
[⋯]
Medh dhen meeningen plägar man och säya: (⇓ 77 #1)
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 77 —
#1 Bättre en lijten Wrede, än en stoor skadha.
idem.
#2 Bättre Penningalös, än Ährelös.
i. e. Fattighdomen är intet ähran til meens.
til meens: till men → SAOB MEN 1) b) till skada / avbräck / förfång / olägenhet / hinder
#3 Bättre Maat, än målat Wägg.
i. e. Målning mättar intet.
Item: Bättre Bröd, än foglesång.
#4 Bättre wända, än illa löpa.
i. e. Ut superius: Bättre stämma i Bäcken. etc. (⇑ 67 #7)
[⋯]
#5 Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
i. e. Dhen trefwar som intet seer, och frågar som intet weet.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #127:
Bettre är förspöria sigh, än förgiöra sigh.
#6 Bättre frija en brotzligh, än dömma en oskyldigh.
i. e. Medh bättre samweeth släppes en saaker, än en brotzligh drages til straffet.
Ty dhen skyldighe finner fulle ändå sin tijdh, och vndlöper intet näffsten.
[⋯]
Men öfwer dhen osyldige hämpnas Gudh sielff:
Och säger fördenskull: Min är hämpnden.
dömma: döma → SAOB DÖMA
saaker → SAOB SAKER, skyldig till ett visst brott / en viss förseelse / synd
näffsten → SAOB NÄPST, straff, bestraffning, minnesbeta, ”läxa”
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
— 78 —
#1 Bättre gåå en lijten krook, än wäta sin brook.
i. e. Säkrare är at gåå något omkring, än genast åth fahran.
Man säger fördenskull:
Trita via est omnium tutissima.
(”Den upptrampade vägen är den mest skyddade av alla.”)
[⋯]
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
#2 Bättre fåå wänner tryggia, än många som gå til ryggia.
i. e. Dhet är säkrare, at haa en wän at lijta på i nöden, än många ögnewänner.
[⋯]
gå til ryggia → SAOB RYGG 5) α’) i uttryck som ange att någon drar sig tillbaka / undan (från någon)
#3 Böllia, lährer höllia.
i. e. Aff skadan blijr man wijs.
Item: Brändt Barn skyr Elden. ☞ 58 #4
När man faar til Siöös, och wågen slår in, så at man blijr wååth,
så taar man sigh en annan gång bättre til wara.
Man säger fördenskull i Scholan:
Post hac ero cautior. (”Efter detta kommer jag att vara försiktigare.”)
böllia → SAOB BÖLJA
höllia → SAOB HÖLJA
siöös: sjöss → SAOB SJÖ
#4 Böön och Troo, får Oxe och Koo.
i. e. En trogen Böön är aldrigh fruchtlöös.
[⋯]
#5 Böön är dyraste kiöpet.
i. e. Intet kiöpes dyrare än medh Böön.
[⋯]
#6 Böthe medh Kropp, dhen ey haar Koo.
i. e. Dhen som intet haar wärde, han lijde på Kroppen.
Qui non habet in aere, luat in corpore.
(”Den som inte har kopparmynt må gottgöra med kroppen [kroppsarbete].”)
lijde (pres. konj. sg.): må lita → SAOB LITA (lijda)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #150:
Böte medh krop, ey haffuer koo.
Låle (1300-talet) #987: Han scal gælle meth kropp eij haffwer koo
Si boue cassus eris corpus lue debitor eris
YFSv (ca. 1450) #900: han gælle krop thær ey hawir koo
Si boue cassus eris corpus lue debitor eris
⇑
D
— 79 —
#1 Dagar minska sorger.
i. e. Medh tijden förgår mycket bekymmer.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #157:
Dagarne blidke sorgen.
blidke → SAOB BLIDKA 3) (†) mildra, lindra
#2 Dagar giöra arbete.
i. e. Långlig tijdh vthrättar swår ting.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #177:
Dager gör arbete.
#3 Dagen kommer fulle, fast Haanan intet gaal.
i. e. Tijden blijr fulle wedh sitt lopp, fast man intet hörer Timmeklåckan.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
haanan → SAOB HANE, tupp av tamhöns
#4 Dantzar mätter maaga, och icke blåå mantel.
i. e. Hungrig gåår intet giärna til dantz, fast han haar brähmade kläder.
Heeter altså: Nemo saltat sobrius. (”Ingen dansar nykter.”)
[⋯]
maaga: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
blåå mantel → SAOB BLÅ: uttrycket blå mantel benämning på ett stundom till högtidsdräkten hörande klädesplagg
brähmade → SAOB BRÄMA, pryda, smycka, sira
#5 Dhet är icke strax sommar med en Swala.
i. e. Ett exempel giör ingen regul.
Una hirundo non facit ver. Eras. (”En svala gör ingen vår.”)
[⋯]
regul → SAOB REGEL
— 80 —
#1 Dhet är icke strax dagher, at en Fogel qwittrar.
#2 Dhet som giömmes i Snöö, kommer vp i thöö.
i. e. Dhet onda som länge ligger löhnt, kommer omsijder i Dagzliwset.
[⋯]
löhnt → SAOB LÖNA, dölja, hemlighålla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1080:
Thet öpenbaras j töö som gömes j snöö.
Låle (1300-talet) #931: Thet kommer gærne opp i thøø som man fiælær i snøø
Rem quam nix celat pulsa niue terra reuelat
YFSv (ca. 1450) #845: thet kombir ok op vndhir snio fiælas
Rem quam nix celat pulsa niue terra reuelat
#3 Dhet måste gåå som Gudh wil haa.
i. e. GUdz willia winner altijdh waadet.
Ehwadh man sätter sigh före, eller vthwällier, så gåret lijkwäl effter Gudz willia.
[⋯]
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
#4 Dhet bekommer honom, som Hunden gräset.
i. e. Dhet löper honom illa aff. Lijka som när Hunden äther grääs,
så blijr han dheraff siuker.
[⋯]
bekommer → SAOB BEKOMMA 5) b) i fråga om någons hälsotillstånd / allmänna kroppsliga befinnande: inverka på, hava (gott / dåligt) inflytande på (någon)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #197:
Dett skal komma tigh wäll, som hunden gräset.
#5 Dhet kommer snart til, at en drucken man dantzar.
i. e. När man wedh lust begår något forseende, så swaras her medh
såsom til enskyllan: Lijka som en drucken icke är obenägen til en dantz.
[⋯]
Man plägar och elliest säya: Man giör mycket för sälskap skull.
forseende: förseende (1677)
enskyllan: entskyllan, ursäkt → SAOB ENTSKYLLAN, undskyllan; ursäkt
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
⇒ Swenske ordsedher (1604) #915:
Sachta kommer thet til at en drukenman dandzar.
sachta → SAOB SAKTA 8) helt visst; utan tvivel; säkerligen; nog
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1247:
Thet komber snart till at en drucken man dandzar.
drukenman 1604 ändrat till drucken man 1636.
— 81 —
#1 Dhet minskas altijdh som tages aff.
i. e. Dher man altijdh plåckar aff, och intet lägges til,
Dhet blijr en gång alt.
alt: allt, förbrukat → SAOB ALL ⇒ IX. 1) a) om förråd och dyl.: förbrukad, förtärd, slut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #208:
Enn minskas ther aff tax.
tax (pres. pass. ind. sg.): tags → SAOB TAGA
#2 Dhet är intet länge, at Kattan samm öfwer Sundet,
rumpan är ännu wååt.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Man känner fulle Koon, som Kalfwen baar.
Item: Han är ännu wåter baak Öran.
i. e. Ny vthflugen.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
öran (1665): örat (1667)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1011:
Thet är icke länge sedan kattan sam öffuer sundet, ty rompan ähr wååt än nu.
#3 Dhet feeta wil giärna flyta ofwanpå.
i. e. Dhen stålte wil giärna sittia främst. Paddan wil åth höghsätet.
Dheraff plägar man och säya, när en owärdigh draghes fram:
Aldrigh är dagen så lång at Paddan icke kommer i höghsätet.
Doch pläga offta sådana främsta omsijder blij dhe yttersta.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1056:
Thet feeta wil altidh flyta öffuerst.
Låle (1300-talet) #14: Thet fedhe wijl al tijd oppæ wæræ
abdomen sursum presentat coctile cursum
Låle (1300-talet) #498: Thet feedhe wil gernæ oppæ wære
Jnter lixata superemanant adipata
YFSv (ca. 1450) #28: thet fætha wil alth vppe flyta
abdomen sursum presentat coctile cursum
YFSv (ca. 1450) #436: thet feta wil alt vppe flyta
jnter lixata superemanant adiphata adipata
#4 Dhet digh intet bränner, behöfwer du intet blåsa på.
i. e. Som man pläghar säya:
Bekymbra dig intet om Nürnberg*, du haar dher ingen steen.
Dhet enom intet wedkommer, bör man inte bekymbra sigh om.
Elliest mööter honom ett annat Ordspråk som säger:
Främmande Sorger, är onödigt bekymmer.
*Nürnberg: se 43 #3
ingen steen → SAOB STEN, ingen sten, i fråga om (fast) egendom: icke något alls, ingenting
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1164:
Thet tig inthet brenner ther bläsz inthet vppå.
bläsz (imper. sg.): blås! → SAOB BLÅSA
— 82 —
#1 Dhet som twå wetha, kommer snart til dhen tredie.
i. e. Sqwaller stadnar intet i näste Byy.
[⋯]
stadnar → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
#2 Dhet war fulle ärnadt, men icke ödhe.
i. e. Dhen gambla Werlden haar aff öfwertroo hållet så före,
at alt dhet som en Menniskia wederfohres, skulle wara henne såsom
ett fatum eller ödhe, som intet stode til at vndwijka,
dhet dhe haa kalladt skiäpna.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
ärnadt (perf. part.): avsett → SAOB ÄRNA 1) e) (†) i p. pf. i mer / mindre adjektivisk användning, med konkret huvudord betecknande det som är avsett att bli till / som någon är avsedd att bli: tilltänkt / tillämnad […]
ödhe (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämt → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl.,(†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
wederfohres: vederfors → SAOB VEDER- | -FARAS (dep.) hända / drabba (någon)
skiäpna → SAOB SKEPNAD, öde, ödeslott
Dhet war fulle ärnadt, men icke ödhe. ~ Det var helt visst avsett men inte förutbestämt. ~
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1123:
Thet war tigh wel achtat, men thet war tigh icke ödhe.
≈ Det var säkert avsett för dig, men det var inte förutbestämt för dig. ≈
tigh (oblik, ”böjd”, form av tu: dig → SAOB DU
… war tigh (tigh: dat. ethicus = för dig): … var för dig
wel: säkert → SAOB VÄL I. såsom adv. A. såsom sättsadverbial och i användning som närmast ansluter härtill. 1) j) såsom bestämning till verb (eller motsvarande (participiellt) adj.) med betydelsen: veta / förstå / minnas / känna (till) / förnimma / erfara och dyl., ofta mer eller mindre liktydigt med: i hög grad / till fullo / ordentligt, även dels: tydligt / klart, dels (särskilt i förbindelse med veta): säkert / med säkerhet
achtat: avsett → SAOB AKTA III. c) (†) med dubbelt obj.: ämna, tillämna, tilltänka (någon något), avse (något) för (någon / något)
… war tigh icke (tigh icke: dat. ethicus = inte för dig): …var inte för dig
ödhe (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämt → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
— 83 —
#1 Dhet är intet gifwet, som fattigh kohna spinner före.
i. e. Swårt nogh förtiänt dhet man arbetar före.
[⋯]
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
#2 Dhet warar sachta ett Fougdeskiffte.
i. e. Dhet är obeständigt. Taget aff Fögderij, som snart ombytes;
Serdeles när ämbetet miszbrukas.
#3 Dhet warar så lijtet, at fattigt folck haar något.
i. e. Som man wille säya:
Dhen fattigas Jwl räcker intet til Påsk.
Ringa förrådh är snart förtärt.
#4 Dhet ena goda kastar intet bort dhet andra.
i. e. Man neekar intet giärna til Dhet som gott är,
fast man haar mycket förr.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #244:
Thet ena goda kastar icke thet andra borth.
— 84 —
#1 Dhet loket til dhen byttan.
i. e. Hwart effter annat.
Dhen taskan wedh dhet bältet.
[⋯]
Sallaten effter Munnen.
[⋯]
loket: locket → SAOB LOCK
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#2 Dhet står alt på en godh vthtydare.
i. e. Alla förstå, eller vthtyda icke en ting lijka wäl.
[⋯]
Man sägher och dherom vthi ett Swänskt Rijm:
Dhen man är wijs och mycket snill,
Som alt til bästa tyda will.
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
#3 Dhet Ögat seer, dhet troor och Hiertat.
i. e. Ögat är ett trooget witne.
[⋯]
#4 Dhet Ögat intet seer, gråter intet Hiertat.
i. e. Fåfängt söria dhet man aldrig sågh.
[⋯]
gråta (trans.) → SAOB GRÅTA, begråta
⇒ Swenske ordsedher (1604) #471:
Huad ögat icke seer, thet kan hierta icke gråta.
— 85 —
#1 Dhet är intet så lätt at springa i Gudz Rijke.
i. e. Man får intet dantza på Rooser dher inn; Vthan heeter som Erasmus haar sagt:
Per aspera ad ardua. (”Genom besvärligheterna mot höjderna.”)
Genom Korsz och Bedröfwelse tränger man sigh dijt.
Ty dhet ewiga Lijwet är en GUdz gåfwa. Dherföre haar och Skrifften* sagt:
Non est volentis, nec currentis, Sed est Dei miserentis.
(”Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande.”) (Bibel 2000)
[⋯]
Dhetta Lijfwet kallas fördenskull icke obilligt:
Vallis lacrymarum; En Jämmerdaal.
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
*Skrifften: Paulus brev till romarna, 9:[15-]16 ☞ Bibliorum Sacrorum Editio, Rom. 9:16:
Moysi enim dicit: ”Miserebor, cuius misereor, et misericordiam praestabo, cui misericordiam praesto.
Non est volentis, nec currentis, sed est Dei miserentis.”
Ty han sägher til Mosen: Hwilkom iagh är nådheligh, honom är iagh nådheligh;
Och offuer hwilken iagh förbarmar migh, offuer honom förbarmar iagh migh.
Så ståår thet nu icke til någors manz wilia eller lop, vthan til Gudz barmhertigheet.
(Gustav Vasas bibel 1541)
Han säger ju till Mose: Jag skall förbarma mig över vem jag vill och vara barmhärtig mot vem jag vill.
Alltså kommer det inte an på människans vilja eller strävanden utan på Guds förbarmande.
(Bibel 2000)
#2 Dhet är intet borta man gieer sin grijs.
i. e. Som man älliest plägar säya:
Munka Soo, munka Korn.
Dhet är intete förlorat dhet man giör sin wän til goda.
Lijka som när något spilles i Hwshållet,
och ens egen Boskap får dher gagn aff, så hålls dhet intet wara förspilt.
[⋯]
#3 Dhet man gierna hörer, dhet troor man snart.
i. e. Medh ett Hufwudhåår, dragz man dijt man giärna wil.
Item: Dhet man giärna seer, dhet håller man och medh.
Hoc facile credunt quod nimis miseri volunt.
(”Det de eländiga alltför mycket önskar tror de med lätthet på.”)
#4 Dhet tiuter alt som aff Vlfwen kommer.
i. e. Art föllier giärna art.
Item: Är en godh, så äre dhe alla goda, sade han som sålde Wargvngarna.
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1107:
Thet tiuter alt aff vlffuen kommit är.
Låle (1300-talet) #433: Saa tywdher vngher wlff effther som gamel fore
germen patrizat lupus vt resonans vlulizat
Låle (1300-talet) #1196: Thet tywdher alt aff wlffwe ær kommendh
vllulat vnisono clamore lupina propago
YFSv (ca. 1450) #391: thet thiwtir alt aff wluom ær komith
germen patrizat lupus vt resonans vlulizat
YFSv (ca. 1450) #1084: thet thiwthir alt aff wlffwe kombir
vllulat vnisono clamore lupina propago
wluom → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [wluom]
— 86 —
#1 Dhet man taar vhr Grytan, får man intet på Faatet.
i. e. Dhen löhn som tags förvth, får man intet på stämpnedagen.
Dhet man således nyttiar förvth kallar Erasmus,
de Veru rapere. (”Rycka från [stek-]spettet.”)
i. e. Nappa Steeken aff spettet.
Kan och förstås om dhen som anticiperar något aff Brwden för Bröllopet.
stämpnedagen → SAOB STÄMMODAG, ”avlöningsdag”
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#2 Dhet som icke är syyn wärdt, dhet är icke heller penningar wärdt.
i. e. Man må jw besee sitt kiöp, förr än penningar tällias.
[⋯]
iw: alltid → SAOB JU 1) (†) alltid; alltjämt; ständigt
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
tällias → SAOB TÄLJA, räkna
#3 Dhet goda giörs aldrigh förmycket.
i. e. Man måste intet leedas widh at giöra gott.
[⋯]
förmycket (sammanskrivet): för mycket
leedas → SAOB LEDAS, känna leda, tröttna på
#4 Dhet wäger alt som wedhänger.
i. e. All ting haar sitt beswär, ehuru ringa dhet och kan wara.
#5 Dhet hwijta folcket thol så lijtet.
i. e. En förwijtelse emoot weeklingar, som thola hwarken warmt eller kalt.
[⋯]
hwijta → SAOB VIT
Dhet hwijta folcket: ”fint folk” ???
// vek, veklig; ren, som inte är klädd i ”blåställ” (arbetskläder)
”Gråå och blåå, är Bonden bäst” (278 #4), dvs. ”fint folk” ??? \\
#6 Dhet Soon bryter måste Grijsen betala.
i. e. Barnet måste offta vndgiälla Faderens broth.
[⋯]
Man säger och: Dhen ena rööter, dhen andra bööter.
[⋯]
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
vndgiälla → SAOB UMGÄLLA / UNDGÄLLA, bära följderna / ta konsekvenserna av (något)
broth → SAOB BROTT
rööter → SAOB RÖTA, (genom vårdslöshet / försummelse) vålla röta
bööter → SAOB BÖTA, laga, reparera, lappa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #823:
Offta geller grijsz thet som gamble suin bryte sönder.
Låle (1300-talet) #1049: Offthe gæller grijss thet gammel swijn giordhe
Sepe luet porci facinus procellus adulti
YFSv (ca. 1450) #894: opta giællir griis thet gamal swin haffua til giorth
Sepe luet porci facinus porcellus adulti
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): swa giälda grise gambla swina
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 272, rad 8402.
— 87 —
#1 Dhet wår HErre beskärer, står intet S. Per emoot.
i. e. Dhet Gudh will hafwa fram, ståår intet til at hindra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #488:
Huad som Gudh haffuer beskärt thet kan icke S. Peder affuende.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #491:
Huad Gudh will fram haffue, thet kan ingen förtage.
#2 Dhet war intet fohlat på hans Stall.
i. e. Dhet är intet aff hans Afwell. När man seer en hafwa något
kostbahrt ting, som hans stand och förmögenheet är olijkt;
Och man haar tanckar om illa fånget, så sägher man,
at dhet intet är fohlat på hans stall. Som man wille säya:
Dhet är honom något förhögt.
afwell → SAOB AVEL, boskap
stand: stånd → SAOB STÅND A. 12) om samhällsklass / samhällsgrupp
förhögt (sammanskrivet): för högt
#3 Dhet man sparar för sin Munn, dhet äta Katter och Hund.
i. e. Otijdigh kargheet faller offta i skarnet.
Man sparar offta wisthwset, til dhesz alt är förderfwadt,
härsket och halffruttet, på dhet alt må blij drygt:
Och blijr då wist drygt, när ingen kan äthat.
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
kargheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
wisthwset → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
äthat (kontr.) = ätha’t: ätha dhet
— 88 —
#1 Dhet niugger gieer, må raggen tiggia.
i. e. Ondt få något aff dhen kariges swett.
Om sådana plägar man säya:
Han gieer intet fäm Sillar på ett Faath.
Item: Han gieer 2. faath thom, och dhet tredie intet vthi.
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
kariges → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
swett → SAOB SVETT: metonymiskt om resultatet av någons arbete
#2 Dhet orätt fåås, medh Sorg förgås.
i. e. Illa fånget är snart förgånget.
[⋯]
Ingen Låås är så starck, som kan hålla en orätt penning inne,
medh mindre han jw draar tije wälfångne medh sigh vth.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1081:
Thet man medh synden fåår, thet medh sorgen förgååsz.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540), s. 302-303:
Och thet som orett fåås, thet medh sorghom förgåås.
Konungastyrelsen (ca. 1330):
Alt thet man medh syndom få Thet skal medh sorghom förgå.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #30
Låle (1300-talet) #934: Thet man meth syndh faar thet meth sorghen gaar
Res male quesita sepe recedit ita
YFSv (ca. 1450) #849: thet man medh syndom ffaar thet medh sorghum forgaar
Res male quesita sepe recedit ita
#3 Dhet onda får altijdh tilfälle.
i. e. Dhen illa willl giöra, han får snart orsaak.
Male facere qui vult, nusquam non causam inveniet. Publ.*
(”Den som vill skada kommer alltid att finna en anledning.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Malefacere qui vult …
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Dhet onda lodhar giärna wedh.
i. e. Synd och Ondskan wil giärna föllia Menniskian.
Heeter altså: Mundus in maligno positus. (”Världen är försatt i ondska.”)
Och som Syrach* säger:
Dher man sichtar, blifwa sådorna qwarr.
lodhar → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
sådorna → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
qwarr → SAOB KVAR
*Jesu Syrachs Book, 27:5:
”Tå man sichtar, så bliffua sådhorna quarra […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 27:4]
#5 Dhet onda söker giärna sällskap.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
[⋯]
#6 Dhet är hughswalelse at gråta.
i. e. När man får klaga sin Nöd medh Thårar, så lättas offta sorgen.
[⋯]
hughswalelse → SAOB HUGSVALELSE, tröst
— 89 —
#1 Dhet något dröyes, kommer och til nöyes.
i. e. Dhet som långsampt kommer, dhet kommer och til måtta.
Heeter fördenskull:
Quod differtur, non aufertur. (”Det som skjuts upp, upphävs inte.”)
[⋯]
Item: Länge borgat är intet skiänkt.
kommer … til måtta → SAOB MÅTTA 3) a) α) komma till nytta / väl till pass, passa (bra)
borgat → SAOB BORGA, lämna som lån, låna ut
#2 Dhet godh nätzla skal blij, måste bränna i tijdh.
i. e. God krook måste bittida krökas.
[⋯]
bittida → SAOB BITTIDA, i tid, tillräckligt tidigt
#3 Dhet är icke alt i Speyelen som synes.
i. e. Icke alt sannt, som sanning är lijkt.
Lijka som en Speyel representerar fulle ens Menniskias Ansichte:
Men är dher lijkwäl intet inne.
[⋯]
Man får fördenskull intet altijdh döma effter vthwärtes anseende:
Ty Trollen boo och i heligom hwsom.
Man säger och dheraff:
Skoda intet Hunden effter håren.
speyel → SAOB SPEGEL
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
menniskias: människas → SAOB MÄNNISKA
ens menniskias (kongruensböjning): en människas
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
heligom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): heliga → SAOB HELIG
hwsom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): hus → SAOB HUS
#4 Dhet tiähnar illa, at poikar löpa medh Skiägg.
i. e. När vnga och owettigha råka wedh ett alfwarsamt ämbete,
så mister ämbetet sin respect;
Och då säger man, at Poikar löpa medh Skiägg.
Man brukar dhet och, när man seer smått folck bära långa Swärd.
[⋯]
poikar: pojkar → SAOB POJKE
— 90 —
#1 Dhet är icke så stoort Vnder, at Åsnan bär en Gullsäck.
i. e. Som man wille säya: Man finner och fulle rijke Narrar.
Wår HErre gieer och stundom skratten en Gullklimp.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
skratten → SAOB SKRATTE, tok, dumbom; narr, gycklare
#2 Dhet man lyster åth, kommer aldrig försnart.
i. e. Dhet man medh begiärligheet åstundar, kommer enom intet förhastigt til handa.
[⋯]
försnart (sammanskrivet): för snart
lyster åth → SAOB LYSTA, lysta åt, ha lust till; längta efter
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
förhastigt (sammanskrivet): för hastigt
#3 Dhe gambla haa icke heller warit fåånar.
i. e. När en part aff nyia Werlden, allena weele heetas klooke,
och förachta dhe gamblas wijse och wälmeente Actioner,
då plägar man möötha dem medh sådant Ordspråk:
Authoritas majorum non est contemnenda.
(”De äldres auktoritet bör ej föraktas.”)
[⋯]
#4 Dhet är honom i Kiöttet buret, och intet i Kläderna skuret.
i. e. Dhet som i naturen är inplantadt, är ondt at vthroota.
Dheraff säger man och medh Poëten:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
— 91 —
#1 Dhet man såår vth i vngdommen, dhet skiäär man vpp på ålderen.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
[⋯]
Lährer man och något i vngha åhren, så winner man och fruchten
dher aff på gambla dagar.
#2 Dhet lijder medhan dhet skrijdher.
i. e. Dhen kommer och fram, som Oxarna drijfwer.
Sachta Wädher förer och Skippet i hambn.
lijder: går framåt → SAOB LIDA 1) röra sig framåt, skrida fram; gå (framåt)
skrijdher: går långsamt → SAOB SKRIDA 1) förflytta sig / gå med en långsam och jämn, glidande rörelse
#3 Dhet sööta haar offta en swr efftersmaak.
i. e. Lyckan och olyckan, bära hwar andra på Ryggen.
i. e. Dhe föllias giärna åth.
[⋯]
#4 Dhet hielper alt som sqwälper, sade han som swälgde Frööen.
(Jfr. 482 #1: Dhet hiälper alt som sqwälper, sadhe Käringen som swalg Fröen.)
i. e. Lijtet och lijtet, ökar hoopen.
frööen: grodan → SAOB FRÖ, groda
swälgde / swalg (impf. ind. sg.): svalde → SAOB SVÄLJA (swälga)
— 92 —
#1 Dhet blijr fulle en gång alt, som gambla Gåsen warp.
i. e. Dhe gamblas drag, kan snart förslösas.
Är en förwijtelse emoot ödesamt folck, som drijsta på stort arff:
Och meena dhet aldrigh kunna blij alt.
fulle (adv.): förmodligen → SAOB FULLER
blijr … alt: tar … slut → SAOB ALL IX. 1) a), om förråd och dyl.: förbrukad, förtärd, slut
warp (impf. ind. sg.): värpte → SAOB VÄRPA
drag (verbalsbst. till DRAGA) → SAOB DRAG 2) (†) hopsamlat förråd
ödesamt: slösaktigt → SAOB ÖDA, v., A v l e d n.: ÖDSAM, adj.1, / ÖDESAM, adj.1 […] förödande; dels: slösaktig, dels: tidsödande
drijsta på → SAOB DRISTA: på förtrösta, lita, förlita sig på, sätta sin lit, sitt hopp till
#2 Dhet Hunden haltar och Kiöpmannen swär,
är stundom lijka mycket troandes.
i. e. Lijka som Hunden vndertijden haltar aff en waana;
Altså swär och Kiöpmmannen stundom för sin fördel skuld.
Ty Synden will giärna trängia sigh in emellan kiöparen och sälliaren.
[⋯]
troandes (s-particip med adverbiell funktion): att lita på → SAOB TRO A. 1) a) lita på; förlita sig på
lijka mycket troandes: lika mycket att lita på
vndertijden → SAOB UNDERTIDEN, tidvis; ibland; emellanåt
#3 Dhet onda mins man längst.
i. e. Menniskian inclinerar aff naturen til dhet onda.
[⋯]
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
inclinerar → SAOB INKLINERA, vara böjd / benägen / fallen (för något / att göra något)
#4 Dhet onda låter lät giöra sig.
i. e. Wägen til ondt, är altijd jämpn.
[⋯]
lät: lätt → SAOB LÄTT
jämpn: jämn → SAOB JÄMN
#5 Dhet man intet kan fåå, är bäst at wända hoghen ifrå.
i. e. Man måste intet sträfwa effter omöyelig ting.
[⋯]
hoghen → SAOB HÅG, benägenhet, lust
ifrå → SAOB FRÅN
— 93 —
#1 Dhet målet är illa troandes, som Ormen brukade i Paradijs.
i. e. Som man wille säya:
Dhen Räfwen troor, han blijr wist swijken.
Dhen bör intet troos som vmgår medh list.
målet → SAOB MÅL, tal
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
Dhet målet är illa troandes…: Det talet är inte att tro på
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#2 Dhe blij icke alla Präster som i Scholan gåå.
i. e. Dhe haa intet alla Prästekiött.
[⋯]
#3 Dhe sofwa intet alla som snwsa.
i. e. Skrymtare äre intet alla dher dhe synas.
[⋯]
snwsa: snarkar → SAOB SNUSA 1) andas hörbart genom näsan under sömnen
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #1175: Man soffwer eij alth thet man skrydher
vt stertit sompnis non dormit firmiter omnis
YFSv (ca. 1450) #1102: man soffwir ey alt thet man snarkar
vt stertit sompnis non dormit firmiter omnis
— 94 —
#1:a Dhe tiggia vthi en säck.
i. e. Dhe hålla tilhopa. Dhe föra ett rådhslagh.
Wedh lijka förståndh säger man och:
#1:b Dhe liggia vnder ett täckie.
#1:c Dhe koka i en Grytha.
#1:d Dhe qwäda en Wijsa
#1:e Dhe blåsa i ett Horn.
(Jfr. ”När många tigga i en säck, så blir han slutligen full.” Granlund Ordspr., ca. 1880)
#2 Dhen är icke wärd dhet sööta, som aldrig haar smakat dhet swra.
i. e. Som man wille säya: Ondt och gott måste hållas.
Dhervppå lyder och gemeene Versen: Dulcia non meruit qui non gustavit amara.
(”Den har inte förtjänat det ljuva som inte har smakat det bittra.”)
Item aff Publio*: Fer difficilia, ut facilia levius feras.
(”Uthärda det som är svårt, så att du lättare kan uthärda det som inte är svårt!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Feras difficilia …
Dhen intet ondt haar lijdit, han borde icke heller niuta dhet goda.
[⋯]
Dhen som wil ätha Ägg, han måste och lijda at Hönan kaklar.
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
kaklar → SAOB KACKLA
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Dhen wäl smörier han åker lätt.
i. e. Den röda smörian läker mång Såår.
(Jfr. 137 #3: Dhen som rätt weet at bruka muthor, han blijr fulle hulpen.)
Den som haar lärdt kiänna Melchisedecks Faar, han får fulle snart Bröd.
Erasmus haar fördhenskull sagt:
Currus illinitus stridet. (”Osmord vagn gnisslar.”)
Osmord Wagn knarrar giärna.
[⋯]
röda → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
illinitus 1677 i stället för felaktiga illenitus 1665
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1002:
Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
— 95 —
#1 Dhen wijdt faar, blijr mycket waar.
i. e. Dhen mycket seer, han lährer något.
[⋯]
wijdt (adv.): vitt → SAOB VID 1) e) vida omkring / långt bort
waar: varse → SAOB VAR 1) varse / uppmärksam på / medveten om (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #432:
Hoo som wijd far, han warder mykit war.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1133:
Then ther wida faar han bliffuer mykit war.
#2 Dhen först kommer, han först maal.
i. e. Dhen effter kommer han effter faar.
[⋯]
Dhen seent kommer får elackt säthe.
[⋯]
faar → SAOB FÅ: efter får, får efteråt / senare
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Dhen som sofwer dhet rödha aff Solen,
han mister dhet feeta aff Kåhlen.
Item: Laater man får magran Kåhl.
Laat hand giör arman man.
Dhen sömnigt arbetar, han äther smala bethar.
[⋯]
sofwer dhet rödha aff solen → SAOB SOL, sover till efter soluppgången
smala → SAOB SMAL, liten; obetydlig, ringa
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
#4 Dhen förste bryter, dhen 2. bräcker, dhen 3. faller i Bäcken.
i. e. Många hielpa til ens mans fall.
Item: Hwarsmans haat är ondt at vthståå.
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
hwarsmans (hopskrivet och med kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 96 —
#1 Dhen intet kiäns aff sigh sielff, han kiännes aff vmgiänget.
i. e. Lijkt söker gärna lijkt.
[⋯]
Item: Blandar man sigh i Gull. etc. (⇑ 47 #2)
[⋯]
#2 Dhen tränger lijtet, som tränger intet meer än en gång.
i. e. Som man wille säya: Du kant fulle än en gång behöfwa hielp.
Och förwijtes här medh otacksampt folck.
kant (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
förwijtes → SAOB FÖRVITA, anklaga, beskylla, förebrå
#3 Dhen gieer som råden haar.
i. e. Hwar gieer effter ämbne.
[⋯]
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) a) om ekonomisk förmåga / möjlighet; även allmännare, om (sociala och) ekonomiska förhållanden
#4 Den meer wil thära, än han kan nähra, får armod til löhna.
i. e. Man måste ställa Munnen effter maatsäcken.
[⋯]
thära → SAOB TÄRA, gradvis / småningom förbruka / använda upp
nähra → SAOB NÄRA, åstadkomma, producera
— 97 —
#1 Dhen dantzar och, som nödigt dantzar.
i. e. Twunget Wärck går altijdh trögt.
[⋯]
Är fördenskull bäst lijda, dhet man intet kan wrijda.
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
wärck: arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
lijda → SAOB LIDA, utstå; bära
wrijda → SAOB VRIDA, förändra, omforma, omvandla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #376:
Han danssar som nödig danssar.
nödig: ogärna → SAOB NÖDIG 1) d) såsom adv.: av (nöd)tvång; (endast) nödtvunget;
även allmännare: ogärna / motvilligt
#2 Dhen trätan, ditt och mitt, haar skildt mången ifrå sitt.
i. e. Mycken rättegång, är en trappa til armood.
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Dhen blijr fulle hulpen, som Gudh wil hielpa.
i. e. GUdz hielp förvthan är all mööda fåfäng.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1053:
Then warder hulpen som Gudh will hielpa.
Låle (1300-talet) #450: Then wordher wel hwlppen gwdh wil hiælpe
Gaudet opis messe cui iutor vult deus esse
YFSv (ca. 1450) #368: han wardhir hulpin som gudh vil hiælpa
Gaudet opis messe cui iuoter wlt deus esse
#4 Dhen får fulle Böör som bijda gitter.
i. e. Tholamodh öfwerwinner alt.
Man pläghar och säya:
Dhen som gitter bijdt, han får fulle smijdt.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
böör→ SAOB BÖR, förlig vind, god vind, medvind
bijda → SAOB BIDA, vänta
gitter: kan → SAOB GITTA 1) förmå, kunna, vara i stånd; orka
bijdt (kontr. = bijd’t: bijda’t: bida det) [möjlig tolkning av bijdt]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #38:
Alle få böör som bijdha gitte.
Låle (1300-talet) #1072: Bydhennæ man fongher fæær bøør
Temperies venti datur exspectare potenti
YFSv (ca. 1450) #1004: thæn ffaar bør thet bidhan gethir
temperies venti datur expectare volenti
Läs thær i st. f. thet i YFSv-texten 1004; i samma text står bidhan
i st. f. bidha’n »invänta honom». (Kock [1892], s. 389)
— 98 —
#1 Dhen som haar wärdh, han fåår fulle Swärd.
i. e. Dhen som haar penningar i pungen, han får fulle maath i Munnen.
Item: Haar man dhet som klinger, man fåår fulle dhen som springer.
wärdh → SAOB VÄRDE, rang, värdighet
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
klinger → SAOB KLINGA: i uttryck som betecknar pänningar / mutor / bestickning eller att det finnes pänningar att förtjäna
⇒ Swenske ordsedher (1604) #431:
Hoo som haffuer werd, han får wäl swerdh.
#2 Dhen som fåås wedh Tiähran, han blijr dheraff besmittad.
i. e. Aff Eelden blijr man bränder, och aff skiökian skiämder.
Dhen som vmgår medh Lättfärdigheet, han blijr dheraff förderfwad.
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
lättfärdigheet → SAOB LÄTTFÄRDIG ⇒ LÄTTFÄRDIGHET 2) a) (†) bedrägeri, svek
#3 Dhen som gieer så han tigger, skal man slå så han ligger.
i. e. Man haar intet stoort medhlijdande medh en slösare,
som förderfwar sigh sielff.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #433:
Hoo som giffuer sitt så at han tigger, honom skal man slå så at han ligger.
Låle (1300-talet) #684: Giff eij saa ænglæ at tw gaar selff vppaa træben
non superes ita des quod calopedum base vades
YFSv (ca. 1450) #616: giff ey swa ængle at thu gaar siælwir aa gænglo
Non superis ita des / quod calopedum vase vades
Ordspråket tycks vilja säga att man ej skall bedriva välgörenhet (giff ey ængle) till den
grad att man inte längre kan stå på egna ben utan får gå på träben (træben) eller på styltor (gænglo).
#4 Dhen som wil kiöpa alt dhet han seer,
han måste sällia alt dhet han åger.
i. e. Förwete giör galna Kiöpmän.
Derföre haar Cato* wäl rådt, som säger:
Emas non quod opus, sed quod necesse est.
(”Du skall inte köpa det som kan behövas utan det som är nödvändigt!”)
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
förwete→ SAOB FÖRVETE, nyfikenhet
*Cato: Cato den äldre (d. 149 f.Kr.), romersk statsman och författare ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Emas non …
⇒ Swenske ordsedher (1604) #434:
Hoo som kiöper alt thet han seer, han skal sälia alt thet han ågher.
#5 Dhen som döör aff hoot, skal man boota igen medh morgonkrydder.
i. e. Som man elliest säger:
Hött är medh ingo Bött. Hoot dräper ingen.
hött (perf. part.): hotat → SAOB HYTTA 1) (†) hota
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
Jfr. ⇒ Swenske ordsedher (1604) #438:
Hoo döör aff hoot honom skal man ringa effter medh morghon kruth.
ringa effter: klockringning för begravning → SAOB RINGA 1) α) i fråga om klockringning […] i samband med dödsfall och begravning; särskilt i uttrycket ringa efter
☞ Holm Ordspråk, s. 146: »Den som dör av hot … han är inte värd någon annan begravningsringning än en morgonfjärt.»
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 27: »Det försmädliga ordspråket [= Grubb 98 #5] finns också belagt i en annan 1600-talsform [= Sw. ords. #438]: ”Ho dör av hot, honom skall man ringa efter med morgonkrut.” Båda orden syftar på den sant folkliga vanan att släppa väder innan man steg upp på morgonen; den som tog för illa vid sig aven hotelse ansågs alltså inte värd mer än en fjärt.»
— 99 —
#1 Dhen som taar Biörnen i Bååten, han måste föhran öfwer Sundet.
i. e. Dhen som inlåter sigh medh Paddan, han blijr henne illa qwitt.
[⋯]
föhran (kontr.) = föhra’n: föhra honom
illa: svårligen→ SAOB ILLA: såsom förstärkningsord
⇒ Swenske ordsedher (1604) #439:
Hoo som tagher fanen j båthen han måste föra honom öffuer sundh.
tagher fanen j båthen… → SAOB BÅT, sbst.1, 1) a) ε) i vissa talesätt: […] — den som tagit hin / fan osv. i båten, får ro / föra honom i land (förr över sund / sundet) och dyl., när man en gång har inlåtit sig på ett svårt / obehagligt företag / dyl., får man också bringa det till slut.
☞ Holm [1975] Ordspråk, s. 52: »…ger man sig i lag med en obehaglig människa, så får man dras med honom; har man åtagit sig något svårt eller obehagligt, så får man reda upp det.»
#2 Dhen något wil wåga, han får något åga.
i. e. Dhen något wågar, han något winner, dhen rädde haar wärst.
[⋯]
Man säger elliest aff Swänskan: Dhen dristige föllier Lyckan effter.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #443:
Hoo som något wil wåga han får nogot åga.
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
#3 Dhen lijtet såår, han lijtet fåår.
i. e. Lijtet Brwk giör lijten Drosza.
Dhen fattigas loth är altijdh minst.
brwk → SAOB BRUK, odling / bearbetning (av jorden)
drosza→ SAOB DRÅSE, hög av tröskad säd
Låle (1300-talet) #260: Hwo lidhet saar han lidhet faar
Dum sit pauca seges pauca metendo leges
Låle (1300-talet) #593: Hoo som lidhet saar han lidhet faar
messis erit rara quam dextera spargit auara
YFSv (ca. 1450) #231: hwa som litith saar han skær litith
dum sit pauca seges pauca metendo leges
YFSv (ca. 1450) #521: hwa litith saar han litith skær
Messis erit rara quam dextra sparsit auara
⇒ Swenske ordsedher (1604) #447:
Hoo lithet såår han lithet får.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1142:
Then lithet såår han lithet skär vpp.
skär vpp: skördar → SAOB SKÄRA, v. 2, ⇒ SKÄRA UPP 9) (†) (vid marken) skära av (något), meja av (något); särskilt med avseende på säd: meja av (och sätta upp och dyl.) / skörda; även absolut; även bildligt: skörda
— 100 —
#1 Dhen kiärt wil haa, han måste och kiärt låta.
i. e. Som man wille säya:
Man får intet räkna hwadh en feet Kåål kostar.
Och heeter fördhenskull:
Något för något; Intet för intet, sade han som gaff en Synåål för en Mååltijd.
låta → SAOB LÅTA, åstadkomma, laga, styra om
⇒ Swenske ordsedher (1604) #448:
Hoo kiärt wil haffua han skal liufft låtha.
G1R (1524): Then kært vil haffue skal liwfft lathe.
☞ Konung Gustaf den förstes registratur, 1-29, s. 307.
Låle (1300-talet) #256: Hwo kært wil haffwe han scal lywfft ladhe
Donet amorosa qui vult desiderosa
Låle (1300-talet) #905: Hoo kært wil haffwe han scal lijwfft ladhe
Qui cupit optatum debet dimittere gratum
YFSv (ca. 1450) #221: hwilkin kærth vil hawa han skal liwffth lata
donet amorosa qui wlt desideriosa
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): hwa liofft wil hafwa skal kärt lata
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1810.
#2 Dhen ena Åsnan klåår dhen andra.
i. e. En padda hielper dhen andra.
Item: Dhe roosa, och giöra hwar andra ähra, effter ingen annan wil.
Mutuo se scabunt muli. Eras. (”Åsnor kliar varandra.”)
klåår → SAOB KLÅ, klia
#3 Dhens Brödh man äther, dhens Wijsa man qwäder.
i. e. Man håller giärna medh dhen som maathen gieer.
Theraff plägar man och säya:
Han haar altijdh huldt, som huldt föder.
huldt → SAOB HULD, beskydd, hägn
#4 Dhen intet weet lyda, han kan illa biuda.
i. e. Dhen intet haar waret vnder lydna, han kan illa regera andra.
Såsom en ny Officerare, dhen aldrigh haar warit vnder commendo,
han weet illa at commendera andra.
[⋯]
biuda: säga till → SAOB BJUDA B) 2) befalla, tillsäga
lydna → SAOB LYDNAD
waret / warit (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
#5 Dhen intet haar at giöra, måste taa sigh något at giöra.
i. e. Som man elliest sägher: Lättia lärer Laster.
När någon går laat och orkeslös, och taar sigh omsijder någor fåfängia före,
så förwijtes honom härmed.
[⋯]
fåfängia → SAOB FÅFÄNGA, lättja, lättsinne; lättsinnigt leverne
förwijtes → SAOB FÖRVITA, anklaga, beskylla, förebrå
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): något → SAOB NÅGON
⇒ Swenske ordsedher (1604) #867:
Orkelös skall iw något på slå1).
orkelös: sysslolös → SAOB ORKESLÖS 1) (numera föga brukligt) som icke företager sig något, som icke har någon sysselsättning, sysslolös, ovärksam, oföretagsam
1) något på slå: syssla med något → SAOB SLÅ ⇒ SLÅ PÅ 12) […] börja handla / tänka på ett annat sätt respektive på det eller det sättet, börja syssla med något annat respektive med det eller det
— 101 —
#1 Dhen Eelden wil haa, han söken i Askan.
i. e. Dhen något gott wil haa, han måste sökiat dher dhet är til finna.
söken (kontr.) = sök’en: söke dhen
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #454:
Hoo som elden wil haffua han skal letha j asko.
Låle (1300-talet) #484: Hwo ildh wil hawe han scal leedhe i asken
Jgnis scintillam qui gestis verte fauillam
Låle (1300-talet) #875: Hoo ijldhen wil haffwe han scal leedhe i asken
Queritat in cinere qui wlt opus ignis habere
YFSv (ca. 1450) #422: wilt thu haua eldin tha leta i askonne
jgnis scintillam qui gestis verre fauillam
YFSv (ca. 1450) #800: hwa eldhin vil hawa han skal leta i askonne
queritet in cinere qui wlt opus ignis habere
#2 Dhen är Moder som maaten gieer.
i. e. Dhen hålsz för HErre, som födhan skaffar.
hålsz (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
⇒ Swenske ordsedher (1604) #452:
Hon är modher som mathen giffuer.
Låle (1300-talet) #600: Then ær modher som madh giffwer
mos est matris ei que subuenit esuriei
YFSv (ca. 1450) #530: hon ær modhir som math giwir
Mos est matris ei que subuenit esuriei
#3 Dhen ena jagar, dhen andra äther steeken.
i. e. Dhen ena arbetar, dhen andra får nyttan dher aff.
Alij sementem faciunt, alij metent. Eras.*
(”De ena sår, de andra skördar.”)
[⋯]
Och heeter fördenskull effter gambla Ordspråket.
Dhen ena plöyer, dhen andra såår;
Dhen tredie weet intet hwem det fåår.
[⋯]
*Adagia #432
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1150:
Then ene plöijer then andre såår, then trijdie wet icke hoo thet fåår.
Låle (1300-talet) #465: Een pløyer andhen saaer tridiæ weedh eij hwo thet faar
Hic metit alter arat sors ita plura parat
YFSv (ca. 1450) #401: een saar ok annar skær thæn tridhi wæth ey hwat han ffaar
hic metit alter arat sors ita plura parat
Fastän YFSv 401 anför ordspråket under en annan form än Låle 465,
har det även i Sverge varit känt under den av Låle 465 upptagna formen,
t. ex. av Grubb i 101 #3. (Kock [1892], s. 198)
#4 Dhen många Brunnar gräfwer, får intet gott Watn i alla.
i. e. Mång anslagh tillijka, gå intet alla för sigh.
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #450:
Hoo måoge brunnar lethar han finner ether j somblighe.
Låle (1300-talet) #401: Hwo som ledher manghe watn han findher edher i somm
Forte venena capit qui vada multa sapit
Låle (1300-talet) #1137: Hoo manghe brønæ ledher han faar edher i sommæ
Virus homo reperit laticum loca qui vaga querit
YFSv (ca. 1450) #367: thæn smakar ethir som maknt watn drikkir
forte venena capit qui vada multa sapit
YFSv (ca. 1450) #1050: hwa margha søkir brunna han findhir ethir i soma
virus homo reperit laticum loca qui vaga querit
— 102 —
#1 Dhen som slår en på Halsen, han slår intet långt frå Hufwud.
i. e. När någon förtaalar, eller elliest förtreetar ens godhe wän eller frände,
tyckes dhet wara honom sielff skedt.
Ty Hufwudet och Halsen äre intet fiärran skylde.
frå → SAOB FRÅN
skylde (adj.) → SAOB SKYLD 2) besläktad, släkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #457:
Hoo som slår enom på halsen han slår honom icke longt ifrå huffuut.
enom (ack. sg. m. i substantivisk anv.) → SAOB EN
Låle (1300-talet) #880: Hoo then annen slaa po halss han slaar icke langt fraa howeth
Qui collum cedit capitis confinia ledit
YFSv (ca. 1450) #804: hwa mik slaar a halzsen han slaar mik ey langt fran howdh
qui collum cedit capitis confinia ledit
Läs slaar i st. f. slaa i Låle-texten 880
och howdhit i st. f. howdh i YFSv-texten 804. (Kock [1892], s. 341)
#2 Dhen i leeken gåår, han måste leeken thola.
i. e. Ondt och gott måste hållas.
[⋯]
thola → SAOB TÅLA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1085:
Then som j leken går han moste leken lijda.
Låle (1300-talet) #985: Wil thw i leegh gaa thaa scal thw leegh oppæ holdhe
Si ludum queris ludi legem pacieris
YFSv (ca. 1450) #898: wil thu i leek gaa tha skalt thu leek halda
Si ludum queris ludi legem pacieris
#3 Dhen mycket haar i sinnet, honom faller sompt vhr minnet.
i. e. Dhen mångh Järn haar i Eelden tillijka, han bränner wist sombliga dheraff.
[⋯]
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#4 Dhen som wil kiöpa Korfwen aff Hunden, han måste giee Fläsk igen.
i. e. Dhen något wil haa aff dhen karigas swett, han måste wäl höllia på honom.
Dheraff säger man och wedh lijka meeningh:
Dhet niugger gieer, må raggen tiggia.
karigas → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
höllia på → SAOB HÖLJA: HÖLJA PÅ: utbreda täcke och dyl. över någon
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#5 Dhen intet arbetar, effter maathen han leetar.
i. e. Dhen laate går offta hungrig i Sängh.
[⋯]
— 103 —
#1 Dhen sigh sielfwan ähra giör, aff androm han dhet samma spör.
i. e. Dhen som förachtar sigh sielff, han blijr och försmådd aff androm.
[⋯]
Dhen som kastar sigh sielff vnder bäncken, han blijr snart dijt skuten aff andra.
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
#2 Den Lyckan flyr, den föllier hon effter,
den henne söker, dhen löper hon vndan.
i. e. Mången sträfwar medh händer och fötter effter Lyckan,
och hinner henne ändå intet; Mången flyr henne,
och blijr lijkwäl wedh Håret dher til dragen.
[⋯]
#3 Dhen intet haar, den kan man intet taga ifrå.
i. e. Ondt ryskia den skallotta.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
— 104 —
#1 Dhen gamble Gudhen lefwer än.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhet blijr fulle ännu en gång så gott, at Hustrwn gieer Bonden maath.
Och är ett Tröstspråk i moothgång.
[⋯]
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Dhen rätten wäl omböya kan, han blijr nw snart en rijker man.
[⋯]
Muhter wrängia Laag.
Men dhe som sådant giöra, blifwa aff Skrifften hootade medh hårdt straff.
omböya → SAOB OMBÖJA, förändra, (för)vränga
muhter: mutor → SAOB MUTA, gåva som man ger någon för att muta honom
wrängia → SAOB VRÄNGA, vränga
#3 Dhen som wil lefwa länge och wäl:
Han äthe och dricke medh mått och skiäl.
i. e. God Diæt giör fager och feet, och conserverar Hälsan.
[⋯]
mått → SAOB MÅTTA, måttfullhet, måttlighet, moderation
skiel → SAOB SKÄL, förnuftig måtta, måttlighet
#4 Dhen som spijsar en Fogel, han får skarn för omaket.
i. e. Dhen otacksamme löhnar altijd illa för wälgiordt.
spijsa → SAOB SPISA, utspisa, mata
skarn → SAOB SKARN, avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #268: Fødh koo oc tagh skarn i geen
Dat pro mercede tibi pasta monedula feces
Låle (1300-talet) #1059: Fødh koo oc haff skarn tijl løn
Se dat allumpnanti rudis monedula lana
YFSv (ca. 1450) #192: fødh kaio hon giwir thik skarn til løn
dat pro mercede tibi pasta monedula feces
YFSv (ca. 1450) #973: ffød kaio ok haff skarn tiI løna
Se dat allumpnanti rudis anda monedula lanti
kaio (ack. sg. till kaia): kajan → Söderwall Ordbok, 1, s. 640: kaia, f. [Jfr Mnt. ka. N. kaa. D. kaa] kaja.
— 105 —
#1 Dhen enas winning, är dhen andras skada.
i. e. Dhet kiöparen winner, går sälliaren aff.
Lucrum unius, est alterius damnum.
(”Den enes vinst är den andres förlust.”)
Man sägher och medh Physicis:
Generatio unius, est corruptio alterius.
(”Det enas frambringande är deta andras nedbrytning.”)
Item: Lucrum sine damno alterius, fieri non potest. Publ.*
(”Vinst utan någon annans förlust är inte möjlig.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Lucrum sine damno …
[⋯]
physicis (dat. pl. av physicus efter prep. medh): med naturforskarna → SAOB FYSIKER (FYSIKUS) 1) (†) naturforskare, naturvetenskapsman
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#2 Dhen som flyr, han taar saak på baak.
i. e. Han giör sigh skyldig.
Man säger dhereföre medh Juristerne: Rei est fugere. (”Att fly är att vara skyldig.”)
Skyldigh är altijdh rädder.
Item: Fatetur facinus, qui judicium fugit. (”Den tillstår brott som flyr rättegång.”)
Och på Swänska: Flychtigh man, skyldigh man.
#3 Dhen frij är född, är träldom swår.
i. e. Dhen siälffzwåld är waan, han går intet giärna på arbete.
Cicero haar dherföre sagdt:
Grave est jugum servitutis in libertate educatis.
(”Slaveriets ok är tungt för dem som uppfostrats i frihet.”)
Homini ingenuo acerba est servitus. Sen.
(”Slaveri är bittert för den som är född fri.”)
Her om haar och Publius* sagt:
Heu quam miserum est, discere servire, ubi sis doctus dominari.
(”Ack så eländigt! Att lära sig tjäna när man lärt sig härska!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Heu, quam miserum …
Item aff Seneca: In servitutem de regno cadere, grave est.
(”Det är tungt att falla från högsta makten och ned i slaveri.”)
Dherföre sluter man och medh Poëten, som haar sagt:
Alterius non fit, qui suus esse potest.
(”Den blir inte någon annans som kan vara sin egen”)
siälffzwåld → SAOB SJÄLVVÅLD, självbestämmanderätt; frihet
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 106 —
#1 Dhen Wijnet drack, han supe och dräggen.
i. e. Dhen som haar nutet dhet sötha, han hafwe dhet swra medh.
supe (pres. konj. sg.): supe / må supa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
dräggen → SAOB DRÄGG, bottensats, fällning
nutet (supin.): njutit → SAOB NJUTA (nutha)
hafwe (pres. konj. sg.): må ha → SAOB HAVA
#2 Dhen fahran älskar, är fahran nämst.
i. e. han blijr lätteligh borta dher i.
Qui amat periculum, peribit in eo.
(”Den som älskar faran kommer att förgås i den.”)
[⋯]
Man pläghar och dherföre säya vthi ett gammalt Ordspråk:
Han är intet gaalen, som ondt rädz.
nämst (superl. till närmare) → SAOB NÄRMARE; närmast
lätteligh (adv.): lätt → SAOB LÄTTELIG
rädz (dep.) → SAOB RÄDA / RÄDAS
#3 Dhen intet wil swpa Kåhlen, han bör intet heller haa Fläsket.
i. e. Ut superius, Dhen Wijnet drack, etc. (⇑ 106 #1)
[⋯]
swpa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
#4 Dhen som rädder är, han drage pantzer på.
i. e. En förwijtelse, dher medh man förbrår räddhiärtat folck,
som vndertijdhen wäpna sigh moot någon fahra, dher ingen är på färde.
[⋯]
På Swänska sägher man och wedh samma meening:
Dhen som rädder är, han kryper baak Ugnen.
pantzer → SAOB PANSAR
förbrår → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, förevita, tillvita
— 107 —
#1 Dhen ähra biuder, han ähra niuther.
i. e. Dhen ena hederen moot dhen andra faar.
Spijsar du titlar, så får du titlar igen.
Ty heeder wil medh heeder mööthas.
[⋯]
Som man wille säya: Jw högre en är, jw snarare borde honom mööta
dhen ringare medh heeder och hållning, at bewijsa dher medh sin humanitet;
Effter som dhen ringare offta draar försyn, at träda til en förnämbligh
Herre medh helsning.
[⋯]
faar → SAOB FÅ
spijsar → SAOB SPISA, undfägna
draar försyn → SAOB FÖRSYN, draga försyn: skämmas för / rygga tillbaka
för att göra något, hysa betänkligheter mot att göra något
#2 Dhen borga wil, han får intet länge tinga.
i. e. Som man wille säya:
Tinga och intet breeda, dhet giör elack reeda.
Dhen som nödgas borga, han måste taga dhet kiöpet han kan fåå,
elliest kan skee Kiöpmannen får annat Sinne.
[⋯]
borga → SAOB BORGA, lämna (varor) på kredit; ge kredit
tinga → SAOB TINGA, ackordera, bjuda, köpslå, pruta
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
— 108 —
#1 Dhen andra wil lähra, måste weeta något sielff.
i. e. Ondt lähra andra, dhet man sielff intet kann.
Turpe est doctori, dum culpa redarguit ipsum.
(”Det är en skam för den lärde, när ett fel vederlägger honom själv!”)
Heeter fördenskull: Lär först sielff, förr än du lährer andra.
J Scholen plägar man säya: Disce, sed a doctis.
(”Lär dig, men av dem som är lärda!”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
scholen → SAOB SKOLA
#2 Dhen som slachtar Kalfwen, han föder intet vpp Oxen.
i. e. Dhen som taar något vhr Grytan, han får deste mindre på Faatet.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#3 Dhen rijkes Ord är Salomons snack*,
Dhen armas taal får ingen tack.
i. e. När den rijke talar, så tijger hwar man,
och är som wår Herre talade aff Himmelen:
Men den fattigas Ord, är idel spott och åthlöye,
fast dhet wore aldrigh så klokt.
Heeter fördenskull som man elliest i gemeen pläghar säya:
Gullet skyler all fel.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
*Salomos Predicare, 9:16:
”Wijsheet är iw bätre än starckheet. Likwel wardt thens fattighas wijsheet förachtat,
och hans ord wordo intet hörd.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 9:16]
*Jesu Syrachs Book, 13:28-29:
”När then rijke talar, så tijgher hwar man, och hans ord vphöyer man j himmelen.
Men när then fattighe talar, så sägher man: Hoo är thenne?”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 13:23]
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 179: »Den som kan lägga makt och myndighet bakom orden tilltros alltid det bästa omdömet.»
☞ Holm Ordspråk, s. 273: »Den rikes ord är Salomos snack (högsta visdom) …»
— 109 —
#1 Dhen som wil haa Kiärnan, han måste först bijta vpp Nöthen.
i. e. Intet fåås mödelöst.
Dhen något wil haa, han moste haa omaak dher före.
[⋯]
#2 Dhen som hedrar sina händer, han behåller goda wänner.
i. e. Gåfwor och geengåfwor hålla Wänner längst.
Heeter altså: Quid pro quo. Något för något.
#3 Dhen aldrigh giör illa, han giör sällan wäl.
i. e. Dhen något skal lähra, han giör altijdh sin lährespåån illa;
Dherföre måste han förr giöra illa, än wäl.
Heeter altså: Qui nunquam male, nunquam bene.
Dheraff plägar man och säya:
Lährespån, är intet Mästerstyckie.
förr … än → SAOB FÖRRÄN, innan
lährespåån / lährespån → SAOB LÄROSPÅN; ”försökskanin”
#4 Dhen som taar Watn öfwer Hufwudh, så löperet honom i armen.
i. e. Dhen meer taar sigh vppå, än han kan vthföra, han får meer omaak,
än han kan vtstå.
[⋯]
löperet (kontr.) = löper’et: löper dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #451:
Hoo som tager watnet öffuer huffuudt, så löper thet gerna j ermen.
Låle (1300-talet) #408: Ho som ladher vatn offwer howeth thet løber snarth i ærmen
fusa latex capiti solet ad manicas cito niti
YFSv (ca. 1450) #353: tagh watn offwir howdh thet løpir gærna i ærma
fusa latex capiti solet ad manicas cito niti
#5 Dhen rätt skrifftar, han blijr rätt aflöst.
i. e. Wrång Berättelse giör galet förstånd.
En förleedd domare fäller snart (Ex male relatis) en orätt domb.
skrifftar → SAOB SKRIFTA, bikta, i skriftermål bekänna (synd / brott)
aflöst → SAOB AFLÖSA, avlösa, ge syndernas förlåtelse
wrång → SAOB VRÅNG, förvriden, oriktig, felaktig, falsk
galet → SAOB GALEN, oriktig, orätt, felaktig
förstånd → SAOB FÖRSTÅND, klokt / sunt omdöme
domb → SAOB DOM
— 110 —
#1 Dhen som wil giffta Paddan, måste föra henne långt bort.
i. e. Ondt blij qwitt dhet som intet duger: Eller sällia elaka wahror.
Man säger fördenskull aff sådant förstånd:
Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
giffta → SAOB GIFTA, giva till äkta, gifta bort
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
elaka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#2 Dhen som taar, han haar.
i. e. Dhen som wågar han winner: Dhen rädde haar wärst.
Qui rapit habet. (”Den som rycker åt sig han har.”)
[⋯]
Men elliest sägher man: Tagerätten är aflagder.
tagerätten → SAOB TAGERÄTT, rätt att välja; tagrätten är bortlagd:
skyldighet att vänta med att ta tills tillåtelse erhållits
#3 Dhen som gaapar effter mycket, Mister offta heela stycket.
i. e. Girigheet bedrager Wijszheet.
Dhen Æsopiske Hunden* släpte Kiöttstycket, och greep effter skuggan,
som syntes större.
[⋯]
Item: Qui totum vult, totum perdit. (”Den som vill [ha] allt, förlorar allt.”)
[⋯]
wijszheet → SAOB VISHET
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _
*ur Hundrade Esopi Fabler, Förswenskadhe aff N. Balck, Sthlm 1603, s. 68-69):
»En Hund samm öffuer en ström, och hadhe itt stycke kiöt j munnen, och widh han samm, fick han see skuggan vtaff kiötstycket nedrer j watnet, och meente at thet skulle och så wara kiöt, och snappade snarlighen ther effter, och j thet han vplät munnen, och skulle tagha effter thet andra (som större syntes än thet rätta) föll honom kiöthet vhr munnen och bleff strax bortfördt aff strömmen, altså miste han bådhe kiötet och skuggan.»
_______________
widh (temporal konj.) → SAOB VID, för att beteckna samtidighet; medan, under det att
snarlighen → SAOB SNARLIGEN, omedelbart, genast, strax
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _
— 111 —
#1 Dhen lijtet haar, medh lijtet faar.
i. e. Fattigh mans maath är snart äthen.
Item: Fattigh man är icke Grefwe.
#2 Dhen sielff giärna wil, honom skeer ingen orätt.
i. e. Som man elliest säger:
När Barnet får sin willie, så gråteret intet.
Dheraff plägar man säya i Scholan:
Volenti non fit injuria. (”Den som vill sker ingen skada.”)
[⋯]
gråteret (kontr.) = gråter’et: gråter dhet
#3 Dhen som säger hwad han wil,
han får offta höra dhet han intet wil.
i. e. Frijtaligh får afwog swar.
[⋯]
frijtaligh → SAOB FRITALIG, frispråkig
afwog → SAOB AFVOG, avog, ovänlig; snäsig, butter, vresig
#4 Dhen Hönan föder, böör och haa Ägget.
i. e. Dhen som står omkostnaden, honom bör och winsten.
Onus qui sentit, sentiat et lucrum.
(”Den som får känna av bördan, må känna av vinsten.”)
[⋯]
står omkostnaden: står för omkostnaden → SAOB STÅ 49) bestrida / betala för (något); i förb. med (om)kostnad / utgift; liktydigt med: stå för
honom bör: han bör få → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
#5 Dhen inthet lydher Moor, han måste lyda Styfmoor.
i. e. Dhen intet wil lyda godh Rådh, han vthstår Fahra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1030:
Then som icke wil lyda moder, så skal han lyda stiuffmoder.
Låle (1300-talet) #911: Hoo eij wil lydæ modher han scal lydæ steeffmodher
Qui non wlt matri debet parere nouerce
YFSv (ca. 1450) #806: hwa ey wil lidha modhir han skal lydha stiwffmodhir
qui non wlt matri debet parere nouerce
— 112 —
#1 Dhen något wil lähra, han kommer til Ähra.
i. e. Lährdom föllier Ähra. Heeter fördenskull:
Disce bonos mores, sic te commitantur honores.
(”Lär dig goda seder, på så sätt följer dig hedersbetygelser.”)
#2 Den mycket snackar, han mycket liuger.
i. e. Dhen mycket haar aff Munnen, honom räcker icke altijdh Sanning til.
Mendacium saepius in multiloquio. (”Lögnaktighet ligger ofta i pratsamhet.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #401:
Han liuger offta som myckit talar.
Låle (1300-talet) #629: Then lyffwer offthe ther møghet maa thaalæ
multum lingua loquax quandoque solet fore mendax
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#3 Dhen intet weet tijga, han weet icke heller at taala.
i. e. J rättan tijdh.
[⋯]
#4 Dhen längst står, han winner Platzen.
i. e. Dhen som wil läggia ähra in, han måste vthärda, och intet förlöpa.
Fugitivo nulla Corona. (”Ingen krans till den som flyr.”)
Item: Perseverantia coronat. (”Uthållighet bekransar.”)
[⋯]
förlöpa → SAOB FÖRLÖPA, löpa galet / förfela sitt mål, komma / råka vilse
— 113 —
#1 Dhen wäl är dödh, han haar wäl lefwat.
i. e. Dhen saligt döör, han winner sit måål.
[⋯]
#2 Dhen som är waan at liuga,
honom kan icke heller troos när han säger sannt.
[⋯]
#3 Dhen fromme får altijdh något at blåsa på.
i. e. Fromt folck haar altijdh anfächtning.
[⋯]
anfächtning → SAOB ANFÄKTNING, häftigt oroande, hemsökelse, oro, lidande, plåga
#4 Dhen som jagar 2. Harar i sänder, han får sällan en dher aff.
i. e. Dhen som gaapar effter mycket, mister offta heela stycket.
Duos insequens lepores neutrum capit. Eras.*
(”Den som förföljer två harar fångar ingendera.”)
Man pläghar och säya: Mång Järn i Eelden tillijka, blij offta brända.
i sänder → SAOB SÄNDER 1) (†) i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
*Adagia #2236
— 114 —
#1 Dhen minst söker ähran, han får henne snarast.
i. e. Dhen Lyckan flyr. etc. (⇑ 103 #2)
Gloriam qui spreverit, citius habebit.
(”Den äran försmår skall snarare få den.”)
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Dhen kommer och fram, som Oxarna Drifwer.
i. e. Dhen sachta faar, kommer och til Härberget.
[⋯]
Heeter fördenskull:
Festina lente. Eras: Hasta medh maak. (”Skynda långsamt!”)
Man plägar och säya:
Från trappa til trappa, kommer man omsijdor vpp.
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #384:
Han kommer och fram som medh oxan åker,
såsom then medh hestar körer.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1239:
Then komber så snart fram som medh oxerna åcker
som them medh hesterne ride.
Låle (1300-talet) #103: Han komer och fræm meth øxne wogn agher
Biga licet lente boue fit progressa trahente
YFSv (ca. 1450) #88: han kombir ok fram medh vxom akir
biga licet lente boue fit progressa trahente
#3 Dhen länge lefwer får mycket höra.
i. e. Länge lefwa är länge plågas.
Item: Mång Åhr, mycken mödha.
#4 Dhen Hund man draar til Skogz, han bijter intet mång Diwr.
i. e. Man vthrättar intet mycket gott med en trög och owillig Tiänare.
Dheraff pläghar man och säya:
Frwsen Jord för laath Swijn.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1114:
Then hund man drijfwer til skogz, han bijter icke mong diwr.
mong: månget → SAOB MÅNGEN
mong diwr: månget djur / många djur
— 115 —
#1 Dhen Lyckan råkar, han förer Brwden heem.
i. e. Gott dantza när Lyckan wil spela.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1122:
Then som lyckon haffuer han får bonden1) hema.
1) bonden: troligtvis tryckfel för bruden
#2 Dhen taskan wedh dhet Bältet.
i. e. Dhet Loket til dhen Byttan. Hwart effter annat.
[⋯]
Dhet paaret tiänar bäst ihoop.
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
loket: locket → SAOB LOCK
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1238:
Then pungen henger wäll widh thet bältet.
#3 Dhen som taar Herrar til stalldrängiar,
han fåår brutna Hästar, och söndriga Sadlar.
i. e. Stoorlåtig Tiänare giör sällan gott gagn.
[⋯]
brutna → SAOB BRUTEN 6) om person (eller kropp och dyl.) eller om hälsa och krafter och dyl.: nedbruten, försvagad, tillintetgjord, ”knäckt”; om person även: som förlorat kroppens / själens spänstighet, kraftlös, viljelös, sjuk
stoorlåtig → SAOB STORLÅTIG, som talar högmodigt / myndigt och pockande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1246:
Then som tager Herrar till staldrängiar han får brutin hestar och söndrog sadlar.
brutin (perf. part.): bruten; brutna → SAOB BRYTA
söndrog: söndrig; söndriga → SAOB SÖNDRIG
#4 Dhen intet achtar Nampn, han älskar och ingen heeder.
i. e. Dhen så wijdt är kommen i Ondskan, at han intet sköter om
hwadh Folck talar om sigh, han haar bijtit Hufwudh aff Skammen.
[⋯]
sköter om: bryr sig om → SAOB SKÖTA ⇒ SKÖTA OM 2) bry sig om (någon / något)
— 116 —
#1 Dhen som slåår, han bryter.
i. e. Som man elliest säger: Laag giäller, och icke slaag.
Qui prius percussit, culpam feret. (”Den som slår först bär skulden.”)
bryter → SAOB BRYTA 35) begå (ett) brott, göra sig skyldig till en förbrytelse, handla brottsligt, fela, synda, förbryta sig, försynda sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1029:
Then ther slår han bryter.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #10:
Then ther slår han bryter.
#2 Dhen som är födder til Pennings, han får sällan daler åga.
i. e. Som man wille säya: Dhen fattiga blijr aldrigh fullfattigh.
Dhen Lyckan intet wil foga, han måste altijdh slääpas medh armood.
[⋯]
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
fullfattigh: helt utfattig
foga: gynna → SAOB FOGA 13) gynna, vara gynnsam
#3 Dhen som försmår dhet lilla, han får intet aff dhet stoora.
i. e. Dhen intet giömmer en Penning, han får aldrig 2. åga.
[⋯]
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1079:
Then lithet försmår han bliffuer siellan rijk.
Låle (1300-talet) #908: Hoo lidhet forsmaar han blijffwer siældhen rijgh
Qui modicum spernit se ditem vix fore cernit
Låle (1300-talet) #1150: Hoo lidhet forsmaar han bIijwer siællen rijgh
Vix locupletatur qui spernere parua probatur
YFSv (ca. 1450) #1062: hwa litith forsmaar han wardhir siællan riker
vix locupletatur qui spernere parua probatur
#4 Dhen många wil biuda, måste mycket siuda.
i. e. Som man wille säya: Til en tiock Rumpa wil en wijdh brook.
Och til en stoor Stat en rijk inkomst.
Ty dher til wil intet stumper til måål, eller kluter til Klädher.
siuda → SAOB SJUDA 5) koka, tillreda / laga mat
brook → SAOB BROK, brok, byxa/byxor
stat → SAOB STAT 3) b) hus, hushållning, representation
stumper → SAOB STUMP, mindre bit / stycke av något
måål → SAOB MÅL, måltid
kluter → SAOB KLUT, avrivet / avklippt (mindre) stycke av tyg, tyglapp
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1099:
Then skal mykit siuda som månge wil biuda.
Låle (1300-talet) #1121: Han scal møghet sywdhe ther manghe wil bywdhe
Vesca coquit plura cui pluribus est dare cura
YFSv (ca. 1450) #1029: thæn skal mykyt siwdha som manga wil biwdha
vesca coquat plura cui pluribus est dare cura
— 117 —
#1 Dhen som wil medh niuta, han måste och medh skiuta.
i. e. Dhen något wil haa, han måste och släppa omaaket til.
Elliest heeter dhet:
Qui non laborat, non manducet. (”Den som inte arbetar, han skall inte äta.”)
[⋯]
medh → SAOB MED, prep., adv., I. 4) b) såsom adv. i särskilda förbindelser […] för att utmärka deltagande i en handling / ett tillstånd
niuta → SAOB NJUTA 4) (numera blott mera tillfälligt, något ålderdomligt) med avseende på mat / dryck: få, få till livs; förtära; intaga
medh: också → SAOB MED, prep., adv., II. för att beteckna att förutom de(n) / det nämnda (eller antydda) någon / något ytterligare tillkommer och dyl.: också, därjämte, därtill, dessutom, även, ävenledes, likaledes
skiuta → SAOB SKJUTA 8) i) α) med avseende på pengar och dyl.: lämna såsom bidrag / ge ut (till något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1117:
Then som wil medh nijuta, han måste medh skiuta.
nijuta → SAOB NJUTA
#2 Dhen som haar Korszet i Handen, han signar sigh sielfwan först.
i. e. Hwar är sin egen weldewän; Eller sigh sielfwan hullast.
Heeter altså: Proximus egomet mihi. (”Jag är mig själv närmast.”)
signar → SAOB SIGNA 3) välsigna (någon / något); skänka / ge (någon / något) välsignelse; även: nedkalla Guds (eller gudoms / gudars) välsignelse och skydd över / (om Gud osv.) välsigna och skydda / bevara (någon / något)
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
weldewän → SAOB VÄLDE, vänlig inställning, välvilja; gunst
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1125:
Then som haffuer korset medh sigh han signar sigh först.
#3 Dhen blinde finner och stundom en hästskoo.
i. e. Dhen fattiga råkar och vndertijden wedh en lijten Lycka.
Man sägher och wedh samma meeningh:
Blind Dufwa finner och ett Hwetekorn.
råkar … wedh → SAOB RÅKA ⇒ RÅKA VID (†) 1) finna / träffa på (någon / något)
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#4 Dhen ena plöyer, dhen andra såår, och ingen weet hwem dhet fåår.
i. e. Lyckones obeständige wäsende; Hon är intet at lijta på.
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
wäsende → SAOB VÄSEN / VÄSENDE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1150:
Then ene plöijer then andre såår, then trijdie wet icke hoo thet fåår.
Låle (1300-talet) #465: Een pløyer andhen saaer tridiæ weedh eij hwo thet faar
Hic metit alter arat sors ita plura parat
YFSv (ca. 1450) #401: een saar ok annar skær thæn tridhi wæth ey hwat han ffaar
hic metit alter arat sors ita plura parat
#5 Dhen som såår Ärter wedh allmänne wägen,
han fåår intet alla ballier i Ladan.
i. e. Ondt wäria dhet hwar man giädz åth.
Item: Tilfälle giör Tiufwen.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
— 118 —
#1 Dhen mycket haar, han mycket tarfwar.
i. e. Som man wille säya: Staten effter ståndet.
En tiock Rumpa wil haa en wijd brook.
Staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1157:
Then mykit haffuer han mykit behöffuer.
#2 Dhen illa skal fara, måste offta sielff hielpa dher til.
i. e. Hwar smijder sielff sin egen Lycka.
Quilibet faber propriæ fortunæ. (”Var och en är sin egen lyckas smed.”)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1160:
Then illa skall fara han skal hielpa til med sielff.
#3 Dhen altijdh wil strijda, får något at lijda.
i. e. Som elliest sägz: Dhen altijd will slåsz, får något at plåstra.
Ty Arga Hundar få rijfwet skinn.
#4 Dhen intet äther sigh mätt, han sleeker sigh intet mätt.
i. e. Som man wille säya: Orckar man öfwer Hunden,
så hinner man fulle öfwer Rumpan.
Juristen säger wedh sådan meening:
Minima non curat praetor. (”En högre ämbetsman handlägger inte småsaker.”)
Man får intet wara altför nooga.
sleeker: slickar → SAOB SLEKA, slicka
orckar: orkar → SAOB ORKA
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
☞ Holm Ordspråk, s. 241: »Blir man inte mätt av maten,
så blir man det inte heller av att slicka fatet efteråt.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1233:
Then som icke äter sigh mättan han sleker sigh icke mettan.
sleker: slickar → SAOB SLEKA, slicka
mättan / mettan: mätt → SAOB MÄTT
Låle (1300-talet) #643: Hoo segh eij ædher mæth han slijcker seg icke mæth
Nemo lingendo satur est si non comedendo
YFSv (ca. 1450) #555: hwær sik æthir ey mættan han slikkar sik ey fullan
Nemo lingendo satur est si non commedendo
#5 Dhen som gildrar för andra, han faller sielff i snaaran
i. e. Falskheet slår sin Herre på halsen.
[⋯]
gildrar → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
#6 Dhen många fruchta, han måste och rädas för många.
i. e. Wåldsamma Regenter som hafwa stoor rädsla för sigh,
dhe måste och offta befruchta sigh för myckenheeten.
[⋯]
befruchta → SAOB BEFRUKTA, vara rädd för, frukta
— 119 —
#1 Dhen meer fett haar, än man behöfwer, han kaste sompt i Kåålen.
i. e. Dhen mycket haar, han deele medh dhen som tarfwer.
Cui multum est piperis, oleribus immisceat.
(”Må den som har gott om peppar blanda in den i kålen.”)
kaste (pres. konj. sg.): må kasta → SAOB KASTA
deele (pres. konj. sg.): må dela → SAOB DELA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #436:
Hoo som haffuer mykit smör, han kaste sompt j grannans kåål.
Låle (1300-talet) #208: Hoo møghet haffwer aff smøredh han kasther somt i kaalen
Cui butiri satis est imbuterabit olus
YFSv (ca. 1450) #164: hwa som ympnith hawir smør han kastar sompt i sin kaal
Cui butiri satis est inbuterabit oIus
Kock [1892], s. 110: ”Kanske har där i vårt ordspr. urspr. stått kasthe (pr. konj.)
liksom hos Grubb, hvilket även bättre stämmer med latinet.”
#2 Dhen högt klijfwer, han faller diupt.
i. e. Som man elliest säger: Högt på pall, giör diupa fall.
Dhen som otijdigt sträfwar effter ähra och högheet,
han råkar offta dheröfwer i dårskap, och feelar om trappan,
så Nacken blöder.
otijdigt (adv.) → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Dhen något wil få aff dhen karigas swett,
han måste wäl höllia på honom.
i. e. Dhet niugger gieer må Raggen tiggia.
Ty Penningen och Ögat äre honom lijka kiäär.
kariges → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
swett → SAOB SVETT: metonymiskt om resultatet av någons arbete
höllia på → SAOB HÖLJA ⇒ HÖLJA PÅ: utbreda täcke och dyl. över någon
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#4 Dhen som wil kiöpslaga vtan Penningar,
han måste gåå på dhet Torget som intet är faalt.
i. e. Som man elliest säger:
Ondt gå på krogen vthan mynt.
Item: Ond reeda, kiöpa och intet breeda.
Sine pretio ad nundinas ire, vanum est.
(”Att gå till torget utan pengar är meningslöst.”)
på dhet Torget som …: på dhet Torget där …
faalt → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp och dyl.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ond reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
— 120 —
#1 Dhen lätt troor blijr snart bedragen.
i. e. Som man wille säya: Godhtroo reed min Häst bortt.
Qui facile credit, facile decipitur. (”Den som lätt tror blir lätt bedragen.”)
Credulitas est deceptionum mater. (”Lättrogenhet är bedrägligheternas moder.”)
[⋯]
#2 Dhen intet står til rådha, han står icke heller til hiälpa.
i. e. Dhen som förachtar godh rådh, han störter sigh sielff i olycka.
Heeter altså: Qui bonum respuit consilium, sibi ipsi nocet.
(”Den som föraktfullt avvisar ett gott råd skadar sig själv.”)
Man säger och: Consilio subest auxilium. (”Hjälp ligger i botten på ett [gott] råd.”)
[⋯]
#3 Dhen som skiämmer sigh sielff, han ährar ingen annan.
i. e. Elack Fogel, som oreenar sitt egit näste.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#4 Dhen soppan haar han sielff kookat.
i. e. Han är sielff til sin Olycka wållande.
Ipsemet faber proprij infortunij. (”Han är sin egen olyckas smed.”)
[⋯]
#5 Dhen något wil lähra, han börie i tijdh.
i. e. Ondt lära gammal hund kura, eller konster.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kura → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
— 121 —
#1 Dhen ena heedren moot dhen andra faar.
i. e. Heeder wil medh heeder mötas.
Item: Dhen Ähra biuder, han ähra niuter.
faar (3 sg. pres. till få) → SAOB FÅ
#2 Dhen som bygger wedh allmännewägen, han får många Mästare.
i. e. Många otijdiga Domar. Ty hwem kan giöra hwar man i laagh?
Dheraff säger man och i en gammal Vers:
Qui struit in trivijs, multos habet ille magistros.
(”Den som bygger vid allmänna vägen får många mästare.”)
[⋯]
otijdiga → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Dhen som kiänner Paddan, han kiöper henne intet.
i. e. Som man wille säya: Man kiöper intet giärna en haltan Häst.
i. e. Dhen som intet duger.
[⋯]
#4 Dhen Pijga och dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
i. e. Troohet bland Legehion är en stoor raritet:
Och heeter fördhenskull: Siälfwer är godh Dräng.
[⋯]
legehion → SAOB LEGA ⇒ LEGO– | –HJON, lagstadd tjänare, legodräng, legopiga
— 122 —
#1 Dhen intet haar meer än ett Öga, han är altijdh rädder dher om.
i. e. Eenda Barn är altijdh kiärt; Serdeles när dhet är fromt och lydigt.
Och då blijr dhet lijknat wedh eenda Ögat, dher man altijdh är ömmer om.
#2 Dhen intet är sigh sielfwan godh, han är ingen annan godh.
i. e. Dhen som skiämmer sigh sielff.
[⋯]
#3 Dhen länge wil lefwa, måste spara sigh i tijdh.
i. e. Dhen som wil blij gammal, han måste i godh tijdh
slåå sigh ifrå sorg och bekymmer.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
#4 Dhen mycket kan giöra, får mycket at röra.
i. e. Dhen som taar sigh myckit vppå, han måste och mycket vthståå.
[⋯]
Heeter altså: Den mycket haar wääla, får mycket at trääla.
Item: Mycket weeta, får mycket arbeta.
wääla: ordet i betydelsen syssla med, sköta om saknas i SAOB
wääla: syssla med → Dahlgren Glossarium, s. 990: Väla, tr. Syssla (med), sköta
wääla: syssla med → Hellquist Svensk etymologisk ordbok, s. 1163: väla, sv. dial. syssla (med)
wääla: befatta sig med → Rietz Svenskt dialektlexikon, s. 828: VÄLA 1, v. b) befatta sig med, hafva med att göra
wääla: sköta om → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1028: wäla, v. 1) syssla (med), hafva att göra (med). — sköta, sköta om.
trääla → SAOB TRÄLA, arbeta hårt, slita och släpa
— 123 —
#1 Dhen mäst falckar, han minst kiöper.
i. e. Dhen som haar alfwar til kiöpa, han tingar intet länge.
falckar → SAOB FALKA, köpslå / pruta om något
#2 Dhen mycket frågar, far mycket will.
i. e. Dhet är ett tekn at han lijtet weet, och dherföre mycket frågar.
[⋯]
Dervppå plägar man och säya:
Dhen som blyes wedh fråga, han skiäms wedh lähra.
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#3 Dhen godh Hwsfrijd hafwa wil, han giöre hwad Hustrwn biuder til.
i. e. Om skiäl är medh.
Elliest heeter dhet en praepostera aeconomia. (”Ett bakvänt hushåll.”)
Och går då Wagnen för Hästarna, när Hustrwn föhrer alt Hwswäldet.
#4 Dhen mycket haar, fåår meera til.
i. e. Alt Watn wil i Hafwet. Hwar man bär til största hoopen.
Och heeter då: Panis praebetur habenti. (”Bröd erbjuds den som [redan] har.”)
[⋯]
— 124 —
#1 Dhen som tijger, han samtycker.
i. e. Han låter sigh behaga dhet som tilbiudz, ondt eller gott.
Qui tacet consentire videtur. (”Den som tiger tycks samtycka.”)
[⋯]
#2 Dhen som tijger, han förtalar sigh intet.
i. e. Medh stillatijgande kam mycket förswaras.
förtalar sigh → SAOB FÖRTALA SIG, försäga sig; prata bredvid munnen
Laurentius Petri, Christi Pina, V 7 a (1572): Man pläghar säya,
Then som tijgher, han förtalar sigh icke.
#3 Dhen mycket håller aff sigh sielff, dhen håller ingen aff.
i. e. Siälffkiär, är ingom kiär.
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom kiär: inte kär för någon
#4 Dhen som betalar sin skulld, han bättrar sitt godz.
i. e. Dhet är en thom pung som annars penningar liggia vthi.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#5 Dhen swagaste måste altijdh hålla Liwset.
i. e. Han måste altijdh lwtha som mindre förmåår.
Vthan twifwel taget aff dhen gambla Werlden,
då dhen siuka gaffz vthi sitt ytterstal, Liws i Handen.
Och så hölt dhen swagesta liwset.
liwset: ljuset → SAOB LJUS
lwtha → SAOB LUTA, vara underdånig
hölt (impf. ind. sg.): höll → SAOB HÅLLA
swagesta (superl. till svag): svagaste → SAOB SVAG
#6 Dhen Häst som mästa Hafran draar, får minst dher aff.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Oxen fåår intet alt dhet han drager.
En Tiähnare får intet alt dhet han för sin Herre axlar och wärfwar,
fast han haar derföre största möödan.
Fåret bäär icke heller Vllen åth sigh sielff.
[⋯]
— 125 —
#1 Dhen fattiga blijr aldrigh fullfattig.
i. e. Dhen som är födder til penings, han blijr sällan dalers Herre.
När en fattigh man kommer på någon skada, som elliest intet mycket kan mista,
då brukas dhetta såsom til medhlijdande.
[⋯]
fullfattig: helt utfattig
#2 Dhen rijke haar många fränder.
i. e. Som man sägher: Rijk man får många Bröör.
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
#3 Dhen intet giömmer en penning, han får sällan 2. åga.
i. e. Dhen som försmår dhet lilla, han får aldrigh dhet stoora.
[⋯]
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
#4 Dhen intet hörer dhen fattiga, han blijr intet hörder igen.
i. e. Dhen som draar sin Hand ifrån dhen älenda, han fåår ingen hielp
hoos Gudh, när honom tränger. Och heeter fördhenskull:
Quod tibi non vis fieri, alteri ne feceris.
(”Det du inte vill att det görs mot dig, det skall du inte [heller] göra mot en annan.”)
— 126 —
#1 Dhen som wil slåå en Hund, han finner snart kiäpp.
i. e. Dhen trääta wil, han får snart orsaak. Man säger och:
Dhen som wil hängia en Hund, han fåår fulle reep.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Dhen som frågar, han gieer intet giärna.
i. e. Dhen som haar lust til spendera, han frågar intet länge om Giästen wil.
Dheraff säger man i gambla Versen:
Qui dare vult multis, non debet dicere vultis.
(”Den som vill ge många bör inte fråga ‘Vill ni [ha]?’.”
[⋯]
#3 Dhen först wann, bleff sedhan en armer man.
i. e. Lyckan är ostadig, stundom före, stundom effter.
Mångom falla i begynnelsen stoora Rijkedommar til,
som sedhan förwandlas i största armood.
[⋯]
mångom (arkais. dat. sg. m. till mången): mången → SAOB MÅNGEN
mångom falla … til: mången/många tillfaller/får …
#4 Dhen aldrigh giör wäl, han haar intet gott at wänta.
i. e. Som man såår vth, så skiäär man och vpp.
[⋯]
— 127 —
#1 Dhen en gång stiäl, får altijd heeta Tiuff.
i. e. Dhen som blijr medh ett sedder, han blijr medh tije tedder.
[⋯]
tedder (perf. part.): misstänkt → SAOB TE, misstänka, grundlöst anklaga någon
#2 Dhen är illa troandes som ondt jätter.
i. e. Dhen som hootar och lofwar ondt vth, han är intet at lijta på.
Deraff plägar man och säya: Han är intet galen som ondt rädz.
är illa troandes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
Dhen är illa troandes: Den är ej att tro på
jätter → SAOB JÄTTA, eg.: säga ja, jaka; jätta någon ondt: hota någon
Konung Christoffers Landslag (1442), ed. D. C. J. Schlyter, s. 308:
them ær illa troande som androm onth jættar.
androm (dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
#3 Dhen intet wil i Vgnen1), han lägger sigh twärt före.
i. e. Frwsen Jordh för laat Swijn.
1) Vgnen: tryckfel för Vagnen
(ɔ: ”Den som inte vill i [lik-]vagnen …”)
#4 Dhen altijd wil slåsz, får något at plåstra.
i. e. Som man wille säya: Arga Hundar få rijfwit skinn.
#5 Dhen liuga wil, får något at säya.
i. e. Lögn tryter aldrigh materia.
#6 Dhen ena haar nampnet, dhen andra får gagnet.
i. e. Dhen ena skiuther, dhen andra niuther.
Dhen ena jagar, dhen andra äther steeken.
[⋯]
— 128 —
#1 Dhen giärna wil gåå til giäst, han tage wedh första bodhet.
i. e. Smorotzer måste intet länge låta biuda sigh.
tage wedh (3 sg. pres. konj, till taga): må antaga
bodhet → SAOB BUD, inbjudning
smorotzer → SAOB SMOROTSER, snyltgäst, parasit
#2 Dhen wäl sitter, han sittie om han kan.
i. e. Brödstycket är intet gott at mista.
[⋯]
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
#3 Dhen rijke är offta sömpnlös.
sömpnlös → SAOB SÖMN– | –LÖS
#4 Dhen saaker faar bortt, kommer saaker igen.
i. e. Som man sade: Länge ligger saak i salte.
Och heeter fördhenskull:
Quod differtur, non aufertur. (”Det som skjuts upp, upphävs inte.”)
[⋯]
saaker → SAOB SAKER, skyldig till ett visst brott / en viss förseelse / synd
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
i salte (arkais. dat. sg. n. obest. efter prep.): i salt → SAOB SALT
i salte → SAOB SALT, ligga i salt(et), om synd / brott och dyl.: vänta på sitt straff / icke bli
bortglömd; länge ligger sak i salt(et): betecknande att brottslig gärning och dyl. kan
bli åtalad och få sitt straff långt efteråt / att något icke blir glömt, även om lång tid går
#5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
i. e. Dhet beswär som man allena intet kan hafwa, är bäst at gå förbij.
Och brukas til at affråda vproor och conspirationer vthi en meenigheet;
i. e. Dhet beswär som man allena intet kan hafwa, är bäst at gå förbij.
Och brukas til at affråda vproor och conspirationer vthi en meenigheet;
[⋯]
Ty Vproor, medh skada groor.
låte (pres. konj. sg. till låta): må/får låta → SAOB LÅTA
liggian (kontr.) = liggia’n: dhen liggia
liggia (inf.): ligga → SAOB LIGGA (liggia)
sielffannar: fsv. sms. av sielff och annar
sielff → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 345: siälver [⋯] siälff, pron. själf
annar → Söderwall Ordbok, 1, s. 39-41: annar, pron. [⋯] 2) alter, annan, den andre. [⋯]
4) förstärkande, i sht vid jämförelser.
sielfannar: själv den andre, dvs. ”om han är helt själv / alldeles ensam”; ”om ingen annan är närvarande.”
Jfr. 140 #5: Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
Jfr. 141 #3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
— 129 —
#1 Dhen som kan tiggia, han låter sina Penningar liggia.
i. e. Dhet man kan haa vthan Penningar, behöfwer man intet kiöpa.
[⋯]
#2 Dhen något spaar, han något haar.
i. e. Seent spara wedh bottnen. Godh giömmare godh skaffare.
[⋯]
#3 Dhen wäl kan see genom finger, han behöfwer inga Glasögon.
i. e. En Invectiv på affecter vthi Dom och executioner.
[⋯]
#4 Dhen som miszgår, honom miszbiudz.
i. e. Mootgång föllier föracht. Ty dhen skadhan fåår, honom tryter intet spott.
[⋯]
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → Dahlgren Glossarium, s. 551: MISSBJUDA, tr. Illa behandla, förfördela, förolämpa. [Isl. misbjóda, Mnt. missebeden, T. missbieten.]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1254:
Then som misgår honom misbiudes.
Olaus Petri – Svenska krönika (ca. 1540), s. 108: Men thet pläghar så wara, at
när enom misgåår så misbiwdz honom.
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
— 130 —
#1 Dhen som wiste han wunne.
i. e. Förewijs faar intet illa.
När man spelar, och weet ens annars Kortt, så kan han så mycket lättare winna.
[⋯]
förewijs → SAOB FÖRE– | –VIS 2) (†) som på förhand vet vad som skall inträffa / när någto skall inträffa; framsynt; utrustad med siarförmåga
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#2 Dhen som haar Bispen til Moorbroor, han får snart Giäld.
i. e. Goda befordrare hielpa en snart til Brödh.
giäld → SAOB GÄLD, betalning; avlöning för prästerlig befattning
#3 Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
i. e. Nödh haar ingen laag, vthan ond. Bwken wil intet borga.
[⋯]
Armood lährer Laster.
[⋯]
#4 Dhen som lockas til stiäla, han trwgas til hängia.
i. e. Godh Ord frögda en Dååra.
[⋯]
trwgas → SAOB TRUGA, tvinga (någon)
godh ord: ”vackra ord”
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dååra / dåra: dåre; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE, men förekommer t.ex.
i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
— 131 —
#1 Dhen som kommer i waalet, han kommer i qwaalet.
i. e. Man wällier offta i Wäplingen, och får twåhändz i Starret.
[⋯]
twåhändz i starret: starrgräs i båda händerna i stället för väppling,
dvs. det sämsta utfallet
Jfr. 872 #4 Wällia i wäpling, och grijpa til starret.
#2 Dhen Gåås som Halsen är aff, hon roopar intet meer.
i. e. Döder Hund bijtz intet.
Mortui non mordent. (”Döda biter/bits inte.”)
är aff: är av på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #776:
När gåsen är dödh, så ropar hon icke kakak.
#3 Dhen som skal til Olyckan, han må så giärna löpa som krypa.
i. e. Bäst lijdha, dhet man intet kan wrijdha.
Ferendum quod mutari non potest. (”Det som inte kan förändras måste bäras.”)
[⋯]
#4 Dhen seent kommer, får elackt säthe.
i. e. Dhen effter kommer, han effter faar.
Man plägar och säya: Komma effter, som Koo i skijtit Grääs.
Serovehientes, male sedentes. (”De som åker sent sitter illa.”)
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 132 —
#1 Dhen som haar mång Järn i Elden, han bränner sombliga.
i. e. Dhen mycket haar i sinnet, honom faller sompt vhr minnet.
Item: Dhen som gaapar effter mycket, mister offta heela stycket.
[⋯]
sombliga: somliga → SAOB SOMLIG I. 1) i pl.: en del, vissa, några
sompt → SAOB SOMT, somligt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1020:
Then som haffuer mång iern j elden, han brenner somligha aff them.
Låle (1300-talet) #456: Hwo manghe iærn haffwer i ildhen brændher somme
Hic minus insignit qui plura metalla coignit
YFSv (ca. 1450) #395: hwa margh jærn hawir i eldhin han kan thom ey allom skøta
hic minus insignit qui plura metalla coignit
#2 Dhen Badstugun haar han sielff elladt.
i. e. Dhen Olyckan haar han sigh sielff tilreedt.
[⋯]
badstugu: bastu → SAOB BADSTUGA
elladt (supin.): eldat → Söderwall Ordbok, 1, s. 219: elda (ella.), v. elda, upphätta, glödga
Obs.: inf.-formen ella saknas under ”Ordformer” i SAOB ELDA
#3 Dhen som söker, han finner.
i. e. Dhen något wil haa, han måste gå dher effter.
Ty Ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
#4 Dhen som wil plåga en Bonde, han tage en Bonde dher til.
i. e. Dhen ena paddan blijr offta den andra til plåga.
[⋯]
#5 Dhen som släpper tygelen, han blijr snart satt vhr Sadelen.
i. e. När Qwinnan får för mycket råda, så taar hon Betzlet medh Tänderna,
och Brooken från Mannen. Her medh förstås och när affecterna få öfwerhanden,
at man då intet är sitt sinne mächtigh.
[⋯]
brooken → SAOB BROK, byxa / byxor
— 133 —
#1 Dhen som taar Trull för gull, han behåller Trullet, när borta är Gullet.
i. e. Dhen som taar Hustru för Rijkedom, han får offta behålla Odiwret
när penningen är bortta.
[⋯]
odiwret: odjuret
#2 Dhen beder som tarfwer, dhen gieer som hafwer.
i. e. Dhen intet haar, kan illa gifwa.
Ty, dhet är ondt ryskia dhen skallotta.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
#3 Dhen sällan bryter, blijr snart förlåtet.
i. e. Dhen som intet offta syndar, medh honom sees giärna öfwer.
Impune peccat, cum qui peccat rarius. Publ.*
(”Den som syndar mera sällan syndar ostraffat.”)
Wer selten sündiget, dem wirdsz leicht vergeben.
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr).
Denna sentens betraktas dock inte som autentisk i nyare textkritiska utgåvor
utan återfinns som en textvariant i notapparaten till sentensen
Impune pecces in eum, qui peccat prior.
(”Du kan fela ostraffat mot den som tidigare felat [mot dig].”)
☞ Publilii Syri Sententiae […] recensuit E. Woelfflin. Lipsiae 1869.
G. Fabricius (1516-1571) återgav sentensen utan reservation
i sin textutgåva från 1571 som nr. 188:
Impune peccat, cum quis peccat rarior.
(”Den syndar ostraffat som syndar mera sällan.”)
men anger även den textvariant som återfinns hos Grubb och skriver:
Forte sic legendum est: Impune peccat, cum quis peccat rarius.
(”Kanhända bör det läsas så: Den som syndar mera sällan syndar ostraffat.”)
☞ Elegantiarum e Plauto et Terentio libri duo […]. Lipsiae 1571.
#4 Dhen Honing wil sleekia, måste intet rädas för Bijen.
i. e. Som man wille säya: Rädder Man frijar sällan wacker Pijga.
honing → SAOB HONUNG
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
frijar: friar … till → SAOB FRIA 1) söka vinna, söka få till hustru, uppträda som friare
#5 Dhen ena fiädrar Kolfwen, dhen andra skiwtern vth.
i. e. Dhen ena gieer rådh, dhen andra ställeret i wärcket.
[⋯]
kolfwen → SAOB KOLV, om den bakersta, tjocka / breda delen på ett eldhandvapen / armborst och dyl.
skiwtern (kontr.) = skiwter’n: skiwter dhen
skiwter → SAOB SKJUTA
ställeret (kontr.) = ställer’t: ställer dhet
ställeret i wärcket: verkställer det / sätter igång det → SAOB VERK 1) handlande, agerande
— 134 —
#1 Dhen som går i borgen, han går och i betalningen.
i. e. Borgen är sällan skadelöös.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1033:
Then som går j borgan, han går ock j betalan.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #1:
Then ther går j borghan, han går j bettalan.
#2 Dhen som straffar Arbetet, han lastar Mästaren.
i. e. Mången lastar ens Menniskios skapnadt, och kommer intet ihugh,
at GUdh haar giordt henne.
straffar → SAOB STRAFFA 1) tillrättavisa / klandra / kritisera / fördöma
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
menniskios: människas → SAOB MÄNNISKA
ens menniskios (kongruensböjning): en människas
skapnadt → SAOB SKAPNAD, beskaffenhet / tillstånd
#3 Dhen som får ondt om Sundagen, han behåller länge ondt.
i. e. Dhen som får en ond Hustrw om Sundagen (då mäst alla Bröllop
för dhetta äre håldne i Swerige) han behåller dhet onda så länge hon lefwer.
[⋯]
— 135 —
#1 Dhen länge löper, blijr en gång trott.
i. e. Dhen som länge arbetar vthi ett ämbete, han trottnar omsijder.
Ty Krukan gåår så länge til Bruns, hon får omsijder en Knäck.
trott → SAOB TRÖTT
trottnar → SAOB TRÖTTNAR
#2 Dhen som bijter sigh Näsan aff, han skiämmer sitt Ansichte.
i. e. Elack Fogel, som oreenar sitt näste. Dhen som skiämmer sigh sielff,
han ährar ingen annan.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Dhen ena Åsznan hugnas, at dhen andra bär Säcken.
i. e. Paddan haar giärna sälskap.
Dheraff sägher man och: Skiutzar min Granne, så skiutszar Jagh medh.
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. och dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#4 Dhen gnäller altijdh som hugg får.
i. e. Skyldigh är altijdh rädder. När man kastar en Kiäpp eller Steen bland Hundar,
så gnäller dhen som hugg får.
[⋯]
#5 Dhen bör och winst, som fahran står.
i. e. Dhen som medh wågar, han måste och niuta aff winningen medh.
[⋯]
bör … winst: bör få / tillommer vinsten → SAOB BÖRA 1) tillkomma
…som fahran står: som tar risken → SAOB STÅ 49) a) α) i uttrycket stå faran (för något), stå risken
— 136 —
#1 Dhen något wil haa at wärka, han låne sitt åth Herrar och Clärka.
i. e. Ondt låna sitt åth dhen som man måste hålla Hatten i handen före,
eller genom Rättegång sökiat igen. Ty elliest borde låhn leedandes heemgå.
Men då heeter dhet: Låhna sin Wän, och kräfia sin Owän.
[⋯]
wärka: verka → SAOB VERKA
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
kräfia → SAOB KRÄVA
#2 Dhen Gudh wil hiälpa, han blijr fulle hulpen.
i. e. När GUdh wil räckia Handen til, så går hiälpen fort.
Ty Creaturen och alla Elementer måste främia GUdz wärck.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
wärck → SAOB VERK
#3 Dhen man är wijs, och mycket snill,
Som alt til bästa tyda wil.
i. e. Det står alt til en godh vthtydare.
[⋯]
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
#4 Dhen effter kommer, han effter fahr.
i. e. Som man wille säya: Dhen seent kommer får elackt säthe.
Item: Komma effter, som Koo i skittit Grääs.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 137 —
#1 Dhen intet haar sporar, han rijde medh qwist.
i. e. Man nyttiar dhet man haar.
[⋯]
sporar: sporrar → SAOB SPORRE
#2 Dhen gåfwor taar, han sällier sin frijheet.
i. e. Muhtor stoppa Munnen til.
[⋯]
#3 Dhen rödha smörian läker all Såår.
i. e. Dhen som rätt weet at bruka muthor, han blijr fulle hulpen.
Heeter fördhenskull: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Item: God smöria giör Hwden week.
[⋯]
rödha → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
hwden → SAOB HUD
#4 Dhen fromme måste offta medh dhen skyldige lijdha.
i. e. Vthi all gemeena Landzplågor, skiäras alla öfwer en Kamb.
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#5 Dhen fattiga råkar altijdh wedh sämsta lothen.
i. e. Dhen fattigas deel är altijd minst.
#6 Dhen andra wil jaga, måste sielff löpa medh.
i. e. Ingen löper ojagad. Hwszbonden får intet wara långt ifrå arbetaren,
om han will haa något giordt. Man brukar dhet och wedh tractamenter.
Och heeter då: Den andra wil pläga, han måste och sielff dricka medh.
[⋯]
tractamenter: bjudningar → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
pläga: bjuda → SAOB PLÄGA 2) förse (någon) med / bjuda (någon) på / ge (någon) mat och dryck, undfägna, traktera, förpläga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1028:
Then som wil iäga en annan, han måste sielff löpa.
iäga → SAOB JAGA
löpa: springa → SAOB I. LÖPA
— 138 —
#1 Dhen ena rööter, dhen andra bööter.
i. e. Dhen ena bryter offta, dhet en annan måste plichta före.
Dheraff säger man och: Dhet Soon bröth, måste Grijsen betala.
[⋯]
rööter → SAOB RÖTA, (genom vårdslöshet / försummelse) vålla röta
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#2 Dhen en gång haar bijtit Hufwudh aff skammen,
han skiäms intet meer.
i. e. När man en gång haar warit oförskiämd, så blijr han sedan altijd illa trodder.
[⋯]
#3 Dhen som bygger Hwsz medh annars skada,
han samblar Steen til sin graff.
i. e. Orätt godz haar ingen treffnat.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
treffnat → SAOB TREVNAD, om tillstånd av välstånd / tillväxt
#4 Dhen en gång bränner sigh aff Grööten,
han blåås dher på en annan gång.
i. e. Skadha giör wijs.
Item: Brändt Barn skyr Elden. ☞ 58 #4
Man säger och: Böllia lährer höllia.
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
böllia → SAOB BÖLJA
höllia → SAOB HÖLJA
Böllia lährer höllia, se 78 #3 ”När man faar til Siöös, och wågen slår in,
så at man blijr wååth, så taar man sigh en annan gång bättre til wara.”
— 139 —
#1 Dhen som tienar på nåder, han löhnes medh Barmhertigheet.
i. e. Som man wille säya: Med stoortack, föder man ingen Katt.
[⋯]
Heeter fördenskul aff et annat Ordspråk:
Man tiänar så länge i Troo, at man haar hwarken Hwsor eller Skoo.
Förståendes, dhen som skal tiäna vthan Löhn och Kläder, han blijr snart förblottad.
[⋯]
stoortack → SAOB STOR– | –TACK, hjärtligt tack
hwsor → SAOB HOSA, strumpa
förblottad → SAOB FÖR– | –BLOTTA, utblotta, utarma, utplundra
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Dhen som låter spänna sigh i Kiärran, han måste och lähra draga.
i. e. Som man wille säya: Dhen som lockas til stiäla, han trugas til hängia.
[⋯]
trugas → SAOB TRUGA, tvinga (någon)
#3 Dhen som är waan wedh många, han bindz intet giärna wedh een.
i. e. Dhen som haar många Kislinkor i waalet, han håller sigh sällan til een.
[⋯]
kislinkor → SAOB KISSLINKA, käresta; fästmö; älskarinna, frilla
— 140 —
#1 Dhen som wil lefwa i gott maak, han sittie hemma vnder Taak.
i. e. Som man wille säya: Ehwart man gåår til giäst, så är doch altijd hemma bäst.
[⋯]
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
#2 Dhen som skäms wedh fråga, han blyes wedh lähra.
i. e. Ingen föddes Mästare.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#3 Dhen Elden är närmast, han bränner sig först.
i. e. Dhen nämst är fahran, kommer först dher i.
#4 Dhen rijkas Röök är bättre än dhen fattigas Eld.
i. e. J dhen rijkas Kiöke spilles offta meehr, än dhen fattigha förtährer.
Dheraff pläghar man och herma slösigt legefolcks gemeena taal:
Spill, spaar icke, min Herre haar nogh.
kiöke (n.) → SAOB KÖK
legefolck → SAOB LEGA– | –FOLK ⇒ legefolk, legohjon, lagstadd tjänare, legodräng, legopiga
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#5 Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
i. e. Öfwer macht, är ingen pacht. Man säger och:
Dhen som taar Watn öfwer Hufwudh, så löperet honom i ärmen.
[⋯]
pachta → SAOB PAKT, om avtal / kontrakt som enligt äldre folktro en människa kunde ingå med djävulen och varigenom hon mot förskrivning av sin själ tillförsäkrades framgång / rikedom / besittning av magiska krafter och dyl.
löperet (kontr.) = löper’et: löper dhet
Jfr. 128 #5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
Jfr. 141 #3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
låte (pres. konj. sg. till låta): må/får låta → SAOB LÅTA
sielffannar: själv (fsv. sms. av sielff och annar) förstärkande, i sht vid jämförelser.
sielffannar: fsv. sms. av sielff och annar
sielff → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 345: siälver [⋯] siälff, pron. själf
annar → Söderwall Ordbok, 1, s. 39-41: annar, pron. [⋯] 2) alter, annan, den andre. [⋯]
4) förstärkande, i sht vid jämförelser.
sielfannar: själv den andre, dvs. ”om han är helt själv / alldeles ensam”; ”om ingen annan är närvarande.”
sielfannar: själv den andre, dvs. ”om han är helt själv / alldeles ensam”; ”om ingen annan är närvarande.”
liggian (kontr.) = liggia’n: dhen liggia
liggia (inf.): ligga → SAOB LIGGA (liggia)
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
— 141 —
#1 Dhen meer kan, han sticker dhen andra i säcken.
i. e. Han måste altijdh wijka, som mindre förmår.
En starck bewäpnad (säger Skrifften) bewarar sitt Hws.
sticker i säcken → SAOB STICKA: sticka någon i säcken, ta loven av någon, överflygla / överträffa någon
»See tigh wäl före medh hwem thu handlar […]. Ty then wänen som mehr förmå,
han sticker then andra j säcken […].»
ur Hundrade Esopi Fabler, Förswenskadhe aff N. Balck, Sthlm 1603, s. 67.
#2 Dhen Lyckan råkar, blijr sofwandes rijk.
i. e. GUdh giör sina Wänner rijka mädhan dhe sofwa.
sofwandes (s-particip med adverbiell funktion): när han sover → SAOB SOVA (sofwa)
#3 Dhen intet kan lyffta Steenen, han måste wältran.
i. e. Alt giörs effter machten.
Heeter fördenskull: Giör dhet du kannt.
[⋯]
wältran (kontr.) = wältra’n: wältra dhen
kannt (2 sg. pres. till kunna) → SAOB KUNNA
☞ Holm Ordspråk, s. 219:
»Den som inte kan lyfta stenen får välta [l. vältra] den
(man får göra så gott man kan).»
Jfr. 128 #5 Dhen intet kan ensam lyffta steenen, han låte sielffannar liggian.
Jfr. 140 #5 Dhen Steen man intet kan lyffta, dhen låter man liggia.
#4 Dhen något giömmer, han finner när han tarfwer.
i. e. En godh giömmare, giör en godh skaffare.
[⋯]
#5 Dhen som träter medh Maatmodhren, han finner dhet igen i Faatet.
i. e. Som man wille säya: Bäst hålla wänskap medh dhen som råder om födhan.
[⋯]
— 142 —
#1 Dhen sitt feel intet weet, han kan illa bättrat.
i. e. Oweet bryter intet.
Item: Okiänd siuka, är ond at boota.
bättrat (kontr.) = bättra’t: bättra dhet
oweet → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
Jfr. 207 #5: Inscius non peccat. (”Den som är ovetande syndar inte.”)
Grubb åsyftar en gammal romersk rättsprincip.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Dhen som grijper Ålen wed stiärten, han håller honom intet fast.
i. e. Dhen som wil twinga skalken, han måste grijpan rätt ann.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
grijpan (kontr.) = grijpa’n: grijpa han/honom
#3 Dhen som kryper millan Barcken och Träät, han blijr klämder.
i. e. Dhen som förer ondt emillan goda wänner, han faar omsijder illa.
Ty dhe kunna fulle blij wänner igen: Men klaffaren får på sidstone sitt pund.
[⋯]
millan → SAOB MELLAN
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
emillan → SAOB EMELLAN
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
klaffaren → SAOB KLAFFA, tala illa om / baktala någon, bakdanta, förtala
på sidstone → SAOB SIST III. adv. 3) a) till slut, slutligen, på / mot slutet
pund → SAOB PUND, straff, vedergällning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #692:
Man skal ey stinga handen emellan barcken och trädh.
stinga: sticka, stoppa → SAOB STINGA 8) (†) b) i fråga om att föra / skjuta / sätta (in) / placera något på en (härför avsedd / avpassad) plats (i synneryhet en öppning), sticka / stoppa (något någonstädes)
Låle (1300-talet) #680: Thet ær ont at stinghe handhen mellom barcken oc trææeth
non vola claudatur vbi libro stirps sociatur
YFSv (ca. 1450) #611: ey ær goth stinga hand mællom træ ok barken
Non vola claudatur vbi libro stirps sociatur
#4 Dhen blinde meenar at alla Koor äre swarta.
i. e. Oweet förer galna dommar.
Man sägher och i lijka måtta om Kiärleekz dårskap: Alla Swijn äre swarta i mörckret.
oweet → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
dommar → SAOB DOM
#5 Dhen Rooser wil plåcka, han måste intet rädas för Törnet.
i. e. Dhen något gott wil haa, han måste och wänia sigh wedh dhet onda.
[⋯]
— 143 —
#1 Dhen som låter see sigh i Kortet, han tappar sitt speel.
i. e. Dhen som vptäcker sina tanckar och rådhslag, han blijr offta förrådder.
Man säger och dherföre: Dhen som wiste, han wunne.
vptäcker → SAOB UPPTÄCKA, blotta, avtäcka
#2 Dhen Fohlan haar altijd lythe, som man intet kan fåå.
i. e. Man lastar giärna dhet man intet får aff.
Räfwen kallade och Runnebären swra, när han intet kunde få dhem.
fohlan → SAOB FÅLE, unghäst; föl
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1017:
The ära swra sadhe räffuen til rönbären.
#3 Dhen som styrer sin Tunga, han frälser sitt Lijff.
i. e. Tijga och tänckia, kan ingen kränckia.
[⋯]
frälsar sitt lijff: räddar sitt liv → SAOB FRÄLSA 1) rädda
#4 Dhen Sorg älskar, får altijdh något at qwijda om.
i. e. Jw meehr man slåår sigh til Sorg, jw meehr faller sorgen til.
#5 Dhen som vthsåår Dygd, han vpskiäär ett gott Nampn.
i. e. Som man wille säya: Dygdenes Trää, bär däyelig Frucht.
Item: Dygd, är Dygdenes alster.
vpskiäär: skördar → SAOB UPP– | –SKÄRA 4) (†) skörda
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
trää → SAOB TRÄD
däyelig → SAOB DEJLIG 3) b) vacker, strålande, härlig
#6 Dhen länge släpar Foot, honom mööter en gång Rooth.
i. e. Man går så länge hafwandes med ondt, at man omsijder föder feel,
och råkar wedh Olyckan.
[⋯]
hafwandes med (s-particip med adverbiell funktion): och bär på → SAOB HAVANDE (hafwande)
— 144 —
#1 Dhen som meer slachtar, än han kan salta, han får swra steeker.
i. e. Dhen som taar sigh för mycket vppå, han druncknar i konsten.
#2 Dhen något haar, han får fulle blij i laget.
i. e. Dhen rijke blijr allestädz wäl lijden, effter han kan vthstå Kanneskotet.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
vthstå → SAOB UT– | –STÅ, kostnad / utgift, bestrida, betala
kanneskotet → SAOB KANNA ⇒ –SKOTT, penningar för betalning av ett dryckesgille
#3 Dhen fattiga är hwarsmans skoostrok.
i. e. Han är allestädz förachtad.
[⋯]
hwarsmans (hopskrivet och med kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
skoostrok → SAOB SKOSTRÅK, skotrasa
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#4 Dhen fattige hugnar sigh wedh sin lijke.
i. e. Han gläder sigh at han icke är allena fattig.
[⋯]
#5 Dhen som dricker Gåsewijn, han faller intet i Elden.
i. e. Han blijr intet yhr aff rwset.
#6 Dhen wår HErre wil wäl, dhen vnner intet S. Per illa.
i. e. En godh Wän miszvnner intet dhen andra sin Lycka och medgång.
— 145 —
#1 Dhen som ligger omkull, honom löper hwar man öfwer.
i. e. Dhen som miszgår, honom miszbiudz.
Man klijfwer giärna öfwer, der gården är lägst.
[⋯]
När Träät faller, så plåckar hwar wedh åth sigh.
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → SAOB MISS- | -BJUDA 2) (†) tillfoga (någon) något ont
gården → SAOB GÅRD, stängsel, staket, gärdsgård, mur
träät: trädet → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1145:
Thet är gott kliffua på then gården som låger är.
#2 Dhen blijr intet olöhnt, som illa blijr löhnt.
i. e. Ond löhn, är och löhn. Otacksamt Folck håller altijdh sin gambla waana.
[⋯]
#3 Dhen girigas plåga, är länge lefwa.
i. e. Jw längre dhen giriga lefwer,
jw meer han qwällies aff begärelse til Rijkedom.
[⋯]
Som man wille säya:
Man kunde intet wärre önska en girugan, än länge lefwa.
[⋯]
girugan → SAOB GIRIG
#4 Dhen som flyger för när Soolen, han bränner Wingarna.
i. e. Dhen öfwerheeten träder för när, han blijr klappad på Fingrarna.
[⋯]
— 146 —
#1 Dhen Räfwen troor, blijr wist beswijken.
i. e. Godtroo löhnes medh Otroo.
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#2 Den lijtet kan, är bäst dher ahn.
i. e. Som man elliest säger: Dhen mycket kan giöra, får mycket at röra.
[⋯]
#3 Dhen rijke är allestädz hemma.
i. e. Han är allestädz wälkommen för sina taskas skul,
som dhen förlorade Sonen.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
taska → SAOB TASKA, väska; pänningpung
#4 Dhen som rörer i skarnet, han får oreena händer.
i. e. Dhen som blandar sigh i skitna trätor, han får stanck för omaaket.
[⋯]
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#5 Dhen intet straffar dhen som klaffar, han lijder och giärna sqwaller.
i. e. Dhen som tijger wedh dhet onda, han synes och samtycka dher til.
Ty man sägher: Qui tacet consentire videtur. (”Den som tiger tycks samtycka.”)
klaffar → SAOB KLAFFA, tala illa om / baktala någon, bakdanta, förtala
— 147 —
#1 Dhen ondt lijder, han biuder dhet och.
i. e. Dhen intet hindrar dhet onda skee, om han kan,
han synes och samtyckia dher til.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#2 Dhen intet gråter sin Wän warm, han får wist sörian kall.
i. e. Dhen som intet strax på färska Dödzfallet begråter sina dödha,
honom kommer wist Sorgen effter: Hälst när han begynnar meer och meer
sakna dhen döda, eller kan skee, ångra bytet.
[⋯]
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
sörian (kontr.) = söria’n: söria han/honom
#3 Dhen ingenstädz faar, han saknas intet hemma.
i. e. Dhen aldrig reeser bortt, honom möther icke heller wälkommen heem.
ingenstädz (adv.) → SAOB INGEN– | –STÄDES, på intet ställe, icke någonstädes
#4 Dhen som haar Hyndan i Hwset, han får snart Hundar på Taaket.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
Item: Dher Honing är faal, dijt sanckas och Flugor.
[⋯]
honing → SAOB HONUNG
faal (adj.) → SAOB FAL, stå att erhålla / vinna, stå till buds, finnas att hämta
sanckas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
— 148 —
#1 Dhen mycket haar wääla, får mycket at trääla.
i. e. Dhen mycket haar om händer, han får och stort omaak.
[⋯]
wääla → Dahlgren Glossarium, s. 990: Väla, tr. Syssla (med), sköta
trääla → SAOB TRÄLA, arbeta hårt, slita och släpa
#2 Dhen Änckian blijr fulle gifft.
i. e. Dhet Brödstycket eller Tiänsten blijr fulle sökt.
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#3 Dhen ena haar Lyckan, dhen andra får Kryckian.
i. e. Dhen ena Lycka och framgång, dhen andra Korsz och mootgång.
[⋯]
kryckian → SAOB KRYCKA
#4 Dhen ondas glädie waarar intet länge.
i. e. Dhe argas frögd taar snart ände.
[⋯]
#5 Dhen som wil blij hulpen, han hiälpe sigh och sielff.
i. e. Han måste och läggia sitt omaak dher til.
[⋯]
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
#6 Dhen intet kan bedia, han fare til Siöös.
i. e. Nödh lährer bedia.
[⋯]
Dhe gambla haa fördenskul sagt: Dum transis maria, debes clamare Maria.
(”När du färdas över haven bör du anropa Maria.”)
Dhe haa och sagt, när dhe wille önska enom något ondt,
Jagh gieer honom på Båthen. i. e. I Siönöd.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
på båthen → SAOB BÅT: ge någon / något på båten, strunta i, övergiva, icke längre befatta sig med, ej bry sig om, låta fara
— 149 —
#1 Dhen något gott haar lärdt, han gåår dher medh.
i. e. Konst och Lähra, gieer Brödh och Ähra. Dhen någon Konst haar lärdt,
honom faller och nähringen til.
[⋯]
#2 Dhen wrede kan styra, han winner en Fiende.
i. e. Han förekommer mycket ondt.
[⋯]
Wreden och Tungan behöfwa styrszel.
[⋯]
#3 Dher gården är lägst stijger hwar man öfwer.
i. e. Dhen fattiga måste altijdh liggia vnder.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1009:
Ther gården är lägst ther går man snarest öffuer.
Låle (1300-talet) #314: Man gaar gerne offwer gaardher ther som han ær lawesth
Est libitum vare sepis loca suppeditare
YFSv (ca. 1450) #279: man trodhir ther gardhir som han ær laghast
est libitum vare sepis loca suppeditare
#4 Dher något är dher spilles och något.
i. e. Som man wille säya: Feet Steek giör feeta dropar.
Dher fult opp är i förråd, dher sparas intet mycket.
Elliest plägar man och säya:
Maager Steek dher intet dryper aff.
dropar: droppar → SAOB DROPPE
— 150 —
#1 Dher Honing är faal, dijt sanckas och Flugor.
i. e. Dher Odygd öfwas, dijt finner sigh giärna sälskap.
Item: Dhen som haar Hyndan i Hwset, han får snart Hunden på dören.
honing → SAOB HONUNG
faal (adj.) → SAOB FAL, stå att erhålla / vinna, stå till buds, finnas att hämta
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
dören: dörren → SAOB DÖRR
#2 Dher mycket är, dijt wil altijdh meer.
i. e. Alt Watn wil i Hafwet. Helfwetet blijr aldrig fult.
Dhen girige blijr aldrigh mätt.
Item: Dher Dufwor äre, dher flyga Dufwor til.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
#3 Dher tucht är, dher är ähra.
i. e. Som man wille säya:
Tucht och goda seeder, sätter mången til Ähra och Heeder.
[⋯]
#4 Dher fruchtan är, dher är heeder.
i. e. Rädzla taar ähra i acht.
[⋯]
— 151 —
#1 Dher Wijn går in, går weetet vth.
i. e. Som man wille säya: Wijn wäcker willia.
Dhet taar (til öfwerflöd drucket) bortt weet och förstånd.
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
⇒ Swenske ordsedher (1604): _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Låle (1300-talet) #554: Naar øllæt gaar indh thaa gaar widhet vdh
Lexis truncatur cereuisia cum dominatur
YFSv (ca. 1450) #481: naar ølit gaar in tha gaar vethith wth
lexis truncatur cereuisia dum dominatur
#2 Dher man mäst vmgår medh, dhet lodar giärna wedh.
i. e. Dhen som vmgår medh paddan, han lährer hennes seeder.
[⋯]
vmgår medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
lodar wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
#3 Der man intet är sielff, dher blijr icke häller Hufwud twättat.
i. e. Som man säya wille: Siälfwer är godh dräng.
Item: Hundar ätha vp annars ärende. Deraff sägher man och:
Dhen Pijga och Dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1113:
Ther en är icke sielff, ther bliffuer icke hans huffut tuettat.
#4 Dher Trää hugges, dher falla och spåner.
i. e. Der Krijg öfwes, dher wanckar och Blod.
Och heeter fördenskul: I sådant Watn får man slijka Fiskar.
trää: träd → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1112:
Ther man hugger trädh ther bliffuer spånar.
— 152 —
#1 Dher intet är, dher haar Keysaren sin Rätt förlorat.
i. e. Ondt ryskia dhen skallota.
Item: Dödhen taar icke heller något, dher intet är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallota → SAOB SKALLOT, skallig
#2 Dher Giästebud hålls, dijt sanckas giärna slodret.
i. e. Dher något gott wanckar, dher samblas stundom obedne giäster.
Och heeter som Skrifften säger:
Ubi Cadaver, ibi Aquilæ. Dher Åtelen är, dijt samblas och Örnar.
sanckas → SAOB SAMKA, samkas, samla sig, församlas
slodret → SAOB SLODER, sämre sorts folk, pack, slödder
obedne: objudna → SAOB OBEDD / OBEDEN, som icke ombetts; oombedd; objuden
åtelen ändrat från atelen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 Dher twåå förlijkas om, haar dhen 3.die intet medh.
i. e. Man måste intet blanda sigh i främmande Saker,
eller bekymbra sigh om Nürnbärg*, dher man ingen Steen åger.
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
*Nürnberg ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 10:
»På grund av sin merkantila och kulturella blomstring
var Nürnberg en av de mest kända städerna i Europa och kunde alltså åberopas
även av den som aldrig satt sin fot där.»
#4 Dher ligger en Snook i Grääset.
i. e. Dher är ett skalckestycke vnder.
[⋯]
Man pläghar bruka dhetta såsom til warning, när twå förtrooligen talas wed,
och en annan kommer dhertil, dhen man icke diärfwes förtroo sitt taal.
skalckestycke → SAOB SKALK ⇒ SKALKESTYCKE, ogärning, illdåd; rackartyg
— 153 —
#1 Dher man medh syndar, dher blijr man och straffad medh.
i. e. Som man wille säya: Falskheet slår sin Herre på Halsen.
[⋯]
Dhen som gildrar för andra, etc. (⇑ 118 #5)
[⋯]
gildrar → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
#2 Dher Wettet brister, taar Lyckan wedh.
i. e. GUdh är alla dårars förmyndare. Lyckan hiälper snarast dhen eenfaldiga.
Dher ändrat från Dhen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#3 Dher Laag brister, ligger frijdhen siwk.
i. e. När Laag ligger vnder bäncken, så niuter man ingen Landzfrijd.
#4 Dher Dufwor äre, dher flyga Dufwor til.
i. e. Dher mycket är, dijt wil altijdh meer. Alt Watn wil i Hafwet.
#5 Dher Gullet är, dher är och Hiertat.
i. e. Tanckarna föllia giärna Ägodelarna.
#6 Dher bästa Wijnet wäxer, dricker man altijdh dhet sämsta.
i. e. Dhen rijke sparar offta dhet bästa aff karigheet,
och nyttiar dhet ringesta.
Han äther fulle Strömming för Steek, och dricker Waszla för Ööl och Wijn.
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
ringesta (superl. till ringa): ringaste, minsta → SAOB RINGA
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
för: istället för → SAOB FÖR D) 19) d)
waszla → SAOB VASSLA, restprodukt vid ystning av mjölk
— 154 —
#1 Dher Hiertat är fult aff, talar Munnen giärna.
i. e. Slemmt snack, förråder ett skamfult Hierta.
[⋯]
Man plägar och säya: Drucken Munn, talar aff hiertans grund.
fult aff: fullt av → SAOB FULL
slemmt → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
hiertans (arkais. gen. sg. n. best. form efter fsv. hiärta) → Söderwall Ordbok, 1, s. 499: hiärta, n. 2) i andlig mening: hjärta […], själens innersta, själ, sinne. – I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst.
aff hiertans grund: grund är här det följande substantivet.
#2 Dher Laag släpper bör Heeder mööta.
i. e. Dhet goda som vthtryckt Laag icke biuder, måste offta giöras för heeder skul.
[⋯]
#3 Din Nästes Synd du täck wäl til,
Om du din ey höra wil.
i. e. Luchta digh sielff i Barmen.
[⋯]
Dheraff sägher man och vthi Swänska Rijmen:
Dhen som wil straffa migh och mitt,
Han gånge först heem til sitt;
Finner han intet feel medh sigh,
Så komme igen och straffe migh.
#4 Diupa Strömmar löpa tyst.
i. e. Jw kiäckare Karl, jw mindre aff Ord.
[⋯]
kiäckare → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#5 Dotteren tråder giärna i Moderens särck.
i. e. Som man elliest plägar säya: Katt brår på Kiön.
Art blijr giärna wedh art, antingen hon är ond eller godh.
[⋯]
Ty en trifwen Moor föder offta vpp en laat Dotter:
Men elliest säger man i gemeen: Ondt föder ondt.
[⋯]
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
kiön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
trifwen → SAOB TREVEN, driftig, flitig; ihärdig
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #164:
Dottren far gerne j modrens särck.
far → SAOB FARA 1) färdas
Låle (1300-talet) #377: Dotther farer gernæ i modhers særck
filia de sistro gaudet matris que teristro
Låle (1300-talet) #1174: Dotther faar gærne i modhers særck
vt vetus est dictum wlt filia matris amictum
YFSv (ca. 1450) #346: dotthir faar gerna i modhors særk
filia de sistro gaudet matrisque teristro
YFSv (ca. 1450) #1101: dotter faar gerna i modher særk
vt vetus est dictum wlt filia matris amictum
— 155 —
#1 Dricka Watn som en Oxe, och Wijn som en Herre.
i. e. Dhen som är waan wedh Watnbullan, honom tiähnar illa Wijnkallskål.
Derföre heeter dhet: Drick Wijn och förwärfwa, drick Watn och fördärfwa.
Är altså bättre at giöra sigh något til goda aff winsten, än fördärfwa aff karigheet wedh Watnbullen.
watnbullen→ SAOB VATTEN– | –BOLLE, om dryckesskål med / för vatten
kallskål→ SAOB KALL– | –SKÅL 2) benämning på (större) skål (eg. avsedd för servering av ”kallskål”); bål
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
#2 Drijff bortt naturen medh en stång,
Han kommer ändå igen en gång.
i. e. Waanan är onder at kasta i wråå. Poëten* haar fördenskul sagt:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Catull.
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Citat tillskrivs felaktigt Catullus både här och 486:4, men däremot korrekt 40:2, 90:4 och 233:1.
”Poëten” är Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
— 156 —
#1 Drinckare blij stimpare.
i. e. Dryckenskap giör armood.
stimpare → SAOB STYMPARE, fattig / obetydlig / ömklig (mans)person, stackare
#2 Dristig man haar Lyckan i föllie.
i. e. Dhen något wågar, han något winner.
[⋯]
#3 Dropan nööter Steenen fast,
Meer medh tijden, än medh hast.
i. e. Meer kan lähras medh idkesam flijt, än medh macht och trwg.
dropan: droppen → SAOB DROPPE
idkesam → SAOB IDKESAM, ivrig, nitisk; omsorgsfull; noggrann; flitig, trägen
trwg → SAOB TRUG 1) (†) hot / hotelse, påtryckning; tvång
#4 Drucken wijs, är nöchter galen.
i. e. Man håller dhet för en raritet, at en drucken skal wara klook;
Effter man elliest pläghar säya: Dher Wijn går in, går weetet vth.
[⋯]
#5 Drucken Munn, talar aff hiertans grund.
i. e. Drucken mans Tunga talar giärna dhet som Hiärtat är fult aff.
Heeter fördhenskul: In Vino veritas. (”I vin[et] [finns] sanning [en].”)
[⋯]
fult aff: fullt av → SAOB FULL
⇒ Swenske ordsedher (1604) #183:
Drucken manz mun talar geftz af hiertans grund.
geftz (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
— 157 —
#1 Drucken mans Ord äre drömmar lijkast.
i. e. Barnsligit snack. Ty en drucken är såsom han ginge i sömpnen.
[⋯]
ginge (impf. konj. sg.): gick → SAOB GÅ
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #184:
Drucken mans ord äre drömen lijke.
#2 Drucken man och wredan skal ett Höölasz wijka.
i. e. För en wred och drucken man, måste man offta kiöra aff Wägen,
och fly ondt tilfälle.
[⋯]
#3 Drucken, om Afftonen som en Biörn,
Om Morgonen som en skuten Örn.
i. e. Rusig modigh, nöchter blödig.
[⋯]
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
blödig → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
⇒ Swenske ordsedher (1604) #185:
Drucken man är om aftonen som en biörn, om morgonen som en örn.
— 158 —
#1 Drucken stiäl, nöchter hänger.
i. e. Rwset hiälper intet moot Galgen;
Dhet endskyllar ingen miszgiärning.
endskyllar → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta
⇒ Swenske ordsedher (1604) #181:
Drucken skiel, fastande han henger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #806:
När man stiäl drucken, så skal man hengia fastande.
#2 Drucket taal bör snart glömmas.
i. e. Hwad som wedh Rwset om Afftonen är taalt,
dherom måste man intet blåsa i Horn om Morgonen.
[⋯]
#3 Drucken man, drucket rådh.
i. e. Owissa Rådhslagh som hållas wedh rwsedh.
[⋯]
rwsedh: ruset → SAOB RUS
#4 Drucken man seer siw för tw.
i. e. Han är owisz på synen.
[⋯]
siw → SAOB SJU
tw → SAOB TU, två
owisz på synen: osäker på vad han ser → SAOB OVISS, osäker
#5 Drucken sooth giör sömpnen booth.
i. e. Bästa medicin för en drucken man är en rooligh sömpn.
[⋯]
rooligh → SAOB ROLIG, lugn
sömpn: sömn → SAOB SÖMN
#6 Drucken Qwinna, är en oläst Kista.
i. e. Hon prostituerar sin Odygd: Kan intet skyla sin blygd.
[⋯]
oläst → SAOB O– | –LÅST, ej låst, öppen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #787:
När quinnan är drucken, så kan hon icke skyla sijn skam.
Låle (1300-talet) #246: Naar konen ær drucken thaa ær kwssen galen
Demens bubenta [B: pubenta] cum sit mulier temulenta
kwssen: vulvan (= bubenta / pubenta / pubenda) ☞ Gammeldansk Ordbog
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 159 —
#1 Dryck, haar Ondan nyck.
i. e. Som man wille säya: Drucken Bwk, giör Lungan siuk.
[⋯]
Ondan ändrat från Andan enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
bwk → SAOB BUK
#2 Dryck är vngdoms fall.
i. e. När vngdommen slår sigh til fyllerij, så är hans ruin för dören.
[⋯]
slår sigh til → SAOB SLÅ: slå sig till något, inrikta sig på något, vända sin håg till något,
(börja) ägna sig åt något, hänge sig åt något och dyl.
dören: dörren → SAOB DÖRR
#3 Dryckenskap, är egenwillig dårskap.
i. e. Man giör sigh sielff til galenskap.
[⋯]
#4 Drygt som Drotten biuder.
i. e. Herrebodh skiämptar intet.
Dheraff sägher och Skrifften:
Konungens wrede är Dödsens sändebodh. (Prov. 20:2)
drotten: stormannen → SAOB DROTT 1) konung, hövding, härskare; förr även allmännare: storman, herreman
herrebodh → SAOB HERRE– | –BUD, befallning som någon giver / bud som någon sänder
i sin egenskap av härskare; befallning / bud från regent / överordnad och dyl.
dödsens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #501:
Högt är herre budh j: drygt thet drotten biuder.
j: = i.e.; dvs.
Låle (1300-talet) #521: Høyt ær herræ bwdh
Jussio sueuit heri celsi sublimis haberi
YFSv (ca. 1450) #461: høgth ær herra bwdh
jussio sweuit heri celsi sublimus haberi
— 160 —
#1 Drögt i giärning, är icke wärdt en Penning.
i. e. Som man sade: Ila, kommer aldrigh til hwijla.
[⋯]
drögt → SAOB DRÖG, trög, senfärdig
#2 Drömmar äre skuggan lijkast.
i. e. Dhe äre fåfänge.
[⋯]
Dhe äre icke annadt än Beläte vthan warelse.
[⋯]
beläte → SAOB BELÄTE, bild, avbild, avbildning
#3 Drömmar winna tanckar.
i. e. Man kan (som förfahrenheeten lährer) aldrig så sälsampt tänckia,
som drömma. Vthi sömpnen kommer offta en Menniskia dhet före,
som aldrigh är kommet vthi hennes tanckar.
[⋯]
förfahrenheeten → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
sälsampt (adv.): ovanligt → SAOB SÄLLSAM 1) (†) sällsynt; ovanlig
sömpnen: sömnen → SAOB SÖMN
#4 Dufwan måste haa en Höök, och Groodan en Storck.
i. e. Vthan Öfwerheet och rädzla giör man sällan gott.
[⋯]
Man säger och fördenskul: Dher fruchtan är, dher är heeder.
[⋯]
— 161 —
#1 Dunner kommer aff Högden.
i. e. Straffet kommer ofwan ifrå. i. e. Aff Gudz hand.
[⋯]
dunner → SAOB DUNDER, åska
ifrå → SAOB FRÅN
#2 Dygd winner fägring.
i. e. Dygden öfwergår skiönheet.
[⋯]
öfwergår: överträffar
#3 Dygdenes Trää, bär däyeligh Frucht.
i. e. Dhen Dygd älskar, han winner Ähra.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
trää → SAOB TRÄD
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) b) vacker, skön, fager; ståtlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #161:
Dejlig är fructen, ter dygden är trädh.
Låle (1300-talet) #868: Theligh ær fruckthen som dygdhen ær i træædh
Quale sit arbustum talem dant arbuta gustum
YFSv (ca. 1450) #792: thoIik ær fructh som træsins dygdh ær
quale sit arbustum talem dant arbuta fructum
#4 Dygd, är dygdenes alster.
i. e. Dygd föder Dygd. Dher Dygden är inne,
dher opererar hon och dygdesamma tanckar och actioner.
[⋯]
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
opererar → SAOB OPERERA 2) (†) åstadkomma / framkalla (något)
— 162 —
#1 Dygd är Odödeligh.
i. e. Hon förgiätes aldrigh.
[⋯]
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#2 Dygden behöfwer ingen härhåld.
i. e. Hon brister wäl vth aff sigh sielff.
[⋯]
härhåld → SAOB HÄROLD, utropare; sändebud, budbärare
#3 Dygderijk, är meer än rijk.
i. e. Dygd öfwergår all rijkedom.
[⋯]
öfwergår: överträffar
#4 Dygdesam Qwinna pryder sitt Hws.
i. e. Hon kallas fördenskull en Hwsähra, och lijknas wedh
Solen på Himmelen för sin dygd skul.
[⋯]
hws → SAOB HUS
#5 Dygd giör Ädel.
i. e. Hon sätter til Ähra. Virtus nobilitat. Dygd gör Ädel. (”Dygd förädlar.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #188:
Dygden gör enom adell.
enom (ack. sg. m. i substantivisk anv.) → SAOB EN
— 163 —
#1 Dygden föllier ähra.
i. e. Dhen winner beröm och ähra, som dygden älskar.
[⋯]
— 164 —
#1 Dygden ärfwes intet altijdh.
i. e. Dhet skillier offta på Fadhren och Sonen.
Sonen slächtas intet altijdh på en godh och dygdigh Fader.
[⋯]
#2 Dygden wäxer intet på Trää.
i. e. Som man elliest wille säya: Hon tagz intet medh Haaregarn:
Hon wil medh arbete och mödha förwärfwas.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
haaregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
#3 Dygden kiänner sigh intet sielff.
i. e. Hon prångar intet, eller giör mycket aff sigh.
[⋯]
prångar → SAOB PRÅNGA, briljera, bravera, ”glänsa”
#4 Dygden wil haa reent Härberge.
i. e. Hon wistas intet vthi en arg Siäl.
arg → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
siäl → SAOB SJÄL
#5 Dygden giör wälleffnadt.
i. e. Dher dygd och ähra blijr älskad, dher föres och ett ehrbart lefwerne.
[⋯]
ehrbart: ärbart
#6 Dygd achtar intet twång.
i. e. Hon låter intet kufwa sigh. Hon flyter fulle vpp.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 165 —
#1 Dygden får fulle wärn.
i. e. Hon blijr fulle förswarad.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#2 Dygden föllier afwund.
i. e. Hon haar många mootståndare.
[⋯]
#3 Dygd och Höghfärd sämias intet.
i. e. Dhe sträfwa altijdh moot hwar andra.
[⋯]
Dygden haar intet rum i ett högfärdigt Hierta: Ty hon wil haa ett reent Härberge.
[⋯]
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
#4 Dygden fins och hoos olärdt Folck.
i. e. Hon är intet bunden wed studier. Hon wällier sigh offta Bohning
hoos eenfaldigt och olärdt Folck.
[⋯]
fins: finns → SAOB FINNA
#5 Dygden finner fulle Wägen.
i. e. Hon leetar sigh fulle fram, fast Wäghen är trång.
[⋯]
Dheraff sägher man och i Swänska Rijmen:
Ingen Wägh owägat är,
För dhen som hafwer Dygden kiär.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
owägat: obanad → SAOB O– ⇒ OVÄGAD 2) (†) om väg och dyl.: som icke är någon ordentlig, banad, uppkörd / (ut)lagd väg, obanad, icke uppkörd; som är i (så gott som) ofarbart skick
— 166 —
#1 Dygd och mandom får fulle Boo.
i. e. En tapper Man är allestädz hemma.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
boo → SAOB BO, ställe att bo på; boning; hemvist
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#2 Dygd och Odygd boo hwar annan nämst.
i. e. När Dygden wijker, så träder Odygden til.
Och heeter då: Hwar wår HErre haar en Kyrkia, dher haar hin hååle ett Capell.
[⋯]
hwar annan → SAOB VARANDRA
nämst (superl. till närmare): närmast → SAOB NÄRMARE
#3 Dygden är altijdh mödekiär.
i. e. Hon är oförtruten: Skyr intet arbete.
[⋯]
#4 Dygden drijffz intet in.
i. e. Hon kan intet medh wåld trugas någon vppå.
[⋯]
#5 Dygden skrymtar intet.
i. e. Hon låter Ord och Giärning föllias åth.
[⋯]
— 167 —
#1 Dygd håller sämia.
i. e. Dygdesampt folck älskar giärna enigheet, och håller wänskap wed macht.
[⋯]
#2 Dygdig Qwinna, är Mansens längre Lijff.
i. e. Hon giör honom medh sin dygd och behageliga vmgiänge,
hans lefwerne liufft, dheraff han och lefwer tw så längie.
[⋯]
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
tw så längie: två gånger längre, dubbelt så länge
#3 Dyra håfwor giömmas grant.
i. e. Man låter intet Gulklimpen ogiömd.
Kostbara Clenodier kastar man intet vnder Bäncken.
[⋯]
gulklimpen [fsv. gulklimper]: guldklimpen → SAOB GULD– | –KLIMP
låter: lämnar → SAOB LÅTA 7) (†) (kvar)lämna (någon / något) i visst tillstånd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #190:
Dyr ting skal man grant göme.
#4 Dyr hälsa vhr Apotheket.
i. e. Medicamenter äre kostbare, och owissa til hälsan.
Doch måste man offta, effter Syrachs* rådh, ähra Läkiaren för nöden skul.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 38:1:
”Ära Läkiaren medh tilbörligh ähro, at tu må få honom j nödhenne […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 38:1]
#5 Dyr Honing, som sleekes aff Törne.
i. e. Ond Lustmaat som giör Tungan såår.
Dheraff säger man och: Dödhen är offta i sockrad maat.
honing → SAOB HONUNG
sleekes → SAOB SLEKA, slicka
såår (adj.) → SAOB SÅR (†) sårig, sårad
#6 Dyr maat haar bästa smaak.
i. e. Dhet som dyrt kiöpes in, förthäres medh bästa apetiten.
[⋯]
— 168 —
#1 Dyr Ähra som skadan föllier.
i. e. Ondt blij wägder til sin skada.
Man plägar fördenskul säya: Dhet är icke alt för gagne, at Koon åker i Wagne.
Oxen blijr offta medh Trummor och Krantzar förd til slachtebäncken.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Dyr Nådh som kiöpes medh mödha.
i. e. Dhet är tungt at winna beswärad Gunst.
[⋯]
Dhet är intet gifwet som fattigh Kohna spinner före.
[⋯]
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
#3 Döder Hundh bijtz intet.
i. e. Dhen Gåås som Halsen är aff, hon roopar intet meer.
[⋯]
är aff: är av på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #775:
När hunden är dödh, så kan han inthet mere skella.
#4 Döden är wisz, men stunden owisz.
i. e. Döden sänder ingen härhåld för sigh.
[⋯]
wisz (adj.): viss → SAOB VISS I. 2) obestridlig / ovedersäglig / odisputabel
owisz (adj.): oviss → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; icke säkert fastslagen, osäker
härhåld → SAOB HÄROLD, utropare; sändebud, budbärare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #192:
Döden är wisz, men stunden är owisz.
Låle (1300-talet) #199: Dødhen ær wiss æn dogh tijmen ær eij wiss
Carpsit iter lachesis licet anceps hora fit eius
YFSv (ca. 1450) #104: dødhrin ær os vis ok hans time ær o vis [sic]
Carpit iter lachisis licet anceps hora fit eius
— 169 —
#1 Döden taar intet, dher intet är.
i. e. Som man elliest säger: Dher intet är, haar Keysaren sin Rätt förlohrat.
#2 Dödhen blåås intet i Horn.
i. e. Han låter intet bodha för sigh.
[⋯]
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
bodha → SAOB BÅDA ⇒ båda för sig, anmäla sin ankomst
⇒ Swenske ordsedher (1604) #193:
Döden blåser icke j horn för sigh.
Låle (1300-talet) #1006: Dødhen blæss eij i lywdh fore segh
Sistrum non reboat mors vbi presto meat
YFSv (ca. 1450) #919: dødhrin bløse ey i lwdh for sik
Sistrum non reboat mors vbi presto meat
#3 Döden är en bitter ört, men en sööt efftersmaak.
i. e. Han är fulle hård at pågå, förr än dhet brister:
Men haar en liuflig söthma baak om sigh.
(Förståendes dhet ewiga Lijfwet)
Dheraff Paulus kallar honom en winning.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#4 Dödhen låter intet skrämma sigh.
i. e. Han achtar hwarken hooth eller trug. Han rädz för ingen.
Man sägher fördhenskul: Alla Kiämpar falla segerlösa.
[⋯]
trug → SAOB TRUG 1) (†) hot / hotelse, påtryckning; tvång
#5 Döden wil haa en orsak.
i. e. Menniskian grublar offta vthi GUdz domar, öfwer Dödzfall,
som hon lijkwäl intet kan begrijpa; vthan måste ändå dher wedh stadna;
At Dödhen wil haa en orsak.
[⋯]
orsak: förklaring → SAOB ORSAK; ändamål, syfte | + ⇒ ORSAKSFÖRKLARING
grublar: grubblar → SAOB GRUBBLA
stadna → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
— 170 —
#1 Dödhen är offta i sockrad Maat.
i. e. Sööt Ord haa offta falskan grund.
[⋯]
#2 Döden, är allom öden.
i. e. Dhet gambla förbundet heeter, dw måste döö.
Man måste (som Skrifften säger) wandra all Werldennes wägh.
[⋯]
Är altså änden på Wijsan:
J dagh rijk, i morgon lijk.
J dagh röd, i morgon död.
Item: Dödhen är allas ände.
[⋯]
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom (här: dat. ethicus ”för alla”) öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
dw → SAOB DU
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#3 Döden är bitter at pågå.
i. e. Han är swår och faszlig.
[⋯]
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
faszlig → SAOB FASLIG 1) förskräcklig, förfärlig
#4 Döden är en snäl jägare.
i. e. Honom kan ingen vndlöpa.
[⋯]
snäl → SAOB SNÄLL, snabb
— 171 —
#1 Döden skiämtar intet.
i. e. Han brukar baara alfwaret när han kommer.
[⋯]
#2 Döden seer intet effter åhren.
i. e. Han fångar både gammal och vngh.
Han skiäär dhem alla öfwer en kamb.
[⋯]
kamb → SAOB KAM
#3 Döden taar inga muhtor.
i. e. Han är vthan weeld: Han taar inga stickpenningar.
[⋯]
weeld → SAOB VÄLD, gottfinnande, godtycke
stickpenningar → SAOB STICKA ⇒ STICKPENNING, pänning / pengar såsom muta / mutor
#4 Dödzfruchtan är wärre än sielfwa Döden.
i. e. Dhet man förvth rädes för Döden, är swårare än siälfwa Dödzstunden.
[⋯]
förvth → SAOB FÖRUT, i förväg
— 172 —
#1 Döden hiälper vhr Nödhen.
i. e. Mången sticker så diupt i ångest, at han offta önskar sigh Döden,
at blifwa dher igenom sitt älende qwitt.
[⋯]
Heeter fördenskull effter gambla Ordspråket:
Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott. (⇒ 11 #2)
[⋯]
älende → SAOB ELÄNDE
– – – – – – – – – – – –
gambla Ordspråket:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1019:
Thet är aldrig så ondt, at thet är icke til nogot gott.
#2 Döden är sidsta Rätten.
i. e. Dhenna Werldennes Valete.
[⋯]
sidsta: sista → SAOB SIST
rätten → SAOB RÄTT, sbst. 1, 1) b) mer / mindre bildligt; i synnerhet om något som någon bereder / ”serverar” någon
[…] sidsta rätten: ”Döden är det sista det bjuds på i denna världen, innan man tar farväl.”
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
Valete: faren väl! → SAOB VALETE, om avsked på dödsbädden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #194:
Döden är yterste ändelyckt.
yterste (superl. till yttre): yttersta, sista → SAOB YTTRE 2) i superl., i fråga om ordningsföljd: som kommer efter alla andra / allt annat, sist
ändelyckt: slut → SAOB ÄNDALYKT (numera i synnerhet arkaiserande / skämtsamt) (allt avslutande) slut / ände […]. — särskilt a) om (omständigheter vid) livets slut / någons död
#3 Döör Räfwen, så giäller Skinnet.
i. e. Aldrig så ondt, dhet är jw til något gott.
[⋯]
— 173 —
#1 Dören haar mästa omaak i Hwset.
i. e. Hwszbonde och Maatmoor haar sällan roo:
Dhe måste waaka när andra sofwa; Först opp, och sijdst i säng.
[⋯]
dören: dörren → SAOB DÖRR
sijdst (adv.) → SAOB SIST
⇑
E
— 173 —
#2 Eed och Ägg är snart brutet.
i. e. Eden achtas intet, och Ägget thol så lijtet, dherföre äre dhe snart om intet.
Meeneedh är fahrlig.
[⋯]
#3 Eeder moot heeder, hålls för leeder.
i. e. Olofligh Eedh håller man för ogill.
Juramentum contras leges ac bonos mores praestitum, pro irrito habetur.
Elliest pläghar man och säya: Twungen Eed, är Gudh leed.
eeder → SAOB ED: ”Den fsv. nom.-formen i sg. eder kvarstår ännu hos Grubb”
hålls för: anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
leeder → SAOB LED, avskyvärd, vederstygglig, motbjudande
— 174 —
#1 Edher, så godh gifwen som gången.
i. e. när Eeden lagligen tilbiudes, och blijr aff wederböranden efftergifwen,
är han til wäriemål så krafftigh, som wore han gången.
edher → SAOB ED: ”Den fsv. nom.-formen i sg. eder kvarstår ännu hos Grubb”
efftergifwen (perf. part.): beviljad → SAOB EFTERGIVA 4) (†) medgiva, tillstädja, tillåta (någon något), samtycka till (något); bevilja (någon något)
#2 Eedh är wäriemåål.
i. e. Medh Eedh kan man befrija sigh.
[⋯]
wäriemåål → SAOB VÄRJEMÅL, i fråga om anklagad persons försvar inför rätta; särskilt om mål
vilket den svarande förklarade sig oskyldig genom ed
#3 Effter brwna bäär klijfwer man högt i Trää.
i. e. Man wågar mycket för dhet som kiärt är.
Tyskarna säya och: Nach gelben birn vnd brawnen Nussen …
[⋯]
På Swänska plägar man och säya:
Man wågar offta Lijfwet för dhet som kiärt är.
brwna bäär → SAOB BRUN: mogna nötter
trää → SAOB TRÄD
#4 Effter dunner faller Regn.
i. e. På trätor föllier hugg.
dunner → SAOB DUNDER, åska
#5 Effter Regn kommer Soolskeen.
i. e. Effter sorg wäntas glädie.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #796: Offthe kommer regen effther soolskijn
Oc skyn effther mwln clart wedher
Post solare iubar pluuialis sepe fit ymber
Post nimbum reuehi solet aura serena diei
YFSv (ca. 1450) #735: opta kombir skwr æpte skiin
post solare jubar pluuialis sepe fil ymber
#6 Effter giordt arbete är hwijlan godh.
i. e. Arbete vthan hwijla, warar intet länge.
[⋯]
— 175 —
#1 Effter sööt klåda, kommer swr sweda.
i. e. Som man wille säya: Mången gråter i åhr, dhet han loog i fiool.
[⋯]
Elliest haa och dhe gambla sagt: Lusta leek, giör Qwinnehweek.
[⋯]
logh → SAOB LE (med ack, obj. utan prep.): skratta / le åt något
⇒ Swenske ordsedher (1604) #820:
Offta kommer swede effter sööt klåda.
Låle (1300-talet) #849: Offthe kommer swedhe eftther sødher klaadhe
post ioca pruritus vredo sepe fit acris
YFSv (ca. 1450) #739: opta kombir swidhi æpte søtan kladha
post ioca prvritus vredo sepe fit intus
⇒ Swenske ordsedher (1604) #213:
Efter sööt klåde kommer gäft såår.
gäft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
#2 Effter hett Solskeen faller giärna slagregn.
i. e. Alt för stoor glädie haar sorgen baak om sigh.
Man säger och wedh samma meening:
Skrickelååt, giör efftergrååt.
skrickelååt → SAOB SKRICKA ⇒ SKRICKELÅT, skrik eller stojande av glädje
#3 Effter höra säyas blijr mycket luget.
i. e. Dhen ena sqwaldran sägher för dhen andra,
dheraff kommer lögnen bland folcket.
[⋯]
Man troor aldrig så wäl dhet som sägs, som dhet man sielfwer seer.
luget (perf. part.) [fsv. lughet]: ljuget → SAOB LJUGA
sqwaldran → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
#4 Effterråd är intet rådh.
i. e. Seent råda, när skadan är skedd.
[⋯]
— 176 —
#1 Effter godh Maat och from Hustrw,
bijdar man intet för länge.
i. e. Man wäntar aldrigh för länge effter dhet som gott är.
Dheraff pläghar man och säya: Dhet som dröyes, kommer och til nöyes.
[⋯]
#2 Effter swrt smaakar dhet sööta bäst.
i. e. När dhet onda är förbij röhnar man bäst dhet godha.
[⋯]
röhnar: röner → SAOB RÖNA, känna, förnimma, uppfatta
#3 Egen äga är altijd bäst.
i. e. Som man plägar säya: Gott plöya medh egne Oxar.
Siälfägan är altijdh godh.
Item: Ehwart dhet hwälfwer, är gott haa något sielfwer.
[⋯]
äga: mark, ”täppa” → SAOB ÄGA, sbst., r. / f.; best. an; pl. -or, 2) b) landområde som tillhör gård / fastighet, i synnerhet om jordbruks- / skogsmark
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
hwälfwer → SAOB VÄLVA om öde / lycka: vart något (än) leder
— 177 —
#2 Egen härd, är Gull wärd.
i. e. Som man elliest wille säya: Egen Eeld kokar bäst.
Item: Bäst boo vnder sitt egit taak.
[⋯]
#3 Egit Näste, håls för dhet bäste.
i. e. Ähret armt, så ähret doch warmt.
[⋯]
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
ähret (kontr.) = ähr’et: ähr dhet
#4 Egen macht är bäst at lijta på.
i. e. Dhet är owist at förlåta sigh på annars bijstånd.
[⋯]
Och då heeter dhet: Lijta på Olijt.
förlåta sigh på: förlita sig på → SAOB FÖRLÅTA
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
olijt: olit → SAOB O– ⇒ OLIT (†) något som man icke kan lita på
#5 Egen Hand är altijdh hullast.
i. e. Hwar är sin egen weldewän.
[⋯]
Kiärleken begynner på sigh sielff.
[⋯]
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
weldewän → SAOB VÄLDE, vänlig inställning / önskan om någons bästa, välvilja; gunst
Kiärleken ändrat från Kiärlen enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
— 178 —
#1 Egit Loff luchtar illa.
i. e. Som man älliest säger:
Egit roos giör elakt oos. Propria laus sordet. (”Eget beröm är smutsigt/osnyggt.”)
Eras: Jactantia odiosa. (”Skrytsamhet är förhatligt.”)
Dherföre haar och Salomon* sagt:
Te laudet Os alienum, Stultis mos est, seipsos laudare.
(”Må en annan mun lovprisa dig! Det hör de enfaldiga till att lovprisa sig själva.”)
[⋯]
Man plägar och säya: Han roosar sigh sielfwan, som inga goda grannar haar.
[⋯]
elakt: obehagligt → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
egit roos giör elakt oos: eget beröm skapar dålig lukt/luktar illa
*Salomos Wijsheet, 27:2:
”Lät en annan loffua tigh och icke tin munn, en fremmande och icke tina eghna leppar.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 27:2]
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
#2 Egit Rådh är sällan trygt.
i. e. Dhet Rådh man sielff påfinner, troor man icke så wäl, som andras.
[⋯]
trygt: tryggt → SAOB TRYGG
#3 Egennytta giör Wänskapen trögh.
i. e. Wänskap för egennytta warar intet länge.
Men dhet går i gemeen, som man pläghar säya:
Ubi opes, ibi amici. (”Där rikedom finns, där finns vänner.”)
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 179 —
#1 Egennyttig är ingom nyttigh.
i. e. Honom tackes icke mycket för wälgiordt.
[⋯]
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom nyttigh: inte nyttig för någon
#2 Egennytta, är en bottnlös Bytta.
i. e. Dhet som aff karigheet wägras ens wän,
är såsom dhet wore kastadt i ett bottnlöst Käril, och blefwe ändå fördärfwat.
[⋯]
Som man elliest sadhe:
Dhet man sparar för sin Munn, dhet ähts aff Katter och Hund.
karigheet → SAOB KARG ⇒ KARGHET, snålhet, njugghet
#3 Egennytta, störer godh rådh.
i. e. Hon är en skadeligh Rådgifware.
[⋯]
#4 Egennytta wil giärna haa fördantzen.
i. e. Hon wil altijd giärna rådha.
[⋯]
— 180 —
#1 Egne feel äre onde at see.
i. e. Andras brister kan man bättre see än sina egna.
[⋯]
onde → SAOB OND, svår
#2 Elack stalbroor, som äther alt ensam.
i. e. Dhen som bryter Kakan i tw, och äther vp både stycken,
honom tacka icke många för wälgiordt.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
tw: två → SAOB TU
#3 Elack Giäst som drifwer Wärden vth.
i. e. Ondt låhna Hws och blij sielfwer vthkiörd.
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hws → SAOB HUS
#4 Elack Brunn, som man måste bära Watn vthi.
i. e. Ondt taga Ähran vth dher ingen är.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
Elack Brunn …: Usel brunn, som man måste bära vatten till.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #862:
Ondt är bäre watn j brunnen.
#5 Elack Fogel som sölar sitt egit Näste.
i. e. Han är föga ähra wärd som förachtar sina egna.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
⇒ Swenske ordsedher (1604) #328:
God fogel beklecker icke sitt boo.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1045:
Thet är ond fogel som beklecker sit boo.
beklecker: smutsar ner → SAOB BEKLÄCKA (†) a) (med träck) orena, besmutsa
Låle (1300-talet) #231: Thet ær een ont fwgell som skidher i sijn eghen rædhe
Degenerans olidum facit ales stercore nidum
YFSv (ca. 1450) #204: thet ær een ondhir fughil som oreenth gør i sith redhir
degenerans olidum facit ales stercore nidum
— 181 —
#1 Elack Fohla som icke skeenar en skakla sönder.
i. e. Dhen blijr icke mycket affhållen, som i Vngdommen icke haar något raasat:
Och håls fördhenskul i gemeen dherföre, at dhet ändå måste skee
vppå ålderdommen, som wärre wore.
[⋯]
Brukas aff goda wänner, som giärna enskylla något Vngdoms förseende.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
fohla → SAOB FÅLE, unghäst
skakla → SAOB SKAKEL 1) i anordning för anspännande av dragdjur för fordon / redskap: stång / skalm
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #196:
Dett är en arm fola, som icke skenar et par skaklar sunder.
dett → SAOB DET
fola → SAOB FÅLE, unghäst
et: ett → SAOB EN
skaklar → SAOB SKAKEL 1) i anordning för anspännande av dragdjur för fordon / redskap: stång / skalm
sunder → SAOB SÖNDER I. såsom adv.: i delar, i bitar, i stycken
#2 Elack Höna, som wärper Ägg åth andra.
i. e. En onyttigh Tiähnare som söker främmandes gagn,
och går sin Herre förbij.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Elack Soo, som äther sina Grijser.
i. e. Ond Menniskia som haatar sitt egit Kiött.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#4 Elakt godz gieer slät winningh.
i. e. Slemma wahror giöra slätt marknad.
Ty Man kiöper intet giärna dhet som intet doger.
elakt: uselt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#5 Elaka wahror weel haa gott förspråk.
i. e. Blinder Häst behöfwer en god Taleman.
Ty wäl roosadt, är halff såldt.
[⋯]
elaka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
— 182 —
#1 Elack Smed som rädz för gnisterna.
i. e. Ondt sky för dhet man dagligh måste vmgås medh.
Dheraff pläghar man och säya:
Dhen som wil plåcka Rooser, han måste intet rädas för Thörnen.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Elden börias medh Gnistor.
i. e. Aff ringa Ord begynnas offta stoora trätor.
[⋯]
börias (dep.): börjar → SAOB BÖRJA
#3 Eeld och Halm giöra snart logha.
i. e. Tilfälle giör Tiufwen. Lägenheet bryter kyskheet.
[⋯]
logha → SAOB LÅGA, flamma
lägenheet → SAOB LÄGENHET, tillfälle
#4 Eeld släckes intet medh Eeld.
i. e. Hård Ord stilla ingen wrede.
[⋯]
#5 Elden är godh, när han intet råår sielff.
i. e. Han är nyttigh, när han kan styras, och icke fåår öfwerhanden.
#6 Enda Barn, sorga Barn.
i. e. Endesta Barnet blijr i gemeen aff Föräldrarna alt för mycket älskat och affhållet;
Niuther dheraff siälffswåld, och lährer altså Odygd;
Råkar dheröfwer i Olycka, som förorsakar Föräldrarna Sorgh och bekymmer:
Och så blijr aff enda Barn sorga Barn.
sorga (arkais. gen. sg. f. efter fsv. sorgh): sorg[en]s, sorge- → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 457: sorgh, f. smärta, lidande, qval
sorga barn: sorgabarn → SAOB SORG– | –BARN, sorgabarn, sorgebarn
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 183 —
#1 Enda Dotter mognar snart.
i. e. Hon blijr snart gifft. Ty Frijare sökia giärna ymnigt arff och heemgifft,
som i gemeen præsumeres hoos enda Dotteren.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
præsumeres → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#2 Enda Koo giör vselt Boo.
i. e. Fattigdomen är onder at släpas medh.
Ty dhen som intet haar meer än en Koo, han förer ett armt Hwshåld.
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
#3 En Hand twättar dhen andra, så blij dhe bådha reena.
i. e. När dhen ena Wännen hielper dhen andra, så blij dhe både hulpne.
[⋯]
Dhen ena Knijfwen skärper dhen andra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #752: Haand scal andhen two eller baade vreenæ wæræ
Palmam palma piet illota vel vtraque fiet
YFSv (ca. 1450) #687: hand skal hand thwa ælla bodha orena wara
palmam palma piet illota vel vtraque fiet
#4 En drucken och galen skillias åth wedh sömpnen.
i. e. När dhen druckne haar sofwet vth rwset, kommer han til sitt weet igen.
Men tooker blijr aldrigh klooker.
rwset → SAOB RUS
weet → SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #229:
En drucken karll och en galen, skil inthet mer åt enn sömpnen.
skil (pres. ind. sg.): skiljer → SAOB SKILJA
Låle (1300-talet) #655: Een drucken man oc een galen skilies eij at vdhen meth een søffn
Ni sopor accedat frenesi temulencia se dat
YFSv (ca. 1450) #579: drukkin man ok galin skil ey meer at æn een søfn
ne sopor accedat frenesi temulencia se dat
#5 En Fader föder mång Barn, men mång Barn kunna icke föda en Faar.
i. e. Kiärleken går vthföre, sällan vppföre.
[⋯]
— 184 —
#1 Ena Korpen hugger intet giärna Ögat vth på dhen andra.
i. e. Dhen ena paddan bijter intet dhen andra.
[⋯]
En Warg bijter intet dhen andra.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #600:
Korpen hugger icke gerne ögat vthur then andra.
#2 Ensamt är ledesamt.
i. e. Som man wille säya: Twå Foglar byggia Boo, en lefwer i oroo.
[⋯]
ledesamt: ledsamt → SAOB LEDSAM
#3 En orätt Penning draar 10 andra medh sigh vth.
i. e. Illa fånget, är snart förgånget.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #223:
En oret pening drager bort andre tyo.
Låle (1300-talet) #295: Een vræth fanghen penning draffwer bort andre thij
Es partum scelere solet era decem remouere
YFSv (ca. 1450) #256: een oræthir fangin pæningir han draghir wth adhra tiio
Es partum scelere solet era decem remouere
— 185 —
#1 En oreen Sugga skittnar giärna andra medh sigh.
i. e. Paddan haar giärna sälskap.
Item: En Åsna vnner giärna, at dhen andra bär Säcken.
En Skiökia såge giärna at alla wore som hon.
skittnar → SAOB SKITNA, smutsa ned; även refl.: smutsa ner sig
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
såge giärna (impf. konj. sg.): hade gärna sett / skulle gärna se → SAOB SE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #227:
Een skitin soo, söler gerne en annan medh sigh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #254:
En skitin soo vil gerna göra en annan oren medh sigh.
#2 En Padda så god som dhen andra.
i. e. alla aff en art.
Padda så god som Fröö.
[⋯]
Är en godh, så äre dhe alla godha, sadhe han som sålde Wargungarna.
[⋯]
fröö → SAOB FRÖ, groda
#3 En Swaala giör ingen Sommar.
i. e. Som man wille säya: Ett exempel giör ingen Laag.
Una Hirundo non facit Ver. (”En svala gör ingen vår.”)
[⋯]
#4 En tiähnar så länge i troo, at man haar hwarken Hwsor eller Skoo.
i. e. Werldennes löhn är idel otack. Den bäst tiähnar blijr wärst löhnt.
[⋯]
hwsor → SAOB HOSA, strumpa
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#5 En skalck weet bäst huru dhen andra är til moodz.
i. e. Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer Tiuff.
[⋯]
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 186 —
#1 En Wigge drijfwer dhen andra.
i. e. Ondt kan medh ondt fördrifwas.
[⋯]
Elliest brukas och dhetta i Collationer, och dryckeslag,
dher dhen ena Bäkaren eller Glaaset drifwer dhet andra fort.
Och då sägher man skiämptzwijs:
Cuneus cuneum trudit. (”En kil tränger undan en [annan] kil.”)
wigge → SAOB VIGG, kil
collationer → SAOB KOLLATION, sammankomst, festligt samkväm
bäkaren → SAOB BÄGARE
#2 En Tiggiare förtryter at dhen andra står för dören.
i. e. Som man wille säya: Twå Frijare förlijkas intet hoos en Brwdh.
Item: Twå Hundar om ett Been.
[⋯]
förtryter → SAOB FÖRTRYTA, känna avund / missunnsamhet
dören: dörren → SAOB DÖRR
#3 Enfaldig, som en siwåhrs Räffvnge.
i. e. Han är listigh och wil wara hållen för from och enfaldigh.
Om sådana pläghar man och säya: Han är intet all dher han synes.
Item: Han haar skalcken baak Örat.
[⋯]
siwåhrs: sjuårs → SAOB SJU
enfaldigh → SAOB ENFALDIG 3) (†) enkel, konstlös, flärdfri; okonstlad, rättfram
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#4 En arm högfärdigh brwkar hin hååle til arszwiska.
arszwiska → SAOB ARS ⇒ VISKA, bildligt om inställsam person, lismare
— 187 —
#1 En Narr giör många.
i. e. När en skratte seer någon dårskap begås,
apar han giärna aff nyfijkenheet effter.
[⋯]
Om mannen är aff något aestime som haar fattat en galen opinion,
så får han snart fölliare.
skratte → SAOB SKRATTE, tok, dumbom; narr, gycklare
aestime → SAOB ESTIM, aktning, högaktning
#2 En Narr kan meer fråga, än tije wijsa kunna swara til.
i. e. Man får intet altijdh swara Narren til sin dårskap,
at man icke blijr honom lijk.
[⋯]
En man sägz wara aff en frågewijs tilspord,
hwad wår HERre hade giordt förr än Werlden bleff skapad?
Och fått til swar: Curiosis parabat inferos.
i. e. Han bestälte Helfwetet för dhe fråghewijsa.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Enda plåter, antingen skitin eller wååter.
i. e. Dhen lijtet haar han måste wäl skiötat.
Medan enda skiortan bykes, måste man stundom gå vllen.
*plåter: ”slang” för skjorta (?)
plåter → SAOB PLÅT 3) b) slant, penning, peng; β) (†) pengar
skitin → SAOB SKITEN
skiötat (kontr.) = skiöta’t: skiöta dhet
bykes → SAOB BYKA, tvätta (kläder)
gå vllen → SAOB ULLEN (adj.): gå ullen, gå klädd i ylle
*plåter ☞ Wahlund Osed och ordsed, ss. 41-42: »I denna form måste ordspråket vara förvanskat, men det blir för den skull inte mindre intressant. Plåten, plåtmyntet, fyller sammanhanget endast funktionen av rimord. Ursprungligen torde det ha varit tal om en klädespersedel, förmodligen en skjorta; har man bara en är den antingen smutsig eller våt, det senare därför att den håller på att tvättas. Omstöpningen måste vara av sent datum, eftersom plåtmyntet icke infördes förrän 1644.»
#4 En gång förförd, blijr sällan wäl hörd.
i. e. Hoos en part Herrar är swårt at enskylla sigh,
när man en gång blijr illa ahngifwin.
Ty dhet första conceptet är medh wedermöda at vthroota.
[⋯]
förförd: anklagad → SAOB FÖRFÖRA 2) baktala; förtala; falskeligen anklaga, komma med falska beskyllningar mot (någon)
enskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
— 188 —
#1 En man är snart sysla satt.
i. e. En Menniskia är snart arbete gifwet.
sysla satt → SAOB SYSSLA: sätta någon syssla, skaffa någon sysselsättning
#2 En slösig Giäck, gieer bort både Kappa och Säck.
i. e. Mången kan intet behålla sitt, fast han sielff skulle swälta.
Sådant kallas: Intempestiva liberalitas. (”Oläglig frikostighet.”)
Och dhe som så slösa blifwa aff Erasmo kallade: Pertusa dolia.
Gistna Käril dher intet kan hållas inne. (eg.”Genomborrade/håliga träfat.”)
Dhem går och effter gemena Ordspråket:
Dhen som gieer så han tigger, skal man slå så han ligger.
Item: Allt för runn, giör Wällingen tunn.
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
gistna → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka
gemena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
runn → SAOB RUND, frikostig, givmild, rundhänt; slösande
#3 En stammer förstår dhen andra bäst.
i. e. Dhen ena skalcken känner bäst dhen andras art.
[⋯]
Man plägher och wedh sådan meeningh säya:
Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer Tiuff.
stammer: en som stammar, stammare → SAOB STAM 2)
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 En är offta dhens andras Ängel.
i. e. Dhen ena Wännen hiälper dhen andra när nöden tränger.
[⋯]
dhens (gen. till den) → SAOB DEN
dhens andras: kongruensböjning, dvs. pronomenet står i samma kasus
som dess huvudord, dvs. i genitiv
— 189 —
#1 En seeger Kiäpp på en treskan Rygg.
i. e. På en håd knagg hörer en swår klubba.
[⋯]
treskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, thresker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
#2 En gång liufft bör wara giäfft.
i. e. Dhet som i Credit eller Rättegångs saker en reesa
accepteras och wederkiännes, dhet bör intet åtherkallas.
Dheraff säger och Juristen:
Quod semel placuit, displicere non debet.
(”Det som en gång har behagat bör inte misshaga [en annan gång].”)
giäfft → SAOB GÄV 4) b) god, ypperlig, förträfflig
reesa → SAOB RESA, vid ett tillfälle i det förflutna, en gång
#3 En gång lijdet, blijr fulle mehra budet.
i. e. Dhen en gång taar föracht til goda, honom biudz fulle ändå en gång.
Veterem ferendo injuriam, invitas novam. Pub*
(”Genom att bära en oförrätt bjuder du in en ny.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Veterem ferendo iniuriam …
Item: Nimium cedere est causa calamitatis.
(”Att ge vika alltför mycket blir orsak till fördärv.”)
[⋯]
lijdet (perf. part.): lidet, uthärdat → SAOB LIDA (lijda) 2) utstå / genomgå (något pinsamt / svårt / något som innebär ett umbärande eller dyl.); LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
budet (perf. part.): bjudet → SAOB BJUDA (buda), erbjuda; tillbjuda
til goda: till godo → SAOB GOD → Ordformer. Den gamla dat.-formen i
n. sg. godo (förr äv. goda, gode) användes i vissa förb. med prep.
fulle (adv.): förmodligen; säkerligen → SAOB FULLER
ändå (adv.): ännu, än → SO 2 ändå
*Pub = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 En däyeligh Qwinna är ett owist Vhrwärck.
i. e. Såsom en Compasz eller Vhrwärck offta blijr förrycht, och håller en owisz gång;
Altså få och skiöna Qwinszpersoner många anfächtningar,
som vndertijden distrahera dheras sinnen:
Dheraff dhe och offta löpa willa wägar; Och kan fördhenskul
icke oskäligen kallas intempestivum horologium. (”En klocka som inte håller tiden.”)
[⋯]
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
owist (adj.): ovisst, opålitligt → SAOB OVISS 10) (†) icke tillförlitlig, opålitlig
owisz (adj.): oviss, opålitlig → SAOB OVISS 8) icke (fullt) tillförlitlig; opålitlig, osäker
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
— 190 —
#1 Endrächt håller Land wedh macht.
i. e. Vthan sämia och eenigheet faller ett Regemente snart öfwerända.
[⋯]
#2 En gång illa sedder, blijr sedan medh tije tedder.
i. e. Dhen en gång giör illa, honom troos sedan intet wäl.
[⋯]
Dhen en gång stiäl, får altijdh heeta Tiufwer.
[⋯]
tedder (perf. part.): misstänkt → SAOB TE, misstänka / grundlöst anklaga någon
#3 En blödigh Moor föder vpp en skorfwot Dotter.
i. e. Blöta Bårdskiärare giöra rutna såår.
[⋯]
skorfwot → SAOB SKORVIG, täckt av skorv; skabbig
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
blöta → SAOB BLÖT, blödig, vek, öm, medlidsam
bårdskiärare → SAOB BARDSKÄRARE, barberare
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
— 191 —
#1 En snäll Moor, föder offta en laat Dotter.
i. e. Barnen waanslächtas offta. Och Heeter då:
Dotteren tråder icke alltijd i Moderens särck.
snäll → SAOB SNÄLL, duglig, duktig, driftig, flitig
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
#2 En kan icke alt.
i. e. Som man wille säya: Gudh gieer icke en Menniskia alla gåfwor.
Item: En Åker bär icke all Säd.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#3 En Präst gieer intet dhen andra Offer.
i. e. Som man wille säya:
Dhet går något trögt, när dhen ena Bonden skal skiutza dhen andra.
[⋯]
— 192 —
#1 En Kråka sitter giärna hoos dhen andra.
i. e. En Sqwaldra sätter sigh giärna til dhen andra.
[⋯]
sqwaldra → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
#2 En måste altijdh bära hundehufwud.
i. e. Dhet måste altijdh en hafwa skulden, när icke alt löper jämpt.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
jämpt: jämnt → SAOB JÄMN
#3 En Wän är dhen andras Spegel.
i. e. Är dhen andra til efftersyn. Går honom före medh sitt exempel.
efftersyn → SAOB EFFTERSYN, föredöme, förebild, föresyn
#4 En Wijsa blijr man snart ledse wed.
i. e. Som man wille säya: Han är leedesam, som altijdh qwäder ett och ett.
[⋯]
ledse wed → SAOB LEDSEN, led vid / på något, trött på någon / något, uttråkad
leedesam → SAOB LEDESAM, tröttsam, långrandig, tråkig
#5 En Padda blijr offta dhen andra til plåga.
i. e. Wår HERre brukar vndertijden dhen ena Menniskian dhen andra til straff.
Dhen eena Tyrannen förstörer offta dhen andra,
och sedan förstörer åther honom en annan igen.
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#6 En laater Tiuff skadar mindre, än en tröger Dräng.
i. e. En skiötzlös tiänare förseer offta meer, än en laater Tiuff kan stiäla.
skiötzlös → SAOB SKÖTESLÖS, vårdslös, likgiltig, försumlig
förseer → SAOB FÖRSE, genom oaktsamhet / försummelse / vårdslöshet / felsteg förlora (något), förspilla, förvärka
#7 Endrächt aflar.
i. e. Ut Super. (⇑ 190 #1)
— 193 —
#1 En posa medh skuld är snart tömder.
i. e. Som man elliest sägher: Thomm pung som andras penningar liggia vthi.
Dhe Penningar som skole betalas bort, dhe äre snart räknade.
posa → SAOB PÅSE; pänningpåse
#2 En Mästare kan icke alla Konster.
i. e. Ut superius: En kan icke alt. (⇑ 191 #2)
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#3 En siudande Gryta stillas medh lijtet salt Watn.
i. e. Bitter wrede blidkas offta medh godh Ordh och Tholamodh.
#4 En Skorsten draar meer Röök än dhen andra.
i. e. Dhen ena Menniskian kan mehr lijda och vthstå, än dhen andra.
#5 En Lögn räcker dhen andra handen.
i. e. Hon stadfäster dhen andra.
Item: Dhen ena Lögnen föder dhen andra aff sigh.
[⋯]
#6 En willa giör många.
i. e. Dhen som faar will i ett, han feelar offta i mycket annat.
Man sägher fördhenskul vthi Troones förståndh:
Qui errat in uno, errat in toto. (”Den som felar i ett felar i allt.”)
troones (arkais. ombildning av gen. till tro): trons → SAOB TRO
#7 En Olycka går med dhen andra til dantz.
i. e. Ingen Sorgh vthan Syster. En Olycka föder dhen andra.
[⋯]
— 194 —
#1 En stund försummad, giör offta ett heelt åhrs drögzmål.
i. e. Tijdh wil tagas i acht.
Man kan offta medh en ringa ting försee,
dhet man i långan tijdh icke kan hämpta igen.
En Siöman förligger vndertijden en godh Wind,
och försummar dher medh en reesa.
Dheraff kallas och tijden (tempus), irrevcocabile. (”oåterkallelig”)
försee → SAOB FÖRSE, genom oaktsamhet / försummelse / vårdslöshet / felsteg förlora (något), förspilla, förvärka
förligger → SAOB FÖR– | –LIGGA, genom att ligga kvar på ett ställe försumma att draga nytta av / begagna sig av (något)
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Enwijs blijr aldrigh wijs.
i. e. Enweten, är altijd förtreeten.
Item: Wrånger wil aldrigh wrijdas. Han låter aldrigh säya sigh.
[⋯]
Han låter aldrigh säya sigh: låter aldrig någon säga åt/till honom
#3 En Dag lährer dhen andra.
i. e. Man lährer mädhan man lefwer.
Dies diem docet.* Eras.** Posterior dies prioris est discipulus.***
(*”Den ena dagen lär den andra dagen.”) (***”Nästkommande dag är elev till föregående dag.”)
[⋯]
* ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Dies diem docet.
Dies diem docet är en populariserad form av Publilius Syrus citat Posterior dies…
**Eras.: i Erasmus Adagia finns inga hänvisningar till citatet, varken i dess komprimerade eller i dess fullständiga form av Publilius Syrus.
*** ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Posterior dies …
Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 En liugare giör många.
i. e. Ond root bär elack frucht.
När lögnen kommer i andra och tredie hand,
så spaszerar hon fulle wijdare.
Dhet kan och lämpas til banquerotterere:
Ty när en fallerar til någon stoor Summa,
så draar han giärna fleere effter sigh.
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
spaszerar: spatserar → SAOB SPATSERA
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
banquerotterere: troligtvis tryckfel för banquerotter
banquerotte → SAOB BANKRUTT, konkurs
— 195 —
#1 En moot en, twå moot raggen.
i. e. Twå kunna altijdh mehr än en.
[⋯]
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#2 En man är ingen man.
i. e. Vthi witnesmål giör en man intet tilfyllest.
[⋯]
Man pläghar fördhenskul i Rättegångs saker säya:
Unus vir nullus vir (”En man är ingen man.”);
Audiatur et altera pars. (”Må även andra parten höras.”)
[⋯]
#3 Enda Kakan, och enda plagg, är intet gottt at spara.
i. e. Nödhen thol ingen spaarning. Nödhen är eenda kost.
Kroppen wil haa skiul, och Bwken wil intet borgha.
Dheraff sägher man och: Enda plåter, antingen skittin eller wååter.
Som man wille säya:
Dhen intet haar meer än en Skiorta, han måste stundom gå vllen,
och taga til godha, at Skiortan ligger i bykie.
skiul: skjul → SAOB SKJUL 3) b) enkel / primitiv bostad, koja, hydda
*plåter: ”slang” för skjorta (?)
plåter → SAOB PLÅT 3) b) slant, penning, peng; β) (†) pengarskittin → SAOB SKITEN
wååter → SAOB VÅT
gå vllen → SAOB ULLEN (adj.): gå ullen, gå klädd i ylle
bykie → SAOB BYK / BYKE, (stor)tvätt
*plåter ☞ Wahlund Osed och ordsed, ss. 41-42: »I denna form måste ordspråket vara förvanskat, men det blir för den skull inte mindre intressant. Plåten, plåtmyntet, fyller sammanhanget endast funktionen av rimord. Ursprungligen torde det ha varit tal om en klädespersedel, förmodligen en skjorta; har man bara en är den antingen smutsig eller våt, det senare därför att den håller på att tvättas. Omstöpningen måste vara av sent datum, eftersom plåtmyntet icke infördes förrän 1644.»
— 196 —
#1 Enda Ögat är altijdh ömdt.
i. e. Den intet haar meer än ett Öga, han är altijd räddher dher om.
Här medh förstås och enda Barn.
[⋯]
#2 Ett skabbot Fåår smittar heela hoopen.
i. e. En Padda fördärfwar offta ett heelt Laag.
[⋯]
Item: Lijtet Swrdegh försyrer heela Degen.
[⋯]
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
padda → SAOB PADDA, odugling, klåpare, stympare; tölp, drummel, kräk
#3 Ett Håår och annat giör bonden skallot.
i. e. Dhet minskas altijdh som tages aff.
Dhen som småningom och offta mister, han blijr omsijder fattigh.
skallot → SAOB SKALLOT, skallig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #241:
Ett håår och annat gör gubben huffuut skallot.
Låle (1300-talet) #117: Eet haar oc annet gør bondhen skalleth
Caluum deciduus crinis facit vnus et vnus
YFSv (ca. 1450) #98: aff eth haar ok eth wardhir man skalloth
CAluum deciduus crinis facit vnus et vnus
#4 Ett Kohl tänder dhet andra.
i. e. Aff lijten gnista kommer offta en stoor Eld.
En wreeder man reetar dhen andra.
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1:
Aff een lithen gnista kommer en stoor eldh.
Låle (1300-talet) #350: Aff lidhen gnijsth wordher offthe stoor ildh
ex minima magnus scintilla nascitur ignis
Låle (1300-talet) #1051: Offthe ger lidhen gnisth angherligh ildh
Sepe dat attrocem scintilla minuscula torem
YFSv (ca. 1450) #924: opta gør litin gnista anghir fwl eldh
Sepe dat atrocem sintilla minuscula torrem
— 197 —
#1 Ett Järn skiärper dhet andra.
i. e. En hand twättar dhen andra.
Förståendes at en Wän hielper dhen andra.
[⋯]
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Ett lijtet grand skiämmer ett heelt Öga.
i. e. En lijten skamfläck fördärfwar en heel Menniskia.
[⋯]
#3 Ett plåster läker intet all såår.
i. e. Ett medel kan intet hiälpa alla.
[⋯]
#4 Ett lijtet Moln kan skyla både Sool och Måna.
i. e. En ringa anfächtning, giör en Menniskia offta mycken wedermöda.
måna: måne → SAOB MÅNE
#5 Ett Land bär icke all Frucht.
i. e. Som man wille säya: En kan icke alt.
[⋯]
alt: allt → SAOB ALL
#6 Ett Swärd håller dhet andra i sljdan.
i. e. Wäria biudher Landzfrijdh.
Arma armis propulsantur. (”Vapen drivs tillbaka med vapen.”)
[⋯]
sljdan → SAOB SLIDA | + Ordformer –ij-, –j– (1552 osv.)
Penu 1677: slijdan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1240:
Thet ene suärdet holder thet andra j slidon.
— 198 —
#1 Ett gott rådh är offta bättre än mångh listigh anslagh.
i. e. Ett säkert rådh är i nödhen trygt.
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
trygt: tryggt → SAOB TRYGG
#2 Ett feel giör många.
i. e. När man begynner fara will, så ökas altijdh galenskapen.
Dheraff sägher man och i Scholan:
Dato uno absurdo, seqvuntur infinita.
(”På en given dumhet följer ett obegränsat antal [dumheter].”)
⇑
F
— 198 —
#3 Faderens flättia giör treska Barn.
i. e. Blöta Bårdskiärare giöra rutna såår.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
treska → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#4 Fadren är altijd äldst, fast Barnen wore fyra och tiugu.
i. e. Som man plägar säya: Ähra dhen som ähra böör.
Fader och Moder, Herrar och Hwszbönder,
böra haa heeder och förträdet för dheres Barn och tiähnare.
böör → SAOB BÖRA, tillkomma
dhen ähra böör: som ära tillkommer, som bör äras
⇒ Swenske ordsedher (1604) #198:
Ehuru monge barnen äro, doch är iw fadren älst.
#5 Faderen måste altijd giee Barnet nampn.
i. e. Äganden måste säya kiöpet, när något skal sällias.
[⋯]
giee → SAOB GIVA, ge
nampn → SAOB NAMN
säya kiöpet → SAOB SÄGA 13) a) δ) säga köpet, bjuda ut vara till försäljning
och därvid bestämma dess pris
#6 Faar och Moor haa högsta rösten.
i. e. Dhe haa mäst at säya i Hwset.
Dherföre biuder och Paulus, at Barnen skola wara Föräldrarna lydige,
och intet stå dheres willie emoot.
— 199 —
#1 Faderens dygd är Barnsens skatt.
i. e. Föräldrarnas redeligheet och godha Nampn,
är Barnen ett rijkt arff. Ty mången niuther sina Föräldrars
fromheet mycket til godha.
[⋯]
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
nampn → SAOB NAMN
#2 Fager Kropp, seedigh Siäl.
i. e. Man håller så före, at en wäl skapad Kropp,
skal och wara aff en godh natur.
[⋯]
seedigh → SAOB SEDIG, dygdig, anständig, ärbar
siäl → SAOB SJÄL
— 200 —
#1 Fager Ord mätta intet Magen.
i. e. Ehwadh man snackar för dhen hungroga,
så står lijkwäl hogen i Kålfaatet.
[⋯]
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
hungroga (av fsv. hungrogher hungrig) → SAOB HUNGRIG
hogen: hågen, lusten → SAOB HÅG
#2 Faar i maak, så hinner du öfwer Skogen.
i. e. Dhen kommer och fram, som Oxerna drijfwer.
Dheraff sägher man:
Festina lente: Hasta med maak. (”Skynda långsamt!”)
[⋯]
Käringen gaff Hoffmannen rådh at rijda sachta,
så hinte han öfwer Skogen.
oxerna: oxarna → SAOB OXE
hinte (impf. konj. sg.): skulle han hinna / hunne → SAOB HINNA
#3 Fahra giör twifladt Rådh.
i. e. Som man wille säya: Fahran giör god rådh dyr.
När man swäfwar i något fahrligheet,
så blijr man giärna twåhogse om godh rådh.
[⋯]
twifladt: förtvivlat → SAOB TVIVLA b) (†) misströsta / förtvivla
twåhogse: tvehågsen
#4 Fahra winnes medh fahra.
i. e. Intet swårt wärck förrättas vthan äfwentyr.
Derföre giöres offta i sådana fall, aff nödhen en dygd.
[⋯]
wärck: arbete, verk, storverk → SAOB VERK 2) skapande, arbete; livsverk
— 201 —
#1 Falsker Wän är en ond lockefogel.
i. e. Ögnawänner, onda wänner.
Man weet intet at wachta sigh för dhem.
Dhe äre sööta i munnen, och falska i grunden.
Dheraff sägher man och: Sööter sång, dårar fogel mång.
#2 Falskheet slåår sin Herre på halsen.
i. e. Som man wille säya: Drifwe sweek hwem som wil,
dhet löhner omsijder medh neesa och skam.
[⋯]
Och heeter fördenskul, som man pläghar säya:
Endoch dhet dröyes en stund,
Får lijkwäl Ridderröö sitt pund.
endoch: fastän, även om → SAOB ÄNDOCK II. (numera mindre brukligt) såsom koncessiv konj.: trots att, fastän; […]
dhet dröyes: det dröjer → SAOB DRÖJA 8) opers.: det går åt / förflyter (så / så lång) tid / drager ut på tiden (innan något sker / innan det blir av med något). a) (†) i pass. i intr. användning. […]
pund → SAOB PUND, straff, vedergällning
Ridderröö → SAOB RIDDARE 2) f):
»… med syftning på sagofigurer som hade rött hår och skägg (eller voro klädda i röd dräkt),
vilket ansågs som ett tecken på trolöshet i det bildliga uttrycket riddar röd (även sammanskrivet)
eller riddaren röd eller röd riddare, falsk / bedräglig / förrädisk person.»
Grubb har hämtat citatet från Messenius (Signill, 1612, s. 50):
»Oanseedt thet dröyes en stund,
Får lijkwist Riddarrö sitt pund.» *
⇒ Swenske ordsedher (1604) #981:
Suik och falsk slår sin Herre på halssen.
suik → SAOB SVEK
falsk → SAOB FALSK sbst. (†) falskhet
Låle (1300-talet) #398: Swigh och falsk slaar offthe sijn herre paa halss
Fraus vt plebs dicit dominum collotenus icit
YFSv (ca. 1450) #360: swik ok fals slaar sin herra aa hals
fraus vt plebs dicit dominum collatenus icit
* Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #152:
Claffare och rijddare rödh före monge menlöse vti stor nödh.
claffare (ordformen saknas i SAOB) → SAOB KLAFFARE, person som (gärna) förtalar andra, bakdantare, belackare
rijddare rödh → SAOB RIDDARE 2) f) med syftning på sagofigurer som hade rött hår och skägg (eller voro klädda i röd dräkt), vilket ansågs som ett tecken på trolöshet] (†) i det bildliga uttrycket riddar röd (även sammanskrivet) / riddaren röd / röd riddare, falsk / bedräglig / förrädisk person
— 202 —
#1 Fasta länge sparar intet Brödh.
i. e. Fastar man något länge, så äther man deste meer
när maath kommer fram.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#2 Fast Åsnan blijr klädd i Leyonehwd,
så förråda henne doch öronen.
i. e. Om Narren droge gyllendwk, så yppas ändå hans dårskap.
[⋯]
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
#3 Fast 2. giöra ett, så äret lijkwäl icke ett.
i. e. Lijka giärning aff olijka män, blijr intet lijka achtat.
Man plägar fördenskul säya i Scholan,
Duo cum faciunt idem, non tamen, est idem.
(”När två gör en och samma sak är det likväl inte samma sak.”)
Wäl förståendes: Om en Heroisk act blijr aff en ringa man begången,
så blijr han lijkwäl icke så högt aestimerad, som han wore skedd
aff en myndigan.
äret (kontr.) = är’et: är dhet
wäl förståendes (s-particip med adverbiell funktion): väl medveten om att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
som han wore …: som dhen wore …
#4 Fattigh mans tarff, kommer intet alt i sänder.
i. e. Dhet är så mycket dhen fattige tarfwer,
han får intet alt på en gång tilhopa.
Dhe gambla haa fördenskul sagt: At för sombliga menniskior måste wara
smått skuret, och wijda strödt.
[⋯]
tarff → SAOB TARV, behov
i sänder → SAOB SÄNDER 1) (†) i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #263:
Fattig mans tarf kommer icke alle j sender.
Låle (1300-talet) #704: Fattig mandz tingh kommer eij all paa een tijd til bys
non inopis votum subit vna summula rerum
YFSv (ca. 1450) #599: fatighx manz thingh koma ey aal sændir
non inopis votum subit vnica sumula rerum
Läs vnica i st. f. vna i Låle-texten 704 (Kock [1892], s. 286).
YFSv 599: fatighx manz: kongruensböjning, där bestämningsordet står i samma kasus som huvudordet, dvs. i genitiv
— 203 —
#1 Fattigh man blijr altijdh miszvndt fager Kohna och feet Häst.
i. e. Om dhen fattiga haar något som dhen rijka behagar,
så afwunnas han strax dher wed, och hadet giärna ifrå honom.
[⋯]
kohna: kvinna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
hadet (kontr.) = had’et: hade dhet
ifrå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #268:
Fattig man skall icke hafue fager kona eller fethan hest.
Låle (1300-talet) #942: Fattigh man scal eij haffwe fawer konæ oc eij fedher oxe
res non sint inopis bos crassus femina communis
YFSv (ca. 1450) #847: fatigh man skal ey hawa faghra kono ok ey fætan uxa
Res non fit inopis bos crassus femina comis
#2 Fattigh mans maath är snart äthen.
i. e. Ringa förråd är snart förtärdt.
Stackot wijsa är snart qwäden.
Dhen fattigha haar intet meer, än vhr Handh och i Munn.
[⋯]
stackot: kort → SAOB STACKIG 1) kort; liten
qwäden (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA 1) yttra, säga, tala; KVÄDA 2) sjunga
vhr handh och i munn → SAOB HAND 5) j) i uttrycket ur (förr även av) hand i mun (förr även ur handen i munnen), även från hand till mun och dyl., för att beteckna att någon icke äger / kan anskaffa mera än som omedelbart åtgår för hans uppehälle
⇒ Swenske ordsedher (1604) #270:
Fattig manz maatt är snart äthin.
Låle (1300-talet) #336: Faalsk mandz madh ær snaresth ædhen
Esca solet stolidi prima consumpta videri
YFSv (ca. 1450) #253: folz mans mathir ær først æthin
esca solet stolidi primum consumpta videri
#3 Fattigh man lijder minsta afwund.
i. e. Han haar inga stoora Håfwor som afwund förorsakar.
Dheraff sägher man och:
Miseria invidiam non sentit. (”Elände märker inte av någon avund.”)
Och på Swänska: Afwund boor intet giärna i ödehws.
[⋯]
håfwor → SAOB HÅVA, tillhörighet, ägodel
#4 Fattigh mans höghfärd wahrar intet längie.
i. e. Som man sägher:
Dhet wahrar så lijtet at fattigt folck haar något.
[⋯]
— 204 —
#1 Fattigh man är icke grefwe.
i. e. Staten effter ståndet.
Och brukas när någon äskar aff en annan större expenser,
än medlen tilräckia; Då sägher man och wedh lijka meening:
Här äre intet så rijke Herrar döde.
Staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
äskar: begär → SAOB ÄSKA, v., begära / kräva / (bestämt) anhålla / anmoda om / göra anspråk på (något); särskilt i förbindelse med bestämning inledd av prep. av, med styrt led angivande den av vilken något begärs osv. […]
expenser: anslag → SAOB EXPENS, utgift, kostnad; numera nästan blott i pl., särsk. adm. om diverse för det löpande arbetet inom ett ämbetsvärk och dyl. erforderliga, men ej på förhand specificerbara (smärre) utgifter
⇒ Swenske ordsedher (1604) #304:
Fattig man är icke grefwe.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #269:
Fattig man är icke greffue.
#2 Fattigh man bygger små Hws.
i. e. Små Foglar små näste. Hwar giör effter sitt ämbne.
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) (†) förmåga / förhandenvarande möjlighet
#3 Fattigh man haar fåå kiända.
i. e. Dhet bekymbrar sigh ingen om dhen fattighas tilstånd.
[⋯]
kiända → SAOB KÄND, person som man känner / är bekant med
#4 Fattigh man kokar tunn Wälling.
i. e. Han haar lijtet at taga aff.
Wed sådan meening säger man och: (⇓ 204 #5)
#5 Fattigh man kokar sin Kåål i Watn.
i. e. Som man plägar säya:
Han äther dhet han haar, och qwäder dhet han weet.
[⋯]
qwäder → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
#6 Fattigt folck måste och lefwa.
i. e. Han måste wara til så länge Gudh wil,
fast dhet faller honom något knapt i kiöket.
Ty dhen fattiga måste boo hoos dhen rijka,
Gudh haar giordt dhem båda.
[⋯]
#7 Fattigh Frijare får snart korgen.
i. e. Dhen som wedh Frijare staten intet haar at spendera,
han får snart ett kålfaat vthom dören.
[⋯]
frijare staten → SAOB FRIARE | –STAT, i uttrycket vara på friarstaten, vara på friarfot
vthom: utanför → SAOB UTOM
— 205 —
#1 Fattigh man haar kalt kiöke.
i. e. Han haar intet mycket at koka:
Dherföre är offta i hans kiöke kalt ochk kuhlet och illa wulet.
[⋯]
kiöke → SAOB KÖK
wulet (dial.) (fsv. vurdhin; perf. part. till varda) → SAOB VULEN, som har utvecklats / övergått till att vara så / så; som har drag / karaktär av / kännetecknas / präglas av
#2 Fattigh mans rum är baak dören.
i. e. Han är allestädz förachtad.
[⋯]
Den fattiga blijr allestädz vthträngder.
[⋯]
dören: dörren → SAOB DÖRR
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#3 Fattigdomen är altijd tullfrij.
i. e. Dhen intet haar, kan intet gifwa.
Ondt ryskia dhen skallota.
Item: Dödhen taar icke något, dher intet är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
#4 Fattigh mans rådh giäller icke mycket.
i. e. Dhen fattighas taal får idel åthlöye, fast dhet är aldrigh så klokt.
[⋯]
— 206 —
#1 Fattigh man får och stundom en godh dagh.
i. e. Dhen fattige råkar och vndertijden wedh ett gott Laag.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Fattigh man finner och stundom på godh råd.
i. e. Som man wille säya: Slumpeskott råkar och stundom på måålet.
Klokheet fins och vnder fattigh mans plagg.
[⋯]
slumpeskott → SAOB SLUMP– | –SKOTT, skott som mera av slump än av skicklighet kan träffa / träffar avsett mål
fins: finns → SAOB FINNA
#3 Fattigh mans Korn wäxer altijdh tunnt.
i. e. Dhen fattigas deel är altijdh sämst.
deel ändrat från feel enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#4 Fattiga fränder få lijten heeder.
i. e. Man achtar intet stoort fattigh mans wänskap.
[⋯]
Man sägher och: Fattigh mans rum är baak Dören.
dören: dörren → SAOB DÖRR
— 207 —
#1 Fattigh man feelar något, men dhen girige alt.
i. e. Girig blijr aldrigh nögder.
Honom feelar och dhet han sielwer haar. Han troor intet sant wara
dhet han haar in manibus (”i händerna”).
Dhe gambla haa fördenskul sagt:
Inopiae desunt multa, avaritiae omnia.
(”Fattigdom saknar mycket, girighet allt.”)
Item: Avaro, etiam id quod habet, deest, etc.
(”Den girige fattas även det han har;
dvs.: han är aldrig nöjd med det han redan har.”)
nögder → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
#2 Fattigh man boor tryggast.
i. e. Som man wille säya: Han rädz intet för tiufwar,
effter han intet haar som honom kan stiälas ifrå.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Fattigh man får intet wara blyger.
i. e. Han måste taala om sin tarff.
Ty elliest heeter dhet: Ingen geer dumbe Lamb.
[⋯]
sin tarff → SAOB TARV, sin fattigdom, sitt behov
#4 Feela är Menniskligit.
i. e. Som man wille säya:
Wij wore alla på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
Man säger dherföre: Humanum est errare. (”Det är mänskligt att fela.”)
Item: In multis labimur omnes. (”Alla faller/felar vi i mångahanda ting.”)
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
#5 Feela, swijker intet.
i. e. Dhet man aff owetenheet faar wil, håls intet för bedrägerij.
Dheraff man och plägar säya:
Inscius non peccat. (”Den som är ovetande syndar inte.”)
[⋯]
— 208 —
#1 Feet Steek giör feeta dropar.
i. e. Dhet är en maager Steek, dher intet dryper aff.
Som man wille säya: Dher något gott är, dher faller något aff.
Dhen blinde haar fördhenskul sagt:
Leed mig dijt något är, så får iagh något medh.
dropar → SAOB DROPPE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #5:
Aff fete fläsk drypa fete droppar.
Låle (1300-talet) #243: Aff then feedhe stegh dropper thee feedhe draaber
De pingui massa manant stillarnina crassa
Låle (1300-talet) #785: Aff then fædhe steghe drybæ the fædhe draabæ
Pingue venire puto pingui stillante veruto
YFSv (ca. 1450) #235: aff feete steek drypa føte drupa
de pingui massa stillant stillamina crassa
YFSv (ca. 1450) #725: aff feete steek drypa ffeete dropa
pingue venire puto pingui stillante veruto
#2 Feeta Soon weet intet huru dhen swultna lijkar.
i. e. Dhen rijka weet intet huru dhen fattiga är til moodz.
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
#3 Feet steek saknas illa.
i. e. Godha dagar äre onda at mista.
Deraff plägar man och säya: Dhen wäl sitter, han sittie om han kan.
[⋯]
illa → SAOB ILLA, i hög grad, högeligen, mycket
sittie (arkais. pres. konj. sg. till sitta): må sitta → SAOB SITTA
#4 Fiortan Ämbete, fämtan Olyckor.
i. e. När en idkar så många ämbeten, så blij dhe mäst illa föreståndne,
för myckenheet skuld: Dheraff förorsakas fleere olyckor än gärningar.
[⋯]
Mång Järn i Elden tillijka brännas offta.
[⋯]
fleere: fler → SAOB FLERE / FLER
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
— 209 —
#1 Fiskia i Lufften är afwogt arbete.
i. e. Som man wille säya: Spänna Wagnen för Hästarna.
Begynna wedh orätta ändan.
[⋯]
lufften → SAOB LUFT
för → SAOB FÖR, framför
#2 Fleer dräper swalg, än Swärd.
i. e. Genom dryck kortar mången sitt Lijff.
[⋯]
swalg → SAOB SVALG 1) i fråga om omåttligt ätande och drickande / slukande av något; 1) a) (numera blott arkaiserande / skämtsamt) frosseri; dryckenskap
⇒ Swenske ordsedher (1604) #274:
Flere dräpa sualg, än suärdet.
Låle (1300-talet) #1179: Flære folk dræbes aff natwordh æn aff swerdh
vulgus plus maceris occant obcenia diris
YFSv (ca. 1450) #1076: flere folk dræpas aff naatwardh æn aff swærdh
wlgus plus macheris occant obsenia diris
#3 Fleer måål än Korfwar.
i. e. Som man wille säya: Måålen äre fleer än stycken.
Man får intet öda alt på en gång.
Dheraff plägar man och säya: Sompt i sänder.
stycken → SAOB STYCKE, om del av något som utgör / är avsett till föda
öda: slösa bort → SAOB ÖDA 2) på onyttigt sätt förbruka / förslösa / förspilla (något), ödsla
i sänder → SAOB SÄNDER 2) a) åt gången / i taget / för varje gång (särskilt) för sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #273:
Flere äre dagarne, än kårffuarne.
kårffuarne: korvarna → SAOB KORV
Låle (1300-talet) #266: Flere ær daffwe en traffwe
Docte dies cures faraginibus fore plures
Låle (1300-talet) #291: Flæræ ære daffwe æn traffwe
Esse dies plures gelimis attendere cures
YFSv (ca. 1450) #238: flere æru dagha en thrawa
docte dies cures farraginibus fore plures
YFSv (ca. 1450) #251: thænk at flere æru dagha æn trawa
esse dies plures gelimis attendere cures
#4 Flijtigt meeta, får någon betha.
i. e. Som man wille aff samma förståndh säya:
Flygande Kråka får något til maatz.
[⋯]
säya ändrat från säga enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
til maatz → SAOB MAT: i uttrycket till mats, till mat; till livs
#5 Flijtigh Böön är halfwa Studier.
i. e. När man beder Gudh, så går wärcket foort.
Dheraff heeter dhet och: Ora et labora. (”Bed och arbeta!”)
[⋯]
wärcket: arbetet → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
— 210 —
#1 Flijt winner alt.
i. e. Träget arbete winner födhan.
[⋯]
Myran giör och Wäg på hårda Hälleberget medh sitt trägna löpande.
[⋯]
#2 Flijt ökar weet.
i. e. Aff arbete och flijt wäxer förståndet.
[⋯]
weet→ SAOB VETT, vetande; kunskap(er) / insikt(er); lärdom / bildning
#3 Flyg intet högre än wingarna bähra.
i. e. Som man wille säya: Dhen högt klijfwer, faller diupt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #541:
Ingen flyge högre än wingarna bära.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #689:
Man skal icke flygha höger än wingarne bära.
höger (komp. (†) till hög): högre → SAOB HÖG
⇒ Swenske ordsedher (1604) #854:
Ondt är flyga för än wingerna wilie bära.
Låle (1300-talet) #673: Thet ær ont at flwæ førre æn han wordher fiædreth
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
YFSv (ca. 1450) #603: thet ær ey goth at flygha for æn man hawir fiædhir
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
— 211 —
#1 Flychtigh Fiende jaghar man intet för starckt.
i. e. Vthi en wunnen Bataglia förföllier man icke sin Fiende för häfftigt:
Man låter sigh nöya med dhen ähra som ehrhållen är.
[⋯]
flychtigh: flyende → SAOB FLYKTIG 1) som flyr / har flytt, flyende, stadd på flykt / på flyende fot
#2 Fly dropet, och råka i slagregnet.
i. e. Vhr Askan i Elden. Fly Röken och falla i Elden.
Fly Räfwen och råka i Vlfwemunnen.
[⋯]
dropet: droppet → SAOB DROPP
#3 Flygande Kråka får något til föda.
i. e. Man måste haa omaak för födhan.
[⋯]
Som man wille säya:
Inga steckta Starar Flyga enom i munnen.
steckta: stekta → SAOB STEKA
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
#4 Flåå intet Biörnen förr än han blijr skuten.
i. e. Roosa intet Marknan förr än han är hållen.
[⋯]
Sälg intet skinnet, förr än Biörnen blijr flådder.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
marknan (kontr.) = markn’an: marknaden
— 212 —
#1 Fläsket hänger aldrigh så högt, Hunden wänter jw Beenen.
i. e. Som man wille säya: Ämbete gieer kappa.
Aldrig är kallet så ringa, dher föllier jw födhan medh.
kallet → SAOB KALL, livsuppgift; värksamhet; yrke, ämbete
⇒ Swenske ordsedher (1604) #272:
Flesket henger aldrig så högt, at hunden wenter sigh iw benen.
Låle (1300-talet) #82: Flycket henger ey saa høgt at hwnnen wenther seg ey bened
Alcius appense canis os sperat sibi perne
Låle (1300-talet) #740: Flycketh hængher eij saa høgt at hwndhen wenther segh ee beeneth Ossa canis speret perne licet hec procul heret
YFSv (ca. 1450) #71: flykkit hængir ey swa høgth at hundin væntir sik ey benith
alcius appense canis os sperat sibi perne
YFSv (ca. 1450) #679: flykkit hængir ey swa hogth æ vænthir hundin sik beenith
Ossa canis sperat perne licet alcius heret
#2 Flättia ökar odygd.
i. e. Blöta Bårdskärare giöra rutna sår.
När Synden blijr ostraffad, så taar hon meer til.
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
blöt → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#3 Flärdh, är Elden wärd.
i. e. Falskt godz bör förbrännas, at ingen blijr dher medh beswijken.
beswijken: besviken → SAOB BESVIKA, förvilla, narra; bedraga, lura
#4 Fogelen kiännes aff sången.
i. e. Mannen kiännes aff taalet.
Item: Aff liudet kiännes Malmen.
[⋯]
Man pläghar och wedh samma meening säya: (⇓ 212 #5)
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#5 Fogelen kiännes aff fiädrarna.
i. e. Aff Kläderna kiännes mannen.
#6 Fogligh man är klooker man.
i. e. Han är förståndigh som medh maneer weet at förrätta sin saak.
Som man wille säya: Dygden wil haa godh leedeswän.
[⋯]
leedeswän → SAOB LEDA | –SVEN, person som leder / ledsagar en annan / visar en annan vägen
— 213 —
#1 Framtaal, giör effterqwaal.
i. e. Dhen mycket haar at säya, får mycket at förswara.
Dherföre är rådsampt at haa Tand för Tunga.
#2 Freden föder, ofredh öder.
i. e. Hwadh en godh frijdh bygger vpp, dhet kastar ofrijd omkulll.
[⋯]
öder: föröder → SAOB ÖDA 1) ödelägga (något); även: förgöra / utplåna / tillintetgöra / utrota (något)
#3 Fredh haar ofredh i föllie.
i. e. När man haar fredh, så måste man wänta ofredh.
[⋯]
Man plägar fördhenskul säya:
Man niuther intet länger frijdh än ens granne wil.
länger (adv.) (komp. till länge): fred längre än → SAOB LÅNG
— 214 —
#1 Fredh, är rooligh frijheet.
i. e. En säker wandel.
rooligh: lugn → SAOB ROLIG, som icke rör sig, stilla; lugn
wandel: tillvaro → SAOB WANDEL 4) (†) levnad(slopp); leverne
#2 Fredh giör Åkeren bördigh.
i. e. Ut super: Fredh föder, etc. (⇑ 213 #2)
#3 Fredh och wälbygd Hws, kiöpes intet för dyrt.
i. e. Man kostar aldrigh för mycket på en god fred, och beqwäm Booning.
[⋯]
#4 Frijheet är Gull wärd.
i. e. Dhe gambla haa högt aestimerat en god frijheet,
och derföre exclamerat: ô aurea libertas. (”O gyllene frihet!”)
[⋯]
#5 Frijheet går för Penningen.
Idem: Som man wille säya:
Hon står intet til betala med penningar.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
#6 Frijheet botar all skada.
i. e. Hon öfwerwinner alt beswär.
[⋯]
— 215 —
#1 Frijare måste hålla sigh friskt.
i. e. Dhe måste altijd wara kostfrij, och låtz wara rijka,
effter gemeena Ordspråket: Alla Bedela rijka.
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
låtz (dep.; pres. ind. pl.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
bedela → SAOB BEDEL, friare
#2 Frijaren snackar om Älskog.
i. e. Dher han mäst vmgår medh, dhet ligger honom altijd i hogen.
Dheraff pläghar man och säya:
Tungan leeker på tandesåår.
Item: Han wäcker altijd waaken som torstig är.
Och Soon drömmer om draff.
vmgår medh (intr. med prep. med): sysslar med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
torstig → SAOB TÖRSTIG
draff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
#3 Frija medh hast, wärier åtherkast.
i. e. När frijerij drags på långbäncken,
så kommer dher lätteligen en kladd vthi.
[⋯]
kladd → SAOB KLADD, smolk [= kladd, sbst.2]; prisfall [= kladd, sbst.5]
#4 Frijare Eed, är rumm och breed.
i. e. Han är intet at byggia på.
[⋯]
rumm → SAOB RUM, adj., ymnig, frikostig, rundhänt, generös
#5 Frij måndag giör taskereent.
i. e. Bland Handtwärcks folck förtähres offta på en spatzeredag,
så mycket som heela wekan förtiähnes.
[⋯]
taskereent: rent / tomt i penningpungen
taska → SAOB TASKA 1) a) penningpung
wekan: veckan → SAOB VECKA
— 216 —
#1 Friskt wågat, är halfft wunnet.
i. e. Den något wågar han något winner.
[⋯]
#2 Frischt mood är halff thäring.
i. e. Som man wille säya: Mood winner födan.
[⋯]
thäring → SAOB TÄRING, om vad någon behöver för sitt uppehälle i allmänhet
(i synnerhet under resa / vistelse på annan ort än bostadsorten)
#3 Frischt moodh är gott Harnesk.
i. e. Moodh giör meer än Pantzar. Kiäcker man lijter intet på Ståltröyan.
[⋯]
kiäcker → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#4 Fritt Folck, fritt snack.
i. e. Dher man är alt för frij, dher taalas offta för drijstigt.
Dhet skrifwes om Keys. Tiberio*, at när någon i Rohm är blifwen ahngifwen
at hafwa illa taalt om Keysaren, skal han hafwa swaradt:
In libera civitate, oportet etiam liberas esse linguas. Sveton.
(”I ett fritt samhälle bör även tungorna vara fria.”)
(Förvanskning av Svetonius: De vita caesarum, 3:28, där det är
Tiberius själv som uttalar orden:
»… in civitate libera linguam mentemque liberas esse debere.»
(”… i ett fritt samhälle bör både språk och tanke vara fria.”)
*Tiberio: böjd form i dat. sg. av egennamnet Tiberius enl. latinsk formlära, här styrd av den svenska prepositionen om, motsvarande latinets de.
— 217 —
#1 Fromheet fördärfwar ingen.
i. e. När hon icke miszbrukas, och wändes i flättia.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
#2 Fromheet blijr fulle lofwad; Men sällan begåfwad.
i. e. Man roosar fulle fromt folck, men gieer dhem intet för sin fromheet.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
begåfwad → SAOB BEGÅVA, tillerkänna
#3 From Qwinna är Dygdenes Spijs-Cammar.
i. e. Hon vthbrister ifrå dhen ena Dygden til dhen andra.
Dheraff säger man och: Dygd är dygdenes alster.
[⋯]
spijs-cammar → SAOB SPIS | –KAMMARE: ålderdomligt och numera föga brukligt om trakt som bär rika skördar
ifrå → SAOB FRÅN
dygdenes: äldre genitivform för dygdens
#4 Fromheet roosar sigh sielff.
i. e. Dhen frommas wärck är hans beröm.
wärck: gärning → SAOB VERK 1) handling, gärning
#5 Fromheet får fulle Bröd.
i. e. Fromt Folck winner wäl födan.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#6 Fromheet blijr snarast swijken.
i. e. Den godtrogne blijr först bedragen.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
— 218 —
#1 Fromheet förbittrad, blijr offta raserij.
i. e. När en from man blijr illa förtörnad, blijr han som raasande.
Dheraff säger man medh Publio*:
Laesa patientia fit furor.
(”Ett prövat tålamod blir till raseri.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Furor fit laesa saepius patientia
[⋯]
Tyskarna säya: Gedult zu hoch agespannt, wirdt wütig.
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
[⋯]
#2 Frommer man är intet långwräcken.
i. e. Han wredgs intet länge.
[⋯]
långwräcken → SAOB LÅNG | –VRÄKEN, oförsonlig, långsint
#3 Fromt folck måste altijdh giee lährepenningar.
i. e. Dhe sittia snarast emillan. Och blij bedragne.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
emillan → SAOB EMELLAN
#4 Fromheet får altijdh anfächtning.
i. e. Dhen fromme får altijdh något at blåsa på.
Dher vppå lyder och Sw. Rijmet:
Dhen som til Himbla är vthwald,
Blijr jämpt aff Thörn och Tistel qwald.
[⋯]
himbla: himbel; til himbla: till himlen → SAOB HIMMEL
jämpt (adv.): jämt → SAOB JÄMT
qwald (perf. part.): kväljd → SAOB KVÄLJA (qwalia), pina, plåga
— 219 —
#1 Fromt folck haar och sin gallla.
i. e. Dhe haa och stundom sinnet hemma.
Man plägar dherföre säya: Ingen är vthan 2. sinne.
sinnet → SAOB SINNE, humör, affekt, vrede
#2 Fromt folck är tunt sådt.
i. e. Dhe fromme äre en i tand.
i. e. Ganska fåå.
en i tand → SAOB EN (räkn.) ⇒ EN– | –TRÄDD, som väves / är vävd med bl. en tråd mellan varje tand i vävskeden
vävskeden → SAOB VÄVA | –VÄVSKED | –TAND: Förr vävdes finare 2-skaftade vävnader med två trådar mellan varje vävskedstand
#3 Fromheet haar minst aff Munnen.
i. e. Fromt folck är intet mångtaligt.
Dhe hafwa Tand för Tunga, och förtala ingen.
mångtaligt → SAOB MÅNGEN ⇒ MÅNGTALIG, som talar mycket, mångordig, talträngd
#4 From Hustrw är ett gott läkeblad.
i. e. Hon fördrifwer många Mansens sorger.
läkeblad → SAOB LÄK– | –BLAD 1) (†) blad av hälsobringande / läkande ört; liktydigt med: läkedom, balsam, lisa, hjälp, tröst
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
många Mansens sorger: många av mannens sorger
#5 From Hustrw winner medh lydna.
i. e. Hon winner sin mans Hierta medh hörsamheet,
dher igenom hon och får Hws Regimentet.
[⋯]
lydna → SAOB LYDNAD
#6 Fromheet får fulle skydd.
i. e. Dhen fromme får altijdh wärn.
Ty sägher man och: Han är godh wäria, som ingen wil häria.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#7 Fromheet förtäncker ingen.
i. e. Dhen fromme meenar at alla ähre som han är sielff.
[⋯]
förtäncker → SAOB FÖRTÄNKA, misstänka
— 220 —
#1 Fromt Barn tuchtar sigh sielfft.
i. e. Dygden drager dhen fromma til at giöra dhet som gott är.
[⋯]
Godh art låter wäl tuchta sigh.
[⋯]
#2 From Moder föder offta en elack Dotter.
i. e. Naturen faar och stundom will.
[⋯]
Hijt kunde och fördhenskul lämpas dhet som dhe gambla haa sagt:
Fyra goda Mödrar, födha 4. slemma Döttrar.
Nembl. Sanning föder haat; Lyckan höghfärd;
Säkerheet fahra; Och mycken gemeenskap föracht.
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
nembl.: näml. → SAOB NÄMLIGEN
#3 From Fåår gå många i ett stall.
i. e. Som man wille säya:
Många godha wänner, få rum i ett lijtet Hws, när sämian räcker.
[⋯]
#4 Fruchten wijsar Träät vth.
i. e. Aff fruchten kiänner man Träät.
[⋯]
Christus haar dherföre sielff sagt:
Man hämptar intet Fijkon aff Thörne.
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
träät (kontr.) = trää’et: trädet → SAOB TRÄD
— 221 —
#1 Fruchta Gudh, är fredh och hälsa.
i. e. GUdz fruchtan haar wälsignelse medh sigh.
[⋯]
”GUdz” står ofta med två inledande versaler; jfr. ”wår HErre” (87 #1)
#2 Fruchta Gudh giör Landet tryggt.
i. e. Dhen som fruchtar Gudh, han boor säker.
Och endoch han stundom får en anstööt,
så giör GUdh lijkwäl Bommarna fasta rundt omkring.
[⋯]
endoch: fastän, även om → SAOB ÄNDOCK II. (numera mindre brukligt) såsom koncessiv konj.: trots att, fastän; […]
anstööt: stöt → SAOB ANSTÖT 1) (numera föga brukligt) stöt (emot / av något); knuff, törn. […] a) om stöt som på ett eller annat sätt har en menlig inverkan. […]
bommarna → SAOB BOM, bjälke, balk
#3 Frucht ökar fahran.
i. e. Dhen som rädder är, honom synes altijdh fahran större än hon älliest är.
[⋯]
frucht → SAOB FRUKT, fruktan
#4 Fruchtan hindrar rådhslagh.
i. e. Aff rädsla blij mång godh rådh tilbakar, som älliest ginge wäl för sigh,
om man torde wågat.
tilbakar → SAOB TILLBAKA
wågat (kontr.) = wåga’t: wåga dhet
— 222 —
#1 Fruchtan giör swrt lefwerne.
i. e. Dhen som altijdh lefwer i räddhoga,
han seer intet många goda dagar.
[⋯]
swrt lefwerne: dystert liv → SAOB SVÅR, tung, 5) a) β) plågsam / svåruthärdlig; 10) mörk / hopplös / dyster
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
#2 Frusen Jord för laath Swijn.
i. e. Som man sade:
Han haar altijdh något at förebära, som intet gott wil göra.
[⋯]
förebära → SAOB FÖRE– | –BÄRA, anföra / åberopa något såsom skäl / ursäkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #49:
Altidh är frusin iord för lath swin.
Låle (1300-talet) #186: Joordh ær altijdh froosen for vtreffnæ swijn
Cum sus lenta piget ops illi sedulo friget
Låle (1300-talet) #727: Ee ær iord froosen fore vdtreffwen swijn
Ops sibi frigescit cum sus torpore pigescit
YFSv (ca. 1450) #171: æ ær frwsin jordh for othriffnom swinom
Cum sus lenta piget ops illi sedulo friget
YFSv (ca. 1450) #654: æ ær frusin jordh for otrhiffnom swinom
Ops sibi frigescit cum sus torpore pigescit
Läs vtreffwen i Låle-texten 727 i st. f. vdtreffwen (se Kock [1892], s. 97).
Läs othriffnom i den YFSv-texten 654 i st. f. otrhiffnom (se Kock [1892], s. 97).
#3 Fråga och lähra, sätter mången til ähra.
i. e. Dhen som giärna låter vnderwijsa sigh,
han winner gagn och heeder.
#4 Främmande är offta så godh som fränder.
i. e. Man råkar vndertijden medh en okiänder,
som meer gott bewijser, än alla fränder och förwanter.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
råkar … wedh → SAOB RÅKA 5) d) (†) i uttrycket råka vid någon, träffa på någon
förwanter → SAOB FÖRVANT, person som är nära förbunden med / hör till någon
#5 Främmande maat för siukan Munn.
i. e. Som man wille säya: Dhen siuke haar altijdh meer lust och begärelse
til främmande spijs, än den han sielff haar i Hwset,
som förfahrenheeten lährer.
Dheraff man och plägar säya: Mycket dhen siuka lyster.
Man förstår och här medh oloflig begärelse.
förfahrenheeten → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
— 223 —
#1 Främmande Kläder, främmande plågor.
i. e. Många nyia seeder, föra många Landzplågor medh sigh.
#2 Främmande sorger, fåfängt bekymmer.
i. e. Hwar achte sitt egit, låte annars fara.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#3 Frände är frände wärst, sadhe Räfwen om röda Hunden.
i. e. Skylskap är intet altijd at lijta på. Räfwen är offta Hundelijk.
[⋯]
skylskap → SAOB SKYLDSKAP, släktskap
⇒ Swenske ordsedher (1604) #285:
Frende är vslom werst, sade räfwen åt rödhunden.
frende: anhörig → SAOB FRÄNDE 1) person med vilken någon räknar sig i släkt (på grund av blodsband / giftermålsförbindelse), anförvant, anhörig, skyldeman
vslom (dat. m. sg.): usel → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 866: usal, adj. 3) arm, fattig, nödställd
”Frende är vslom werst…” ≈ ”Släkten är värst för en stackare…”
Låle (1300-talet) #557: Frændher ære wslæ wærsth
Linea plebiculis miseris est torua tribulis
Låle (1300-talet) #1181: Frændher ære wslæ wærst sagdhe ræffwen til røde hwnnen
Vulpes fert catulis pare pelle sibi rubicundis
YFSv (ca. 1450) #484: frændir æru wslom wærst
vir ferus est tribui que sit egena sui
YFSv (ca. 1450) #1086: frændir æru wslum wærst saghdhe ræff til rødha hunda
Opportuna senis series mandatur habenis
#4 Frögd är snart förswunnen.
i. e. Glädien haar sorg baak om sigh.
[⋯]
frögd → SAOB FRÖJD
#5 Frögd aff ondo, är qwaal wedh ändan.
i. e. Dhen som delecterar sigh aff någon begången synd och argheet,
han får wist en nyck i Samwetet.
Deraff man och säger:
Syndhen är intet fulbordat förr än hon roosas;
Och heeter: Skryta aff Odygd.
[⋯]
frögd → SAOB FRÖJD
delecterar sigh aff: gläder sig åt, njuter av
argheet → SAOB ARGHET, ondska
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
odygd → SAOB ODYGD, syndfullhet, brottslighet, lastbarhet
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 224 —
#1 Fuller Bwk giör trögan lästh.
i. e. Mätter Mage taar intet giärna Book i handh.
Man sägher fördhenskul i Scholan:
Plenus venter non studet libenter. (”Full mage studerar inte gärna.”)
[⋯]
lästh (verbalsubst. till LÄSA 1 (f)) → SAOB LÄST, sbst.1, läsning; uppläsning
#2 Fylla Märren medh Pepper.
i. e. Giöra onödigh bekostnadt.
bekostnadt → SAOB BESKOSTNAD (†) vbalsbst. till BEKOSTA; kostnad(er), omkostnad(er); utgift(er)
pepper → SAOB PEPPAR, användes i synnerhet förr såsom läkemedel
#3 Fyra ting kunna illa döllia sigh:
Elden, Hostan, Skabb och Kiärleek.
i. e. Elden bränner omkring sigh til dhes han yppas;
Hostan låter snart höra sigh;
Skabben brister vth som blomster om Wåhren;
Kiärleeken låter intet stängia sigh inne.
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
#4 Fåå som Faar och ingen som Moor.
i. e. Moors hiertat är altijdh ömdt om Barnen, fast Faderen är något sträng.
#5 Fåfängt gå til rätta vthan bewijs.
i. e. Ney och ja, giör en långh träta.
Dherföre sägher man och: Wittne giör saken wichtigh.
[⋯]
#6 Fåå Ord och dryga, heedra Mannen bäst.
i. e. Kortt och diupsinnigt taal, står en man wäl ahn;
och giör honom behageligh.
[⋯]
— 225 —
#1 Få först, och flåå sedan.
i. e. En förwijtelse emoot förmätenheet om owisz ting;
Lijka som dhen dher sålde Biörnskinnet förr än Biörnen bleff skuten.
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #275:
Få först och flå sedhan.
Låle (1300-talet) #824: Faa førsth oc flaa sidhen
prendens ante reum quam cruciabis eum
YFSv (ca. 1450) #755: ffa først ok fla sidhan
prendes ante reum quam crvciabis eum
#2 Få intet Narren kiäpp i hand.
i. e. Man måste intet gifwa tilfälle til dårskap.
[⋯]
få intet …: lämna / ge inte narren en käpp i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#3 Få intet Fienden Swärd i hand.
i. e. Man skal intet giöra sigh sielfwan skadha.
få intet …: lämna / ge inte fienden ett svärd i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#4 Få intet Barn Knijff i handh.
i. e. Ut superius, Narren kiäpp i handh. (⇑ 225 #2)
[⋯]
få intet …: lämna / ge inte barn en kniv i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#5 Få weeta annars tarff.
i. e. Som man sade:
Ingen sitter dhen siuka så när, han kiänner hwadh honom lijkar.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
tarff → SAOB TARV, behov
honom lijkar → SAOB LIKA (refl.), lämpa sig / passa sig för någon
⇒ Swenske ordsedher (1604) #279:
Få wette huar tijonde manz tarf.
wette (pres. ind. pl. 3:e pers.): vet → SAOB VETA
Låle (1300-talet) #1161: Faa widhe thijendhe mandz tørff
vocis suppresse pauci nouere necesse
YFSv (ca. 1450) #1080: faa wita thiiandis mans tharff
vocis supresse pauci nouere necesse
Låles thijendhe ”tigande” har missuppfattats såsom räkneordet tijonde ”tionde”.
(Kock [1892], s. 414)
#6 Fåfängt pijpa, när ingen wil dantza.
i. e. Som man wille säya: Ondt Predika, när ingen wil höra til.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
”Ondt Predika…”: Svårt att predika…
#7 Fåfängt hopp giör Narren stålt.
i. e. Galen inbilning giör högt sinne.
[⋯]
— 226 —
#1 Fåfängt pråla medh lånta Kläder.
i. e. Som man elliest säger:
Lijten stund fager, som ens annars drager.
som ens annars drager: en annans kläder drar på sig
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#2 Fåfäng träta giör slätt winningh.
i. e. Man winner så lijtet på onödiga trätor.
[⋯]
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
#3 Fåfängt lära läsa vthan Book, och meeta vthan Krook.
i. e. Vthan medel låter ingen ting wäl giöra sigh.
Lijka som man wille ösa Watn medh ett Såll.
Man pläghar dherföre säya vthi en gammal Scholevers:
Haurit aquam cribro, qui discere vult sine libro.
(”Han öser vatten med ett såll som vill lära sig något utan en bok.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #395:
Han öser watn med såld som lärer vtan book.
Låle (1300-talet) #454: Han øzer watn meth saaldh som nymmer forvdhen bogh
Haurit aquas cribro qui discere vult sine libro
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
Detta ordspråk saknas i YFSv-texten men den latinska versen har varit känd i Sverige.
(Kock [1892], s. 194)
#4 Fåfängt hägna Giärdzgården när Grinden står öpen.
i. e. Som man wille säya: Stängia dören på en söndrig foglebwr.
dören: dörren → SAOB DÖRR
#5 Fåfängt skiuta, och intet råka.
i. e. Anslag vthan fortgång.
[⋯]
Och blijr brukat när man hörer någon sträfwa effter dhet
som intet kan winnas.
skiuta → SAOB SKJUTA
råka → SAOB RÅKA, träffa, träffa prick
anslag → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
fortgång → SAOB FORT– | –GÅNG, framgång, lycka
— 227 —
#1 Fåfäng kost på annars Barn och hundar.
i. e. Man får dher ingen tack före.
Ty Hunden löper sedhan han är mätt, medh murr til sin Herre igen:
Och Barnet kan ingen wälgiärning skönia.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
murr: morr, morrande
skönia → SAOB SKÖNJA 7) (†) fästa vikt vid / bry sig om (något); uppskatta (något), hysa tacksamhet för (något)
#2 Fåfängt sökia Watn i Klååstenen.
i. e. Ondt taga ähran vth dher ingen är.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
klååstenen → SAOB KLÅ– | –STEN, benämning på pimpsten
#3 Fåfängt giee almosa aff annars hand.
i. e. Som man wille säya: Gott wara kostfrij aff annars Pung.
Item: Gott skära breda remmar aff annars hwd.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig
remmar → SAOB REM 1) i) α) i uttryck som ange att någon är / visar sig frikostig (/ förser / ”skor” sig) på någon annans / andras bekostnad och dyl.; vanl. i uttrycket skära breda (äv. grova) remmar av (en) annans hud / skinn / läder / rygg
hwd → SAOB HUD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #360:
Gudh wil icke tin almosa aff en anars handh.
#4 Fåfängt winnes, när intet bindes.
i. e. Förgäfwes blijr ett Land eller Stadh wunnet, som intet kan behållas.
[⋯]
Fåfängt ändrat från Fåfäng enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#5 Fåfängt gildra för Fogelens ögon.
i. e. Kunnig list giäller intet.
Dhen som täncker til at bedraga någon, han får intet gå brystgiänges.
[⋯]
gildra → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
brystgiänges → SAOB BRÖSTGÄNGES, rakt på sak, öppet, direkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #300:
Fåfängt är kasta näth för foglernes ögon.
— 228 —
#1 Fånga Räff medh Räff, dhet hörer konst til.
i. e. Grijpa list med list, dher wil weet och klokheet til.
[⋯]
#2 Fåret bär intet Vllen åth sigh sielff.
i. e. Som man sade: Oxen får intet alt dhet han draar.
[⋯]
#3 Får tiufwen swäria, så hänger han intet.
i. e. Som man plägar säya: Tiufwens wäria, är stiäla och swäria.
Item: Kommer tiufwen Eeden wedh, så slipper han wist.
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#4 Fägring faller snart.
i. e. Skönheet förgår medh hast.
[⋯]
— 229 —
#1 Fägring får anfächtning.
i. e. Dhet som wackert är, giädz hwar man åth.
[⋯]
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
#2 Fägring giör fåwisch.
i. e. Skiönheet giör dårskap. Däyeliga Qwinnor störta mången vthi fördärff.
En gammal Lährare warnar fördhenskul, och sägher:
Avertamus oculos ab inanibus, ned quod oculus videat, cor concupiscat.
(”Låt oss vända bort ögonen från de lättfärdiga,
på det att hjärtat inte åstundar det som det ser.”)
[⋯]
fåwisch → SAOB FÅVITSK, oförståndig, oförnuftig, dåraktig
däyeliga → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
#3 Fägring vthan tucht, är en Roos vthan lucht.
i. e. Däyeligh vthan Dygd, är som skarnwattn i Gullkäril.
Man plägar och fördenskul säya:
Hwset är skiönt, men Wärden är en vmflath.
[⋯]
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) a) vacker, skön, fager
skarnwattn → SAOB SKARN ⇒ SKARNVATTEN, smutsvatten
vmflath → SAOB UNFLÅT, smutsig, orenlig, motbjudande, osedlig
— 230 —
#1 Färgad Lögn är Sanning lijk.
i. e. Offta skyles Lögn medh sanningz mantel.
Och heeter då: Dhet är icke alt Gull som glimmar.
[⋯]
#2 Färskt Ööl lijtet affdrucket.
i. e. När man hörer en ny Wän mycket roosas,
eller en som nys är kommen til ett ämbete: Då swaras här medh.
Älliest sägher man wedh sådan meening:
Nyia Qwastar soopa altijdh wäl.
nys → SAOB NYSS
#3 Födas och döö, är hwar dagz proff.
i. e. Intet är gemeenare, än födas och döö.
Deraff haar och Publius* sagt:
Lex universi est, quæ jubet nasci et mori.
(”Det är universums lag som bestämmer att vi skall födas och dö.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Lex univeresa est …
Item: Nil communius, quam nasci et mori.
(”Inget är vanligare än att födas och dö.”)
proff → SAOB PROV, påfrestning, händelse, prövning
gemeenare (adv. i komp.) → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Födha Ormen i barmen.
i. e. Förråda sigh sielff.
[⋯]
#5 Födh migh i åhr, så föder iagh digh åth åhre.
i. e. Man taar giärna dhet wissa för dhet owissa.
Dheraff man och plägar säya:
Bättre en Fogel i Handen, än twå i Skogen.
[⋯]
åth åhre: (under) nästa år → SAOB ÅT I. såsom prep. C. 6) (†) i uttrycket åt åre / året, efter / inom ett år,
även allmännare: under nästa år
åth åhre → Söderwall Ordbok, 1, s. 44: ar (aar), n. 1) år. – at are, åt åre, efter ett år, om ett år, ett år senare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #293:
Födh migh j åår iagh föder tigh åt åreth.
Låle (1300-talet) #586: Føødh megh i aar iegh fødher tegh at aaræ
Me coales horno pascam te vero secundo
Låle (1300-talet) #620: Føødh megh i aar ieg fødher tegh at aaræ
me pater hoc anno dapinas ego te reuoluto
YFSv (ca. 1450) #510: fødh mik i aar jak fødhir thik at are
Me coales anno pascam te vero secundo
— 231 —
#1 Födan är kiär.
i. e. Som man wille säya: För maat och födha, sparas ingen mödha.
[⋯]
#2 Föda wil haa mödha.
i. e. Intet fåås mödelöst.
[⋯]
Dhen ey arbetar, effter maaten han leetar.
#3 Födebygden är altijdh kiär.
i. e. Man wistas giärna dher man är waan.
[⋯]
födebygden → SAOB FÖDA ⇒ FÖDEBYGD, födelsebygd
— 232 —
#1 Föga skiämpt, som icke haar något alfwar medh.
i. e. Vnder skiämptzord löper mycket alfwar.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #64:
Armt snack är thet som inthet alfuar medh fölger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #95:
Bemerk stundom alfwar medh skemptan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1121:
Thet är armt snack som inthet alwar medh fölger.
Låle (1300-talet) #608: Alffwære oc gammen kwnnæ bæsth sammen
Mixtim phas resera cum iocundis sere vera
YFSv (ca. 1450) #538: alwara ok gaman fallir væl saman
Mixtim fas resera cum jocundis sere vera
#2 Fölg Jorden effter, hon är gammal.
i. e. Som man wille säya: Flyg intet högre, än wingarna kunna bära.
Item: Bliff wedh enfaldigheeten.
[⋯]
enfaldigheeten → SAOB ENFALDIG, enkel, konstlös, simpel, utan prål;
det som är enkelt / okonstlat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #303:
Fölg iorden effter ty hon är gammull.
gammull → SAOB GAMMAL
#3 Förwete giör dyra Jungfrwr.
i. e. Dhet doger intet oförsökt.
[⋯]
Wedh sådan meeningh pläghar man och säya: (⇓ 232 #4)
förwete → SAOB FÖR– | –VETE nyfikenhet
#4 Förwete spör tijdender.
i. e. Nyfijken får näsewäder.
[⋯]
förwete → SAOB FÖR– | –VETE nyfikenhet
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, underrättelse, nyhet; pl.: nyheter
näsewäder → SAOB NÄS– | –BRÄNNA, minnesbeta; tillrättavisning / upptuktelse
#5 Föra Swijn til Rijn, dhet blijr ändå Swijn.
i. e. Som man wille säya: Tooker blijr aldrigh klooker.
[⋯]
Wed lijka meening sägz och: (⇓ 233 #1)
Rijn: (floden) Rhen
— 233 —
#1 Föra Katten til Engeland, han jammar ändå.
i. e. Waanan är onder at kasta i wråå. Poëten haar dherföre sagt:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
jammar → SAOB JAMA, jamma (”starkt bygdemålsfärgat”)
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
#2 Förewijs faar intet illa.
i. e. Som man sade: Dhen som wiste han wunne.
[⋯]
#3 Förgylla Gåselorten, så blijr ändå skarn i grunden.
i. e. Fåfängt roosa dhet som intet dogher. Man sägher och:
Färgade feel haa skammen baak om sigh.
[⋯]
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
dogher: duger → SAOB DUGA
— 234 —
#1 Förfarenheet lährer Konsten bäst.
i. e. Dhet man sielff haar sedt och förfahret, är man altijdh wissast vppå.
[⋯]
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
förfahret: erfarit → SAOB FÖRFARA VII. utforska, erfara och dyl.
#2 Förbuden maat blijr snarast äthen.
i. e. Som Salomon* säger: Stulen Watn är altijd sött.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
*Salomos Wijsheet, 9:16:
”Stulit watn är sött […].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 9:17]
#3 För glömska dricker man wijthe.
i. e. Man taar offta skada aff förgätenheet.
Lijka som vthi en collation eller giästebudh,
om man vthi omdrickande förgiäther en godh påbegynt skåål,
måste man offta til straff och wijte, dricka twå gånger.
Och heeter då: Aff skadan blijr man wijs.
wijthe → SAOB VITE, straff, bot
förgiäther → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #298:
För glömske dricker man withe.
Låle (1300-talet) #823: Foræ forsømelssæ geller man widhe
plectatur multa quem protrahit orbita stulta
YFSv (ca. 1450) #753: fore glømsko gallir man wite
plectatur multa quem protheat orbita stulta
#4 För Konsten ähras Mästaren.
i. e. Han blijr giärna ährad, som något gott haar lärdt.
Ty Konst och lähra, sätter mannen til ähra.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #290:
För konsten skal man mestaren ähra.
#5 För lust skul kysser mången en Koo.
i. e. Ond lusta giör dårskap. Man plägar fördenskul säya:
Mycket den siuka lyster.
Item: All Swijn swart i mörkret.
— 235 —
#1 Förmål, giör Brwden fagermätt.
i. e. När man haar hafft en godh dagwal,
så kan man wäl sittia granner wedh middagsmål.
Ty dhet som tags vhr Grytan, behöfwes intet på Faatet.
förmål → SAOB FÖR– | –MÅL: före huvudmåltid intagen måltid
fagermätt → SAOB FAGER– | –MÄTT: som av önskan att visa fina / goda seder
äter endast litet / låtsar sig vara mätt
dagwal → SAOB DAGVARD, benämning på den första måltiden på dagen: frukost
⇒ Swenske ordsedher (1604) #294:
Förmåål gör fruur fager mäth.
Låle (1300-talet) #755: Faare aadhe gør fawæ effther aadhe
Pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur
Låle (1300-talet) #811: Faare aadhe gør fawer effther aadhe
Pulcre prandere faciunt gentacula vere
YFSv (ca. 1450) #691: foreata gør faghir ætantiidh
pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur
YFSv (ca. 1450) #773: foreata gør faghir æptir ata
pulcre prandere faciunt gentacula vere
#2 För ogiord giärning bötes ofödt Fää.
i. e. Som man älliest sägher: Hött är medh ingo bött.
ogiord → SAOB O– ⇒ OGJORD 3) om något abstrakt: (ännu) icke gjord / utförd / åstadkommen
fää → SAOB FÄ 1) d) i äldre lagspråk om husdjur i allmänhet; vanligen med uteslutande av hund och katt
hött (perf. part. till hytta): hotat → SAOB HYTTA, v. , 1) (†) hota
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
bött (perf. part. till böta): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #302:
För ogiord gerning, böther man ofödt fää.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #497:
Hött, skall betalas medh ofödt.
#3 Före spå, effter gå.
i. e. Mången spår sant och weetet intet.
När någon ominerer sigh något ondt, och är honom wäl vndt,
så plägar man säya: Förespå, efftergå.
Man säger och wed sådan meening:
Wore dhet så timmadt som rimmadt.
weetet (kontr.) = weet’et: weet dhet
ominerer → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
timma → SAOB TIMA, ske, inträffa, hända, äga rum
rimma → SAOB RIMMA: i talesättet vore det så timmat som rimmat såsom uttryck
för en önskan att man gärna såge något vara skett / gjort
#4 Förord bryta Laag.
i. e. Bättre ett ord före, än tije effter.
Item: Bättre före waar, än effter snaar.
[⋯]
förord → SAOB FÖRORD, undantag; föregående avtal resp. gjort förbehåll (vid en
transaktion) omintetgör tillämpningen av lagbestämmelser på den punkt avtalet / förbehållet gäller.
före waar → SAOB FÖRE– | –VAR, adj. förtänksam, försiktig
effter snaar → SAOB EFTERSNAR, adj. snabb / rask (i beslut / handling) efteråt, sedan det redan är för sent; efterklok
⇒ Swenske ordsedher (1604) #289:
Förord bryta lagen.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #4:
Förord bryta lagh.
#5 Föregiordt och efftertänckt,
Dhet haar mången dåre kränckt.
i. e. Effterrådh är intet rådh.
[⋯]
— 236 —
#1 Förderfwad Kiöpman giör en god mäklare.
i. e. En Padda kiänner dhen andra bäst,
Och weet huru dhen andra lijkar.
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
#2 Före Narren hwart man wil, han drifwer ändå sitt Giäckespeel.
i. e. Narr är en Narr, lijka hwar han boor.
[⋯]
#3 Förklagan får giärna rum.
i. e. Dhen som först klagar blijr altijdh hörd: Men seent drifwen.
#4 Förspråk giör taskan thom.
i. e. Dhen som nödgas lijta til advocater, han blijr snart tunn om Boogarna.
i. e. han råkar snart i armod.
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
boogarna → SAOB BOG, (föga brukligt) om skuldra / skuldrorna och bröstet hos människan
#5 Första Dagen dhen bästa, sade Bonden om onda Hustrwn.
i. e. Dhen som får en ond Qwinna,
han må wäl räkna dhen första dagen för dhen bästa.
Ty när smeekemånan ändas, så lychtas och wänskapen.
[⋯]
lychtas (dep.) → SAOB LYKTA, stänga, tillsluta, sluta, avsluta
— 237 —
#1 Första skadan är bäst at styra.
i. e. Dhen första skadan warnar offta för en större.
[⋯]
Aff skadan blijr man wijs.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1077:
Then förste skade är best styra.
Låle (1300-talet) #831: Then førsthe skade ær bæsth at styræ
primula jactura tolerancius est nocitura
YFSv (ca. 1450) #763: thæn første skadi ær bæzst
primula jactura tolerancius est nocitura
#2 Försedt, är och förspeelt.
i. e. Som man wille säya: Skadan är lijka stoor,
antingen han kommer aff ringa medel, eller något förseende.
[⋯]
något ändrat från någon enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 För Penningen taar man Hatten aff.
i. e. Dhen rijke blijr altijdh ährad.
[⋯]
#4 För en Skoo mister man offta en Häst.
i. e. Ringa förseende giör offta stoor skada.
skoo: hästsko→ SAOB SKO 2) a) om fotbeklädnad för djur, särsk. om hästsko
förseende: förseelse → SAOB FÖRSE ⇒ FÖRSEENDE 2) a) förbiseende; försummelse
#5 För Kiärleek bryter mången ett Been.
i. e. Man wågar offta mycket för en godh Wän.
Wedh lijka meening pläghar man och säya:
Effter bruna bär stijger man högt i Trääd.
bruna bär → SAOB BRUN: mogna nötter
#6 För goda Wänner stänger man ingen Dörr.
i. e. Dhe haa altijdh fritt tilträd.
[⋯]
tilträd → SAOB TILLTRÄDE
— 238 —
#1 Förmycken lust, är olust.
i. e. Måtteligh glädie är altijdh bäst.
Ty elliest plägar man säya: Skrickelååt får efftergrååt.
förmycken → SAOB MYCKEN: i uttrycket för mycken förr oftast sammanskrivet
skrickelååt → SAOB SKRICKA ⇒ SKRICKELÅT, skrik / stojande av glädje
#2 Förlåta, är högsta hämd.
i. e. Dhen som rätteligen och aff Hiertat kan gifwa sin owän
til dhet som brwtet är, han haar fått hämpd nogh.
[⋯]
Men dhe hämpndgirige säya dher emoot:
Jagh skal förföllian til nijonde Knää.
i. e. Alle hans tilhörige.
gifwa … til: förlåta → SAOB TILL– | –GIVA
förföllian (kontr.) = förföllia’n: förföllia honom
til nijonde Knää → SAOB KNÄ: i uttrycket förfölja någon till nionde knä,
hämnas på någons släkt intill allra avlägsnaste (eg. nionde) led
#3 Förstånd giör wijszdom.
i. e. Til at öfwerkomma wijsdom, behöfwes ett snält Ingenium.
[⋯]
Wijszdom föllier intet altijdh åhren.
Ty man finner och fulle gambla narrar.
wijszdom / wijsdom: visdom
öfwerkomma → SAOB KOMMA, komma över något / i besittning av något
Ingenium → SAOB INGENIUM, begåvning, förstånd, intelligens
snält → SAOB SNÄLL, duglig, duktig
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 239 —
#1 Förtaal giör qwaal.
i. e. Dhen som giärna baakdantar, han lefwer i oroo,
och får altijdh något at förswara.
[⋯]
baakdantar → SAOB BAKDANTA, baktala, förtala, (ned)svärta
#2 Första handen giör bästa kiöpet.
i. e. När Godzet kommer i andra och tredie handen,
så blijr dhet altijdh dyrare. Ty hwar wil giärna något förtiäna dher på.
Elliest heeter dhet:
Såå skiäppa och få skiäppa, giör en arman åkerman.
Item: Kiöpman vthan winnst, går snart Kräfwetegång.
skiäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
kräfwetegång: kräftgång → SAOB KRÄFTA | –GÅNG, gång baklänges
#3 Förmycken smyck, haar ondan nyck.
i. e. Allt förmycken pracht giör Qwinnan misztänckt.
[⋯]
Dhet är som Rijmet lyder:
Jw meer en Jungfrw smycke bär,
Jw mindre kyskheet finnes där.
[⋯]
förmycken (sammanskrivet): för mycken
förmycken → SAOB MYCKEN: i uttrycket för mycken förr oftast sammanskrivet
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
⇑
G
— 239 —
#4 Gack icke godha wänner för när.
i. e. Miszbruka icke god wänskap. Kom icke för offta,
at man icke ledz wedh din trägenheet.
[⋯]
gack (imper. till ga) [fsv. gak]: gå! → SAOB GÅ (ga / gangha)
trägenheet → SAOB TRÄGEN ⇒ TRÄGENHET, efterhängsenhet / envetenhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #305:
Gack icke godhe wenner för när.
— 240 —
#1 Gammal Kiärleek rostas intet.
i. e. Han brister giärna vth.
[⋯]
rostas (dep.; pres. ind. sg.): rostar → SAOB ROSTA | ROSTAS
#2 Galen Kohna, som lastar sin qweed.
i. e. Ingen straffar sitt egit. Hwar Kiöpman roosar sina wahror.
Item: Elack fogel som sölar sitt Näste.
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
qweed → SAOB KVED, livmoder, moderliv
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
#3 Gambla Badstugor giee och gott baad.
i. e. Man får intet kasta bort alt dhet som gammalt är.
[⋯]
#4 Gammal Häst wrenskas och.
i. e. Som man elliest sägher: Gammal Katta läpiar och miölck.
Waanan är dryger.
wrenskas → SAOB VRENSKAS, gnägga av brunst; gnägga
läpiar → SAOB LÄPPJA
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#5 Gammal Synd giör ny skam.
i. e. När hon blijr vppenbaar, och kommer i Dagzliwset.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #309:
Gammul synd gör ny skam.
Låle (1300-talet) #242: Gammel syndh gør gernæ ny skam
De veteri scelere noua probra solent inolere
YFSv (ca. 1450) #213: gamul syndh gør nya skam
de veteri scelere noua probra solent inolere
#6 Gambla Wänner och gambla Wägar swijka intet giärna.
i. e. Gammal wänskap håller man för tryggast.
Amici veterrimi optimi. (”Det äldsta vännerna är de bästa.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #307:
Gamble wägar och gamble wenner the suika icke.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #646: Man scal eij forsmaa gamblæ wenner eller gamblæ wæye
Nemo viam veterem nec amici spernit amorem
YFSv (ca. 1450) #573: man skal ey forsma gambla vini ok egh gambla vægha
nemo viam veterem nec amici spernat amorem
— 241 —
#1 Gammal Katta läpiar och sööt Miölck.
i. e. Gammalt Folck haar och giärna godh skiötzel:
Ätha och giärna en läcker bischen.
[⋯]
När en Pijga taar en vthgammal Man, så blijr hon tillijka Hustrw och Änkia.
läpiar: lapar → SAOB LÄPPJA 1) lapa. a) (numera knappast brukligt) om djur; om människa: dricka genom att doppa munnen i vätskan
miölck → SAOB MJÖLK
bischen → SAOB BISKEN, läckerhet, godbit
vthgammal → SAOB UT– | –GAMMAL, mycket gammal / ålderstigen, urgammal
⇒ Swenske ordsedher (1604) #306:
Gammul katta leppier och miölk.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1249:
Thet lepier så wäl en gamul katta miölck som en vngh.
Låle (1300-talet) #542: Gammel kat labær och melck
Lambere lac cattus satagit licet inueteratus
YFSv (ca. 1450) #469: gamal kathir lapar ok miølk
Lambere lac cathus satagit licet inueteratus
#2 Gambla Såår blöda giärna.
i. e. Gambla trätor äre snart vpprijffne. Dheraff man och säger:
Malum bene conditum, non movendum.
(”Ett ont som ligger väl gömt bör man inte rubba.”)
[⋯]
#3 Gambla Räfwar, klooka ränkior.
i. e. Jw äldre Skalck, jw störr list.
ränkior → SAOB RÄNK, svekfullt knep, intrig, ont anslag
#4 Gammal Räff går intet giärna på Nätet.
i. e. Som man elliest plägar säya: Ondt draa stråå för gammal Katta.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
draa stråå för → SAOB STRÅ: draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra någon
bakom ljuset / dölja sina verkliga avsikter för någon, lura någon
⇒ Swenske ordsedher (1604) #248:
Een gamal katta är icke god draga strå före.
— 242 —
#1 Gambla Wänner och profwat Swärd, Ähre i nöden Gullet wärd.
i. e. Som man wille säya: Gullet pröfwas i glöd, och wänner i nödh.
#2 Gambla stöflar kräfia mycken smöria.
i. e. Ålderen behöfwer god skiötzel.
[⋯]
kräfia → SAOB KRÄVA
#3 Gambla märkie liuga intet.
i. e. Som man pläghar säya: Yxhammaren slår intet feel.
[⋯]
märkie: märken → SAOB MÄRKE, tecken, förebud, omen; om (folkliga) prognoser angående väder, årsväxt
#4 Gammal Räff går giärna i gammal glugg.
i. e. Dijt han är waan. Heeter altså: Waanen är dryger.
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#5 Gambla skal man ähra, dhe vnga skal man lähra.
i. e. Ålderdomen bör hållas i wördning, och vngdomen vnderwijsas.
Dhe gambla blij fördenskul kallade:
Veneranda canities. (”Grått hår / ålderdom bör hållas i vördnad.”)
Dheraff man och plägar säya:
Praecedant barbati. (”Må de skäggprydda gå före.”) Dhe gambla gå före.
[⋯]
wördning [fsv. virþing, virþning]: vördnad → SAOB VÖRDA f) såsom verbalsubstantiv: vördnad / aktning / respekt
hållas i wördning: visas respekt → SAOB VÖRDA f) β) (†) i vissa uttr. särsk. α’) hålla någon / något i vördning, hysa / visa respekt / vördnad för någon / något
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1035:
Then gamble skal man ära, then vnge skal man lära.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #121: Then gamlæ scal man ære then vnghe scal man lære
Canus honoretur puer ad documenta citetur
YFSv (ca. 1450) #101: gamblan skal man æra ok thæn vnga læra
Canus honoretur puer ad documenta citetur
— 243 —
#1 Gammal wän kastas intet vnder bäncken.
i. e. Man försmår intet giärna gammal wänskap,
förr än man weet hwar til dhen nyia doger.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
doger: duger → SAOB DUGA (doga)
#2 Gambla Stöfware giöra bästa jagten.
i. e. Dhe gamblas rådh och actioner hållas altidjh för dhe bästa.
Doch kan fuller en vng genom Studier och förfahrenheet,
så wijda förspöria sigh, som en gammal kan minnas tilbakar.
fuller (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
tilbakar → SAOB TILLBAKA
#3 Gammal Hund skiäller intet offta fåfängt.
i. e. Dhe gamblas wahrning bör intet förachtas.
[⋯]
När en gammal Hund skiäller, så måste man see vth.
[⋯]
#4 Gammal som Kråkan.
i. e. När man wil beskrifwa en högh ålder, så lijknas dhen emoot
en Kråkas Lijffzlängd, som förmeenes öfwerträffa 3. Mans ålder.
[⋯]
Dheraff pläghar man och wedh hwariehanda förefallande, säya:
Dhet skal aldrigh meer skee, om iagh leffde så länge som Kråkan.
När fördhenskul Erasmus haar weladt nämpna en Menniskia aff
högh ålder, haar han sagt:
Cornicibus vivacior.* (”Mer långlivad än kråkor.”)
[⋯]
förefallande (substantivering av pres. part. till förefalla) → SAOB FÖREFALLA | händelse, tilldragelse
*Adagia #564
— 244 —
#1 Gambla Narrar äre och til.
i. e. Som man wille säya:
Åsnan grånar i Moderlijfwet, och är intet deste klookare.
deste → SAOB DESTO
#2 Gambla Wahror giälla intet mycket.
i. e. Förlegat Godz blijr giärna waanwördat.
Man sägher dherföre: Haltan Häst kiöper man intet.
#3 Gambla Kyrkior haa mörka Fönster.
i. e. Ålderdomen haar swag syn: Måste fördenskul lijta på hiälpögon.
#4 Gammal Swijn haa hårdt tryne.
i. e. Dhe gambla äre seeglijfwade.
[⋯]
#5 Gammalt Trää låter illa böya sigh.
i. e. Ondt lähra gammal Hundh kuhra.
Heeter fördhenskul:
A teneris ascvescendum*. (”Från späda år bör det vänja sig.”)
Dheraff sägher man på Swänska: Wrijd Wedian mädan hon är vng.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kuhra → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
*ascvescendum: assuescendum
— 245 —
#1 Gammal Warg achtar intet högt roop.
i. e. Dhe gambla äre waane wedh skallan;
Dhe låta intet så lätt skrämma sigh.
skallan: skallet → SAOB SKALL 5) d) β) Anm.
#2 Gammal Rygg är snart krökter.
i. e. Ålderen haar sin swagheet.
[⋯]
Dhe gambla heeta och per allegoriam, Silicernium (”Begravningsfest”).
[⋯]
heeta → SAOB KALLA, kallas, heta
#3 Gammal mans rächning slår offta feelt.
i. e. Dhet är fåfängt at en gammal Menniskia wil giöra facit på mång åhr.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#4 Gammal mans dödh giör lijten sorg.
i. e. Man sörier intet diupt effter gammalt Folck,
när dhe i rättan tijdh döö.
[⋯]
— 246 —
#1 Gammal man får altijdh ny Hundebeet.
i. e. Ålderen haar hwar dagh nyia beswär,
wärck och wedermöda.
wärck → SAOB VÄRK
#2 Gammal Hoorkarl, får ny skam.
i. e. Han blijr allemans begabberij och åthlöye.
[⋯]
begabberij → SAOB BEGABBERI 2) (†) föremål för gyckel / gäckeri
#3 Gammal och laat, bör ingen maat.
i. e. Dhet är neesligit för en gammal man at slå sigh på lättia.
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
lättia → SAOB LÄTTJA; sysslolöshet
#4 Gammal man tråder Barneskoor.
i. e. Dhe vthgambla blij giärna Barn på nytt.
[⋯]
tråder: går i → SAOB TRÅDA II. tr. 1) gå i (barnskor)
vthgambla → SAOB UT– | –GAMMAL, mycket gammal / ålderstigen, urgammal
#5 Gammal mans Miölck är gott Ööl och Wijn.
i. e. Dhe gambla, för mangel på tänder, kunna intet så wäl
styrckia sigh aff maath, som gott dricka.
Fördhenskul blijr och gott Wijn kallat:
Lac senum. (”Gamlingars mjölk.”)
i. e. Gubbemiölck.
[⋯]
Dhe gambla haa lijknadt ålderdomen wedh en vthgammal Örn;
Hwilken sedan näfwet blijr förnött, så at han intet meer kan ätha,
skal han mästedeels vppehålla Lijfwet medh dryck.
Blijr fördhenskul sannt som Käringen skal hafwa sagt:
Goder maat i godom dryckom. (”Bra mat [finns] i goda drycker.”)
mangel → SAOB MANGEL, avsaknad, brist
näfwet → SAOB NÄV, näbb
godom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. goþer): goda → Söderwall Ordbok, 1, s. 415: goþer (goodher), 1) god, väl beskaffad, förträfflig
dryckom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. drykker): drycker → SAOB DRYCKJOM, starka drycker, dryckesvaror
— 247 —
#1 Gammal träta är snart vpprijfwen.
i. e. Gambla såår blöda giärna.
#2 Gammalt Trää lijder ingen flyttning.
i. e. Som man wille säya: En gammal man thol ingen wijdh reesa:
Honom tiähnar bäst at sittia baak Kakelvgnen.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#3 Gemeene bästa är högsta Laag.
i. e. Alt bör wara ansedt til dhet meenige bästa.
[⋯]
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
ansedt: avsett → SAOB ANSE 4) (†) avse
meenige → SAOB MENIG, som tillhör samhället, allmän; även substantiverat i
uttrycket det meniga, det allmänna
#4 Geeten gnager dher hon är bunden.
i. e. Hwar söker giärna födhan dher hon är närmast.
Ty ingen går giärna öfwer Åån effter Watn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #313:
Gethen gnager ther hon bunden är.
#5 Geeten som mäst bräcker, hon molckar minst.
i. e. Som man elliest wille säya:
Mycket aff Munnen, lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soen.
Jw meer aff munnen, jw mindre aff giärningh.
bräcker → SAOB BRÄKA
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1014:
Then getan som mäst bräker hon minst molkar.
— 248 —
#1 Gifwen Häst* skal man intet i munnen sij.
i. e. Gifwit bör wara omähtit. Dheraff plägar man och säya:
Man får intet tiggia och läggia före.
Man måste intet lasta en wälmeent skiänck.
[⋯]
sij (inf.): se → SAOB SE (sij)
omähtit → SAOB O- ⇒ OMÄTT, som icke (upp)mätts, o-uppmätt
läggia före → SAOB LÄGGA ⇒ LÄGGA FÖRE, bestämma (något) för (någon)
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
skiänck → SAOB SKÄNK 2) gåva / present
*Adagia #3424
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Equi donati
⇒ Swenske ordsedher (1604) #318:
Giffuen hest skal man icke j munen see.
Låle (1300-talet) #172: Man scal ey skwæ giffwen hesth i mwnnæ
Cui polidrus detur cauet vt non os speculetur
Låle (1300-talet) #277: Man scal eij skudhe giffwen hæst i mwn
Debet in os polidri nemo videre dati
YFSv (ca. 1450) #157: man skal ey giffnom hæste i mun see
Cui polidrus detur decet vt non os speculetur
⇒ Swenske ordsedher (1604) #252:
Een gifuin häst skal man icke j munnen see.
#2 Giff Paddan en spann, hon taar fulle sielff en aln.
i. e. Som man wille säya:
Slipper dhen Onde i Kyrkian, så wil han strax på Altaret.
Item: Släpp intet Hunden i Smörtråget, han klifwer strax i
medh bådha fötterna.
[⋯]
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
slipper: kommer → SAOB SLIPPA C. lyckas / få tillfälle / möjlighet att komma (någonstädes)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #317:
Giff en skalk en span han tager wäl sielff en aln.
skalk → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
Låle (1300-talet) #1050: Gijff een skalck een spand han tagher een allen
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
YFSv (ca. 1450) #897: giff skalk een span han takir sik siælff een aln
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
#3 Giff icke Barn så offta dhet beedz.
i. e. Som man wille säya: Man får intet giee Hunden
hwar gång han wiskar rumpan. Här vnder förstås och
snååla Sollicitanter, som aldrigh blij nögda.
Ty man säger fördenskul: Snåler är altijd snijken.
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
sollicitanter → SAOB SOLLICITANT, person som ansökt om
att bli delaktig av förmån / hjälp
wiskar rumpan: viftar på svansen → SAOB VISKA 2) (†) svänga / vifta med
nögda: nöjda → SAOB NÖJD, förnöjd, belåten
⇒ Swenske ordsedher (1604) #319:
Giff ey hunden medan han wrijdar rompon.
Och ey heller barnet så oftha thet bedes.
Låle (1300-talet) #660: Gijff ey hwnd mæn halen røres
Non catulo detur quociens sua cauda mouetur
Låle (1300-talet) #641: Gijff eij barn saa tijth som thet bedher
Nec dabis infanti panem te sepe roganti
YFSv (ca. 1450) #585: thu skalt ey giffua barne mæn thet bedhis
ok ey hund swa tiith han sin stiærth rørir
non catulo detur quociens sua cauda mouetur
nec dabis infanti panem te sepe roganti
Se kommentaren av Kock [1892], s. 266-267.
#4 Giff intet Hunden aff Helgedomen.
i. e. Kasta intet Pärlor för Swijn.
Som man wille säya: See wäl til hwem tin gåfwa får.
[⋯]
tin (possessivt pron.): din → SAOB DIN
— 249 —
#1 Giffmild skal giäldas, om wänskap skal hållas.
i. e. Gåfwor och geengåfwor hålla wänner längst.
[⋯]
giäldas → SAOB GÄLDA 1) betala; 1) c) återgälda; vedergälla; giva (någon) ersättning för (något)
om wänskap ändrat från en wänskap enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #320:
Giffmild skal geldas om wenskap skal hollas.
Låle (1300-talet) #1022: Gijffweth scal gælles om wænskab scal holles
Strena resoluatur vt amico fedus alatur
YFSv (ca. 1450) #947: giwith skal giællas vm vinskap skal haldas
Strena resoluatur vt amico fedus alatur
#2 Giffmild Wän, får gifwit igen.
i. e. Dhen giärna gieer, honom möta och gåfwor igen.
Man säger derföre:
Liberalibus omnia liberaliter affluunt.
(”Allt tillströmmar frikostigt dem som är frikostiga.”)
#3 Gifwa rådt för illa sudit.
i. e. Bethala ondt medh halfwa wärre.
Par pari referre. Bethala medh lijka mynnt
[⋯]
Men en gammal Scribent rådher contrarium, som haar sagt:
Non vindicandum scelere, si possis, scelus.
(”Ett brott bör inte bestraffas med ett brott, om det är möjligt för dig.”)
Heeter altså: Ondt måste intet medh ondt bethalas.*
* Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #728:
Man skal icke betra ont medh halffua werre.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #6:
Man skal icke bättra ondt medh halffuo werre.
gifwa rådt för illa sudit → SAOB RÅ 2) a) α’) (†) ge rått för illa sudet, ge någon lika gott / värre igen / betalt med samma mynt eller dyl.
sudit (perf. part.): sjudet → SAOB SJUDA 5) koka, tillreda / laga mat; ge rått för illa sudet, få lika gott / värre igen / betalt med samma mynt
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […]— särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #148:
Betala råått för illa sudit.
Låle (1300-talet) #1098: Man scal gælle raath foræ illæ saadh1)
Talia sunt licita dare crudum pro male cocto
YFSv (ca. 1450) #980: man skal giwa raadh for illa sudhit
Talia sunt licita dare crvdum pro male cocto
Läs raath i YFSv-texten 980 i st. f. raadh.
1) saadh: troligtvis tryckfel för saadhet. (Kock [II], s. 396)
#4 Gifwa Baakare Barn Hwetestrwt.
i. e. Onödigh wälgiärning.
[⋯]
Man säger och:
Qui dat habenti, perdit quod dat. (”Den som ger en som har, förlorar det han ger.”)
i. e. Han tiänar lijten tack medh sin gåfwa.
[⋯]
hwetestrwt: vetestrut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1022:
Thet är icke gott giffua bakare barn huetestrut.
huetestrut: vetestrut
— 250 —
#1 Gifwa aff giffno, syndar intet.
i. e. När Gudh wälsignar, måste man intet knäppa handen för hårdt igen
för den torfftiga. Dhe gambla haa fördenskul sagt:
Dare datum, non est peccatum. (”Att ge bort det skänkta är inte en synd.”)
[⋯]
giffno (arkais. dat. sg. n. till perf. part. gifvin efter prep.): av givet → SAOB GIVA
gifwa aff giffno […]: att ge (bort) av det som är givet […]
#2 Gifwa smicker för smör.
i. e. Sööt ord för lijten skada.
[⋯]
#3 Gifftermål giörs i Himmelen.
i. e. Wår Herre beskärer hwar och en sin maaka,
och kommer aff ingen slumpelycka.
[⋯]
Dheraff sägher man icke obilligt aff ett annat Ordspråk:
Ondt läggia dhet i 2. Sängiar, som skal i een.
slumpelycka → SAOB SLUMP– | LYCKA, av en slump / slumpen beroende lycka / tur, slumpartad lycka / tur, lyckträff, lycklig slump
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
beskärer → SAOB BESKÄRA, förutbestämma, bestämma, utse (åt)
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Gilliare konsten lähres snart.
i. e. Kiärleeken lährer fulle Älskogz wägen.
Dheraff pläghar man och säya: Lust och willia lährer pilten gillia.
gilliare → SAOB GILJA ⇒ GILJARE, friare
gillia → SAOB GILJA, söka få någon till äkta, uppträda såsom friare
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
pilten → SAOB PILT, gosse; pys
— 251 —
#1 Giord giärning, haar ingen wändning.
i. e. Som man wille säya: Seent ångra, när skadan är skedd.
[⋯]
Fördenskul säger man och vthi gambla Rijmet:
Dhen man är wijs och mycket snill,
Som alt til bästa tyda wil.
wändning → SAOB VÄNDA VI. såsom verbalsbst. 1) g) ε) (†) återvändo / uppehåll
snill → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #326:
Giord gierning haffuer ingen wenning.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #18:
Giord gerning haffuer ingen wendning.
#2 Girigheet glömmer reedligheet.
i. e. Der girigheet taar öfwerhanden, dher achtas hwarken dygd eller ähra.
[⋯]
#3 Girigheet föder blinda Barn.
i. e. Den girige famblar offta i mörkret.
[⋯]
Snåler får aldrig nogh.
[⋯]
Dhen girige är altijdh torfftigh, som Watngröten.
Man säger dherföre medh Publio*:
Avaro tam deest quod habet, quam quod non habet.
(”Den girige fattas såväl det han har som det han inte har.”)
[≈ Förutom att den girige inte kan njuta av det han inte har,
förmår han inte heller njuta av det han redan har.]
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Avaro tam deest …
[⋯]
famblar ändrat från församblar enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 252 —
#1 Girigh Qwarn mahl all Sädh.
i. e. Dhen girigas taska är indifferent;
Hon taar emoot allehanda Mynnt, som en foormans pung.
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
mynnt: mynt → SAOB MYNT
foormans → SAOB FORMAN, körsven, kusk; person som kör en fora, forkarl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #323:
Gerug quarn mall allehande korn.
gerug → SAOB GIRIG
Låle (1300-talet) #207: Gerigh qwern maler alle haande koorn
Communis generis far mola frangit auens
YFSv (ca. 1450) #154: gryn kwærn maal alla handa korn
Communis generis far mola frangit auens
I den YFSv-texten 154 står gryn kwærn för grym kwærn.
Fsv. grymber även »ursinnigt åstundande». (Kock [1892], s. 110)
#2 Girigheet är en ond Rooth.
i. e. Hon bär elack frucht.
[⋯]
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Girigheet bedrager Wijszheet.
i. e. Hon förblindar all klookheet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #325:
Gerughet förråder wisdom.
gerughet → SAOB GIRIGHET
#4 Girigheet och Wälde är en Moor til all Krijgh.
i. e. Begärelse til Rijkedom, och Regimentz siukan, gifwa orsak til alla fougder.
[⋯]
fougder → SAOB FOGDE, befallningsman, uppsyningsman
— 253 —
#1 Girigheet är ålders last.
i. e. Dhe gambla äre i gemeen girige, och altijdh rädde om trotet.
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
trotet → SAOB TRÅT, brist, nöd
#2 Girigheet är ett bottnlöst Faat.
i. e. Som man wille säya: Hälfwetet blijr aldrig fult.
[⋯]
Erasmus kallar fördhenskul dhen giruga:
Pertusum dolium. (eg.”Genomborrat/håligt träfat.”) Ett gistet faath.
Lijka som alt dhet watn som öses vthi ett gistet Käril, dhet löper strax igenom och förspilles; Altså sanckar och den girige vthi en holigan pung.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
giruga: girige → SAOB GIRIG
gistet → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka
sanckar: samlar → SAOB SAMKA 1) samla
holigan: hålig → SAOB HÅLIG 4) full med hål
#3 Girig taska blijr aldrigh full.
i. e. Snåler får aldrigh nogh.
[⋯]
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#4 Giärna gifwet, är dubbelt gifwet.
i. e. Dhet som snart och willigt giffz, dhet håls för en dubbel gåfwa.
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
— 254 —
#1 Giärnings waal, giör nährings qwaal.
i. e. Dhen som wällier arbete, han faar offta will om födhan.
#2 Giäfft nykommet, sällan wälkommet.
i. e. Bråkiärt swinner snart.
giäfft → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: ständigt
giäfft nykommet, sällan wälkommet ≈ ständigt nytt tröttnar man på
swinner → SAOB SVINNA, försvinna
#3 Giäsper går man emillan.
i. e. Giäspa håls för en omgångs- eller smittesiuka.
Dheraff man och pläghar säya:
Sällan giäsper en dher twå äre samman.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
Giäsper ändrat från Giäffer enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
Giäspa ändrat från Giäffa enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
omgångssiuka → SAOB OMGÅNG ⇒ OMGÅNGSSJUKA, epidemi
#4 Giästebudz wreden glömmes snart.
i. e. Ingen ijfwer stillas snarare, än dhen som
kommer aff vtheblifwande ifrå giästerij.
#5 Gitter man bijdt, så får man smijdt.
i. e. Tholamod öfwerwinner alt.
[⋯]
gitter → SAOB GITTA, orka, anse (något) vara mödan värt, bry sig om; idas
bijdt (kontr. = bijd’t: bijda’t: bida det) [möjlig tolkning av bijdt]
bida → SAOB BIDA, vänta, giva sig till tåls, tåligt vänta; vänta på (något som förestår), avvakta
smijdt (perf. part.): smitt, (något) gjort → SAOB SMIDA (smijda)
”Gitter / Ids man vänta på det, så får man smitt / något gjort.”
#6 Giöm en klwth i 3. åhr, behöfwes han intet så kastan bort.
i. e. Dhen något giömmer, han finner något för sigh.
[⋯]
kastan (kontr.) = kasta’n: kasta honom
#7 Giömma Gull vnder Gieterumpan.
i. e. Låta Sqwaldran weeta dhet man wil haa löhnt.
Dheraff plägar man och säya;
Res magnae non possunt ab eo sustineri, cui tacere grave est.
(”Viktiga saker kan inte [hemlig-]hållas av den som har svårt för att tiga.”)
sqwaldran: skvallerbyttan → SAOB SKVALLRA, sbst. skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
löhnt (perf. part.): lönt, hemlighållet → SAOB LÖNA, dölja, hemlighålla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #690:
Man hööl ey wäl gul vnder gethetungo.
Låle (1300-talet) #556: Man gømmer eij wel gwldh vndher geddæ twnghe
Lingula caprina bona non est aurifodina
YFSv (ca. 1450) #483: man gømir ey væl gul vndir geta tungo
lingula caprina bona non est aurifodina
— 255 —
#1 Giäller intet Räfwepeltzen, så måste Leyonehwden stå bij.
i. e. Dhet som list intet förmår, måste wåld vthrätta.
[⋯]
#2 Giör som du wil haa giordt igen.
i. e. Som man wille säya:
Dhet är ondt tijta genom en giärdzgård, dher ingen tijtar emoot.
Och är då som Publius* haar sagt: Ab alio expectes alteri quod feceris.
(”Hoppas på att någon annan gör för dig, det du gjort för någon annan!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ab alio expectes …
Amans vult redamari. (”Den som älskar vill bli älskad tillbaka.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
tijta → SAOB TITTA (tijta)
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Giör rätt och sky för ingen.
i. e. Som man wille säya: Reen Hand går säkert genom Land.
Den som vprichtigt handlar, han behöfwer intet rädas.
[⋯]
— 256 —
#1 Giöra nittan gånger wäl, och dhen tiugonde illa,
så får man skam för alt.
i. e. När en gång blijr illa giordt, kommas inga wälgiärningar meer ihog.
nittan → SAOB NITTON
#2 Giöra mycket och wäl, räcker intet altijd til.
i. e. Som man sade: Mång järn i Elden, brännas offta.
[⋯]
#3 Giöra sigh til Hund för ett Been skuld.
i. e. Skiämma vth sigh för en ringa tingh skul, och achta ingen heeder.
[⋯]
#4 Giör wäl moot Paddan, men bedh Gudh at hon icke löhner digh.
i. e. Dhen otacksamme löhner altijd gott medh ondt.
Ty dhen som beder för en tiuff, han får skam til tacka.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #324:
Gör wel wid en skalk, och bid till Gudh at han lönar tig aldrigh.
Låle (1300-talet) #753: Gør wel modh een skalck oc bedh til gudh han løner teg eij
Pande benigna noto tibi nil reddat pete voto
Låle (1300-talet) #1203: Gør een skalk tijl gode oc beedh til gud han løner tegh
zelans versutum pete ne tibi det retributum
YFSv (ca. 1450) #688: gør ondhom goth ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
pande benigna nota tibi nil reddat pete voto
YFSv (ca. 1450) #1109: gør wæl widh ondan ok bidh til gudh at han løne thik thet ey
Zzelans versutum pete ne tibi dat retributum
Läs i Låle-texten 1203 tegh ey, och i YFSv-texten 1109 det. (Kock [1892], s. 304)
#5 Giör först reent för din egen dörr.
i. e. Dhen som wil lasta en annan, han måste sielff wara reen och frij.
[⋯]
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
— 257 —
#1 Gladt sinne behöfwer ingen Pijpare.
i. e. Gott Samweet haar sin speleman i barmen.
i. e. Dhet frögdar Hiertat.
[⋯]
frögdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
#2 Gladt Hierta giör blijda laater.
i. e. När en Menniskia haar glädie i hiertat, så ytrar dhet sigh aff Ansichtet.
blijda → SAOB BLID, mild, god, vänlig
laater → SAOB LATER, åthävor, åtbörder, hållning, minspel
ytrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#3 Gladt Hierta giör godh maatelust.
i. e. Dhen som aff hiertat är gladh, honom smakar all maath wäl.
#4 Glädien och Sorgen dhe föllias giärna åth.
i. e. Dhe lösa hwar annan aff.
[⋯]
Man säger och: Glädien i stugun och sorgen i farstugun.
hwar annan → SAOB VARANDRA
stugun → SAOB STUGA
farstugun → SAOB FÖRSTUGA, närmast innanför ytterdörr beläget rum, farstu
[⋯]
#5 Glädz intet åth annars ofärdh.
i. e. War intet gladh öfwer ens annars Olycka.
Dw weest intet om din är före eller effter.
Man säger fulle i gemeen:
Laeso doloris remedium, inimici dolor. Publ.*
(”Lindring av smärtan för den sårade är hans fiendes smärta.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Laeso doloris remedium …
Item: Solatium est miseris, socios habuisse malorum. (Anon. 1600-talet)
(”Det är en tröst för de olyckliga att ha olycksbröder.”)
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
dw: du
weest (pres. ind. sg. 2:a pers.): vet → SAOB VETA
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 258 —
#1 Glömmer dhen som rächnar, så glömmer han intet som rynkier.
i. e. Ålderen kan intet döllia sigh.
[⋯]
som rynkier: som får rynkor → SAOB RYNKA, i pass. övergående i intr. betydelse, om
(del av) människas / djurs kropp: lägga sig i rynkor, få rynkor
#2 Godh Ordh finna gott rum.
i. e. Som man roopar i Skogen, så får man och swaren til.
[⋯]
#3 Godh Häst tumblar sigh sielff.
i. e. Fromt Barn tuchtar sigh sielfft.
#4 Godha wänner är rijkedom nogh.
i. e. Som man wille säya:
Wäl är dhen som haar goda wänner när omtränger.
[⋯]
omtränger → SAOB OMTRÄNGA: opers. intr. med utelämnat subj.: det föreligger
fara / trångmål; det behövs/ erfordras / är av nöden
#5 God dagar behöfwa starcka Been.
i. e. Mången leedz wedh goda dagar, och kan intet bära dhem.
[⋯]
leedz wedh (dep.; pres. ind. sg.): leds vid / åt → SAOB LEDAS, bli ledsen / trött på, tröttna på
⇒ Swenske ordsedher (1604) #408:
Han skal haffue starcke been, som god dagar drage skal.
— 259 —
#1 Godtroo löhnes medh Otroo.
i. e. Sällan blijr godtrogen oswijken.
[⋯]
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#2 Godh willia draar laszet til bysz.
i. e. Lust och flijt giör bördan lätt.
[⋯]
laszet: lasset → SAOB LASS
til bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
⇒ Swenske ordsedher (1604) #253:
En god wilie drager lasz til bys.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #610:
Kärleken drager lasset till bysz.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1274:
Wilian drager lasset till bysz.
Låle (1300-talet) #86: Godh wiliæ draffwer gerne stoort læss tij by
Ad villam bona magna trahit plaustrata voluntas
Låle (1300-talet) #441: Goth wiliæ draffwer stoort læss til by
grande ferunt edi plaustrum bona vota veredi
YFSv (ca. 1450) #382: godhir wili draghir halfft las til by
grande ferunt edi plaustrum bona vota veredi
#3 Godh willia giör gåfwan täck.
i. e. Dhen giärna gieer, han giör sin skiänck behageligh.
täck → SAOB TÄCK, som behagar; kärkommen
#4 Godh krook måste krökias i tijdh.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhet som artar sigh til nätzla, dhet bränner tijdigt.
[⋯]
krook: krok → SAOB KROK
krökias: krökas → SAOB KRÖKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #221:
En god krock skal bijtida krökias.
krock: krok → SAOB KROK
bijtida → SAOB BITTIDA, i tid, tillräckligt tidigt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #421:
Han skal bittida krökias som en god krok skal wara.
Låle (1300-talet) #187: Thet scal aarle krøghes goth krogh scal wordhe
Curuum se prebet quod ad vncum crescere debet
YFSv (ca. 1450) #179: thæn krokis arla som godhir krokir skal wardha
Curwm se prebet quod ad vncum crescere debet
— 260 —
#1 Godh winst giör Kåhlen feet.
i. e. Rijk winning giör kryddad maath.
[⋯]
#2 Goder maat i godhom dryckom. (”Bra mat [finns] i goda drycker.”)
i. e. Godh dryck haar maaten medh sigh, sade Käringen om Öölkappen.
godhom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. goþer): goda → Söderwall Ordbok, 1, s. 415: goþer (goodher), 1) god, väl beskaffad, förträfflig
dryckom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. drykker): drycker → SAOB DRYCKJOM, starka drycker, dryckesvaror
Öölkappen: troligtvis tryckfel för Ööltappen
#3 Godha wahror roosa sigh sielff.
i. e. Som man sade: Gott Wijn behöfwer ingen vthängd krantz.
[⋯]
vthängd krantz → SAOB KRANS: förr om krans uthängd såsom skylt för värdshus / vinhandlare
#4 Godh redskap giör lätt arbete.
i. e. Som man elliest säger:
Gott giöra medh god reeda.
giöra (substantivering av göra) → SAOB GÖRA, arbete, sysselsättning, syssla, göromål
⇒ Swenske ordsedher (1604) #327:
Godh redskap gör halffue gerningen.
#5 Godh Wän är ett liggiande Fää.
i. e. En förwarat skatt.
[⋯]
fää → SAOB FÄ, egendom, gods
#6 Goda wänners kijff, är ny wänskap.
i. e. Wänegnabb är snart försoont.
[⋯]
försoont: försonat
— 261 —
#1 Godh gärning wil haa tijdh.
i. e. Man frågar intet så mycket huru snart, som huru wäl en ting blijr giordt.
[⋯]
#2 Godh tingh haa Brödh i Hwset.
i. e. Intet är så nödigt i Hwset, som maaten.
Heeter fördhenskul som en wijs man haar sagt:
Emas non quod opus, sed quod necesse est. Cato*
(”Du skall inte köpa det som kan behövas utan det som är nödvändigt!”)
*Cato: Cato den äldre (d. 149 f.Kr.), romersk statsman och författare ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Emas non …
[⋯]
#3 Godh lycka wil haa godh styrsel.
i. e. Dher wil konst til at bära goda daghar.
[⋯]
#4 Godh Häst kastas intet bortt för ett lyte skull.
i. e. En reedeligh man förachtas intet för ett ringa feel skul:
Ty hwem är vthan bräck?
bräck → SAOB BRÄCK, fel, brist, ofullkomlighet; skröplighet, bräcklighet
#5 Godh rycht, är Hästens halfwa foder.
i. e. Som man wille säya: Herrens Öga giör Hästen feet.
Godh vpsicht är bästa rychten.
[⋯]
rycht → SAOB RYKT, vård / skötsel av djur
— 262 —
#1 Godh lydare, giör en godh biudare.
i. e. En lydig Soldat blijr en godh Commendeur.
[⋯]
lydare (verbalsubst. till lyda): en som lyder, en underordnad → SAOB LYDA
biudare (verbalsubst. till bjuda): en som påbjuder / befaller → SAOB BJUDA
#2 Godh Wärd frågar intet om giästen wil.
i. e. Dhen som frågar, han gieer intet giärna.
#3 Godh rådh giör segeren trygg.
i. e. Gott Rådslag i fält giör Krijget lätt.
Och heeter fördenskul som dhe gambla haa sagt: All ting medh rådh.
rådh: eftertanke → SAOB RÅD 17) (†) handlingen att i tankarna pröva något / att tänka sig för, prövning, övervägande, betänkande och dyl.
#4 Goda dagar kosta mynnt.
i. e. Dher wil något til at hålla sigh frischt.
[⋯]
mynnt: mynt → SAOB MYNT
hålla sigh frischt (adv.): leva slösaktigt / (alltför) gladt → SAOB FRISK 6), c) α’)
#5 Godh diæt, giör fager och feet.
i. e. Som man wille säya: Nöchter Mun, giör Kroppen sund.
Dhen som måttelig äther och dricker,
han behåller en helsosam Kropp och godh färga:
Haar sin sömpn och Natteroo, och lefwer altså deste länger.
[⋯]
färga → SAOB FÄRG, om ansiktets färg; särskilt om ansiktets naturliga, rödlätta färg
deste → SAOB DESTO
sömp: sömn → SAOB SÖMN
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
— 263 —
#1 Goda wänner see intet effter många rätter.
i. e. För goda wänner är snart maathredt.
[⋯]
maathredt (perf. part.): tillagat → SAOB MAT– | -REDA, tillreda mat, laga mat; anrätta måltid
#2 Godh Wän är altijdh wälkommen.
i. e. Han stänges intet vthe.
[⋯]
#3 Godh giömmare, god skaffare.
i. e. Den något förwahrar, han haar när han tarfwer.
#4 Goda wänner komma bäst obedne.
i. e. Dhe låta intet länge nödga sigh.
[⋯]
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låta intet länge nödga sigh: inte behöva låta sig krusas länge
#5 Goda wänners feel må man märkia, men intet lasta.
i. e. Wänners brist måste man öfwerskyla.
[⋯]
Man plägar dherom säya vthi ett Sw. Rijm:
Din Nästes Synd du täck wäl til,
Om du din ey höra wil.
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
#6 Goda wänners dödh, rörer osz sielfwa.
i. e. När man genom döden mister en godh wän,
går dhet offta så hårdt til hiertat, såsom wore en halff dödh.
Publius* haar dherföre sagt:
Toties moritur homo, quoties amittit suos.
(”En människa dör lika ofta som hon förlorar [någon av] sina närmaste.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Homo totiens moritur …
Man pläghar och säya här wedh:
Dhen intet sörier sin Wän warm, han får wist sörian kall.
sörian (kontr.) = söria’n: söria han/honom.
osz: äldre stavning av oss → SAOB VI
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 264 —
#1 Godh styreman giör Skipet tryggt.
i. e. En godh Regent är Landsens Roo.
[⋯]
landsens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
#2 Godh granne är Landsens bästa wärn.
i. e. Dhen Herre som haar omliggiande grannar til säkra wänner,
han haar om sitt Land en tryggan Wall och Muhr.
Ty man säger dherom: Man haar intet länger frijd, än ens Granne wil.
[⋯]
landsens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
länger (adv.) (komp. till länge): fred längre än → SAOB LÅNG
#3 Godh granne wedh handen, är bättre än en Broor långt borta.
i. e. En trogen granne är ett ädelt kleenod.
[⋯]
— 265 —
#1 Godh saak behåller platzen.
i. e. Oskuld får giärna öfwerhanden.
[⋯]
#2 Godtroo reed min Häst bortt.
i. e. Den godtrogne blijr sällan skadelöös.
[⋯]
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
#3 Godh Ordh äre gott läkiebladh.
i. e. Medh godh Ord stillas mycken wrede.
[⋯]
läkiebladh → SAOB LÄK– | –BLAD 1) (†) blad av hälsobringande / läkande ört; liktydigt med: läkedom, balsam, lisa, hjälp, tröst
#4 Godh hiälp giör bördan lätt.
i. e. Många händer giöra lätt arbete.
#5 Godh Ord läkia Wänesåår.
i. e. Bland wänner håller man godh ordh och affböön för bästa Satisfaction,
när något är brutet.
Satisfaction → SAOB SATISFAKTION, gottgörelse
#6 Godh Ord och sträng straff,
hålla Land och Städer wedh macht.
i. e. Dher Lagh och Rätt skipas medh wänligit tiltaal, dher går alt wäl til.
[⋯]
— 266 —
#1 Godh Ordh sällia elacka wahror.
i. e. Som man elliest säger: Sööt Ord giöra elackt kiöp.
Man sägher och: Wäl roosad, är halff såldt.
Item: Blinder Häst behöfwer en godh taleman.
elacka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#2 Godh Ord frögda en dåra.
[⋯]
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dåra: dåre; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE,
men förekommer t.ex. i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
#3 Godh Ordh mätta intet Magen.
i. e. Hungrig maga achtar intet sött snack.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #230:
En hungrog mage, warder icke metter af faghrom ordom.
#4 Godh Ord fylla intet säcken.
i. e. Som man wille säya: Dhe bära intet i Kiöket.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #260:
Fager ord fylla icke säcken.
fager ord: vackra ord → SAOB FAGER 2) b) i förb. fagra ord, fagert tal / snack, fagra löften och dyl., vanl. satiriskt om ord, löften osv. som visserligen låta vackert men ej just äro så allvarligt menade / att bygga på / som direkt avse att locka den tilltalade (till något) / föra honom bakom ljuset
#5 Godh Ordh är meer än gåfwa.
i. e. Dhe hugna offta en Menniskia mehr än skiäncker och gåfwer,
när dhe i rättan tijdh brwkas.
skiäncker → SAOB SKÄNK 2) gåva / present
#6 Gott haa många wänner om händer,
När dhe komma icke alla i sänder.
i. e. Dhet är ondt för en Qwinnesperson, när hon haar många frijare tillijka,
och alla lijka wälkomne. Dherom sägz vthi ett Sw. Rijm:
Dhet är så gott och rådeligt,
haa många Wänner om händer:
Men är så ondt och wådeligt,
När dhe komma alla i sänder.
i sänder → SAOB SÄNDER: i uttrycket i sänder, på en gång, samtidigt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
— 267 —
#1 Gott giöra medh godh reeda.
i. e. God redskap giör lätt arbete.
[⋯]
giöra (substantivering av göra) → SAOB GÖRA, arbete, sysselsättning, syssla, göromål
#2 Gott dantza när Lyckan wil spela.
i. e. Gott må wäl när intet tryter.
Item: Gott sittia i Waszen och giöra pijpor.
#3 Gott nogh, skijtit Smör åth siuka Hundar.
i. e. Gott nogh åth Paddan, dhet som intet duger.
Skitin Sugga, oreen böszia.
[⋯]
skitin → SAOB SKITEN
böszia → SAOB BYSSJA, läger / bädd för svin
#4 Gott binda om en heel finger.
i. e. Gott plåstra dhet intet är sargat.
Item: Gott wara glader, när intet skader.
Man pläghar och wedh lijka förståndh säya: (⇓ 267 #5)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #333:
Gott är om heelt finger binda.
#5 Gott twätta sigh i reent Watn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #337:
Gott är sigh j rent watn skölia.
Låle (1300-talet) #239 (A): Meth lidhet watn maa reen man segh thoo
(B): Got er sig i rent vand at skølie.
De facili munda mundus mundatur in vnda
YFSv (ca. 1450) #210: thet ær goth i skæro wathne skylias
de facili munda mundus mundatur in vnda
#6 Gott Samwet är dagligit giästebud.
i. e. Dhen intet weet aff något argt, han haar daglig fägnat i hiertat.
[⋯]
samwet → SAOB SAMVETE
dagligit (adj.): dagligt → SAOB DAGLIG
argt (sbst.) [fsv. argh, n., arghet, ondska] → SAOB ARG, ondska, svek(fullhet)
daglig ( (adv. användning av adj. daglig) → SAOB DAGLIGEN 1) varje dag / i det närmaste varje dag; dagligdags
fägnat → SAOB FÄGNAD, glädje, fröjd
— 268 —
#1 Gott modh lättar Hiertat.
i. e. Ut superius: Gott Samweet. (⇑ 267 #6)
[⋯]
samweet → SAOB SAMVETE
#2 Gott modh är halfft Lijff.
i. e. Ut superius: Dagligit Giästebudh. (⇑ 267 #6)
#3 Gott simma, när en annan håller vp Hufwud.
i. e. Dhet är intet ondt at wara kostfrij, när en annan släpper pungen til.
[⋯]
Wedh sådan meeningh plägar man och säya: (⇓ 268 #4)
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
⇒ Swenske ordsedher (1604) #332:
Gott är simma när annan håller huffuudet vp.
Låle (1300-talet) #32: Thet ær got at sømme nar een andhen holler howedet oppæ
Alter maxille cui substat nat leuis ille
YFSv (ca. 1450) #31: thet ær goth at simma tha annar haldhir huwdhit vppe
alter maxille cui substat nat leuis ille
#4 Gott skära breeda remmar aff annars Hwdh.
Idem. De alieno ludere corio. Eras.*
(”Att göra sig lustig på någon annans bekostnad.”)
Aus ander leut leder, ist guht breite riemen schneiden.
(”Det är gott att skinna andra människor.”)
remmar → SAOB REM, sbst.1, 1) i) α) i uttryck som ange att någon är / visar sig frikostig (/ förser / ”skor” sig) på någon annans / andras bekostnad och dyl.; vanl. i uttrycket skära breda (äv. grova) remmar av (en) annans hud / skinn / läder / rygg
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
hwdh → SAOB HUD
*Adagia #1188 (= Apuleius: Metamorphoses, VII:11)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #334:
Gott är skere breede remar aff ens annars huudh.
remar: remmar → SAOB REM
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1242:
Thet är got skäre brede remar aff annars mans hudh.
Låle (1300-talet) #236: Man skær offthe breedh reep aff anners hwdh
De cute non propria scinditur absque bria
YFSv (ca. 1450) #208: man skær langa reem aff annars skinne
de cute non propria scinditur absque bria
— 269 —
#1 Gott sittia i Waszen och giöra pijpor.
i. e. Gott må wäl när taskan är full.
Item: Gott dantza, när Lyckan wil speela.
sittia → SAOB SITTA (sittia)
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #335:
Gott är sittia j rörwassen och göra pijpor.
#2 Gott Wijn behöfwer ingen vthängd krantz.
i. e. Dygden tarff intet vthroop.
[⋯]
vthängd krantz → SAOB KRANS: förr om krans uthängd såsom skylt för värdshus / vinhandlare
tarff (pres. ind. sg.): tarvar → SAOB TARVA, behöva
#3 Gott arbete gieer godh löhn.
i. e. Dhen gott förtiähner, han blijr fulle löhnter:
Om icke aff Menniskior, så får han löhn aff Gudh.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
löhnter (perf. part.): lönad, belönad → SAOB LÖNA, belöna
#4 Gott Krijgh giör godh Frijdh.
i. e. Dhen som wedh Krijget haar godh success,
han winner omsijder goda frijdzwilkor.
#5 Gott jaga dhen sielff giärna löper.
i. e. Rädder Fiende är snart flychtigh.
[⋯]
flychtigh: flyende → SAOB FLYKTIG 1) som flyr / har flytt, flyende, stadd på flykt / på flyende fot
#6 Gott är aldrigh för mycket.
i. e. När dhet rätt brukas. Dheraff säger man och:
Dhet ena goda kastar intet bort dhet andra.
#7 Gott giörs sällan medh godo.
i. e. Menniskian är altijdh trög til godh giärning.
[⋯]
— 270 —
#1 Gott wett wil haa gott brwk.
i. e. Den Gudh haar gifwit wett och snille,
han måste intet kastat vnder bäncken:
Elliest fördärfwas dhet såsom Järnet aff rost. Ty Skrifften* säger;
Man tänder icke vpp ett Liws, och sätter dhet vnder en skäppa.
[⋯]
kastat (kontr.) = kasta’t: kasta dhet
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
*Skrifften: Matth., 5:15
#2 Gott klijfwa på dhen gården som låger är.
i. e. Dhen fattiga måste altijd wara footetråd.
[⋯]
Man plägar och säya:
När Hunden ligger vnder, så blijr han bijtin aff alla.
[⋯]
gården → SAOB GÅRD, stängsel, staket, gärdsgård, mur
låger (fsv. lagher (laagher) ☞ Söderwall Ordbok, 1, s. 723): låg
footetråd → SAOB FOT– | –TRÅD, något varpå man trampar med fötterna / som trampas under fötterna
bijtin (perf. part. till bita): biten → SAOB BITA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1145:
Thet är gott kliffua på then gården som låger är.
#3 Gott fiskia i vprört Watn.
i. e. Bruka sitt bästa medh annars skadha.
Såsom när twå Herrar råka i Wapneskifften, kommer undertijden
dhen tredie dher til, slår handen dher i, och spelar sitt egit bästa.
[⋯]
Dhervppå sägher man och: När twå Hundar bijtas om ett Been,
så kommer offta dhen tredie och napparet bort.
fiskia → SAOB FISKA, i uttrycket fiska i upprört vatten, begagna sig av andras trångmål /
förvecklingar / den allmänna förvirringen för att vinna egna fördelar
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
napparet (kontr.) = nappar’et’: nappar dhet
#4 Gott kommer aldrigh för offta.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Wacker Wijsa är intet för offta qwäden.
qwäden (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
— 271 —
#1 Gott Handtwärck haar en gyllende bottn.
i. e. Dhet haar Brödfödan medh sigh.
[⋯]
#2 Gott Predika för dhe lärde.
i. e. Dhe förstå snart en halffqwäden Wijsa.
[⋯]
halffqwäden (perf. part.): halvkväden → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
halffqwäden: halvkväden → SAOB HALV– | –KVÄDEN, blott till hälften uttalad, blott antydd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #683:
Man må och förstå halffquädin wijsa.
#3 Gott pijpa för dhen som giärna dantzar.
i. e. God locka, som medh wil hoppa.
[⋯]
#4 Gott Trää bär tijdigh frucht.
[⋯]
trää → SAOB TRÄD
#5 Gott wara glader, när intet skadar.
i. e. Gott binda om en heel finger.
#6 Gott såå i reddan Åker.
i. e. Som man wille säya: Gott komma til dukat Bordh.
Item: Gott giöra medh godh reeda.
[⋯]
reddan (perf. part.): redd, bearbetad → SAOB REDA, bearbeta
reeda: utrustning → SAOB REDA, sbst.1, (†) om redskap / hjälpmedel / tillbehör och dyl. (som tarvas för något); utrustning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #171:
Dett är gott gå till dukat bordh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1250:
Thet är gott at gå till dukat bordh.
— 272 —
#1 Gott Miöl haar och sina Sådor.
i. e. Dhe wijse haa och sine feel.
[⋯]
sådor → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
#2 Gott tiltaal får gott geenswar.
i. e. God ordh finna gott rum.
Item: Som man roopar i skogen, så får man och swaren til.
[⋯]
#3 Gott förstå en halffqwäden Wijsa.
i. e. Gott Predika för dhe lärde.
halffqwäden (perf. part.): halvkväden → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
halffqwäden: halvkväden → SAOB HALV– | –KVÄDEN, blott till hälften uttalad, blott antydd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #256:
En half quädin wisa är god förstå.
Låle (1300-talet) #502: Man maa oc forstaa halffqwædhæn wijsæ
Jn cantore scia poterit fore semilogia
Låle (1300-talet) #528: Man maa oc vndher staa halqwædhen wijsæ
Jnterdum semi vox intellecta fit emi
YFSv (ca. 1450) #440: man ma ok forsta halft sakt ordh
jnterdum semi vox intellecta fit emi
jn cantore scia poterit fore semilogia
#4 Gott spela vthan vpsatt.
i. e. Vthan äfwentyr och wågande.
[⋯]
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
#5 Gott spela om annars Hwdh.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
hwdh → SAOB HUD
#6 Gott spela vhr fullan pung.
i. e. Som man wille säya:
Dhen rijke achtar intet ett Öga, han haar dhet andra i taskan.
[⋯]
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
— 273 —
#1 Gott lijta på sin egen maatsäck.
i. e. Egen äga är altijdh bäst.
Item: Ehwart dhet hwälfwer, så är gott haa något sielfwer.
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
hwälfwer → SAOB VÄLVA om öde / lycka: vart något (än) leder
#2 Gott Rychte är bästa arfwegodz.
i. e. Gott Nampn betalas intet medh Penningar.
[⋯]
nampn: namn → SAOB NAMN
#3 Gott haa rygg aff dhe mächtiga.
i. e. Dhet är gott haa goda patroner wedh brädet.
#4 Gott Wijn haar och sin drägg.
i. e. Dhe wijse feela och. Gott Miöl haar och sådor.
drägg → SAOB DRÄGG, bottensats, fällning
sådor → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
#5 Gott gifwa godh rådh när intet tränger.
i. e. Gott sittia wedh styret i stilla Watn.
#6 Gott råd i Nöd, är bättre än Gullet röd.
i. e. När Nöden tränger, är gott haa en god rådsäck at grijpa til.
[⋯]
Dhe gambla haa fördhenskul wäl sagt: All ting medh rådh.
[⋯]
gullet röd: det röda/rena guldet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #329:
Godhe ord äre bättre än gull.
(Texten i 1604 är korrupt [Goo …] och har korrigerats enl. 1636: godhe.)
Låle (1300-talet) #61: Godhe ordh ære bædre en gwldh
aurum fulgorum superat fauus eloquiorum
YFSv (ca. 1450) #60: godh ordh æro gulle bætra
aurum fulgorum superat fauor eloquiorum
— 274 —
#1 Gott Folck är gott at giöra medh.
i. e. Dhet är gott at handla medh dhet folck som wäl beqwämmar sigh.
[⋯]
beqwämmar → SAOB BEKVÄMA
#2 Gott samwet giör gladt Ansichte.
i. e. Innerligh fredh giör glada laater.
[⋯]
laater (sbst. pl.) → SAOB LATER, åthävor, åtbörder; sätt att skicka sig / bete sig, beteende
#3 Gott samwet är bästa Confect.
i. e. Ett liufligit tractament.
[⋯]
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, arvode
#4 Gott saknas intet förr än dhet är borta.
i. e. Man kan intet så wäl skönia dhet goda, som när dhet är bortmist.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 275 —
#1 Gott Laag giör kortan dagh.
i. e. Wedh gott sälskap weet man intet hwart tijden taar wägen.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#2 Gott Wijn giör ondt Hufwudh.
i. e. Aldrigh är drycken så godh, at han icke giör hufwudet ondt,
när man dricker för mycket.
[⋯]
#3 Gott Wijn talar ond Latin.
i. e. Wedh Ruset achtar man intet så noga om man slår Priscianum.
Guter Wein (säger och Tysken) redet bös Latein. (”Gott vin talar dåligt latin.”)
Dheraff haar och Poëten sagt:
Quid non ebrietas designat? (”Vad utpekar inte ruset?”)
ond Latin: dåligt latin
#4 Gott roo vnder fult Segel.
i. e. Godh hiälp giör bördan lätt.
När winden är godh, så kostar intet på graanbonätet.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
graanbonätet (?)
#5 Gott sittia wedh styret när intet blåås.
i. e. Gott gifwa godh rådh när intet tränger.
[⋯]
Dheraff pläghar man och säya i Swänskan:
Alla weeta godh rådh, förvthan dhen i wåndan står.
intet blåås (pres. ind. sg. 3:e pers.med utelämnat subj. det): när det inte blåser → SAOB BLÅSA
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår) plåga
— 276 —
#1 Gott tala om dhen som bortta är.
i. e. Som man wille säya: Frånwahrande kan intet förswara sigh.
[⋯]
#2 Gott wara Fougde vthan räkning.
i. e. Vpbörd wil haa vthgifft.
#3 Gott giörs aldrig för mycket.
i. e. Som man wille säya: Ångra aldrig wälgiort.
[⋯]
Ty wacker Wijsa är intet för offta qwäden.
[⋯]
— 277 —
#1 Grannar gnabbas och.
i. e. Grannesämian räcker intet altijdh til.
[⋯]
#2 Grijs bethalar offta dhet gammal Soo bröth.
i. e. Barnen måste offta vndgiälla dhet Faderen haar försedt.
[⋯]
bröth (impf. ind. sg.): bröt → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
försedt (supin.): försett → SAOB FÖRSE, begå misstag / fel; fela, bryta
vndgiälla → SAOB UMGÄLLA / UNDGÄLLA, bära följderna / ta konsekvenserna av (något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #823:
Offta geller grijsz thet som gamble suin bryte sönder.
geller → SAOB GÄLDA 1) a) α) gottgöra, sona (ett brott och dyl.); sota / plikta för (något)
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #1049: Offthe gæller grijss thet gammel swijn giordhe
Sepe luet porci facinus procellus adulti
YFSv (ca. 1450) #894: opta giællir griis thet gamal swin haffua til giorth
Sepe luet porci facinus porcellus adulti
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): swa giälda grise gambla swina
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 272, rad 8402.
#3 Grijsen är giärna dher han faar wäl.
i. e. Hwar man fins gärna dher födhan wanckar:
Eller dher en är wäl lijden.
[⋯]
fins: finns → SAOB FINNA
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
#4 Groff Synd, grofft straff.
i. e. På slemm giärning föllier swår plicht.
[⋯]
slemm → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
plicht → SAOB PLIKT, tuktan, straff
#5 Grofft skiämpt giör taskan reen.
i. e. Ohöfligt tractament, som giör giästen skada.
grofft: grovt → SAOB GROV
skiämpt → SAOB SKÄMT
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
#6 Grymtar så Grijs som gammalt Swijn.
i. e. Som dhe gambla sunge, så qwittra och dhe vnge,
Barn säya giärna effter hwadh dhe see och höra aff dhe gambla.
[⋯]
sunge (impf. ind. pl.): sjöng → SAOB SJUNGA
(sunge: pl. med –e ist.f. –o genom vokalharmoni med unge)
qwittra (pres. ind. pl.): kvittrar → SAOB KVITTRA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #993:
Så grynte gris som gamble svin.
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #447: Saa grynthe grijssæ effther som gamblæ swijn fore
Grunit porcellus vt sus vetus ante tenellus
Låle (1300-talet) #448: Saa grynthe grijssæ som gamblæ swijn
grunit sic fetus porcus vt ante vetus
YFSv (ca. 1450) #390: swa grympta grise æpte som gamwl swin fyri
grunit porcellus vt sus vetus ante tenellus
grunit sic fetus porcus vt ante vetus
YFSv (ca. 1450) #1073: swa grymptar griis som gamol swiin fore
vrsini fetus grvnit vt ante vetus
— 278 —
#1 Gråt minskar sorger.
i. e. Gråta är sorgetröst.
Man sägher och: Dhet är hugswalelse at gråta.
[⋯]
#2 Grå Håår äre Dödzens blomster.
i. e. Lijka som blomstret vthbrister emoot Sommaren;
Altså yppas och gråå Håren emoot Döden.
Dheraff kallas och gråå Håår dödzens liberij och hoffärga.
Item: Proœmium mortis. (”Inledning till döden.”)
Men elliest säger man: (⇓ 278 #3)
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
yppas: visar sig → SAOB YPPA II. refl. 2) om något sakligt: visa sig / framträda / komma till synes; uppträda / komma till uttryck
liberij → SAOB LIVRÉ, särskild dräkt / uniform som bäres av manlig tjänare
hoffärga → SAOB HOV | –FÄRG / –FÄRGA, om färg på hovdräkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #346:
Gråå håår ähro dödzens blomster.
Låle (1300-talet) #410: Graa haar ær døtzens blomsther
florem canicies vir necis esse scies
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#3 Grå Håår äre ålderdoms prydnat.
i. e. Som man sadhe: Grått Hufwudh är gammal mans heeder.
Deraff blijr och ålderdomen kallad:
Canities decora. (”Gråhårighet [är] hedersutsmyckning(ar).”)
[⋯]
prydnat → SAOB PRYDNAD
#4 Gråå och blåå*, är Bonden bäst.
i. e. Som man wille säya:
Jw meer man stryker Katten på ryggen, jw meer sätter han vp rumpan.
Bonden giör intet länger gott, än honom håls Tummen på Ögat.
Blijr han bedin och wägder, så yffz han och blijr modig.
Dherom säger man och i gemeene Versen:
Ungentem pungit, pungentem rusticus ungit.
YFSv (ca. 1450) #1090: klappar thu bondan tha nappar han thik
slaar thu honum tha smør han thik
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
bedin (perf. part) [fsv. biþin / bethin]: bjuden, inbjuden → Söderwall Ordbok, 1, s. 109: biþia v. 4) bedja, bjuda, inbjuda
wägder (perf. part.): vägd → SAOB VÄGA I. 2) d) bedöma / granska / värdera (någon / något)
* Gråå och blåå ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 60:
»(Fattig och hårt hållen uträttar bonden det bästa arbetet.) Grå – vadmalens färg – symboliserar armodet, blå märkena efter herremannens eller gårdsfogdens hugg och slag.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #154:
Clappe bonden, så snappar han tigh igen.
Låle (1300-talet) #1155: Klappæ bondhen thaa napper han teg Et econtra
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
YFSv (ca. 1450) #1090: klappar thu bondan tha nappar han thik
slaar thu honum tha smør han thik
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
— 279 —
#1 Grääs wäxer sällan på Almennewägen.
i. e. Dher hwar man faar fram, dher kunna inga Örter groo.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #924:
Sieldan wexer gräs på almanawägh.
sieldan → SAOB SÄLLAN
#2 Gudh gieer alla nogh, och haar icke deste minder.
i. e. Hans hand är intet förkortadh.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
minder → SAOB MINDRE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #347:
Gudh giffuer allom nogh han haffuer icke tes mindre sielffuer.
Låle (1300-talet) #345: Gwdh ær hwer godh oc segh sælffwer bæsth
eucharis est cunctis deus et hilaris sibi plus hijs
YFSv (ca. 1450) #294: gudh ær allom godhir ok sik siælwom bæst
eucharis est cunctis deus est hylaris sibi plus hiis
#3 Gudh föder så wäl Bij som Biörnar.
i. e. Dhen fattige så wäl som dhen rijke.
Ty, Hönan lefwer så wäl aff sitt kraffz, som Leyonet aff sitt rooff.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #348:
Gudh föder så wäl bij, som biörn.
Låle (1300-talet) #253 (A): Saa fødes byer som biørne men tag aff vlijghe bijd
(B): Saa fødes bi som biørn men dog aff vlijghe bijd
Dispare sed morsu pascuntur apes velud vrsi
YFSv (ca. 1450) #223: swa fødhir gudh by som biørna
dispare sed morsu pascentur apes velud vrsi
#4 Gudh gieer både Lycka och loth.
i. e. Hwars och ens beskedda deel.
Dherföre haar och Salomon* dherom bedit och sagt: Tw ting bedes iagh aff tigh Herre.
loth → SAOB LOTT
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
beskedda (perf. part.): beskedd, beskärd → SAOB BESKEDA, tilldela, bestämma (åt någon), beskära
*Salomos Wijsheet, 30:7[-8]:
”Tw ting bedes iagh aff tigh [at tu doch icke wille neka migh them förr än iagh döör. Affgudherij och lögn lät wara longt jfrå migh.
Fattigdom och rijkedom giff migh icke, men lät migh min affskilda deel aff spijs få].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 30:7]
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #349:
Gudh giffuer, lyckon och lotten falle huart han will.
lyckon (arkais.; fsv. form för lyckan) → Söderwall Ordbok, 1, s. 790: lykka (-o)
#5 Gudh gifwer alt gott, men icke strax Oxen om Hornen.
i. e. Hwar och en måste effter Gudz förordning,
draga skiäligh omsorgh dherföre; Sökia födhan i sin kallelses wärck,
och bedia om wälsignelse. Ty elliest flyga inga stekta Starar i munnen.
Och heeter som Versen lyder:
Dat Deus omne bonum, sed non per cornua taurum.
(”Gud ger allt gott, men inte oxen vid hornen.”)
[≈ ”Man får själv ta oxen vid hornen, dvs. klara av sådant som är tungt och besvärligt.”]
Item: Non tibi per ventos, assa columba venit.
(”En stekt duva kommer inte till dig med vindarna.”)
[⋯]
wärck: gärning → SAOB VERK 1) handling, gärning
i sin kallelses wärck: i den verksamhet som är hans livsuppgift
⇒ Swenske ordsedher (1604) #352:
Gudh giffuer alt got, men doch icke oxen medh hornom.
Låle (1300-talet) #215: Gwdh giffwer alt got men icke oxen om hornith
Dat deus omne bonum sed non per cornua taurum
YFSv (ca. 1450) #186: gudh giwir alt goth ok ey ledhir han vxa medh horn i gardh
Dat deus omne bonum sed non per cornua thaurum
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): gudh gifwer allom som bedhis korn
tho binder han thz ey oxan a horn
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1811-1812.
— 280 —
#1 Gudh deelar sin gåfwa vnderligh.
i. e. Han gieer dhen ena mindre, dhen andra meer.
[⋯]
deelar → SAOB DELA, fördela
vnderligh (adv. användning av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
#2 Gudh gieer alla munnar maath.
i. e. Han föder all sin skapade Creatur.
Dherföre, När man i en godh troo kastar sin omsorgh på honom,
så behöfwes intet söria för morgondagen.
[⋯]
maath → SAOB MAT
⇒ Swenske ordsedher (1604) #353:
Gudh giffuer allom matt som han giffuer mun.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
matt → SAOB MAT
Låle (1300-talet) #387: Gwdh giffwer them alle madh som han giffwer mwndh
Fit sunt ora quibus dante tonante cibus
Låle (1300-talet) #731: Gudh gijffwer them allæ madh som han gijffwer mwndh
Ora quibus tradit deus escas omnibus addit
YFSv (ca. 1450) #341: gudh giwir allom thøm math han skapadhe mun
fit sunt ora quibus dante tonante cibus
YFSv (ca. 1450) #668: gudh giwir allom math them han gaff mwn
Ora quibus tradit deus escas omnibus addit
#3 Gudh gieer allom och förbrår ingen.
i. e. Han gieer allom nogh och afwundas wedh ingen,
ey heller förwijter någon.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
förbrår → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, klandra
förwijter → SAOB FÖRVITA, anklaga / beskylla / förebrå någon för något
#4 Gudh skoop ingen hastigheet.
i. e. Som man wille säya: Han kommer och fram, som Oxarna drifwer.
Och heeter fördenskul: Festina lente. (”Skynda långsamt!”)
Item: Sat cito, si sat bene. (”Snabbt är tillräckligt, om väl räcker.”)
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
hastigheet: brådska → SAOB HASTIGHET 1) (numera knappast brukligt) skyndsamhet i handlande och dyl. på grund av brådska, förhållandet att det är / att man har brådt, brådska
⇒ Swenske ordsedher (1604) #358:
Gudh skop ingen hastigheet.
#5 Gudh slår dhen ena skalcken medh dhen andra.
i. e. Han taar vndertijden dhen ena paddan och näffser dhen
andra medh: Och när honom behagar, så byter han åther om.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
näffser → SAOB NÄPSA, (be)straffa, banna, tillrättavisa
#6 Gudh förlåter intet dhe sine.
i. e. Wår HErre hiälper altijdh dhem som förtrösta på honom.
Och heeter altså: Fidentem nescit deservisse Deus.
(”Gud vet sig icke ha övergivit den som är full av tillförsikt.”)
[⋯]
förlåter → SAOB FÖRLÅTA, övergiva någon, lämna någon åt sitt öde
#7 Gudh är alla dårars förmyndare.
i. e. Han weet dhe enfaldigas bästa. Och gifwer hwadh dhem är nyttigt,
effter dhe sielfwe icke weeta at sökiat.
Deraff plägar man och säya: Dher wetet brister, taar Lyckan wedh.
sökiat (kontr.) = sökia’t: sökia dhet
wetet: vettet → SAOB VETT, förnuft, förstånd, tanke-, fattnings-, omdömesförmåga
— 281 —
#1 Gudh giör rijk vthan mödha.
i. e. Dhen som fruchtar Gudh han blijr sofwandes rijk.
[⋯]
sofwandes (s-particip med adverbiell funktion): när han sover → SAOB SOVA (sofwa)
#2 Gudh spelar medh sina vnderligh.
i. e. Han hielper offta öfwer alla Menniskiors förmodan;
Andra sätter han och stundom aff sätet, och spelar medh dhem deposuit.
Man säger dheraff: Ludit in humanis divina potentia rebus.
(”Den gudomliga makten driver med mänskliga ting/människorna.”)
spelar → SAOB SPELA, leka
vnderligh (adv. användning av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
deposuit → SAOB DEPOSUIT, i uttr. spela (dvs. leka) deposuit med (någon), låta (någon)
undergå en skymfligt förnedrande / nedsättande behandling (i något avseende)
#3 Gudh är en rättwijs domare.
i. e. Ett tröstspråk för dhem som lijda orätt,
och kunna genom Menniskior intet affhielpat.
[⋯]
affhielpat (kontr.) = affhielpa’t: affhielpa dhet
#4 Gudz barmhertigheet boor mitt i Werlden.
i. e. Hon haar ingen ände. Räcker allom til, och är hwar morgon ny.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] allom til: […] åt alla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #359:
Gudz barmhertighet är mitt j werldenne.
werldenne (arkais. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världen → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
#5 Gudz fruchtan tiänar til alt.
i. e. Henne förvthan är all mödha fåfäng.
[⋯]
#6 Gudz Wälsignelse wäxer som grääs.
i. e. Hon taar oförmärckt til, lijka som gräswäxten;
Ty om man wille länge stå och see på Gräset,
skal man lijkwäl icke kunna skiönia något wäxande:
Men kommer man igen effter några dagar,
så förnimmer man åthskildnaden.
[⋯]
taar…til: växer → SAOB TAGA ⇒ TAGA TILL 4) växa, bli större
— 282 —
#1 Gudz rådkammar haar ingen Nyckel.
i. e. Gudz dommar äre ovthransakelige. Man säger dherföre:
Hwem wil mästra Gudz rådh och willia?
[⋯]
rådkammar → SAOB RÅD– | –KAMMARE: Guds rådkammare, om den tänkta plats
där Gud fattar sitt beslut och fastställer sin plan med avseende på världen och människorna
dommar: domar → SAOB DOM
#2 Gudz willie haar altijdh waalet.
i. e. Gudh wil altidh mäst rådha, ehwadh Menniskian sätter sigh före.
Heeter fördhenskul:
Homo proponit, Deus disponit. (”Människan föreslår, Gud ordnar.”)
[⋯]
altidh: altijdh (1677)
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
#3 Gulbrunnen talar.
i. e. Dhen rijke förer altijdh Ordet.
gulbrunnen (jfr. 668 #1: gullbrunnen, dvs. ”guldbrunnen”) → SAOB FLYTA
— 283 —
#1 Gull giffter Trull.
i. e. Som man elliest säger: Torfwa giffter lorfwa.
Är Pijgan rijk, så får hon fulle man, fast hon wore halt eller krum.
giffter → SAOB GIFTA, giva till äkta, gifta bort
lorfwa → SAOB LURVER ⇒ LORVA, osnygg / vårdslös kvinna
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
krumm → SAOB KRUM, krokig, böjd, krökt
#2 Gullet aldrigh så rödh, dhet går jw vth för Brödh.
i. e. Som man wille säya: Nödhen öpnar fulle taskan.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #365:
Gull är aldrig så rödt, at thet går j nödh vti före brödh.
Låle (1300-talet) #855: Gwldh ær eij saa rødh at thet gaar eij vdh fore brødh
Quamuis sit rutilum pro pane librabitur aurum
Låle (1300-talet) #909: Goth ær gwld æn ær kaghen bædræ
Quamuis obriso tortella magis valet auro
YFSv (ca. 1450) #779: ey ær gwl swa røth at thet gaar ey wth for brødh
Quamuis sit rutilum pro pane librabitur aurum
#3 Gullproff i glödh, Wäneproff i nödh.
i. e. Såsom Gullet pröfwas i glöden, Så pröfwas och Wänner i Nöden.
[⋯]
Man plägar och elliest säya:
Mädan min Tunna rann,
Kände migh både Qwinna och Man:
När hon wände igen at rinna,
Kände migh hwarken Man eller Qwinna.
[⋯]
#4 Gull, blijr fulle Gull, fast dhet ligger i en skalcka pung.
i. e. Gullet blijr fulle i sitt wärde, fast en padda haret i wåldh.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
skalcka pung → SAOB SKALK– | –PUNG, en skurks penningpung / börs
haret (kontr.) = har’et: har dhet
#5 Gullboyor är en arm högfärd.
i. e. En fången man är en arm man, fast han hade Gullfiättrar vppå.
[⋯]
gullboyor: guldbojor, guldfängslen → SAOB GULD– | –BOJA
gullfiättrar: guldjättrar, guldfängslen → SAOB GULD– | –FJÄTTER
— 284 —
#1 Gunst föllier Lyckan.
i. e. Dijt medhgången wrijder, dijt wänder sigh och wänskapen.
[⋯]
#2 Gunst giör mildan dom.
i. e. Dher gunst och wänskap är, dher finnes och en nådigh domare.
[⋯]
På Swänska säger man: God smöria giör hwden week.
[⋯]
#3 Gyllende Betzel bättrar intet Hästen.
i. e. Ingen Dygd i prächtiga kläder.
[⋯]
#4 Gåfwor och gengåfwor hålla Wänner längst.
i. e. Som man sadhe: Giffmild skal giäldas, om wänskap skal hållas.
Item: Den ena hederen moot dhen andra faar.
Och heeter dherföre:
Beneficium benficio provocatur.
(”[En] välgärning framkallas av [en annan] välgärning.”)
Man säger och:
Improbus est homo, qui beneficium scit sumere, et reddere nescit.
(”En usling är den människa som vet att ta emot en välgärning
men ej vet att återgälda [den].”)
På Swänska säger man och:
Bakebulla och tunnekanna, giöra såthe stätegrannar. Dher haar här i Swerige
för dhetta waret en gammal plägsed, at man på Jwl-och Nyåhrsdagen haar sändt
sina grannar och wänner en dryck, som kallas wårs HErres skåål, vthi Ööl, Miöd eller Wijn,
effter hwars och ens rådh och ämbne, och warit ett förtroligit wänskaps tekn;
Och så länge dhet reciproce höltz, så plägade och wänskapen hållas wedh macht:
Men såsom godh wänskap allestädz förminskas; Så är och dhenna seeden tillijka
Affkommen och borttlagder.
Aff Tyskan säger Man:
Wer was guhts [gutes] thut, dem wiederfährt auch was guhts [gutes].
(”Den som gör något gott, honom vederfars också något.”)
Item: Schäncken vnd wieder schäncken, helt [hält] guhte [gute] fräundschafft.
(”Att ge och ge tillbaks upprätthåller god vänskap.”)
faar: får → SAOB FÅ
bakebulla → SAOB BAK– | –BULLE, bulle använd såsom smakbröd
tunnekanna → SAOB TUNNA– | –KANNA, mer / mindre erinrande om liten tunna; även om innehållet, särsk. om öl / annan dryck) utgörande smakprov
såthe → SAOB SÅT, förbunden, vänskapligt stämd, förtrogen; av samma vilja / mening / tanke / åsikt, ense, enig
stätegrannar → SAOB STÄTTA ⇒ STÄTTEGRANNE, granne som bor så nära
att endast en stätta skiljer
för dhetta: före detta → SAOB DENNE
plägsed → SAOB PLÄGSED, vana, sed, sedvana
wårs (gen. sg. m. till vår) → SAOB VÅR
wårs HErres (kongruensböjning): vår Herres
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
rådh → SAOB RÅD 7) c) (†) i förbindelsen råd och ämne / ämnen och dyl., sammanfattande, om olika (särskilt ekonomiska) resurser som äro en förutsättning för förvärkligandet av något; särskilt i sådana uttryck som ha råd och ämne, ha råd / resurser / möjligheter / tillgång till vad som behövs för något; efter (sitt / sin) råd och ämne, efter sina råd och ämnen, efter ämnen och råden, efter sina resurser / möjligheter, efter råd och lägenhet
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) a) om ekonomisk förmåga / möjlighet; även allmännare, om (sociala och) ekonomiska förhållanden
förtroligit → SAOB FÖRTROLIG, trogen, pålitlig; vänskaplig
reciproce (lat. adv.-form): ömsesidigt → SAOB RECIPROK, från ömse sidor, sinsemellan; ömsesidig
höltz (impf. pass. sg.): hölls → SAOB HÅLLA
allestädz (adv.) → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
affkommen (perf. part.): avskaffad → SAOB AFKOMMA, upphöra; avskaffas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #331:
Gåffuor och igengåffuor, hålle lengst wenskapen.
hålle: 1604 / hålla: 1636
— 285 —
#1 Gåfwor wara intet länger än wänner willia.
i. e. När dhen blijr otacksam som gåfwan vndfåår,
så taar offta gifwaren sitt igen.
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
#2 Gåfwor winna gunst.
i. e. Han är altijdh wälkommen som tilbäär.
Dhen röda smörian heelar mång Såår.
[⋯]
Heeter fördenskul: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Item: Godh smöria giör Hwden week.
[⋯]
tilbäär → SAOB TILL– | –BÄRA, bära något till någon, komma med något
röda → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
hwden → SAOB HUD
— 286 —
#1 Gåsen går så länge i Kiöket, hon fastnar en gång wedh spetet.
i. e. Som man elliest wille säya:
Krukan går så länge til Bruns, hon får omsijder en knäck.
Item: Muggan flyger så länge kring Liwset, hon bränner en gång Wingarna.
spetet: spättet → SAOB SPÄTT
muggan → SAOB MYGGA
⇑
H
— 286 —
#2 Haa och fåå, är intet lijka.
i. e. Bättre en Fogel i Handen, än twå i skogen.
Man säger dheraff skiämptzwijs: Harekiött är bättre, än Fåårekiött.
i. e. Dhet man haar, är wiszare än dhet man får.
wiszare (adj., komp. till viss): vissare, säkrare → SAOB VISS I. 2) som man med bestämdhet vet, säker
⇒ Swenske ordsedher (1604) #370:
Haffua och fåå är icke lijcke eens.
lijcke → SAOB LIKA
eens (adv. 1): alls→ SAOB ENS 6) (icke) en gång, (icke) så mycket som
#3 Hafwa Tand för Tunga, står wäl hoos gambla och vnga.
i. e. Styra sin munn är en berömeligh dygd. Gudh haar förvth sedt,
huru mycket ondt Tungan skulle åstadkomma;
Dherföre haar han giordt lijka som Wall och Bohlwärkie för henne,
som äre Tänder och Läppar, til at hålla henne innom sine skrankor:
Men henne hiälper (dy wärr) hwarken Muhr eller Wall, hon bryter genom dhem båda.
[⋯]
munn: mun → SAOB MUN
bohlwärkie: skydd → SAOB BÅLVERK 1) b) försvar, skydd, värn
innom: inom → SAOB INOM
skrankor: skrank, skiljeväggar → SAOB SKRANKA 1) skrank
dy wärr: tyvärr → SAOB TYVÄRR
⇒ Swenske ordsedher (1604) #509:
Haff tan för tunga.
haff (imper. sg. till haffua): hav! → SAOB HAVA (haffua)
tan → SAOB TAND
— 287 —
#1 Halffgiord giärning bör hwarken lofwas eller lastas.
i. e. Man bör intet dömma om halffgiordt arbete. Man säger fördenskul:
Narren bör intet see halffgiordt arbete.
lastas → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
dömma: döma → SAOB DÖMA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #372:
Halffue gerningen skal man huarken lofua eller lasta.
Låle (1300-talet) #956: Halff giordh gerning scal man hwerken loffwe eller lasthe
Scema notamque date non praxi dimidiate
YFSv (ca. 1450) #966: halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa ælla lasta
Scema notamque date non praxi dimidiate
#2 Haltan Häst kiöper man intet.
i. e. Dhet som intet duger, wågar man inga penningar på.
#3 Hals dricke, hals bethale.
i. e. Mången bethalar medh Halsen, dhet som är gånget genom halsen.
[⋯]
bethalar medh halsen → SAOB HALS 2) a) betala med halsen, umgälla ett brott med livets förlust (genom halshuggning)
#4 Halter och krumpen giöra laaget lijkt.
i. e. Som man wille säya: Lijka foglar flyga giärna samman.
[⋯]
krumpen → SAOB KRUMPEN, förkrympt; hopkrympt; krokig och böjd av ålder
#5 Hammar och Eeld giör Järnet weekt.
i. e. Som man wille säya: En seger kiäpp på en treskan Rygg.
Man säger och: Krokot Järn kan hammaren rätta.
treskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, thresker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
krokot → SAOB KROKIG
— 288 —
#1 Han swälter intet som dyrt kiöper.
i. e. Bättre dyrt kiöpa, än illa swälta.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #215:
Ey suelter han som dyrt köper.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #402:
Han dör icke som dyrt köper.
Låle (1300-talet) #659: Han døør ee aff hwngher dywrt køber
Non famis ense perit qui care far sibi querit
YFSv (ca. 1450) #586: han dør ey aff hungir som dyrth køpir
non famis ense perit qui care far sibi querit
#2 Han haar intet bättre som förelåter, än dhen som efftergråter.
i. e. Som man wille säya:
Sorgen är altidjh ond, antingen hon kommer före eller effter.
förelåter: klagar i förväg → SAOB FÖRE- | -LÅTA (†) klaga förut
⇒ Swenske ordsedher (1604) #378:
Han haffuer icke bettre som effter gråter än then som före gråther.
effter gråter: eftergråter → SAOB EFTERGRÅTA (†) gråta efteråt / senare
#3 Hand bör hand få.
i. e. Man söker man.
[⋯]
#4 Han är altijdh godh som glugg fyller.
i. e. Dhen altijdh kan spendera, han får fulle Wänner.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1058:
Then är godh som glugg fyller.
Låle (1300-talet) #550: Then ær goodh som glwgh fyllær
Laudatur patule qui replet antra gule
YFSv (ca. 1450) #476: thæn ær godhir som glug fyllir
laudatur patule qui replet antra gule
#5 Handla ährligen och swara diärfligen.
i. e. Dhen som vprichtigt handlar, han kan och dristigt
stå til swars för sin giärningh.
[⋯]
diärfligen (adv. till djärv) → SAOB DJÄRFLIGEN, djärvt
#6 Han måste altijdh lwta, som låga Dörrar haar.
i. e. Dhen fattiga måste altijdh krypa til krysse.
[⋯]
Han måste altijdh wijka, som mindre förmår.
lwta: böja sig → SAOB LUTA, v.3, I. intr. 6) (numera mindre brukligt) böja sig, luta sig
til krysse: till kors(et) → SAOB KRYSS / KRYSSE, kors
⇒ Swenske ordsedher (1604) #386:
Han skal lutha som låga dörar haffuer.
Låle (1300-talet) #142: Han scal lwde ther lawæ haffwer dørre
Cernuus incedat cui bassam ianua se dat
YFSv (ca. 1450) #123: thæn skal luta som lagha hawir dør
Cernuus incedat cui bassam janua se dat
— 289 —
#1 Han är intet så halter som han linckar til.
i. e. Som man sade: Han är intet all dher han synes.
Han haar skalcken baak Örat.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #387:
Han är icke så halter som han ille lincker.
lincker: haltar → SAOB LINKA gå med vacklande gång; gå med en lätt haltande gång; halta
#2 Han är intet Swijnom lijk, som är sinom lijk.
i. e. Dhen som bråår på sin Faar, han artar intet vhr slächten.
swijnom lijk (arkais. dat. pl. n. till swijn styrd av lijk): liknar inte svin → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 570: svin (swiin), n. svin
sinom lijk (arkais. dat. pl. till sin styrd av lijk): [de] sina lik → SAOB SIN
#3 Han äther altijdh mycket, som lijtet fåår.
i. e. Dhen fattiga blijr altijdh miszvndt.
#4 Han gieer intet fäm Siller på ett faath.
i. e. Han är en smulegråter.
Han bryter kakan i tw, och behåller båda stycken.
fäm → SAOB FEM
siller: sillar → SAOB SILL
smulegråter → SAOB SMULGRÅT, som gråter för varje smula han ger ut
tw → SAOB TU, två
#5 Han måste haa mycket Miööl, som wil stoppa hwars mans Munn.
i. e. När ett ondt rychte är kommet bland hwar man,
så wil dher mycket omak til at tystat neder.
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
munn: mun → SAOB MUN
tystat (kontr.) = tysta’t: tysta dhet
#6 Han blijr offta fälder, som andra wil fälla.
i. e. Dhen som gräfwer en groop för andra, han faller dher sielfwer i.
[⋯]
fälder (perf. part.): fälld → SAOB FÄLLA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1241:
Then som gräffuer gropen ått en annan han faller ther sielff wthi.
ått → SAOB ÅT
— 290 —
#1 Han är närmast som i handom haar.
i. e. Han är wissast på sitt som haret innanbordz.
[⋯]
handom (arkais. dat. pl. best. efter prep. i): i händerna → SAOB HAND
haret (kontr.) = har’et: har dhet
innanbordz → SAOB INNAN– | –BORDS inom sig; i någons / sitt inre; inombords
⇒ Swenske ordsedher (1604) #396:
Han är nest j händer haffuer.
Låle (1300-talet) #461: Then ær næsth i hendhe haffwer
Herois badius mancipis est proprius
Låle (1300-talet) #472: Then ær næsth i hændhe haffwer
Hinc perscribetur res cui manualis habetur
YFSv (ca. 1450) #415: thæn ær næst i handom hawir
huic prescribetur res cui manualis habetur
#2 Han åker intet illa, som wända kan.
Han är klook och genomdrifwen.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #399:
Han kan både ååka och wända.
ååka: köra → SAOB ÅKA 1) köra; 5) a) a) (†) i sådana uttryck som åka och vända, på ett mer / mindre lättsinnigt / förslaget sätt anpassa / förhålla sig (till en situation)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1044:
Then kan icke åka som icke kan wenda.
Låle (1300-talet) #230: Han kan ildhæ køræ eij kan wendhe
Dedecet aurigam nescire reflectere bigam
YFSv (ca. 1450) #202: thæn kan illa køra som ey kan wænda
dedecet aurigam nescire reflectere bigam
#3 Han duger intet til Skogz, som rädz för hwar buska.
i. e. Som man wille säya:
Han tiänar illa i fält, som intet kan thola krwtröken.
Item: Han duger intet til Siöös, som rädz för hwar wäderijling.
buska: buske → SAOB BUSKE
siöös: sjöss → SAOB SJÖ
⇒ Swenske ordsedher (1604) #406:
Han skal icke gå til skox som alle buskar rädes.
Låle (1300-talet) #892: Hwad scal han i skow ther hwer bwsk ræd
Quid nemus intramus quos territat vndique ramus
Låle (1300-talet) #1131: Han kommer eij tijl skow ther hwer bwsk rædz
Vir nemus euitet quem quisque frutex metui det
YFSv (ca. 1450) #816: han thorff ey ga til skogx som rædhis hwan buskan
quid nemus intramus quos territat vndique ramus
YFSv (ca. 1450) #1044: thæn thorff ey gaa i skogh alla buska rædhis
vir nemus euitet quem quisque frutex metui det
#4 Han måste läggia wäl i maatsäcken, som wil lefwa en annan vth.
i. e. Ett owist facit på Lijffztijden.
[⋯]
Mången wäntar för arff skuld, på ens annars dödh,
och är sielfwer närmare än han troor.
Item: Mången wäntar på sin maakes dödh,
och tråder offta först i dödedantzen.
[⋯]
owist (adj.): ovisst, opålitligt → SAOB OVISS 8) icke (fullt) tillförlitlig; opålitlig, osäker
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
— 291 —
#1 Han måste til rumpan som Koon åger.
i. e. Dhen som råkar wedh någon skada,
han grijper giärna först sielff til at hiälpa.
När ingen annan är wedh handen,
så måste fulle Bonden sielff hålla i skafftet.
[⋯]
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #441:
Hoo som kooen ågher han måste taga j rumpon.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1106:
Then skal til rompon gåå som Kon ågher.
Låle (1300-talet) #112: Han scal tijl halen ther koen eyer
Buccula fit cuius ad caudam se gerit huius
Låle (1300-talet) #530 Then scal tijl hallen som koon eyær
Js bos est cuius ad caudam se gerit huius
Låle (1300-talet) #1186: Then scal tijl halen ther koon eyær
vir bos est cuius ad caudam se gerit huius
YFSv (ca. 1450) #94: thæn skal til rumpona som kona æghir
bucula fit cuius ad caudam se gerit huius
#2 Han är godh locka, som medh wil hoppa.
i. e. Man är snart öfwertaalt til dhet man sielff giärna wil.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1010:
Then är godh locka, som medh will hoppa.
Låle (1300-talet) #240: Then ær snarth drawen ther hompper meth
De facili trahitur qui saliens sequitur
YFSv (ca. 1450) #211: han ær godhir lokka som siælwir wil medh hoppa
de facili trahitur qui saliens sequitur
#3 Han gråter aldrigh Gull, som aldrigh åtte.
i. e. Man sörier intet för dhet man aldrigh sågh.
[⋯]
Owett hugnar intet.
[⋯]
gråter: begråter → SAOB GRÅTA 2) (i vitter stil) begråta (någon / något), under tårar sörja över / beklaga (något)
åtte (impf. ind. sg.) [fsv. aatte]: ägde → SAOB ÄGA; förr även ÅGA, v. – ipf. […] åtte
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
hugnar → SAOB HUGNA, bringa glädje och tillfredsställelse; trösta; behaga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1062:
Then gråter aldrigh för Gull som aldrig fick äge Gull.
äge: 1604 / äga: 1636
Låle (1300-talet) #648: Then grædher ey fore guldh aldrigh fick guldh at eyæ
Nemo flet ex crisea re nisi functus ea
YFSv (ca. 1450) #570: thæn grathir ey apte gul som thet fik ey ægha
Nemo flet ex crisea re nisi functus ea
#4 Han är godh wäria, som ingen wil häria.
i. e. Dhen ingen wil skada behöfwer ingen hiälp til wärns.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1039:
Then är godh weria som ingen will härie.
weria → SAOB VÄRJA 1) (söka) avstyra / avvända / eliminera hot / fara / risk / obehag och dyl. riktat mot (något / någon); ta (något / någon) i försvar, försvara
härie → SAOB HÄRJA 1) (†) anfalla med härsmakt, anfalla, angripa
Låle (1300-talet) #175: Then ær godh at weryæ som inghen wil beryæ
Cui procul est hostis bene se munire potest is
YFSv (ca. 1450) #163: Ther ær goth at væria som ængin vil hæria
Cui procul est hostis bene se munire potest is
— 292 —
#1 Han spör som intet weet, och trefwar som intet seer.
i. e. Bättre förspöria sigh, än förgiöra sigh.
Item: Bättre trefwa för sigh, än falla i groopen.
förspöria sigh → SAOB FÖRSPÖRJA 2), refl.: höra sig för, förfråga sig
förgiöra sigh → SAOB FÖRGÖRA 1) a) (†) refl.: ofrivilligt ljuta döden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1172:
Then spör som inthet wet, han tuiflar som inthet seer.
#2 Han mister intet som först får.
i. e. Han går säkert som i handom haar.
[⋯]
handom (arkais. dat. pl. best. efter prep.): i händerna → SAOB HAND
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1068:
Then mister icke som först fonger.
fonger: får → SAOB FÅNGA II. (†) få, erhålla
Låle (1300-talet) #687: Han mysther eij som førsth faar
non spe frustratur qui munere primiciatur
YFSv (ca. 1450) #619: thæn mistir ey som først faar
Non spe frustratur qui munere primiciatur
#3 Han är intet galen som ondt rädz.
i. e. Dhet är intet gott at wara för dristigh wedh fahran, eller dhet onda.
[⋯]
Räfwen tergiverserede och icke obilligt för Leyonekulan.
[⋯]
tergiverserede: tergiverserade → SAOB TERGIVERSERA, (†) vägra / tredska / söka undanflykter
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#4 Han bijdar intet för länge, som wäntar något gott.
i. e. Som man sade: Dhet som dröyes, kommer och til nöyes.
Dheraff plägar man och säya: Effter godh Maath och from Hustrw,
töfwar man intet för länge.
töfwar → SAOB TÖVA, vänta på / invänta (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1153:
Then bijdar icke länge som effter gott bidar.
Låle (1300-talet) #473: Han bijdher eij for længher som bijdher effther en god natword
Hinc mora non vanet quem bona cena manet
YFSv (ca. 1450) #414: thæn bidhær ey længe ther godhan faar daghwardh
huic mora non vanet cui bona cena manet
— 293 —
#1 Han wil länge lefwa, som ingen sorgh wil haa.
i. e. Mycken sorgh förkortar Lijfwet. Dhen som fördhenskul
kan slå sorg vhr sinnet, han winner offta dheraff längre Lijffztijdh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1159:
Then ey will lenge leffue som icke wil sorgh haffue.
Låle (1300-talet) #644: Han wil eij lenghe leffwe som eij wil sorgh lidhe
Nemo diu viuet cui nulla columpna liuet
YFSv (ca. 1450) #556: thæn vil ey længe bidha som ey vil ymst bidha
nemo diu viuet cui nulla calumpnia liuet
Se kommentaren av Kock [1892], s. 262.
#2 Han spelar intet illa som winner sitt vpsatt.
i. e. Som man wille säya: Han seglar intet illa vth, som får sin Hambn igen.
[⋯]
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
#3 Han wäcker altijdh waken som torstiger är.
i. e. Hwar talar giärna om sin egen tarff. Frijare begynna giärna Älskogz snack.
[⋯]
Man säger och wed samma meening: Soon drömmer om draaff.
[⋯]
wäcker waken: gör hål i isen → SAOB VÄCKA, v.2, 1) med avseende på is: ta upp vak(ar) / ränna i; även med avseende på dels tillfrusen vattensamling, dels hål
torstiger → SAOB TÖRSTIG
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #168:
Dän wäcker waken som törstig är.
dän → SAOB DEN
Låle (1300-talet) #264: Han wæcker ijss som tørsther
Duriciem frangit glacialem quem sitio angit
YFSv (ca. 1450) #228: han vækkir iis ther thyrstoghir ær
duriciem frangit glacialem quem sitis angit
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): then wäkker iw brunnen ther först thyrste
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 72, rad 2136.
#4 Han måste wijka som mindre förmår.
i. e. Dhen fattiga måste altijdh kiöra aff wägen, eller låta trampa på sigh.
[⋯]
Dher gården är lägst, dher stijger man giärna öfwer.
[⋯]
— 294 —
#1 Han är rijker hemma, men weeth intet sielff hwar han boor.
i. e. Owissa rijkedommar.
[⋯]
Och är en förwijtelse emoot en part stoorskrytare, som säya mycket aff sigh.
säya aff → SAOB SÄGA ⇒ AV: meddela, tillkännage, förkunna
#2 Han sijr intet offtare mildt vth,
än By brinner, och Barn faller i Elden.
i. e. Han glädz intet offtare än skadha skeer.
Och kallas fördhenskul sådana: Skadeglada.
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
skadeglada → SAOB SKADE– | –GLAD, glad över skada som tillfogas
en annan människa / andra människor
#3 Han haar fulle hördt Klockan, men weet intet hwar hon hänger.
i. e. När man wil referera en act, och weet icke rätta grunden,
då brukas dhetta Ordspråket. Som man wille säya: Han är fulle på trafwet.
Man säger och fast wedh lijka meening: (⇓ 294 #4)
fulle (adv.): nog, förmodligen, troligen → SAOB FULLER
på trafwet → SAOB TRAV: vara på traven (förr även travet), komma vara i gång
#4 Han haar fulle hördt Hunden skiälla:
Men haar intet sedt honom i bandh.
i. e. Han haar fulle hördt rychtet: Men känner intet Mannen.
fulle (adv.): nog, förmodligen, troligen → SAOB FULLER
#5 Han haar äthet Skaatägg.
i. e. Han kan intet tijga. Skaatan blijr för sin skrickelååt
altijdh lijknat wedh sqwaldror, som mycket snacka, och intet kunna tijga.
Dheraff säger man, at dhe som mycket sqwaldra, haa äthet skaatägg.
äthet (supin.): ätit
sqwaldror: skvallerbyttor → SAOB SKVALLRA, sbst., skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
sqwaldra: skvallra → SAOB SKVALLRA, v.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #391:
Han haffuer ätit skate ägg som inthet kan tija.
tija → SAOB TIGA
Låle (1300-talet) #269: Then haffwer ædhet skade egh ey kan thiæ
detegit archana qui pice deuorat oua
YFSv (ca. 1450) #241: han hawir æthit skatu ægh som ey kan løna
detegit archana qui pice deuorat oua
#6 Han togh Betzel medh Tänderna.
i. e. Såsom en munstyff och ostyrigh Häst, när han blijr forcered och
sporhuggen, rijter vth, taar Betzlet medh tänderna, ränner,
och achtar ingen styrsel; Altså och en treesk och mootwillig Menniskia
som achtar hwarken Ord eller straff.
rijter → SAOB RITA, röra sig hastigt, rusa, störta
treesk → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
— 295 —
#1 Han kom tijdh nogh, som hängdes wedh Liws.
i. e. Til Olyckan kommer man altijdh tijdh nogh.
[⋯]
tijdh nogh: tidigt nog / tillräckligt tidigt → SAOB NOG II. 1)
wedh liws: när det var ljust
#2 Han förbättras ifrå Hästen til Åsnan.
i. e. Han går Kräfwetegång.
[⋯]
Idem: Vhr Askan i Elden.
ifrå → SAOB FRÅN
kräfwetegång: kräftgång → SAOB KRÄFTA | –GÅNG, gång baklänges
#3 Han weet bäst wattnet, som waadat haar.
i. e. Man troor dhen snarast som sielff haar försökt en ting.
[⋯]
#4 Han haar sålt Smöret och tappat bortt penningarna.
i. e. När man seer någon gå sorgse, brukas dhetta skiämptswijs:
Likja som dhen dher haar waret til marknadz, såldt sina wahror,
och förlorat Penningarna, han ställer sigh ångse och bedröfwad.
Om sådana plägar man och säya:
Han haar intet alla gietterna hemma.
Vthan twifwel taget aff en wallehion, som haar förlohrat
något aff sin Boskap i marken.
sorgse (adj., oböjl.) → SAOB SORGSEN
ångse (adj., oböjl.) → SAOB ÅNGSE (†) ängslig / orolig / bekymrad; även: bedrövad / sorgsen
— 296 —
#1 Han råder intet meer, än kiöra vth Hunden,
och gå sielff effter.
i. e. Han haar intet mycket at biuda i sitt Hws.
[⋯]
biuda: säga till om → SAOB BJUDA B) 2) befalla, tillsäga
#2 Han druncknar intet som hängias skal.
i. e. När en öfwerdådigh Menniskia kommer vthur någon Olycka
och Lijffzfahra, spår man honom medh sådant ordspråk ett wärre:
Som man wille säya:
Vndgick han Siönöden, så håller wist Galgen sin rätt.
[⋯]
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#3 Han drunknar i Konsten.
i. e. Han taar sigh Watn öfwer Hufwud.
När en wil wara alt för klook och förmähten, så begår han
snarast en dårskap, och konsten slår honom feelt.
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#4 Han sitter intet som tijdender bär.
i. e. Sqwaldran gieer sigh ingen roo, när hon får något at löpa medh:
Hon är som ett gistet käril, dher intet kan hållas vthi.
[⋯]
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
sqwaldran → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
gistet → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka
#5 Han slijter något som snåler är.
i. e. Som man sade:
Trägen winner. Han får något som kan wara effterläggen.
effterläggen → SAOB EFTERLÄGGEN, ihärdig, uthållig, trägen, enträgen
#6 Han ståår sigh som Smör i Solskeen.
i. e. Illa, Lijka som Smöret intet wäl trijffz i heeta Soolskenet.
Man kallar dhet och: Råka i lägre wall.
lägre ändrat från lägro enl. Grubbs rättelser s 917 (saknar paginering)
råka i lägre wall → SAOB LÄGERVALL: råka i lägervall, tillstånd av stark försämring
— 297 —
#1 Han håller affskedh, som Hunden fastan.
i. e. Lijka som man wille binda ett stycke Kiött wedh en Hundh,
och förbiudan ätha dheraff;
Skulle han och fulle hållat, när hungeren kraffde.
affskedh → SAOB AFSKED, uppgörelse, överenskommelse, avtal
förbiudan (kontr.) = förbiuda’n: förbiuda dhen
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
hållat (kontr.) = hålla’t: hålla dhet
kraffde (impf. ind. sg.): krävde → SAOB KRÄVA (krafva)
#2 Han slipper fulle in som något haar bära.
i. e. Den som kommer medh en krokotan arm, han är altijd wälkommen.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
krokotan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. krokotter, krokoter): krokig → SAOB KROKIG
kommer medh en krokotan arm: komma med en krokig arm, om person som ger mutor / gåvor
#3 Han haar altijdh huldt som huldt föder.
i. e. Som man wille säya: Dhens Bröd iagh äther, dhens Wijsa iagh qwäder.
huldt → SAOB HULD, beskydd, hägn
qwäder → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
#4 Han haar sedt sitt Christningekläde, men intet sitt swepelaakan.
i. e. Som man elliest sade: Han weet intet hwad honom kan hända
förr än han döör. Och brukas emoot stålt och högdragande folck,
som obetänckt förbråå androm dheres Olycka och mootgångh,
läggiandes dhermedh steen vppå börda.
[⋯]
christningskläde → SAOB KRISTNINGS– | –KLÄDE, dopkläde, dopdräkt
swepelaakan → SAOB SVEPE– | –LAKAN, begravningslakan, begravningsklädnad
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
förbråå → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, förevita, tillvita
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
läggiandes [fsv. läggia] (s-particip med adverbiell funktion): läggande, som lägger
→ Söderwall Ordbok, 1, s. 794: läggia v. 2) lägga, placera
→ SAOB LÄGGA (läggia)
#5 Han wil giärna haa Hufwudet twättat, men wil intet wääta Håret.
i. e. Som man wille aff samma meening säya:
Kattan wil giärna haa Fisk, men wil intet wääta footen.
i. e. Hwar man hade giärna födan vthan omaak.
— 298 —
#1 Han haar altijdh något at förebära, som intet gott wil göra.
i. e. Som man elliest wedh samma meeningh pläghar säya:
Frwsen Jord för laat Swijn.
Item: Söter sång får döfwa Öron.
[⋯]
förebära → SAOB FÖRE– | –BÄRA, anföra / åberopa något såsom skäl / ursäkt
#2 Han är intet flaater som flättian biuder,
mycket meer dhen henne lyder.
i. e. Dhen som taar emoot skamlig tilbudh,
han haar meer skuld än dhen som tilbiuder.
flaater → SAOB FLAT 4) (†) enfaldig, inskränkt, dum; slö
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt / obetänksamt tal / uppträdande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #517:
Han är icke flater som fletian biuder.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #518:
Han är flater som weder tager.
#3 Han är intet så galen som Hufwudh är ludit.
i. e. Han är klookare än man meenar. Man säger och:
Han haar en baak Öronen. Man säger och wedh lijka förståndh: (⇓ 298 #4)
… som hufwudh är ludit: … vars huvud är ludet: med till den grad vildvuxet skägg och hår att han ser ”galen” ut.
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår; om person: som har starkare hårväxt på sådana kroppsdelar
som i vanliga fall har svag hårbeklädnad / helt saknar sådan.
#4 Han är fulle så klook som gammalt folck.
i. e. Han är intet Barn til förståndet.
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#5 Han haar en breedan Rygg.
i. e. När något är giordt, som icke är allom til behag,
och man wil wrijda skulden in vppå någon som dhet föga achtar;
Så säger man: Han haar en breedan Rygg, han kan wäl tholat.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] allom til behag: […] till behag för alla
thola → SAOB TÅLA
tholat (kontr.) = thola’t: thola dhet
— 299 —
#1 Han thol icke at Soolen skijn i Wattnet.
i. e. Han är heeter och hastigh til sinnes.
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
Jfr. 761 #2 Sticken thol icke at Solen skijn i wattnet.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #375:
Han thör wäll see huarest solen skin j vatnet.
thör (pres. ind. sg.): vågar → SAOB TÖR 1) (†) ha mod att (göra något), våga, töras; vanligtvis i förbindelse med ett handlingsverb i inf. och vanligtvis utan inf.-märke
huarest: där → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 2) (numera mindre brukligt) såsom rel. adv.: där
skin (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA
#2 Han är intet bråfeeg som då lefwer.
i. e. När man hörer giöras facit på långan tijdh förvth,
så brukas dhetta för Ordspråk; Som man wille säya:
Owist hwem på dhen tijden lefwer.
bråfeeg → SAOB BRÅD– | –FEG, som snart skall dö, nära döden
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
#3 Han skal intet bärat til Himmelrijke.
i. e. Som dhe hämdgirige plägha säya:
Jagh skal bethalan om iagh lefwer en Hundz ålder.
bärat (kontr.) = bära’t: bära dhet
bethalan (kontr.) = bethala’n: bethala han/honom
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1252:
Tu skal icke bära til himmelrijkes medh tigh.
#4 Han låter full 2. hålla sigh til dhes dhen 3.die kommer.
i. e. Som man wille säya: Han är intet så arg som han synes.
#5 Han lades intet så rädder i Wagga.
i. e. Han är intet skuggerädder.
skuggerädder → SAOB SKUGGE– | –RÄDD, rädd för skuggor, ängsligt rädd
#6 Han haar bijtidt Hufwud aff skammen, och stoppat henne i barmen.
i. e. När man wil beskrifwa en oförskämd Menniskia,
som ingen heeder achtar, så brukar man dhetta.
[⋯]
#7 Han skickar sigh, som Koo i knästöflar.
i. e. Han är plumper och oskickad.
[⋯]
— 300 —
#1 Han weet wäl at skicka sigh dher trångt är.
i. e. Han weet at ställa sigh effter tijden.
[⋯]
ställa sigh → SAOB STÄLLA II. refl. 8) bete sig, uppföra sig
#2 Han lyder hwarken stock eller stork.
i. e. Han är geenwördig, och medh ingen tilfredz:
Han taar Betzlet medh Tänderna.
[⋯]
lyder hwarken stock eller stork → SAOB STORK:
från Aisopos’ fabel om grodorna som ville ha en konung. Zeus gav dem först
en trästock. När grodorna i stället för denne ”härskare” utan liv och värdighet
bad om en ny konung, sände Zeus grodätaren storken.
geenwördig ändrat från geenwörd enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 Han haar en heet Maga, han smälter Steenhws.
i. e. Han är en slösare som Hws och Grund haar genomblött.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
#4 Han föder Hundar, och haar sielff intet Brödh.
i. e. Skräppa och swälta.
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
#5 Han är intet fattigh som råder om sitt.
i. e. Dhen som niuter sitt kraffz medh fred och oturberad,
han är rijk nogh, fast hans medel är aldrigh så ringa.
oturberad → SAOB OTURBERAD, ostörd
— 301 —
#1 Han haar meer Lycka än rätt.
i. e. Han haar wärre förtiänt, än honom wederfahrs.
#2 Han achtar intet hwad kakan giäller.
i. e. Han lefwer obekymrad som Aesopiske bonden*:
Han taar Dagen som han kommer. I dagh fult vp, i morgon intet.
Sådana säyas: In diem vivere. (”Leva för dagen.”)
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
*Aesopiske bonden (?)
#3 Han måste stå bittijda vp, som skal giöra hwar man i lagh.
i. e. Som man wille säya: Wår HErre kan icke göra alla paddor til nöye.
[⋯]
#4 Han förswarar fulle sin Taldrick.
i. e. Han är swarszgodh nogh. Han kan fulle justificera sina actioner.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
justificera → SAOB JUSTIFICERA, rättfärdiga; försvara
#5 Han haar intet gifwet Smör dherföre.
i. e. Som man elliest sade: Dhet är intet fohlat på hans stall.
Och brukas när man förmeener en ting wara lätt, eller illa fånget.
fohlat → SAOB FOLA, föda
#6 Han skymmer altijdh som skittin är.
i. e. Dhen skyldige blyes giärna.
skymmer → SAOB SKYMMA, hålla sig undan, hålla sig osedd
skittin → SAOB SKITEN
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#7 Han duger hwarken til giöö eller gå wall.
i. e. Han är til ingen ting nyttigh. Synes wara taget aff en elack Hundh,
som hwarken duger til at giöö, i. e. skiälla: eller gå wall.
i. e. Föllia Boskapen i markien.
[⋯]
Och på Swänska: Han duger hwarken til Landh eller Watn.
Item: Han är så nyttig, som fämpte Jwlet i Wagnen.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
giöö → SAOB GÖ, om hund, skälla; stundom även om annat djur med läte som påminner
om hundens; även bildligt: skråla, skräna, föra oljud / oväsen
— 302 —
#1 Han hugger på bådha händer.
i. e. Han kan åka och wända. Han är klook och förslagen.
Man sägher och: Han haar äthet Räffägg.
[⋯]
hugger på bådha händer → SAOB HUGGA 1) k) γ) (†) hugga på två / båda händer, handla på både det ena och det andra sättet; även: uppträda med förslagenhet
äthet (supin.): ätit
#2 Han slåår stoora spijkar aff lijtet Järn.
i. e. Liuga i sin egen pung.
#3 Han dantzar fulle medh mindre kiäpp, än såstång.
i. e. Han måste fulle låta sigh nöya medh ringare.
Brukas när någon trachtar effter dhet som honom är förhögt:
Och säger man då: Krubban är honom för högh.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
såstång → SAOB SÅ– | –STÅNG, för bärande av så eller annat större kärl avsedd stång, lång
nog att kunna bäras på axlarna av två personer
förhögt (sammanskrivet): för högt
#4 Han war intet medh när wår Herre förråddes.
i. e. Han är from och enfaldigh.
Weet aff ingen list. Om sådana säger man och:
Han är rätt fram som footer i husa.
[⋯]
enfaldigh → SAOB ENFALDIG 3) (†) enkel, konstlös, flärdfri; okonstlad, rättfram
footer → SAOB FOT
husa → SAOB HOSA, lång strumpa
— 303 —
#1 Han haar ännu ett pichtankar på suden.
i. e. Som man wille säya: Han haar ingen nödh; Han weet ännu vthflycht.
Lijka som en Skippare, så länge han haar sitt bästa Ankar behållet,
håls han före wara in salvo.
[⋯]
pichtankar: troligtivis tryckfel för plichtankar → SAOB PLIKT ⇒ PLIKT–ANKARE, bogankare, reservankare
suden → SAOB SUD, sida, bordläggning; översta kant på sida, reling
vthflycht → SAOB UTFLYKT 4) (†) om knep / påfund för att komma undan svårighet / trångmål; undanflykt / bortförklaring
in salvo: välbehållen, vid liv
#2 Han seglar intet illa vth, som får sin hambn igen.
i. e. Som man wille wed lijka meening säya:
Han spelar intet illa, som winner sitt vpsatt igen.
vpsatt: insats → SAOB SPELA 7) a)
#3 Han kom dher til medh otwagne händer.
i. e. Owärdigt, och aff en slumpelycka.
Dheraff plägar man och säya: Han haar meer Lycka än rätt.
[⋯]
slumpelycka → SAOB SLUMP– | LYCKA, av en slump / slumpen beroende lycka / tur, slumpartad lycka / tur, lyckträff, lycklig slump
#4 Han haar skutet skabben.
i. e. Han är kommen i förskipet. Vpkommen vhr skarnet.
[⋯]
skutet (supin.): skjutit → SAOB SKJUTA (skuta)
skabben → SAOB SKABB, hudsjukdom kännetecknad av skabbutslag / utslag som liknar sådana
skutet skabben: skjutit skabben → SAOB SKJUTA ⇒ SAOB SKABB: skjuta skabben, göra slut på dåliga
förhållanden / tillstånd av förnedring som man levat i
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#5 Han slijpar intet vthan Watn.
i. e. Han giör intet vthan sin nytta.
[⋯]
Man sägher och elliest: Han åker intet osmort.
— 304 —
#1 Han haar ståt för Lwth och kalt Watn.
i. e. Som man elliest plägar säya: Han är waan wedh Ekelwten.
[⋯]
Han haar slijtit ondt.
lwth → SAOB LUT
#2 Han haar wäl trådt sina Barneskoor.
i. e. Han haar medh heeder gådt sin vngdom igenom.
trådt: gått i → SAOB TRÅDA II. tr. 1) gå i (barnskor)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #338:
Gott är haffue trådt sine barne skoor.
Låle (1300-talet) #299: Got ær at haffwe traadh sijne barnæ skoo
Est pupillares calcasse bonum sotulares
YFSv (ca. 1450) #262: thet ær goth at hawa trudhit sina barna sko
est puppillares calcasse bonum sotulares
#3 Han haar mehr dijdt, än sijdt.
i. e. Han haar intet waret ifrån sooporna.
Och är en förwijtelse emoot heemfödingar.
[⋯]
dijdt (supin.): diat → SAOB DIA (dija)
sijdt (supin.): sett → SAOB SE (sij)
#4 Han stack intet vnder stool.
i. e. Han togh intet blaad för Munnen. Han slog spijken på Hufwudet.
Han talade vth sanningen.
#5 Han föll medh Dören i Hwset.
i. e. Som man elliest Säger: Han slog bottnen vhr Faatet.
Han foor plumpt vth medh sanningen. Han togh på Waarboldan.
dören: dörren → SAOB DÖRR
waarboldan → SAOB VAR– | –BÖLD; även i mer / mindre bildlig användning, om känsligt / problematiskt / skadligt förhållande och dyl.
#6 Han kan höra Grääs wäxa.
i. e. En invectiv på dhem som inbilla sigh sielfwe mycken klookheet.
#7 Han bleff nämpnder som Pilatus i Credo.
i. e. Illa efftertaalt.
[⋯]
— 305 —
#1 Han sofwer intet som skada wil.
i. e. Dhen som haar ondt i sinnet, han försummar sigh intet,
eller gieer sigh någon roo.
[⋯]
#2 Han är seger til sleetz.
i. e. Onder at wedfåås.
[⋯]
Til dhem som få medh slijka seeghalsar något at giöra, plägar man fördhenskul säya:
Cauda angvillam tenes. (”Du håller en ål i stjärten.”)
Som man wille säya, han är en slippriger Åål; Han är intet goder at hålla.
seger til sleetz → SAOB SLET: seg till slets, svår att tas med / ha att göra med
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wedfåås → SAOB VID ⇒ VIDFÅS, komma i beröring med
seeghals → SAOB SEG– | –HALS 4) (4a) (†) person som är envis och svår att ha att göra med
#3 Han haar ännu en Pijl i kogret.
i. e. Han haar sigh ännu ett streck förebehållet.
#4 Han haar ett gott band i Brädet.
i. e. Goda Wänner och Patroner at lijta vppå.
[⋯]
brädet → SAOB BRÄDE, brädspel
#5 Han haar ett stickblad i handen.
Idem. (⇑ 305 #3)
stickblad → SAOB STICKBLAD, bildligt: skydd, räddningsplanka, svepskäl
#6 Hans giärning haar Händer och Fötter.
i. e. Honom ståt alt wäl ahn.
[⋯]
#7 Han är rätt fram, som Footer i Husa.
i. e. Slätt och enfaldigh, vthan Complimenter.
Om sådana enfaldiga plägar man och säya:
Han war intet medh i Örtegården.
footer → SAOB FOT
husa → SAOB HOSA, lång strumpa
slätt → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
enfaldigh → SAOB ENFALDIG 3) (†) enkel, konstlös, flärdfri; okonstlad, rättfram
i Örtegården: dvs. i Getsemane, där Jesus förråddes
#8 Han är intet all dher han synes.
i. e. Han är en skrymtare. Han haar skalcken baak Örat.
Han gåår på Räfwekloor.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 306 —
#1 Han haar lährt stryka fuchsen.
i. e. Han kan åka och wända. Flatera och tala enom effter munnen.
Man säger och wedh sådan meening: (⇓ 306 #2)
fuchsen → SAOB FUX, räv
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
flatera → SAOB FLATTERA, smickra
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
#2 Han är vthlärd på ticktack.
Idem: (⇑ 306 #1)
vthlärd på ticktack → SAOB TICKTACK, brädspel | utlärd på tick tack, skicklig i list / ränkspel
#3 Han håller Soon i Örat.
i. e. Han är retirad: temporiserar, och wachtar på tilfälle.
[⋯]
retirad → SAOB RETIRAD, undanvikande manöver vid fäktning
temporiserar → SAOB TEMPORISERA, invänta rätt tidpunkt / tillfälle
#4 Han haar Gröth i Munnen.
i. e. Han tors intet vth medh sanningen.
Munnen är honom tilstoppad. Bos in lingua. (”En oxe på tungan.”)
[⋯]
tors (dep.; pres. ind. sg.): törs → SAOB TÖRAS, våga
#5 Han låtz intet wara Örat aff Soon.
i. e. Han är högdragande och stoorlåten.
Item: Han wil intet wara minsta Hönset i korgen.
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
#6 Han krummar sigh som Katt öfwer Ålehufwudh.
i. e. När nyfijket folck få något som dem särdelse behagar,
och delectera sigh dheröfwer meer än dhet tiähnar;
Så säger man at han krummar sigh dher öfwer.
i. e. Tycker mycket wäl wara; Lijka som en Katt hade fått ett Ålehufwudh.
delectera sigh: glädja sig
— 307 —
#1 Han stack sin Pijpa i säcken.
i. e. Han gaff wunnet. Vthan twijfwel kommet aff walleheerdar,
som fordom hafwa kiämpat medh pijpeleek.
pijpeleek → SAOB PIPA ⇒ PIPLEK, spel på pipa / flöjt
#2 Han kan sin maatwijsa.
i. e. Han håller wänskap för maaten skuldh.
[⋯]
#3 Han flätade intet bast.
i. e. Han fuchsschwantzade intet.
flätade intet bast → SAOB BAST; fläta bast, sannolikt: uppträda / yttra sig smidigt / inställsamt
fuchsschwantzade → SAOB FUXSVANSA, bete sig inställsamt, lisma
#4 Han roosar intet mycket aff dhen leeken.
i. e. Som man wille säya: Han haar intet mycket wunnet på dhet spelet.
#5 Han skiööt något långt ifrå måålet.
i. e. Han foor will om sanningen. Och är en höflig pijk emoot osanning.
ifrå → SAOB FRÅN
#6 Han är beekhänder.
i. e. Dhet will giärna loda wedh honom. Han är tiuffachtigh.
[⋯]
beekhänder → SAOB BECK– | –HÄNDT / –HÄND, som har beckiga händer; bildligt: tjuvaktig
loda wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #640: Forware thin haandh at hwn bliffwer eij begghet
Ne vola forte lita tibi sit picis vnguine vita
YFSv (ca. 1450) #576: vara thina hand at hon ey bikas
ne uola forte lita tibi sit picis vnguina vita
Läs vnguine i den YFSv-texten 576 i st. f. vnguina (se Kock [1892], s. 261).
#7 Han sitter som Brwd i blåå mantel.
i. e. När någon sitter Bordgranner, at han antingen är för hårdt spänder,
eller snörd i trånga Kläder, och kan dherföre intet ätha:
Eller elliest aff grannheet intet wil få sigh maath.
Om sådana sägher man dhetta, meer til spott än heeder.
Dhet blijr och kallat Bondehöghfärdh. Man säger och aff spotzkheet:
Grann som en skiärdukznål.
Item: Grann som en Grinn, dher Swijnen krypa vth och inn.
[⋯]
skiärdukznål → SAOB SKÄR– | –DUK ⇒ –nål: prydnadsnål att användas i halsdukar och dyl.
grinn → SAOB GRIND
— 308 —
#1 Han gieer 2. Faath thomm, och dhet tredie intet vthi.
i. e. Han är en smulegråter. Kariger filtz.
Item: Som man elliest säger; Han gieer intet fäm Sillar på ett Faath.
Han thool intet kakesmällen. Hans tryskel blijr intet offta trampad.
Han biuder intet så många giäster.
Man plägar och säya wedh lijka meening: (⇓ 308 #2)
smulegråter → SAOB SMULGRÅT, som gråter för varje smula han ger ut
kariger → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
filtz → SAOB FILS, i grov filt klädd person; rå, ohyfsad person, grobian
kakesmällen → SAOB KAKA– | –SMÄLLEN: icke vara rädd för kakesmällen, gärna bryta en brödkaka, vara gästfri / frikostig
#2 Han bryter kakan i tw, och äther vp både stycken.
tw → SAOB TU, två
#3 Han gieer intet bortt gångkläderna.
[⋯]
#4 Han står emillan Hammar och Städh.
i. e. Han är stadd i fahra.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
stadd (perf. part.): ställd → SAOB STÄDJA, ställa / placera (någon / något någonstädes / så / så)
#5 Han högg öfwer snöret.
i. e. Han feelade om sanningen.
Ähr taget aff Timbermän, som vndertijden feela om Krijtan,
och hugga så öfwer snöret.
Man säger och: Han skiööt långt frå måålet.
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
frå → SAOB FRÅN
— 309 —
#1 Han taar Dagen som han kommer.
i. e. Som man wille säya: Han achtar intet hwad Kakan giäller.
Han lefwer sorglös och vthan bekymmer.
#2 Han är så godh tappad som hitter.
i. e. Han duger hwarken til Landh eller Watn.
[⋯]
Hwarken til giöö eller gå wall.
[⋯]
hitter (perf. part.): hittad → SAOB HITTA
giöö → SAOB GÖ, om hund, skälla; stundom även om annat djur med läte som påminner
om hundens; även bildligt: skråla, skräna, föra oljud / oväsen
#3 Han är full medh Lärdom, som en Koo aff Muskåt.
i. e. En förwijtelse emoot en part som wele hetas wara
så spränglärde, som ingen wore dheres lijke.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
#4 Han slogh bottnen vhr Faatet.
i. e. Som man elliest sade: Han föll in med Dören i Hwset.
Han sade plumpt vth.
dören: dörren → SAOB DÖRR
hwset: huset → SAOB HUS
#5 Han siunger sin gambla Wijsa.
i. e. Som man wille säya:
Lähra Vlfwen Pater noster, han roopar ändå Lamb.
[⋯]
lähra (inf.); ordformen saknas som variant i SAOB LÄRA ⇒ Ordformer.
Jfr. 486 #4: lähre (imper.): Lär vargen Fader vår! Han …
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
Pater noster: ”Fader vår”
#6 Han haar länge nogh lupet dher effter.
i. e. När någon sielffwållande är råkad i Olycka,
brukas dhetta til förwijtelse.
[⋯]
lupet (supin.): löpt → SAOB LÖPA
— 310 —
#1 Han dröpes medh egit fett.
i. e. Han släpper sielff medlen til sin egen skada.
[⋯]
dröpes medh (pres. pass. ind. sg.): bestänks med → SAOB DRÖPA, låta något droppa, drypa
något i / på något; bestänka, fläcka något med något
#2 Han haar nampnet medh gagnet.
i. e. Han är intet bättre än han heeter.
[⋯]
#3 Hans Räff bijter intet min Gåås.
i. e. Som man wille säya: Hans list skal fulle få mööthe.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
få mööthe → SAOB MÖTE: få möte, få bemötande; få svar på tal
#4 Han gläder sigh mäst, som sielfwer qwäder.
i. e. Man præsumerer mäst dhen wara glader som siunger.
Doch spöries vndertijden contrarium; Och då säger man:
Mången qwäder som intet är glader, mången gråter när intet skadar.
[⋯]
qwäder → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
præsumerer → SAOB PRESUMERA, förutsätta, förmoda, antaga
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
contrarium: motsatsen
#5 Han kan wist mehr än swpa och sättia neder.
i. e. Han kan något mehr än hwar man;
Förståendes swartekonst eller trulldom.
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
swpa → SAOB SUPA 3) dricka (något) genom att (girigt / sörplande) suga in det i munnen; särskilt (och numera blott, mindre brukligt och med ålderdomlig prägel) i fråga om att på så sätt förtära något (företrädesvis soppa) med hjälp av sked / direkt ur kopp / fat och dyl.; även utan obj.
settia neder: sätta i sig, få ner → SAOB SÄTTA (settia), v.3, 5) (numera nästan blott i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sätta i sig (mat / dryck); särskilt abs.: sätta i sig mat, sätta i sig
nidh [fsv. niþ, nedh, niþer, nedher]: ned/ner → SAOB NED 3) a) pregnant, i uttryck som beteckna förtärande / sväljande av något
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #515:
Han kan mer än supa och settia nidh.
#6 Han går hafwandes medh ondt.
i. e. Han haar argt i sinnet. Man pläghar säya: Han draar ondt åth sigh.
[⋯]
hafwandes med (s-particip med adverbiell funktion): och bär på → SAOB HAVANDE (hafwande)
argt (sbst., best. form) [fsv. argh, n., arghet, ondska] → SAOB ARG, ondska, svek(fullhet)
— 311 —
#1 Han får fulle en gång sin säck maalen.
i. e. Som man elliest säger: Han får fulle sina fiskar warma.
Item: Sin kaka bakad. i. e. Han får omsijder löhn för omaket:
Och alt sådant förståendes til dhet wärsta.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
förståendes til (s-particip med adverbiell funktion): att förstå som … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Han wijsar Watn och meenar Elden.
i. e. Annat tala och annat meena.
Item: Söter i munnen, och falsker i grunden.
#3 Han hänger som Kappa effter winden.
i. e. Han talar hwar man effter munnen. Om sådan plägar man och säya:
Han äther medh alla, och håller medh ingen.
[⋯]
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
#4 Hahnen yfwes på sooperna.
i. e. Heemfödingen är altijdh dristigh och näsewijs dher han boor.
Dheraff säger man och: Hunden är hemma diärfwast.
[⋯]
hahnen → SAOB HANE, tupp av tamhöns
heemfödingen → SAOB HEM– | –FÖDING, vuxet barn som är kvar hemma hos föräldrarna
näsewijs → SAOB NÄSVIS, övermodig, kaxig; självmedveten, dryg
— 312 —
#1 Han haar Penningesiukan.
i. e. Han är girig, och taar giärna muhtor.
[⋯]
#2 Han haar en Lutenist i barmen.
i. e. Han haar ett gladt Samweth.
[⋯]
Man sägher fördenskul: Gott Samwet, är ett dagligit giästebudh.
#3 Han är hwarken warm eller kall.
i. e. Han är til intet nyttig.
Han duger hwarken til giöö eller gå wall.
[⋯]
giöö → SAOB GÖ, om hund, skälla; stundom även om annat djur med läte som påminner
om hundens; även bildligt: skråla, skräna, föra oljud / oväsen
#4 Han faar will om Dören.
i. e. Han weet intet hwar han skal begynna.
[⋯]
Lijka som dhen dher intet råkar på Dören, han slipper
hwarken in eller vth i Hwset. Och faar således will i sin intention.
dören: dörren → SAOB DÖRR
#5 Han tags intet igen på dhen qwisten han sattes.
i. e. Han är listigh och förslagen.
Han weet många ränkior. Han kan åka och wända.
på dhen qwisten han sattes → SAOB SÄTTA: i uttrycket inte ta igen någon på den kvist man sätter honom,
såsom beteckning för att någon inte låter sig styras / inte följer auktoriteter
ränkior: ränker → SAOB RÄNK, svekfullt knep, intrig, ont anslag
#6 Han haar något aff Hr. Eskils penningar.
i. e. Han är stålt och vpblåsen: stormodigh och aff högh inbilning.
#7 Han låtz intet wara minsta Hönset i korgen.
i. e. Som man wedh lijka meening plägar säya:
Han wil intet wara Örat aff Soon.
i. e. Han wil intet wara dhen ringaste i hoopen.
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
— 313 —
#1 Han såår intet på oträdt.
i. e. Som man elliest sägher: Han slijpar intet vthan Watn.
Han giör intet vthan sin nytta. Man brukar och dhetta,
när man haar något at skaffa medh en trätedryg man,
som mööter medh skarpa swar.
Och då säger man: Han sådde intet på oträdt.
Som man wille säya: Han fick mööthe.
[⋯]
Som man wille meena: Han är seeger til sleetz.
Item: Han är intet goder at reetas wedh.
på oträdt → SAOB O– | –TRÄDD / –TRÄDAD, icke trädd; icke plöjd och beredd under den
tid den ligger i träde; förr även allmännare: icke beredd
fick mööthe → SAOB MÖTE: få möte, få bemötande; få svar på tal
seger til sleetz → SAOB SLET: seg till slets, svår att tas med / ha att göra med
#2 Haar man dhet som klinger, man får fulle dhen som springer.
i. e. Som man wille säya: Dhen som haar wärd, han får fulle Swärd.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
wärd: värde → SAOB VÄRDE
#3 Haar man icke Kalk, så muhras medh Leehr.
i. e. För nödh skul går man och stundom til Wattnbullan.
[⋯]
wattnbullan → SAOB VATTEN– | –BOL, om ställe där vatten kan hämtas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1218:
Then som icke haffuer kalk moste mura med leer.
— 314 —
#1 Haar man icke så fett, så haar man så heet.
i. e. Man måste låta sigh nöya medh sin deel, antingen dhet är mindre eller mehr.
Dherom säger man elliest:
Haar man icke skäppetaals, så haar man skeedetaals.
Flyter dhet intet, så dryper dhet.
heet → SAOB HET, pressande, svår, besvärlig
skäppetaals → SAOB SKÄPPA ⇒ SKÄPPETALS, i skäppor, korgvis
#2 Haren lågh intet i dhen Busken.
i. e. Som man wille säya: Dhet war intet rätta orsaken.
Brukas när någon wil vhrsächta sigh på ogrundade skiääl,
dhem man elliest bättre weet. Och då plägar man säya:
Intet lågh Haren dhär.
[⋯]
Haren lågh ändrat från Haren lådh enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
#3 Harfwa dhet effter, som han haar plögt.
i. e. När ens ährligh mans bekända meriter blifwa förringade,
då plägar man swara medh en sådan förwijtelse; Som man wille säya:
Giöre en annan effter, dhet han haar giordt före.
ens [ährligh] mans (kongruensböjning): en [ährligh] mans → SAOB EN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #442:
Harffua tu effter som iagh haffuer plogat före.
#4 Haren är giärna dher han är bwren.
i. e. Heemfödingen går intet långt frå sooporna.
Fosterlandet är altijdh kiärt.
bwren (perf. part.): buren, född → SAOB BÄRA 13), föda, bringa till världen
heemfödingen → SAOB HEM– | –FÖDING, vuxet barn som är kvar hemma hos föräldrarna
frå → SAOB FRÅN
#5 Haren wil giärna sittia tortt.
i. e. Lijka som Haren intet kan trifwas på fuchtiga Orter;
Altså kan icke heller Narren (som medh Haren betecknas)
wäl begå sigh wedh en dryck; Vthan giäcken stijger honom
strax vp i Hufwudet, och opererar allehanda galenskap.
[⋯]
Och är en pijk på Öölnarrar, som wedh rwset låta giäcken löpa.
giäcken → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
— 315 —
#1 Harm giör Helfwete.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Mången hämpnas så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #418:
Harm gör helffuetit.
Låle (1300-talet) #390: Harm gør offthe helwedhe
Flama frequens ire facit ad trenas stigis ire
Låle (1300-talet) #518: Harm wollær helffwedhe
Jrascens hominis rabies penam dat herinis
YFSv (ca. 1450) #456: harm gør hæluite
jrascens hominis rabies penam dat herinis
#2 Harnesk är intet så snart aflagt som iklädt.
i. e. Krijgh är intet så lätt ändat, som böriadt.
#3 Hasta medh maak, giör giärningen bäst.
i. e. Hastigh giärning skadar snart.
[⋯]
På Swänska sägz och: Gudh skoop ingen hastigheet.
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
#4 Hastigh giärning feelar offta.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #928:
Siäldan är hastigh godh.
— 316 —
#1 Hastigh man gieer ingen godh jägare.
i. e. En godh jägare får intet wara för heeter om Hufwudh;
Vthan medh tholamodh bijda til dhes jagten blåses aff.
Och är en förwijtelse emoot heeta Hufwudh.
Man sägher och fast wedh lijka meening: Hastig man rijder illa på Åsznor.
[⋯]
hastigh / hastig → SAOB HASTIG, som skyndar sig för mycket; hastande
#2 Hastigt rådh haar ånger i föllie.
i. e. Hastigt wärck ångras snart.
[⋯]
Som man wille säya: Gott rådh wil haa godh tijdh.
[⋯]
Och aff Publio*:
Deliberandum est diu, quod statuendum est semel.
(”Det som måste beslutas en gång för alla måste länge övervägas.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Deliberandum est…
[⋯]
Är fördenskul bäst at observera dhet gambla Ordspråket:
Koxa förr än du flyger.
wärck: arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
koxa → SAOB KOXA, se sig uppmärksamt omkring
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Hastigh rijkedom giör mannen misztänkt.
i. e. När enom hastigt tilslår rijkedomar,
så förvndrar hwar man dher öfwer.
Deraff haar och Menander* sagt:
Nunquam vir aequus dives evasit cito.
(”En rättskaffens man har aldrig blivit rik snabbt.”)
Item: Repente dives nemo factus est bonus. Publ.**
(”Ingen god människa har blivit rik plötsligt.”)
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
tilslår → SAOB TILL– | –SLÅ, drabba (någon / något)
*Menander (Μένανδρος / Menandros) (d. ca. 290 f.Kr.) ⇒ Wikipedia
**Publ. = Publilius Syrus (fl .100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
Denna Publilius-sentens betraktas inte som autentisk i nyare textkritiska utgåvor:
☞ Publilii Syri Sententiae […] recensuit E. Woelfflin. Lipsiae 1869.
— 317 —
#1 Hastigh spelare feelar snart.
[⋯]
hastigh → SAOB HASTIG, som skyndar sig för mycket; hastande
#2 Hastigh glädie giör offta skräck.
i. e. När en oförmodeligh frögd kommer enom hastigt vppå,
särdeles vppå någon föregången stoor sorgh;
Så blijr en Menniskia hääpen och altererad;
hwar vppå vndertijden föllier Döden.
[⋯]
altererad → SAOB ALTERERA, uppröra, oroa, uppskaka, bringa ur jämvikten
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#3 Heeder byter seeder.
i. e. Högh ähra byter sinnet.
[⋯]
byter → SAOB BYTA, förvandla, förbyta, förändra
#4 Heeder wil medh heeder möthas.
i. e. Dhen ena heederen mooth dhen andra faar.
[⋯]
faar: får → SAOB FÅ
#5 Helfwetet blijr aldrig fult.
i. e. Dhen girige får aldrigh nogh. Wedh lijka meeningh säger man och:
Girigh taska blijr aldrig full.
fult: fullt → SAOB FULL
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#6 Helgesmåål giör magran Kåål.
i. e. Spatzeregångh, giör födhan trångh.
Item: Lättia föder armood.
helgesmåål → SAOB HELGSMÅL, ledighet från arbete; särskilt i uttrycket ha / hålla / göra helgsmål
— 318 —
#1 Hemma är hwilan bäst.
i. e. Som man elliest säger: Ehwart man går til giäst,
så tyckes altijdh hemma bäst.
Ty hemma är man altijdh frijare, och råder om sigh sielff.
[⋯]
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
⇒ Swenske ordsedher (1604) #419:
Hemma är best huilas.
huilas (inf.; dep.): (att) vila → SAOB VILA / VILAS v. dep.
Låle (1300-talet) #497: Hiemmæ ær bæsth at hwilæ
Jn propria tegite capitur pausatio lete
YFSv (ca. 1450) #435: hema ær bæst at sofua
jn propria tegete capitur pausacio lete
#2 Hemligh gåfwa stillar wrede.
i. e. Wil man blijdka någon medh skänker,
så måste man intet blåsa i horn dherom.
#3 Hemligh gåfwa får löhn i Dagzliwset.
i. e. Dhen som i löndom gieer aff ett gott hierta,
han blijr vppenbarliga löhnter;
Om icke aff Menniskior, så löhner honom Gudh.
vppenbarliga → SAOB UPPENBARLIGEN, på ett öppet sätt, öppet
— 319 —
#1 Hemligh saak är ond at höra.
i. e. Dhet är fahrligt at höra hemliga ährender berättas, eller dher effter fråga:
Alldenstund dhe äre något swåre at förtijga.
[⋯]
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättsärende
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Hemligh sorgh giör Hiertat tungt.
i. e. Dhen sorgh man intet diärfwes vppenbara, twingar Hiärtat aldra mäst.
[⋯]
#3 Hemligh haatare, är wärre än en vppenbar Fiende.
i. e. För en vppenbar fiende kan man bättre taga sigh til wahra,
än för en hemligh gnagande owän.
Publius* haar dherföre sagt:
Gravior inimicus qui sub pectore latet.
(”Farligare är den fiende som ligger dold i ens hjärta.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Gravis est inimicus …
[⋯]
hemligh (adv.): hemligt, i hemlighet → SAOB HEMLIG
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Hemma waan roosar sitt näste.
i. e. Hemfödingen håller sin Koya för bäst.
Man sägher fördhenskul: Haren är giärna dher han är buhren.
hemfödingen → SAOB HEM– | –FÖDING, person som är ”hemfödd” på en viss plats / i en viss trakt
buhren (perf. part.): buren, född → SAOB BÄRA 13), föda, bringa till världen
— 320 —
#1 Herregunst och Aprils wäder,
Dhe skrifwas bådhe medh en fiäder.
i. e. Dhe äre både obeständige. Dheraff plägar man och säya: (⇓ 320 #2)
herregunst → SAOB HERREGUNST, ynnest som någon åtnjuter av sin härskare /
av någon förnäm och mäktig herre
#2 Herrehyllest är intet arfwegodz.
i. e. Dhet är intet at lijta på. Dherföre säger man i en gammal Vers:
Gratia regalis, non est perpetualis. (”Kunglig ynnest är inte beständig.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #425:
Herre hyllest är icke arffue godz.
herre hyllest särskrivning av herrehyllest
herrehyllest → SAOB HERRE– | –HYLLEST, gunst
arffue godz särskrivning av arffuegodz
arffuegodz → SAOB ARVGODS 1) ärvd / ärftlig jordegendom, arvjord, arvgård
Låle (1300-talet) #443: Herre hyllesth ær eij fattigh mandz arffwæ
gracia magnatum nescit habere statum
YFSv (ca. 1450) #384: herra hyllist ær ey halla langh
gracia magnatum nescit habere statum
#3 Herredören är wijdh in, och trång vth.
i. e. Som man wille säya:
Til hoofwa är sööth ingång: Men swr vthgång.
til hoofwa: till hovet → SAOB HOV 1) c) β), sbst.4, vid hovet; särskilt i uttrycket tjäna till hovs / hova, göra tjänst vid hovet, tjäna i konungens följe
sööth: angenäm → SAOB SÖT B. 4) med sakligt huvudord: som medför / ger / väcker känsla av (allmänt) välbefinnande / tillfredsställelse, särsk. dels: angenäm / ljuv(lig), dels: (väl)behaglig / rofylld och dyl.
swr → SAOB SUR 3) b) obehaglig / motbjudande / svår / besvärlig / mödosam / ”jobbig” / hård / tung och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #427:
Herre dören plägar wara geft wijdh in och trong vt.
geft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
#4 Herrehyllest bååtar offta.
i. e. Dhen som kan haa höga Herrars gunst och favor,
han förlohrar dher intet medh.
[⋯]
favor → SAOB FAVÖR, gunst, ynnest
#5 Herrar måste mycket höra, och intet höra.
i. e. Öfwerheeten måste offta see genom finger, och låtas intet höra.
[⋯]
låtas (dep.; inf.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
Konstr.: […] måste […] see […], […] [måste] låtas […]
— 321 —
#1 Herre vthan Landh, är ett Faath vthan Wijn.
i. e. Som man sade: Arm Herre, som intet haar at biuda.
På sådana quadrerar wäl dhet man elliest pläghar säya:
Han är rijk hemma: men weet intet sielff hwar han boor.
quadrerar → SAOB KVADRERA, passa, stämma
#2 Herrens Öga giör Hästen feeth.
i. e. Hwszbondens flijt och vpsicht främiar gagnet.
[⋯]
Man säger elliest: Siälfwer är godh dräng.
Item: Dher man intet är sielff, dher blijr intet Hufwudet twättadt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #426:
Herrens ögon göra fetha hestar.
#3 Herrens fiäät giör Åkeren bördigh.
i. e. Flijtigt brwk giör droszan stoor.
[⋯]
Som man wille säya: Bondens fiäät är bästa giödzlen.
[⋯]
fiäät → SAOB FJÄT, spår, steg
droszan → SAOB DRÅSE, hög av tröskad säd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #428:
Herrens flijt gör åkren feet.
#4 Herrar haa många Ögon och Öron.
i. e. Dhe haa många betiänte, som på dheras wägna see och höra.
[⋯]
wägna (sbst. pl.): vägnar → SAOB VÄGNAR (sbst. pl.)
— 322 —
#1 Herrar haa Herra fohror, så dhe småå, som dhe stoora.
i. e. En Invectiv på ringa standz personer, som mycket wele brytas,
och vthi dheres Stat rätta sigh effter stoora Herrars wäsende.
På sådane qvadrerar fördhenskul icke illa dhet gambla Ordspråket:
När Meeshatten wil wärpa så stoort som Traanan, så remnar han baak.
[⋯]
herra fohror / fohror → Dahlgren Glossarium, s. 219: Fora, f. Sätt, skick, art, beteende, uppförande
… så dhe småå … : … så [scil. väl] dhe småå …
ringa standz personer: ringa ståndspersoner
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
brytas (dep.) → SAOB BRYTA 15): uppträda med buller och bång, stoltsera, yvas, braska
qvadrerar → SAOB KVADRERA, passa, stämma
#2 Herreböön är idel bodh.
i. e. När en högh Herre begärer något aff en ringa man,
så är til förstå, at han befaller.
[⋯]
idel (adj.) → SAOB IDEL | adverbiellt: uteslutande, bara; helt och hållet, alldeles
bodh → SAOB BUD, befallning, påbud
#3 Herrar älska fulle förräderij, men haata förrädaren.
i. e. Dhe see fulle giärna dheres Fiende blijr förrådder:
Men hålla intet aff stiftaren.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 323 —
#1 Herrar och Narrar, haa frijdt språk.
i. e. Dhet ena skeer aff billig respect;
Dhet andra at ingen wil inlåta sigh medh Narren i snack;
Effter han altijdh är impudent, och skiämmer snarare twå, än han heedrar en.
[⋯]
billig → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
impudent: oförskämd, skamlös, fräck
#2 Herrar haa longa Armar.
i. e. Dheres macht sträcker sigh wijdt; Och kunna fördenskul illa vndlöpas.
[⋯]
longa: långa → SAOB LÅNG
#3 Herrewreeden är fahrligh.
i. e. Hon är Dödzens sändebudh.
[⋯]
hon är ändrat från han är enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
#4 Her skiänck giör snart gunst.
i. e. Som man elliest sägher: Han är altijdh god som glugg fyller.
Man säger och: Dhen som kiänner Melchisedecks Faar, han winner snart wänskap.
[⋯]
skiänck ändrat från kkiänck enl. Grubbs rättelser s. 917 (saknar paginering)
Her → SAOB HERRE
skiänck → SAOB SKÄNK, person som yrkesmässigt utskänker drycker (i synnerhet
öl / vin / andra rusdrycker), värdshusvärd, källarmästare
— 324 —
#1 Herrebarn blij icke altijdh dhe bäste.
Dhe waanslächtas och vndertijden.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Her Skiänck är dödh.
i. e. Dhet är ondt effter Gåfwor.
[⋯]
#3 Her spelas intet om Äpple och Pärun.
i. e. Vthi högmåls saker, och andre wichtiga måål, pläghar man säya:
Här giäller intet Äpple och Pärun. Som man wille säya:
Saken är intet aff så ringa importance.
[⋯]
her (adv.) → SAOB HÄR
pärun → SAOB PÄRON
saker: rättstvister → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
#4 Her omnes är en ond rådhgifware.
i. e. Ondt föllia hwars mans rådh.
Gemeene man inclinerar giärna til Oroo, och är obeständigh.
[⋯]
Her → SAOB HERRE
omnes → SAOB OMNES, gemene man, massan, mängden
Her omnes: ”Herr omnes”, den stora massan
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
inclinerar → SAOB INKLINERA, vara böjd / benägen
— 325 —
#1 Hett Hufwudh giör nya seeder.
[⋯]
#2 Hielp digh sielff, så hiälper wår HErre medh.
i. e. Giör flijt i din Kallelse, så hielper Gudh vnder.
Man får intet stå fåfäng, och sticka Händerna i barmen,
om man wil få födhan.
[⋯]
fåfäng → SAOB FÅFÄNG 1) sysslolös, overksam
⇒ Swenske ordsedher (1604) #429:
Hielp tigh sielf så hielper tigh Gudh medh.
#3 Hiälp, så blijr du och hulpen.
i. e. Giff dhen torftiga, så gieer digh Gudh igen. Ty en mild gifware älskar Gudh.
[⋯]
Som man vthi Rijmet säger:
Wiltu haa dina händer fylta,
Så låt icke dhen arma gå och snylta.
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
wiltu (kontr.): wil tu, vill du
wil: vill → SAOB VILJA
tu → SAOB DU
fylta (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
— 326 —
#1 Hiälpen är godh, så när som i Grötefaatet.
i. e. Förtäringz hiälpen kommer fulle altijdh okallad.
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#2 Hiälpelögn kastas intet bortt.
i. e. Man brukar vndertijden en lögn til hiälpereeda,
dock vthan annars skada; Hwilket icke är så högt til straffa.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#3 Hinner man aln, så hinner man spann.
i. e. Som man elliest wille säya:
Orkar man öfwer Hunden, så hinner man fulle öfwer rumpan.
[⋯]
hinner → SAOB HINNA, 7) rå med, mäkta, förmå, orka
aln → SAOB ALN, längdenhet på 0,593802 meter
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av lillfingret /
långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade till maximal vinkel mellan
tummen och det andra fingret
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
#4 Hitta och tijga, haar tiufwen i barmen.
i. e. Hitta och stiäla, dhe stå i Balck tilhopa. En part hitta förr än något tappas;
Som Klockaren fann Kalcken.
[⋯]
balck → SAOB BALK, huvudavdelning av i synnerhet gammal svensk lag
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
Jfr. Upplandslagen (ca. 1296): þiuffwær hittæ giærna. swa sum klokkærin hitti kalkin
☞ Fornsvenska textbanken, Upplandslagen: .LII, vm wæghæ fyndir, r. 1-2
— 327 —
#1 Hoffmanshästen kommer och för Harfwen.
i. e. När Hästen intet meer duger i fält, eller til hofwa,
så slås han vth på ströö, och giörs til en wärckhäst;
Altså går och offta medh gambla betiänta,
när dhe blij trotte och vtharbetade, wräkas dhe affsijdes,
och Brödkorgen vndertijden minskad.
Och går då effter gambla Ordspråket;
När enom miszgår, så miszbiudz och. (⇒ 588 #5)
[⋯]
hoffmanshästen: ridhästen → SAOB HOVMAN ⇒ -HÄST, (förr) om häst tillhörig en ryttare, ridhäst
wärckhäst → SAOB VERK- | -HÄST, arbetshäst
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → SAOB MISS- | -BJUDA 2) (†) tillfoga (någon) något ont
⇒ Swenske ordsedher (1604) #465:
Hofman häst kommer och til harffuen.
Låle (1300-talet) #578: Hoffmandz hæsth kommer oc til harffwen
Mannis aularum superest vectura traharum
YFSv (ca. 1450) #500: hoffhmanna hæsta vilia alle til harff
mannis aularum superest vectura traharum
– – – – – – – – – – – –
gambla Ordspråket:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1254:
Then som misgår honom misbiudes.
Olaus Petri – Svenska krönika (ca. 1540), s. 108:
Men thet pläghar så wara, at
när enom misgåår så misbiwdz honom.
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
#2 Hoffkakan är antingen blanck eller bränd.
i. e. Hofflefwernet är antingen för sött eller alt för bittert.
[⋯]
#3 Hofflefwernet är som en almän Badstugu.
i. e. Dhe som äre dher inne, wele giärna effter vthståt baad, dhervth:
Och dhe som vthe äre, wele aff förwetenheet giärna dher inn.
[⋯]
badstugu: bastu → SAOB BADSTUGA
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
effter vthståt baad: efter uthärdat bad → SAOB UTSTÅ, uthärda; genomlida, undergå
förwetenheet → SAOB FÖRVETEN ⇒ FÖRVETENHET, nyfiken begärlighet
— 328 —
#1 Hofflyckan är en wändekåpa.
i. e. Hon är obeständigh, och snart omwänd.
[⋯]
#2 Honingzkakan leedz man och wedh.
i. e. Godha Daghar blijr man och leedze wedh.
Dheraff sägher man och: Godha dagar behöfwa starcka Been.
[⋯]
honing → SAOB HONUNG
leedz wedh (dep.; pres. ind. sg.): leds vid / åt → SAOB LEDAS, bli ledsen / trött på, tröttna på
leedze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
— 329 —
#1 Honings Ord, är offta gifft och mord.
i. e. Sööt Ord haa offta falskan grund.
#2 Hoppet är ett sött lijdande.
i. e. Man lijder mädan man wänter.
Spes est passio dulcis. (”Hoppet är ett ljuvt lidande.”)
Wedh Hoppet infaller offta ett twifwel, hwilket causerar något lijdande;
Dheraff säger man och: At hoppet är ett lijdande.
[⋯]
Man hoppas och offta fåfängt. […] Heeter altså:
Hoppet faller offta i brunnen.
[⋯]
causerar: orsakar → SAOB KAUSERA1) tr.: förorsaka (något); åstadkomma
#3 Hoppet födher Åkermannen.
i. e. Som man wille säya:
Om Bonden intet hoppades få något ymnigare igen aff sin Åker,
än han sådde vth, så kastade han intet vth sin Sädh.
Dherföre måste intet en miszwäxt skräckia honom dher ifrå.
[⋯]
Som man wille säya: Såå på nytt.
[⋯]
skräckia → SAOB SKRÄCKA, avskräcka någon från något
ifrå → SAOB FRÅN
— 330 —
#1 Hopp om bättring giör bördan lätt.
i. e. I mootgång måste man altijdh hoppas dhet bästa;
Så gieer Gudh en godh vthgång på wedermödan.
[⋯]
#2 Hopp giör feegan man kiäck.
i. e. Mången enfaldidgh aff hopp om någor bättring,
fattar mood och en godh resolution, som honom lyckas,
och blijr honom sedan rächnadt för en mandom.
[⋯]
kiäck → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
enfaldigh → SAOB ENFALDIG 3) (†) enkel, konstlös, flärdfri; okonstlad, rättfram
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
#3 Hoppet faller offta i Brunnen.
i. e. Man hoppas offta fåfängt.
[⋯]
— 331 —
#1 Horungar haa bästa Lyckan.
i. e. Lyckan är indifferent; Hon föllier intet raison.
[⋯]
#2 Horungar få meer Lycka än Arff.
i. e. Dhe haa effter Laag lijtet Arff at wänta, om Lyckan intet wil meer favera dhem,
så haa dhe ringa treffnad.
favera → SAOB FAVERA, gynna
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
#3 Hoor och moord, blij fulle spord.
i. e. Som man sade: Dhet som giömmes i Snöö, dhet kommer vp i Thöö.
Dhet kommer fulle omsijdor i Dagzliuset.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
#4 Hoot dräper ingen.
i. e. Dhen som döör aff hoot, skal man böötha igen medh morgonkrydder.
[⋯]
böötha → SAOB BÖTA, bota, hela, kurera
⇒ Swenske ordsedher (1604) #543:
Ingen döör aff hooth.
Låle (1300-talet) #645: Jnghen døør aff høtzell
Nemo solarum moritur terrore minarum
YFSv (ca. 1450) #568: ængin dør aff høzslom
Nemo solarum moritur terrore minarum
#5 Hoot bijter meer än booth.
i. e. Dhet Öfwerheeten hootar och vndsäger någon,
wärkar offta meer än sielfwa straffet.
[⋯]
☞ Holm Ordspråk, s. 146: »… hot om straff verkar ofta mer än själva straffet.»
— 332 —
#1 Hugg äre behåldne håfwor.
i. e. Dhe tappas intet bortt.
[⋯]
håfwor → SAOB HÅVA, gåva
#2 Hunger är ett skarpt Swärd.
i. e. Nöden är hård at pågå.
[⋯]
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #83: Hwnger ær eth hwast swerdh i heder mawæ
Acrior in stomacho fuerit egra fames bene sano
Låle (1300-talet) #994: Hwngher ær eet hijt swerdh i hælbrædhe mandz mawæ
Sica sibi seuit cui pena famelica creuit
Låle (1300-talet) #1141: Hwngher ær eet hart swærdh
Vis famis immodice plus seui acumine sice
YFSv (ca. 1450) #72: hunghir ær i heelbroghdha magha hetast
acrior in stomaco vrit egra fames bene sano
YFSv (ca. 1450) #920: hunghir ær hwast swærdh
Sicca sibi seuit seuit cui pena famelica creuit
YFSv (ca. 1450) #1055: hunghir ær hwast swærdh
vis famis immodice plus seuit acumine site
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): hunger ok thörst är hardhar qwast
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1808.
Pipping Ordspråksstudier. Hlfrs 1938, s. 60:
”att ‘svärd’ ersatts med qwast kan bero på rimnöd.”
#3 Hunger drifwer Hunden i bandh.
i. e. Nöden twingar skalcken. Brödlösa drifwer til Arbete.
Man säger och: Naaken Qwinna, drifwer nöden til spinna.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
brödlösa → SAOB BRÖD– | –LÖSA, brist på bröd / mat, brödlöshet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #804:
Nödhen tuingar hunden j bandet.
#4 Hunger lährer Kattan bijta Mysz.
[⋯]
mysz → SAOB MUS
#5 Hunger lährer konster.
i. e. Medh swalt twingar man Diwr och Foglar at lähra.
[⋯]
swalt → SAOB SVÄLT
— 333 —
#1 Hungrig Maga giör en godh Kock.
i. e. Han achtar ingen kryddad spijs.
[⋯]
Man säger älliest: Hungrig Maga är intet Bröd för swart.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
hungrig maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
#2 Hunger giör tunna Kindbeen.
i. e. Som man elliest säger: Långa nätter giöra magra Höns.
Swalt lägger intet mycket på fläsket.
swalt → SAOB SVÄLT
#3 Hunger är godh för maathleeda.
i. e. När man haar swultet en dagh eller twå, så wäxer fulle appetiten,
eller maatelusten, när Hälsan är medh.
maathleeda → SAOB MAT– | –LEDA, avsmak för mat, leda vid mat
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#4 Hungrig maga dantzar intet giärna.
i. e. Dhen hungrige förgår snart dantzelusten. Deraff sägher man och:
Dantzar mätter mage, och intet blåå mantel. Som man wille säya:
En hungriger haar icke stoor appetit til dantz, fast han wore Sammetz klädder.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
blåå mantel → SAOB BLÅ: uttrycket blå mantel benämning på ett stundom till högtidsdräkten hörande klädesplagg
#5 Hunger håller ingen fasta.
i. e. Dhen hungrige släpper intet giärna maaten.
#6 Hungrig Maga thol intet långt snack.
i. e. Hogen står i Kålfatet; Dherföre lijder han inga långa discurier.
Man säger fördenskul: Venter caret auribus. Eras:* (”Magen saknar öron.”)
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
discurier (fr. discour): diskurser, diskussioner
*Adagia #1784
— 334 —
#1 Hunger är snart stillad.
i. e. Naturen är medh ringa nögd.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
#2 Hungrigh häär, är onder at stilla.
i. e. En Brödlöös armee achtar intet förbudh.
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Hungra och wänta, giör mannen otohlig.
i. e. Magen wil intet länge borga.
[⋯]
#4 Hunger och Nödh, lährer sökia Brödh.
i. e. Ut superius, Lährer konster. (⇑ 332 #5)
[⋯]
— 335 —
#1 Hunger giör frwsen Älskog.
i. e. Swalt glömmer gillia. Hungrigh Mage courtiserar intet wäl.
Dher Maat och drick brister, dher stadnar och Älskogen.
[⋯]
Vthi ett Swänskt Rijm plägar man och säya:
Elskog ey drifwes tå medh lust,
När honom fattas Wijn och Must.
swalt → SAOB SVÄLT
gillia → SAOB GILJA, söka få någon till äkta, uppträda såsom friare
tå (tidsadv.) … när: då … när → SAOB DÅ
#2 Hungrig Åsna achtar ingen pitska.
i. e. För gagn och nytta skul, achtar mången hwarken nödh eller fahra.
[⋯]
Heeter altså: Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
[⋯]
pitska: piska → SAOB PISKA
#3 Hunger drifwer Wargen vhr Skogen.
[⋯]
#4 Hungrig Maga är intet Bröd för swart.
i. e. Nödh, wällier intet Brödh.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
hungrig maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
#5 Hunger giör maaten sööth.
i. e. Wälsmakande. Han giör en godh Kock.
[⋯]
— 336 —
#1 Hundar ätha vp annars ärende.
i. e. Som man elliest sade: Siälfwer är god Dräng.
Dhen Pijga och Dräng lijter på. etc. [… får skam och skada i hwarie wråå.] (⇑ 121 #4)
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
☞ Holm Ordspråk, s. 152: »Ger man en ohederlig människa ett uppdrag, så uträttar han det till sin egen fördel.»
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #314: Hwndhæ ædhe gernæ anden mandz ærendhe opp
Est velut ipsa canis aliena negocia vanent
YFSv (ca. 1450) #270: hunda æta annarz manz ærende vp
est velud ipsa canis aliena negocia vanent
#2 Hundetanden och Hästefooten äre intet troendes.
i. e. Dhe äre liumske och småfalske: Dhe hålla intet streck.
[⋯]
Dheraff sägher man och: I stilla Watn gå stoora Fiskar.
hundetanden: hundtanden → SAOB HUND– | –TAND
hästefooten: hästfoten → SAOB HÄST– | –FOT
intet troendes: inte att tro på
liumske: lömska → SAOB LÖMSK
☞ Holm Ordspråk, s. 153: »Hundtanden och hästfoten ska man inte tro
(hundar biter och hästar sparkar, var och en använder de vapen han har).»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #737:
Man skal icke tro hundatannen.
Låle (1300-talet) #1156: Thw scalt eij troo hæsthe how oc eij barnæ artz
Och eij hwndhe tændh
Vngula quadrupedis infantis posteriora
Dens canis hec suspecta solent fore qualibet hora
YFSv (ca. 1450) #1070: thu skalt ey tro hæsta foth ey barns bakloth ey hundatan
vngula quadrupedis infantis posteriora
dens canis hec suspecta solent fore qualibet hora
bakloth: bakdel → Söderwall Ordbok, 1, s. 75: bakluter (bakloth), m. bakdel (på menniskor och djur).
#3 Hunden som mäst skiäller, han bijtz minst.
i. e. Största munnbrukare feegaste karar.
[⋯]
hunden som mäst skiäller …: den hund som skäller mest …
#4 Hunden är hemma diärfwast.
i. e. Haanen på sina soopor.
[⋯]
haanen: tuppen → SAOB HANE 1) (vuxen) tupp av tamhöns, Gallus gallus (Lin.)
sopor → SAOB SOPA, subst. 2, a) i ordspråk och ordspråksliknande talesätt; […] även i uttryck betecknande att man är dryg / självsäker i hemmet / i sin egen trånga sfär och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #420:
Hema är hunden dierffuast.
Låle (1300-talet) #60: Hiemme ær hwndh diærffwesth
ausus maiores fert canis ante fores
Låle (1300-talet) #280: Hwndhen ær diærffwest fore sijn eghen dør
Edis apud postes canis est magis asper in hostes
Låle (1300-talet) #540: Hwndh ær diærffwesth fore sijne eghen dør
Jn proprijs foribus canis est audatior omnis
YFSv (ca. 1450) #59: hundhir ær hema diærwastir
ausus maiores fert canis ante foras
YFSv (ca. 1450) #243: hema ær hundir rikast
Edis apud postes canis est magis acer in hostes
YFSv (ca. 1450) #370: hani ær heema diærwast
gallo molimen animosius est proprie limen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #514:
Hunden är dierff på sine sopor.
#5 Hundesämian räcker intet länge.
i. e. Ett lijtet Been kan snart skillia Hundewänskapen åth.
[⋯]
#6 Hunden söker Brödh, och Haaren Löff.
i. e. Hwar söker sin Spijs.
Man plägar och här wedh säya: När hwar behagar sitt,
så blijr all maath äthen, och alla Pijgor giffta.
[⋯]
löff → SAOB LÖV
— 337 —
#1 Hundh är Hundh, fast han är aldrigh så brokot.
i. e. Paddan är sigh altijdh lijk: Hon blijr wedh sin art.
brokot → SAOB BROKIG
#2 Hunden är sachta Beenen wärd.
i. e. Elack tiänst som icke är maathen wärd.
sachta → SAOB SAKTA 8) helt visst; utan tvivel; säkerligen; nog
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
#3 Hunden får intet hwar gång han wiskar rumpan.
i. e. Som man elliest wedh sådan meening wille säya:
Man gieer intet Barnet så offta dhet beedz,
effter dhet intet weet magehoof.
Är en invectiv vppå snååla Sollicitanter.
wiskar rumpan: viftar på svansen → SAOB VISKA 2) (†) svänga / vifta med
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
magehoof → SAOB MAGE– | –HOV, icke ha / veta maghov, vara omåttlig i mat / dryck
sollicitanter → SAOB SOLLICITANT, person som ansökt om att bli delaktig av förmån / hjälp
#4 Hundasåår läkes medh Hundahåår.
i. e. Taga boot dher man får sooth. Är ett skiämtzord, när någon klagar
öfwer ondt Hufwudh effter rws; Och då får man offta til tröst och medicin höra,
at man skal läggia Hundahåår på Hundasåår.
i. e. Rwsz medh Rwsz fördrifwa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1251:
Tag ther boot ther tu fick sot.
— 338 —
#1 Huru swarter ästu, sadhe Kiättilen til Grytan.
i. e. Dhen ena Paddan förbrår offta dhen andra, och äre både lijka goda.
Man säger dhet och aff en gammal Vers:
Ecce quam niger es, sic dixit caccabus ollae.
(”Se så svart du är! – sade kitteln till grytan.”)
Wed samma meening plägar man och säya: Padda så godh som Fröö.
förbrår → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, klandra
ästu (pres. ind. sg. 2:a pers. {äst} <är> + {[t]u} <du>: du är → SAOB VARA
Huru swarter ästu: så svart du är
fröö → SAOB FRÖ, groda
⇒ Swenske ordsedher (1604) #614:
Kättilen talar til gryton.
Själva citatet saknas eller är underförståt 1604 & 1636 men har troligtvis utgjorts av:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1269:
Wee tigh så suart tu är sade gryton till kätilen.
Låle (1300-talet) #1079: Wee wordhe teg so sort tw æst sagde grydhen til kædhelen
Teter es ecce lebes ait olla pudescere debes
YFSv (ca. 1450) #1008: grytan lastadhe kætilin we ær thik tha swart thu æst
Teter es o lebes ait olla pudescere debes
#2 Hwszhåld vthan Hustru, är Lychta vthan Liws.
i. e. Ondt för Mannen, at wara både Hustru och Bonde.
[⋯]
liws → SAOB LJUS
#3 Hws vthan Hustrw, är Skipp vthan styre.
i. e. Lijka som ett Skipp vthan rooder och styreman, snart kommer til palla;
Altså och ett Huszhåld vthan Hustru. Dheraff blijr och en godh Hustru
kallad ett reedeband i Hwset: Taget aff ett garn, som vthan reedeband snart snäries,
och blifwer oredt; Altså kan och ett Hwszhåld vthan en godh Hustru,
snart råka i confusion och förderff.
til palla → SAOB PALL: uttrycket komma till palla, om fartyg: gå på grund / gå i kvav
reedeband → SAOB REDE– | –BAND: band som knytes fast i garnhärva och
dyl. för att trådarna inte skall trassla ihop sig
#4 Hwszfred är Hwszfrögd.
i. e. Eenigheet i Hwszhåldet emillan ächta Folck är en stoor glädie.
#5 Hwszträtor wara intet länge.
i. e. Kärleeks wreeden förgår snart. Hustru och Bonde bör intet låta Soolen
gå vp eller neder öfwer dheres wreede.
[⋯]
— 339 —
#1 Hustrun och Vgnen tiähna bäst i Hwset.
i. e. Vgnen kan illa mistas vhr Hwset, mindre Hustrun.
[⋯]
Hustrun winner intet heller mycket hemma, mädan hon går vth och spaszerar.
#2 Hwszkors bootas intet medh thårar.
i. e. När sorgen drabbar på Barn eller Blodzförwanter,
så öfwergår hon all annor wederwärdigheet.
[⋯]
annor (arkais.; ack. sg. f. till fsv. annar): annan → SAOB ANNAN
#3 Hwszhyra och Ränta hwijla intet.
i. e. Dhe wäxa til mädan man sofwer.
[⋯]
#4 Hustrun äther när hon wil, och hwad hon wil:
Men Bonden hwad han får, och när han får.
i. e. Som man wille säya: Vthi maatreedningen måste Bonden haa
sin dependence aff Hustrun: Och blijr hon fördenskul icke obilligt kallad Maatmoor:
Men med Hustrun går dhet effter gambla Ordspråket:
Dhen som haar Korszet i Handen, han signar sigh när han wil. (⇒ 117 #2)
Abborren haar godha daghar.
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
– – – – – – – – – – – –
gambla Ordspråket:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1125:
Then som haffuer korset medh sigh han signar sigh först.
— 340 —
#1 Hustru, Häst, Kläder och Skoo,
Låhnes illa vhr Bondens Boo.
i. e. Dhet är ett skadeligit låhn.
[⋯]
#2 Hwadh digh intet bränner, behöfwer du intet blåsa på.
i. e. Dhet digh intet wedkommer, må du icke heller bekymbra digh om.
Och heeter fördhenskul: Achte hwar sitt, låte annars fara.
[⋯]
Man måste intet bekymbra sigh om Nürnberg*, dher man ingen Steen åger.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ingen steen → SAOB STEN, ingen sten, i fråga om (fast) egendom: icke något alls, ingenting
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
*Nürnberg: se 43 #3
#3 Hwadh man giör androm, dhet haar man sielff at wänta.
i. e. Medh fåå Ord sagt: Giör som du wil haa giordt igen.
Ab alio expectes, quod alteri feceris. Publ.*
(”Hoppas på att någon annan gör för dig, det du gjort för någon annan!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ab alio expectes …
Item: Ut sementem feceris, ita et metes.** (”Som du har sått, så skall du och skörda.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ut sementem …
Man sägher och: Wijdt wäga mooth, säll är dhen som wäl haar giordt.
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
wijdt (perf. part.): (be)vittnat → SAOB VITA (wijta), intyga, styrka, bevisa (något)
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Cicero (ca. 106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
— 341 —
#1 Hwadh tiähnar icke Tiufwen.
i. e. Honom är alt nyttigt. Tiufwehanden går intet förbij:
Dhet måste antingen wara så lijtet, at dhet intet synes,
eller så stoort at dhet intet kan lyfftas.
[⋯]
#2 Hwadh gagna nedhgraffne Penningar.
i. e. Dher ingen haar nytta aff. Man säger fördhenskul:
Quo fortuna, si non uteris? (”Vad skall du med förmögenhet till, om du inte nyttjar den.”)
[⋯]
Dhetta förstås och om lärde och förståndige Män, som intet wele bruka
dheres klokheet, hwarken sigh eller androm til tiänst och nytta.
Ty (som Skrifften* säger) Man tänder intet vp Liuset,
och sätter dhet vnder en skäppa.
nedhgraffne (perf. part. pl.): nedgrävda → SAOB NED– | –GRÄVA (graffa)
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
*Schrifften: Matth., 5:15:
”Icke tender man heller liws och setter thet vnder ena skeppo, vthan på en liwsastaka at thet lyser allom them som j hwset äro.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Matteus, 5:15]
#3 Hwadh giör Sorgh vthan gråå Håår.
i. e. Hon kortar Lijfwet, och är til intet nyttigh.
[⋯]
vthan → SAOB UTAN, bortsett från, förutom; annat än
#4 Hwadan hiälpen kommer, så är hon altijdh godh.
i. e. Ehwem som giör bijstånd när dhet tränger,
så är dhet altijdh wälkommet.
[⋯]
hwadan: varav än → SAOB VADAN I. 2) a) varav / varigenom
ehwem: vem än → SAOB VADAN 1) a) vem än (som), vemhelst som
— 342 —
#1 Hwadh Swärd winner, dhet snart förswinner.
i. e. Dhet som medh wåld fåås, medh wåld förgås.
[⋯]
#2 Hwadh hiälper haa Kistorna fulla,
när dhen onde haar Nyckelen?
i. e. Hwad gagna Ägodelar, när dhe illa brukas?
#3 Hwadh man intet haar sielff,
dhet vnner man icke heller en annan.
i. e. Afwund är intet bättre än hon heeter.
[⋯]
#4 Hwad hiälper noga räknadt, när man illa bethalar?
i. e. Fåfängt tinga nooga, när intet blijr bethalt.
Ty elliest plägar man säya: Noga tinga och wäl bethala, giör bästa Crediten.
#5 Hwad en sööloter Faar kan förwärfwa,
Dhet kan en förgylter Son fördärfwa.
i. e. Dhet som en smutzig Sillekrämmare kan niugga ihoop,
dhet kan en Gullbrämader Son förslösa.
Dheraff säger man och: Niugger spaar, grymmer nöther.
[⋯]
sööloter → SAOB SÖLOT, sölig, smutsig
niugga ihoop: snåla ihop → SAOB NJUGGA ⇒ NJUGGA IHOP, spara ihop
gullbrämader [→ SAOB BRÄMA]: guldprydd, guldsmyckad, guldkantad
— 343 —
#1 Hwadh skal Honingen i Wagnsmörian?
i. e. Hwadh skal en kariger filtz medh ägodelar, som intet weet at bruka dhem?
Quo divitias ei, qui nesciat uti, Eras: (”Vad skall han med rikedomar till som inte förstår att nyttja dem?”)
Som man elliest wille säya: Soon äther fulle okryddat.
honingen: honungen
kariger → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
filtz → SAOB FILS, i grov filt klädd person; rå, ohyfsad person, grobian
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#2 Hwad gagnar mycket weeta, och intet giöra.
i. e. Som man wille säya: Fåfängt wara lärd, och döllia sin wijszdom.
Heeter fördhenskul som gambla Versen lyder:
Scire tuum nihil est, nisi quod scias, hoc sciat alter.
(”Att veta det du vet är ingenting [värt], om inte någon annan vet det du vet.”)
Item: Hwadh gagnar en nedhgrafwen skatt?
nedhgrafwen (perf. part.): nedgrävd → SAOB NED– | –GRÄVA (graffua)
#3 Hwadh giör dhen blinde medh speyelen?
i. e. Som man sade: Ondt judicera om dhet man intet förstår.
[⋯]
speyelen: spegeln → SAOB SPEGEL
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
judicera → SAOB JUDICERA, bedöma (något), döma
#4 Hwadh Naturen brister i ett, dhet fyller han vpp i annat.
i. e. Naturen arbetar intet fåfängt. Såsom til exempel:
Dhen eenögde seer offta skarpare medh sitt ena öga, än en annan medh tw.
tw: två → SAOB TU
#5 Hwad som spares för wår Herre, dhet får hin håle bortt.
i. e. Dhet man wil knappa til Gudz ähra, blijr ändå dhen Onde til deel.
[⋯]
knappa → SAOB KNAPPA, minska, beskära, hushålla / snåla med
— 344 —
#1 Hwad giör icke Dryck.
i. e. Han kommer mycket ondt åstadh.
[⋯]
Dherom plägar man säya:
Dhet kommer snart til, at en drucken man dantzar.
#2 Hwadh gagnar at Koon molckar wäl,
när hon sielff slår Byttan omull.
i. e. Som man wille säya: Byggia vpp medh en hand,
och rijfwa neder medh dhen andra.
Item: Gifwa medh en hand, och tagat igen medh dhen andra.
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
tagat (kontr.) = taga’t: taga dhet
#3 Hwad skulle icke Herren giöra, när Swänen må.
i. e. När Drängen wågar ett streck, hwij skulle icke Herren thoras.
[⋯]
thoras (dep.) → SAOB TÖRAS, våga
#4 Hwadh hiälper twätta Korpen, han blijr ändå aldrigh hwijt.
i. e. Ondt bryta naturen. Gå åth Paddan huru man wil, hon blijr ändå aldrigh bättre.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 345 —
#1 Hwadh Ögat seer, dhet troor Hiertat.
i. e. Menniskian är altijdh seen och trögh til at troo dhet hon intet haar sedt.
[⋯]
#2 Hwadh man intet weet, dhet giör icke heller förtreet.
i. e. Som man wille säya: Oweth hugnar intet.
Item: Dhen gråter aldrigh Guld, som aldrigh åtte.
oweth → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
hugnar → SAOB HUGNA, bringa glädje och tillfredsställelse; trösta; behaga
åtte (impf. ind. sg.) [fsv. aatte]: ägde → SAOB ÄGA; förr även ÅGA, v. – ipf. […] åtte
#3 Hwadh giör icke Gulklimpen?
i. e. Hwad kan icke Penningen vthrätta?
[⋯]
gulklimpen [fsv. gulklimper]: guldklimpen → SAOB GULD– | –KLIMP
#4 Hwalpen läpiar intet länger än gammal Hund wil.
i. e. Han måste altijdh wijka, som mindre förmår.
Dhen fattiga måste altijdh krypa til krysse.
[⋯]
läpiar: läppjar, lapar → SAOB LÄPPJA 1) lapa a) (numera knappast br.) om djur
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
til krysse: till kors(et) → SAOB KRYSS / KRYSSE, kors
⇒ Swenske ordsedher (1604) #207:
Enn lepier hualpen, medan gammal hund will.
lepier: läppjar, lapar → SAOB LÄPPJA 1) lapa a) (numera knappast br.) om djur
⇒ Swenske ordsedher (1604) #468:
Hualpen leker icke länger än gamal hund will.
Låle (1300-talet) #224: Ee legher racke men gammel hwnd wil
Dampno se trudit catulus qui cum cane ludit
Låle (1300-talet) #1189: Ee leegher rackæ men gammell hwnd wil
veltre sinente sene sunt ludicra salua catello
YFSv (ca. 1450) #197: thet skadha rakkan thet han leekir medh hundum
dampno se trudit catulus qui cum cane ludit
YFSv (ca. 1450) #1025: æ lekir rakke medh gamal hund wil
veltre sinente sene sunt ludicra salua catello
— 346 —
#1 Hwar Dagh är icke baakedagh.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Dhet wanckar intet altijdh Fläsk för hoffdrängen.
[⋯]
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #487:
Huar dagh är icke bake dagh.
Låle (1300-talet) #788: Thet ær eij hwar dagh baghe dagh
pinsere coleridas non cotidie tibi fidas
YFSv (ca. 1450) #722: ække ær hwar dagh kaku dagh
pinsere colliridas non cotidie tibi fidas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1074:
Thet är icke huar dagh baku dagh.
Låle (1300-talet) #788: Thet ær eij hwar dagh baghe dagh
pinsere coleridas non cotidie tibi fidas
YFSv (ca. 1450) #722: ække ær hwar dagh kaku dagh
pinsere colliridas non cotidie tibi fidas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1075:
Thet är sompt snake dagh.
sompt (adv.): också → SAOB SAMT 2) b) (†) därjämte, dessutom, vidare
snake dagh (av sv. dial. snaka, snylta och dyl.) → SAOB SNAKEDAG, (†) då man får sukta / leva knapert
Låle (1300-talet): – – – – – – – – –
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#2 Hwar Dagh haar sin plåga.
i. e. Ingen Dagh vthan någon sorgh och wedermöda.
#3 Hwar är sin egen weldewän.
i. e. Sigh sielfwan hullast.
[⋯]
sin egen weldewän: ”som står sig själv närmast”; se kommentar till Swenske ordsedher #485 nedan.
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #485:
Huar och een är sin weeldz wen, thet är thet man gerna seer
thet wittnar och håller man gärna med.
sin weeldz wen: ”som står sig själv närmast”. Grubb tolkar uttrycket så i Penu proverbiale 346 #3: Sigh sielfwan hullast. (”Sig själv närmast.”)
→ SAOB VÄLD
2) (†) vänlig inställning / önskan om någons / någots bästa, välvilja; gunst;
4) i (det i domarreglerna förekommande) ordspr. var och en är sin välds vän […] i fråga om förhoppning om att bli behandlad med välvilja, ibland även tolkat såsom att var och en är sin egen vän / gynnare.
C (†): (4) VÄLDE– | –VÄN i sådana uttryck som var och en är sin väldevän, var och en är sin välds vän.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #13:
Hwar ock en är sin weeldes wen.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #14:
Thet man gerna seer, thet witnar man gerna medh.
Laurentius Petri: Een Christeligh Predican (1561), A 5 a:
[…] alla menniskior äro aff naturen onda, så at hwar ock ensöker sitt eghit,
och är (såsom man säya plägar) sinne weelda wen.
Konungastyrelsen (ca. 1330):
Hwar är sina wilda win.
☞ Fornsvenska textbanken, Konungastyrelsen: #8:2
— 347 —
#1 Hwar måste draga sin Lycka til Landz.
i. e. Wara tilfredz medh sin deel, antingen mindre eller meer.
[⋯]
til landz: i land
#2 Hwar färgar sitt feel.
i. e. Hwar och en enskyllar giärna sin Odygd.
Såsom en rädder wil heeta försichtigh;
En kariger spaarsam; En drinckare sälskapslijk.
[⋯]
enskyllar → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
heeta → SAOB KALLA, kallas, heta
sälskapslijk → SAOB SÄLLSKAP ⇒ –LIK, som är trevlig som sällskap, sällskaplig, umgängsam
#3 Hwar skrapar Eeld vnder sin Grytha.
i. e. Hwar är sigh fielfwan hullast; Och söker giärna sitt egit bästa.
[⋯]
skrapar eeld vnder sin grytha: söker sittt eget bästa → SAOB ELD 4) a) (†) kara / skrapa eld under sin gryta, vara betänkt på sin egen fördel, söka sitt eget bästa
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #472:
Huar karar eld vnder sijn gryta.
karar: rakar, skrapar → SAOB KARA
karar eld vnder sijn gryta: arbetar för sin egen fördel → SAOB KARA
Låle (1300-talet) #912: Hwær ragher ildh at sijn kaghe
Quilibet ad propriam tortellam confouet ignem
YFSv (ca. 1450) #830: hwar rakar eldh til sinna kaku
quilibet ad propriam tortellam confouet ignem
#4 Hwar Fogel siunger effter sin näbb.
i. e. Ingen giör bättre, än han haar lährt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #469:
Huar fogel siunger effter sijn nebb.
Låle (1300-talet) #203: Hwær fwgel sywngher som hans næb ær woxeth
Cantat quiuis auis sicut rostrum sibi creuit
Låle (1300-talet) #326: Hwer fwgell siwngher aff sith næb
Euentus quales prenoscitat oscitat ales
Låle (1300-talet) #722: Ee gijsper hwer fwgel aff sith næb
Oscitat ad tales res quas prenoscitat ales
Låle (1300-talet) #1170: Saa sywnghær fwgel som næbbet ær woxet tijl
vt rostrum creuit garrire volatile sueuit
YFSv (ca. 1450) #293: æ geespa fughil aa sith gæth
euentus quales prenoscitat oscitat ales
YFSv (ca. 1450) #650: æ gespar fughil a sit gæte
oscitat ad tales quas res prenosticat ales
YFSv (ca. 1450) #1097: swa sionghir fughil som han hawir næff til
vt rostrum creuit garrire volatile sueuit
— 348 —
#1 Hwar skal obedin sittia?
i. e. Resp: På Tryskelen; Så blijr han budin vth eller inn.
[⋯]
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
sittia → SAOB SITTA (sittia)
resp (responsio): svar
budin (perf. part. till buda): bjuden → SAOB BJUDA (buda)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #475:
Huarest skal obudin sittia.
huarest: var? → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 1) (numera mindre brukligt) såsom interr. adv.: var
obudin (participiellt adj.) [fsv. obuþin]: objuden → SAOB O– ⇒ OBJUDEN 1) som icke erhållit inbjudan / kallelse att infinna sig (någonstädes); som infinner / infunnit sig (någonstädes) utan att erhålla kallelse / inbjudan
sittia → SAOB SITTA (sittia)
Låle (1300-talet) #250: Hwaar scal vbwdhen siddhe
Deuiat a sede non inuitatus in ede
YFSv (ca. 1450) #216: hwar skal obudhin sithia
deviat a sede non invitatus in ede
#2 Hwar tage sigh sielff om Näsan.
i. e. Som man wille säya:
Ransake hwar i sin egen barm, förr än han straffar en annan.
tage sigh sielff om näsan → SAOB NÄSA: i uttrycket taga sig själv om näsan, ta sig en funderare, pröva sig själv
ransake (pres. konj. sg.): må rannsaka → SAOB RANNSAKA
ransake hwar i sin egen barm → SAOB RANNSAKA 2) d) β) (†) i uttrycket rannsaka hos sig / i sin egen barm, rannsaka / pröva sig själv
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Hwar tycker sin egen giärning bäst.
i. e. Hwar behagar sitt wijs. Ingen meenar någon giöra bättre än han sielff.
[⋯]
wijs → SAOB VIS, sätt
#4 Hwart man wänder sigh, så är altijdh rumpan baak.
i. e. Ehuru man bäär sigh åth så tryter altijdh något.
När ett eller annat icke så tilräcker i Hwszhåldet, och man weet dhet icke få
strax at tilgå, så brukas dhetta skiämptswijs.
#5 Hwar tyder sielff sin egen Ord.
i. e. Dhet heemstår hwar och en sielff at vthtyda sina egna Ordz meening.
[⋯]
#6 Hwar är sin gåfwa lijk, sade Käringen, gaff Hoffmannen en spijk.
i. e. Ingen gieer bättre än han haar.
[⋯]
Man sägher och på Swänska: Han gieer som råden haar.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #476:
Huar man är sin gåwo lijck ware sigh mer fattigh eller rijk.
lijck → SAOB LIK 2) k) (†) i uttrycket var och en är sin gåva lik och dyl., var och en skänker efter sitt sinnelag / sin förmåga
Låle (1300-talet) #252: Hwer ær syn gawe lijgh wære seg ænthen fattigh eller rijgh
Dis vel inops poni perhibetur par dationi
Låle (1300-talet) #297: Hwer ær sijn gaffwæ lijgh baade fattigh oc rijgh
Est proprij doni parilis vir condicioni
Låle (1300-talet) #895: Hwer ær sijn gaffwæ lijgh
Quisque sui doni similatur conditioni
YFSv (ca. 1450) #217: hwar ær sinnæ gawo liik badhe fatigh ok riik
dis vel inops poni perhibetur par dacioni
YFSv (ca. 1450) #259: hwar ær sinne gawo likeer badhe fatikir ok riikir
est propri doni parilis vir condicioni
YFSv (ca. 1450) #819: hwar ær sinom gawom likir
quisque sue dorn similatur condicioni
— 349 —
#1 Hwart man går til giäst, tyckes altijdh hemma bäst.
i. e. Som man elliest säger: Hemma är bäst at hwijla.
[⋯]
#2 Hwar är så hädder, som han är klädder.
i. e. Mycken heeder står i Kläderna.
Dherföre pläghar man och säya:
Penningen giör mood, och kläder biuda framgå.
[⋯]
hädder (perf. part. till häda) → SAOB HÄDA b) γ) bedömd, ansedd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #477:
Huar man är så hedder som han är klädder.
Låle (1300-talet) #358: Hwer ær saa hædh som han ær klædh
fascibus excolitur vt amictu quis redimitur
YFSv (ca. 1450) #315: hwar ær swa hædhir som han ær klæddir
fascibus excolitur vt amictu quis redemitur
⇒ Swenske ordsedher (1604) #966:
Så är huar man häffder, som han är klädder.
häffder (perf. part. till hävda) → SAOB HÄVDA 6) a) refl.: om person särsk.: göra sin personlighet / sina åsikter gällande, bevara sin individualitet
#3 Hwar smijder sielff sin egen Lycka.
i. e. Dhen illa skal fahra, han måste offta sielff hiälpa dher til.
[⋯]
— 350 —
#1 Hwar narr behagar sitt egit wijs.
i. e. Som man sade: Narren tycker altijdh at hans Pijpa låter bäst.
[⋯]
wijs → SAOB VIS, sätt
#2 Hwar talar om sin tarff.
i. e. Han wäcker giärna waaken som torstigh är.
[⋯]
tarff → SAOB TARV, behov
torstigh → SAOB TÖRSTIG
#3 Hwar frucht är, dher är ähra.
i. e. Om ingen rädsla wore, så hade all Lag en ända.
[⋯]
frucht → SAOB FRUKT, fruktan
#4 Hwar Häst är som han är hållen til.
i. e. Som man wille säya: Dhet är så By, som Bonde.
Dhe gambla haa och sagt:
Swijker du Hästen i häcken, så lägger han digh i bäcken.
#5 Hwart man kommer, så finner man en wärd för sigh.
i. e. Som man wille säya: Kaka finner fulle maaka.
Item: Som man roopar vth, så får man swaren til.
[⋯]
wärd → SAOB VÄRLD
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 351 —
#1 Hwardagz maath blijr man snart ledze wedh.
i. e. Dhet som dagligen wankar, achtar man intet.
[⋯]
ledze (adj., oböjl.) → SAOBLEDSEN
wankar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #681:
Man får ledhe aff enahanda math.
Låle (1300-talet) #385: Man wordher oc keedh aff een haande madh
Fit fastiditus cibus idem sepe petitus
YFSv (ca. 1450) #339: manne ledhis rat widh een math
fit fastiditus cibus idem sepe petitus
#2 Hwardagzgrann, är sällan grann.
i. e. Dhen som alla dagar går hälgedags klädder,
han blijr aldrig hållen för granner eller prydder.
Lijka som dhen dher altijdh bär hoos sigh Balsam eller oliteter,
dhen kan man intet skönia när han luchtar wäl eller illa.
oliteter → SAOB OLITET, olja, essens
skönia → SAOB SKÖNJA 6) (†) komma till en ungefärlig uppfattning av / uppskattningsvis bedöma (något)
#3 Hwar man weet intet hwadh en godh Kåål kostar.
i. e. Goda dagar kosta penningar.
#4 Hwart Kaar står på sin egen brädd.
i. e. Som man sadhe: Ingen lijder för annars last.
Hwar swarar för sin egen giärning.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
— 352 —
#1 Hwart man wänder Tiufwen, så haar man ondt aff honom.
i. e. Han giör allestädz skada, hwar han faar fram.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#2 Hwar är godh för sigh i Kongens gård.
i. e. Som man elliest wille säya: Man måste ingen förachta:
Vthan låta hwar och en blifwa i sitt wärde.
[⋯]
#3 Hwart dhet hwälfwer, är gott haa något sielfwer.
i. e. Som man elliest säger: Siälffägan är altijdh bäst.
hwälfwer → SAOB VÄLVA om öde / lycka: vart något (än) leder
siälffägan → SAOB SJÄLV– | –ÄGA, eget / personligt ägande
#4 Hwart Äpplet trillar, så smakar dhet aff sin Rooth.
i. e. Ehwart skalcken taar wägen, så blijr han doch wedh sin art.
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #62:
Äplett smakar iw aff rothen ehuart som thet triller.
iw: alltid → SAOB JU 1) (†) alltid; alltjämt; ständigt
Låle (1300-talet) #89: Thu trijller ey æbleth saa langt at thet smagher ey aff rooden
A radice sapit pomum quocumque rotatur
YFSv (ca. 1450) #949: thu kastar ey æplæt swa langth fra træth
thet kænnis æ hwadhan thet ær komith
A radice sapit pomum quocumque rotatur
#5 Hwars och ens willie, är ens Himmelrijke.
i. e. När Barnet får sin willie, så gråteret intet.
[⋯]
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
gråteret (kontr.) = gråter’et: gråter dhet
— 353 —
#1 Hwar wår Herre haar en Kyrkia, dher haar dhen Onde ett Capell.
i. e. Ogräs wäxer bland Hweetet.
#2 Hwar dhen Onde icke är sielff, dher haar han sitt vmbodh.
i. e. Dhet hin håle sielff synligen icke beställer, dhet vthrättar han genom
sin wärcktyg, i. e. Onda Menniskior.
vmbodh → SAOB OMBUD
beställer → SAOB BESTÄLLA, uträtta, utföra, verkställa
sin (sic!) wärcktyg (1665 och 1677)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #374:
Huar fanen är icke sielff ther haffuer han sit budh.
Låle (1300-talet) #245: Hwar diæffuelen kan eij sælffwer wære
ther hawer han syne sendhe budh
Demon vbi deerit ibi seruum mittere querit
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#3 Hwar man fåås wedh Tistelen, så sticks han.
i. e. Ehuru man går åth paddan, så haar man ondt aff henne.
[⋯]
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
#4 Hwar råder om sitt Boo.
i. e. Hwar och en wil giärna wara Herre i sitt Hws.
[⋯]
hws: hus → SAOB HUS
— 354 —
#1 Hwar Kiöpman roosar sina waaror.
i. e. Han är galen som lastar sitt egit.
[⋯]
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
#2 Hwar haar sitt korsz at dragas medh.
i. e. Hwar haar jw något at blåsa på.
[⋯]
#3 Hwar är kiär åth sitt, sade Kråkan om sina vngar.
i. e. Ingen kastar bortt sitt egit.
[⋯]
Och heeter då: Hwar roosar sitt.
— 355 —
#1 Hwar man rijder icke medh Höök på Handh.
i. e. Som man wille säya: Fattigh man är icke Grefwe.
Hwar måste blifwa wedh sitt ståndh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #473:
Huar man haffuer icke höck på handh.
höck → SAOB HÖK
Låle (1300-talet) #74: Hwær man haffwer ey høgh paa handhe
Accipitris gerulus manibus non est homo quiuis
YFSv (ca. 1450) #18: egh bær hwar man høøk aa hænde
accipitris gerulus manibus non est homo quiuis
#2 Hwar haar sitt egit sinne.
i. e. Hwar föllier sin meening effter. Och heeter då:
Quot capita tot sensus. Så mång Hufwud, så mång sinne.
Man sägher elliest skiämtzwijs om eenwetet folck:
Han haar Hufwud för sigh sielff, som Giässen på Rügen.
#3 Hwar bär en egen skalck i barmen.
i. e. Ingen kan sin skalck vmbära.
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#4 Hwar man bär til största hoopen.
i. e. Dher mycket är, dijt sankas giärna mehr.
Item: Alt Watn wil i Hafwet.
sankas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
[⋯]
#5 Hwar haar sitt grand i Ögat.
i. e. Ingen lefwer vthan feel.
[⋯]
Wedh sådan meening plägar man och säya: (⇓ 356 #1)
— 356 —
#1 Hwar haar sin egen stanck. Idem:
#2 Hwar man sijr på andra, och ingen på sigh sielff.
i. e. Annars feel määta, sitt egit förgiäta.
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
määta → SAOB MÄTA
förgiäta → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#3 Hwar för sigh, Gudh för osz alla.
i. e. Hwar swarar för sitt wärck.
osz: oss → SAOB VI
wärck: handlande → SAOB VERK 1) handlande, agerande
#4 Hwar är Herre i sitt egit Hws.
i. e. Hwar råder om sitt Boo.
[⋯]
hws: hus → SAOB HUS
#5 Hwar weet bäst döma om sigh sielff.
i. e. En skalck weet bäst huru dhen andra är til moodz.
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#6 Hwar Dagh får sin födha.
i. e. Gudh gieer hwariom och enom sitt dagliga Brödh.
[⋯]
hwariom (arkais.; dat. sg. m. till fsv. hvarin): varjom, varje → SAOB VAR
enom (dat. sg. m. till en): en → SAOB EN
hwariom och enom: [åt] var och en
⇒ Swenske ordsedher (1604) #482:
Huar dagh kommer medh sin födo.
Låle (1300-talet) #872: Ee kommer hwar dagh meth sijn fødhe
Qualibet esca die fit reditura pie
YFSv (ca. 1450) #796: æ kombir hwar dagh medh sinne fødho
qualibet esca die fit reditura pie
#7 Hwar dagh haar sin sysla.
i. e. Arbeta, är hwardagz wärck.
[⋯]
sysla → SAOB SYSSLA, göromål, bestyr
wärck: syssla → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
⇒ Swenske ordsedher (1604) #502:
Huar dagh kommer med sin sysle.
— 357 —
#1 Hwem hörer icke giärna sitt egit roos.
i. e. Hwar man älskar sitt egit beröm.
[⋯]
#2 Hwem kan giöra Paddan i laag.
i. e. Som man wille säya: Ondt giöra wrånger i nöye.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
giöra wrånger i nöye → SAOB NÖJE: göra någon i nöje, göra någon till lags
#3 Hwem kan moot Olyckan, när Hwset är fult?
i. e. Som man sade: Ondt spiärna moot vdden.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fult: fullt → SAOB FULL
#4 Hwijta Höns wärpa och windägg.
i. e. Wijst folck haar och sina feel.
Item: Dhe wijse (eller myndige) feela, och wäga mindre än intet.
windägg → SAOB VIND– | –ÄGG, outvecklat / obefruktat hönsägg, särskilt om ägg som värpts utan (fast) skal
#5 Hwitt och swart skillies bäst.
i. e. När tw olijka ting hållas tilhoopa, så kunna dhe bäst skillias åth.
[⋯]
tw: två → SAOB TU
skillias: skiljas → SAOB SKILJA
— 358 —
#1 Hyllesnook är offta bättre än åhrslöhn.
i. e. Mången måår bättre wedh accidentier och gåfwor, än wedh ordinari löhnen.
Wedh sådan meening pläghar och säyas:
Måål och wicht, giör folcket rijkt.
[⋯]
hyllesnook → SAOB HYLLESNOK, fikande efter gunst
accidentier → SAOB ACCIDENS, pl.: tillfälliga inkomster, biförtjänster
måål → SAOB MÅL, måttt med tanke på längdmått
wicht → SAOB VIKT
#2 Hård Nöth wil haa skarpa tänder.
i. e. På en håd knagg hörer en swår klubba.
Item: På wrångt taal hörer ett skarpt swar.
[⋯]
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
#3 Hård spijs, ätha sin egen Ord.
i. e. Dhet faller en redeligh man något swårt, at revocera,
och affbedia sin Ord. Heeter fördhenskul:
Diffamare cave, nam revocare grave.
(”Se upp med att sprida vanrykte, ty det är svårt att återkalla.”)
Bättre tijga, än tarflöst tala.
revocera → SAOB REVOCERA, taga tillbaka
affbedia → SAOB AFBEDJA, bedja om tillgift / nåd / förskoning
tarflöst → SAOB TARV– | –LÖS, som saknar skäl / anledning
#4 Hård Säng giör söthan sömpn.
i. e. Man sofwer offta bäst på hårdan bänck.
[⋯]
Dheraff säger man och:
Bene dormit, qui non sentit quam male dormiat.
Dhen som intet kiänner at han ligger hårdt, han sofwer aldrabäst.
sömpn: sömn → SAOB SÖMN
— 359 —
#1 Hårdt moot hårdt, sade Kiäringen föll moot Hälleberget.
i. e. När twå trätedryga och eenwetne, binda medh hwar annan an,
och ingendera wil gifwa dhen andra effter; Då sägher man:
Dhet är hårdt moot hårdt. Man säger och fördenskul:
Dhet wåller sällan en, at twå träta.
[⋯]
hwar annan → SAOB VARANDRA
dhet wåller sällan en …: en vållar sällan …
#2 Hålla til rådha, haar något at brådha.
i. e. Dhen wäl kan giömma, haar något at thömma.
[⋯]
Dhen något spaar, han något haar.
til rådha → SAOB RÅD: uttrycket hålla något till råda, ta vara på, hushålla med, spara på något
brådha → SAOB BRÅDA, steka
#3 Hålt Ord för Giärning.
i. e. Ord och giärning bör föllias åth.
[⋯]
Bästa music, när Munnen och Hiertat siunga ett.
[⋯]
hålt (imper. sg.): håll! → SAOB HÅLLA
siunga: sjunger → SAOB SJUNGA (siunga)
#4 Hålt dhet Trääd i ähra, som du haar skugga aff.
i. e. Dhen bör ähra som man haar förswar aff. i. e. Herrar och Öfwerheet:
Item: Föräldrar och Hwszbönder.
[⋯]
hålt (imper. sg.): håll! → SAOB HÅLLA
trääd: träd → SAOB TRÄD
bör → SAOB BÖRA, tillkomma
— 360 —
#1 Hägeren lastar Wattnet, effter han intet kan simma.
i. e. Som man wille säya: Mången lastar dhen Fohlan han giärna åtte.
Räfwen kallade och Ronnebähren swra, effter dhe hängde honom för högt,
och kunde intet få dhem.
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
åtte (impf. ind. sg.) [fsv. aatte]: ägde → SAOB ÄGA; förr även ÅGA, v. – ipf. […] åtte
⇒ Swenske ordsedher (1604) #499:
Hegren straffar watnet ty han kan icke semma.
Låle (1300-talet) #68: Heyren straffer wanneth forthi han kan ey sømmæ
Ardea culpat aquas quia nescit nare per illas
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
Kock [1892], s. 41:
”Ehuru detta ordspråk ej upptages i S, har det dock varit gängse i Sverge
under medeltiden. Det förekommer nämligen i en av L. Daae i
(Sv.) Historisk tidskrift för 1888 s. 168 ff. publicerad hskr. från början av 1500-talet,
i hvilken det (s. 168 r. 6 nfr. ff.) heter:
»Hæghren, som ey symmer, wathnith straffar.»”
#2 Hälgedagz kläder blij en gång hwardagzplagg.
i. e. Som man wille säya:
Dhen som i dag sitter i Högsätet, råkar i morgon i Soopewråån.
Och blijr här medh förståndet obeständigh Herregunst.
Man plägar och säya wedh lijka meening:
Hoffmans Hästen kommer och för Harfwen.
[⋯]
förståndet (perf. part.): förstått → SAOB FÖRSTÅ (förstånda)
#3 Hälsan är ett förborgat Klenod.
i. e. Dhen som haar en helbregda Kropp,
han weet intet hwad för stoor rijkedom han åger.
[⋯]
helbregda → SAOB HELBRÄGDA, frisk, icke sjuk / sårad
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
— 361 —
#1 Hämpnas är Qwinnesooth.
i. e. Qwinfolcken äre altijd benägne til at hämpnas.
[⋯]
Elliest säger man och i gemeen: Qui vindictam quaerit, in eadem facile perit.
(”Den som söker hämnd förgås lätt i den.”)
Och på Swänska: Mången hämpnas så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
#2 Hämpnas, håls för hugnad.
i. e. Mången gläder sigh at han får hämpnas på sin Owän.
[⋯]
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
hugnad → SAOB HUGNAD, glädje, tillfredsställelse; tröst, lisa
#3 Hämpnas på Hustrun, är föga heeder.
i. e. Ingen lägger dher medh någon ähra in, at han träter och slåsz medh Hustrun.
[⋯]
— 362 —
#1 Hämpnd går seent, men kommer geent.
i. e. Straffet går stundom långsampt, men blijr doch intet vthe.
Dhet kommer så mycket strängare.
geent (adv.) → SAOB GEN, raka vägen
#2 Händer haa ögon, dhe troo dhet dhe see.
i. e. Som man sadhe: Han går säkert som i handom får.
[⋯]
i handom (arkais. dat. pl. best. efter prep.): i händerna → SAOB HAND
#3 Här äre intet så rijke Herrar döda.
i. e. Som man wille säya: Man haar intet så fult vp at taga aff.
Dherwedh sägher man och: Fattigh man är icke Grefwe.
Och brukas til swar, när någon wil hafwa meer spenderat, än förrådet tillåter;
Och då säger man: Här äre intet så rijka Herrar döde.
fult vp: fullt upp
#4 Hästen snafwar offta på 4. Been, så snart som en man på en Tunga.
i. e. Dhet kan snart komma, at man försnappar sigh medh ett Ord.
[⋯]
Elliest säger man och: Ord haa ingen rumpa.
i. e. Dhe kunna intet wäl hållas tilbakar.
försnappar sigh → SAOB FÖR– | –SNAPPA, refl.: försäga sig, prata bredvid munnen
tilbakar → SAOB TILLBAKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #423:
Hästen faller på fyre been, än sädan man på ene tungo.
sädan: sedan → SAOB SEDAN
än sädan: än sedan, så mycket mer → SAOB SEDAN 6) b) i uttr. än sedan, såsom adverbial inuti en sats: så mycket mer
Låle (1300-talet) #187: Ther faller een hæst paa fijre been hwi eij man paa tw
Cum titubat quadrupes labitur ergo bipes
YFSv (ca. 1450) #172: thet faaldir æn hæsthir a fyra been æn haltir een aa
Cum tytubat quadrupes labitur ergo bipes
Enl. Kock [1892], s. 97 bör den YFSv-texten läsas: ”… æn hallir (hællir) en man aa tw.”
— 363 —
#1 Hästekiöp behöfwer Ögon.
i. e. Dhet är en kiöpenskap som wil haa godh vpsicht. Om man icke skal blij beswijken.
[⋯]
Dheraff pläghar man och säya: Liws dag och klaar ögon giöra bästa kiöpet.
liws (adj.) → SAOB LJUS
#2 Hästelorten bland Äpplen.
i. e. Som man sade: Paddan wil haa sigh framme.
När en slätter Socius wil wara bättre man lijker, så säger man til spott:
Nos poma natamus. (”Vi flyter som äpplen.”);
Sade Hästelorten flööt bland Äpplen, och låtz wara lijka godh medh dhem.
[⋯]
haa sigh framme → SAOB HAVA ⇒ HAVA FRAMME 3) (†) refl.: infinna sig, vara tillstädes; hålla sig framme
slätter → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
socius: kamrat
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
#3 Högt Ämbete, swår räkenskap.
i. e. Stoort kall haar mycket at förswara.
[⋯]
#4 Högt rychte troos intet strax.
i. e. Dhe tijdender som äre aff någon importance, blij intet så lätt trodde.
[⋯]
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
— 364 —
#1 Högfärd går för fallet.
i. e. När enom står en Olycka före, så blijr man i gemeen förvth stålt och vpblåsen.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#2 Högmoodh giör elack Blodh.
i. e. Dhet är en skadeligh ting at släpas medh högfärd.
[⋯]
elack: dåligt → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
— 365 —
#1 Högt i Hofwet äre haala trappor.
i. e. Stoort anseende til Hofwa haar mycken fahra.
[⋯]
Och som man elliest plägar säya på Swänska:
Man slinter offta på jämpnan Wägh. Dherföre är rådhsamt,
at Bära fulla Kaaret waarliga, at dhet icke sqwälper öfwer.
jämpnan: jämn → SAOB JÄMN
waarliga (adv.): försiktigt → SAOB VARLIG, försiktig, aktsam, varsam
#2 Höga gåfwor döllias offta.
i. e. Wijse, lärde och klooke Män sittia offta stilla och obrukade.
[⋯]
#3 Höga Herrar, diupa tanckar.
i. e. Dhen som haar en swår embetes last at draghas medh,
måste offta pusta vnder bördan, och plågas aff swåra tanckar.
Dhe tänkia och längie effter, hwadh dhem wederfahrs för tiänst,
och skicka dher effter dheres gunst och belöhning.
#4 Högt ståndh wil haa förståndh.
i. e. Dhen som sitter vthi högt Ämbete, honom är och klookheet aff nödhen.
[⋯]
#5 Höga Hästar giöra swår fall.
i. e. När en man aff stoort anseende begår ett feel, och råkar dheröfwer
i decadence, är dhet så mycket swårare, som personen är stoor och högh til.
[⋯]
giöra swår fall: gör svåra fall [scil. för sina ryttare]
— 366 —
#1 Högh granne är en gnagande matk.
i. e. Högt vmgiänge är fahrligit.
[⋯]
matk (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
#2 Höga Trää blåsa snart omkull.
i. e. Stora Herrar få svåra anstötar, och spöria mångt anfächtnings wäder,
som vndertijden blåås dhem öfwerända, och måste röhna dhet
som wijszheeten hootar: At dhe mächtige skola mächteligen straffade warda.
[⋯]
trää: träd → SAOB TRÄD
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
spöria → SAOB SPÖRJA, märka, iaktta, erfara, röna, förnimma
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
— 367 —
#1 Högt på pall, giör diupa fall.
i. e. Dhen högt klijfwer, han faller swårt.
[⋯]
#2 Högt wärck wil haa godh hiälp.
i. e. Dhen något wichtigt haar om händer, han behöfwer gott bijstånd.
[⋯]
Herrar behöfwa många Ögon och Öron.
högt wärck: viktigt / betydelsefullt arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
#3 Höga Herrar stoora feel.
i. e. Dhe myndige fara och wil, och wåga mindre än intet.
[⋯]
— 368 —
#1 Höghfärdh är alla Lasters Drottning.
i. e. En springbrunn aff all Odygd.
Henne är fördhenskul bådhe Gudh och Menniskior gramse.
Och blijr altså icke obilligt kallad: Radix perditionis. (”Roten till fördärv.”)
[⋯]
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #405:
Högfärden är en drottning till alle laster.
#2 Högfärd störter sigh sielff.
i. e. Hon kan intet hafwa beståndh.
[⋯]
#3 Högt moodh sitter så snart vnder Walmars tröyan,
som Sammetz kiortillen.
i. e. Så snart hoos dhen fattiga, som dhen rijka.
[⋯]
walmars tröyan → SAOB VADMAL, om på olika sätt vävt (valkat) ylletyg, grovt ylletyg
kiortillen → SAOB KJOL, i fråga om äldre, i synnerhet forntida förhållanden, såsom gemensam
beteckning för av män och kvinnor brukad lång (över)klädnad (med / utan ärmar)
#4 Högh Krubba åth lågan Häst.
i. e. När gifftermål skeer aff olijka ståndh och härkomst,
då brukas dhetta til förwijtelse.
Och plägar man dherwedh säya: Bäst medh sin lijke dantza.
Item: Lijka paar plöyer bäst.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1248:
Thet är högh krubba till låger hester.
Peer Brahe (1520-1590): Oeconomia eller Huszhåldz-Book.
skrifwin anno 1581. Tryckt på Wijsingsborg, 1677, sid. 36-37:
»Ty såsom olijka paar Oxar Drar, altså komma olijka och wederwertige
Komplexioner sällan wäl öfwereens.
Höge Krubbor tiäna icke wäl för låge Hästar.
Och hwar Hustrun gör Mannen rijk, ther är altijd Kijff och Trätto.
Och hwem ther får een ond Qwinna, then får een Scorpion.»
☞ Holm Ordspråk, s. 161: »Alltför fin och rik hustru för en så enkel man.»
— 369 —
#1 Högh Lycka håller intet färgan.
i. e. Hon springer snart om.
[⋯]
färgan: färgen → SAOB FÄRG
springer om → SAOB SPRINGA ⇒ SPRINGA OM: (plötsligt / med ens) slå / kasta om (från en riktning till en annan / från ett läge till ett annat)
#2 Höga Herrar, högt wärck.
i. e. Dhen högt är satter, han vmgås medh höga ärender.
[⋯]
högt wärck: viktigt / betydelsefullt arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
vmgås med: sysslar med → SAOB UMGÅS, v. dep., 3) a) utan tanke på visst tillvägagångssätt: syssla / hålla på / vara upptagen med; ägna sig åt; hantera; […]
ärender: arbetsuppgifter → SAOB ÄRENDE; (pl. -en […] -er). 1) h) (numera föga brukligt) i allmännare användning: förehavande / göromål / arbetsuppgift / åliggande och dyl. […]
#3 Högh giärning stoor fahra.
i. e. När man wågar ett heroiskt styckie, så står man percicul
om dhet skal löpa illa eller wäl aff.
[⋯]
står man percicul: står man i ett farligt läge
#4 Högt sälskap är otryggt.
i. e. Som man wille säya: Leerpottan och Koppergrytan sämias intet wäl;
Om dhe komma hwar andra för när, så gåret intet vthan skada aff.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
— 370 —
#1 Höga Dygder, stoor feel.
i. e. Dher stora gåfwor äre, dher finnas och offta stoora Odygder.
Ty Dygd och Odygd boo giärna hoos hwar andra.
[⋯]
#2 Högt wärck är swårt at pågå.
i. e. Dhet som är aff någor wichtigheet, dhet är ett hett Järn at angrijpa.
[⋯]
högt wärck: viktigt / betydelsefullt arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
#3 Höga Gåfwor, kortt Lijff.
i. e. I gemeen lefwa dhe intet rätt länge,
som äre aff mycket stoora qualiteter.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
#4 Högsta Rätt är offta högsta Orätt.
i. e. Alt försträng Laag, är stundom Olaag.
[⋯]
försträng (sammanskrivet): för sträng
— 371 —
#1 Hönan lefwer så wäl aff sitt kraffz, som Leyonet aff sitt rooff.
i. e. Gudh födher så wäl Bij, som Biörnar.
i. e. Dhen fattiga, så wäl som dhen rijka:
Ty Gudh haar giordt dhem båda.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #959:
Så wäl leffuer hönan aff sit kraffs, som Leijonet aff sitt Rooff.
Låle (1300-talet) #1167: Saa læffwer høne aff sith skrab som løwæ aff sith roff
vt leo predando viuit gallina sipando
Låle (1300-talet) #1192: Saa feffwer hønæ aff sith skrab som løffwen aff sith roff
viuit gallina scalpro pedis vt leo preda
YFSv (ca. 1450) #1066: swa giwir høna aff sith scrap som leon aff sin bradh
vt leo predando viuit gallina sipando
viuit gallina scalptro pedis vt leo preda
Läs liwir i st. f. giwir i YFSv-texten 1066 (Kock [1892], s. 416)
#2 Hösta mädhan Rogen är mogen.
i. e. Nyttia tijden. Smijd medhan Järnet är warmt.
[⋯]
hösta → SAOB HÖSTA I. 1) skörda
#3 Hött är medh ingo bött.
i. e. För ogiord giärning böthes ofödt fää.
Item: Ogiordt blijr ospordt.
hött (perf. part.): hotat → SAOB HYTTA 1) (†) hota
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #498:
Hötth är snart bööth, medh ingo.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #2:
Hött är medh ingo bött.
⇑
I / J
— 371 —
#4 Ja och ney, giör trätan lång.
i. e. Fåfängt gå til rätta vthan bewijs.
Ty wittne giör saaken wichtigh.
Jfr. 568 #3 Ney och jaa, giör en lång trääta.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #764:
Ney och Ja gör een långh träta.
Låle (1300-talet) #661: Ney och ia ær langh trætthe
non ita prolixam poterunt consistere rixam
YFSv (ca. 1450) #596: ne ok ja æru lang trhæta
non ita prolixam poterint consistere rixam
Läs thræta och poterunt i den YFSv-texten 596 (Kock [1892], s. 270).
#5 Jaga och intet få, giör jägaren tröög.
i. e. Fåfängt arbeta giör lusten ringa.
[⋯]
— 372 —
#1 Jacobs Röst och Esaus Händer.*
i. e. Som man wille säya: Annadt säya, och annadt meena.
[⋯]
*se Gen., kap. 27
#2 Jagh får en gång skiäl för mina dödha fränder.
i. e. Jagh får omsijdor min skada bootad.
skiäl för … → SAOB SKÄL H. 22) f) ⇒ få skäl för något, få lida för något eller dylikt
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
#3 Jagh weet hwadh iagh haar, men intet hwadh iagh får.
i. e. Man taar giärna dhet wisza för dhet owisza.
Dheraff pläghar man och säya: Bättre en fogel i handen, än 2. i skogen.
Item: Harekiött är bättre än Fårekiött.
wisza (adj.): vissa, säkra → SAOB VISS I. 2) som man med bestämdhet vet, säker
owisza (adj.): ovissa, osäkra → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
#4 Jagh kiänner kryddet, sade hin om Nätzlan.
i. e. Som man wille säya: Dhen som kiänner paddan, han kiöper henne intet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #521:
Iagh kenner well krutit, sade käringn när hon åth odyrthen.
käringn: tryckfel för käringen (= 1636)
Låle (1300-talet) #1116: Jeg kenner wel karssæ sadhe bondhen han aadh skarntywdæ
Vescens elleboro vir ait narstucia noro
YFSv (ca. 1450) #1028: jak kænne wæl krassan sagdhe bondin han aat odhyrtena
vescens elleboro vir ait narstucia noro
#5 Jagh låter dherföre inga grå håår wäxa.
i. e. Dhet giör migh intet bekymmer. Ty dhen som giör sigh
onödigt bekymmer, han blijr snart gråå.
[⋯]
— 373 —
#1 Jagh haar waret dher, iagh kommer dher intet meehr.
i. e. Som man elliest plägar säya: Han är intet galen, som ondt rädz.
Item: Brändt Barn skyr Elden. ☞ 58 #4
Man säger och i slijke fall: Jagh är medh min skadha wahrnad.
[⋯]
waret (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
#2 Jagh haar och legadt siwk i samma Hospital.
i. e. Jagh haar och försökt samma nödh.
siwk → SAOB SJUK
försökt (supin.): utstått → SAOB FÖRSÖKA 3) (†) erfara, utstå, genomgå, pröva på
#3 Icke alla goda Kockar, som bära stoora Knijfwar.
i. e. Dhe äre icke alla wäl troandes, som mycket säya aff sigh.
[⋯]
[…] äre icke alla wäl troandes (s-particip med adverbiell funktion): är ej alla att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon väl hysa stor / full tillit till någon
äre icke alla wäl troandes: man bör icke tro på alla
säya aff → SAOB SÄGA ⇒ AV: meddela, tillkännage, förkunna
— 374 —
#1 Icke alla goda Helgon som i Kyrkian gå.
i. e. Icke alla goda Christna som läsa Pater noster.
Som man wille säya: Dhet är icke alt Guld som glimmar.
Man får intet altijdh dömma effter vthwärtes anseende.
Pater noster: ”Fader vår”
dömma: döma → SAOB DÖMA
#2 Icke alla Jungfrwr, som krantzen bära.
i. e. Flättat Håår och pärlekrantzen giör intet altijd Jungfrwn.
flättat: flätat → SAOB FLÄTA
#3 Icke alt för gagne, at Koon åker i wagne.
i. e. Mången åker som häller ginge.
Man blijr offta ährad til sin skadha.
Oxen föhres offta medh Pijpor och Krantzar til slachtebäncken.
Och då heeter dhet: Dyr ähra, som fås medh skadha.
heller (gradförhöjnning till gärna): hellre → SAOB GÄRNA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1034:
Thet är icke för godo giort at oxen åker j wagn.
för godo → SAOB GOD 23) i uttrycket för godo, till någons / någots bästa
Låle (1300-talet) #109: Thet ær ey forgode at oxe kommer i wogen
Bos in lectica non omnia signat aprica
YFSv (ca. 1450) #93: thet ær ey for godho thet koon akir i waghne
bos in lectica non omnia signat aprica
#4 Icke alt i Helfwetet som in wil.
i. e. Icke alt i dhen girigas taska: som wäl kan lijknas wedh Helfwetet,
dädan ingen förloszning är; Altså är och swårt, at locka Penningen
vhr dhen girigas pung.
Ty man sägher elliest: Dhen som något wil haa aff dhen girigas swett,
han måste wäl höllia på honom.
dädan → SAOB DÄDAN, II. såsom rel. adv., 1) varifrån
höllia på → SAOB HÖLJA ⇒ HÖLJA PÅ, utbreda (täcke och dylikt) över (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #584:
Inthet alt j heluetit som in will.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #526:
Icke så mykit j heluetit som titt will.
mykit: mycket → SAOB MYCKEN
titt → SAOB DIT
#5 Icke alt för ögon, som äthas* skal.
i. e. Wij haa intet sedt alt dhet som wår HErre haar ärnadt osz til vppehälle.
Man säger fördenskul:
Dat Deus omne bonum, sed non per cornua taurum.
(”Gud ger allt gott, men inte oxen vid hornen.”)
[≈ ”Man får själv ta oxen vid hornen, dvs. klara av sådant som är tungt och besvärligt.”]
[ Låle (1300-talet) #215: Gwdh giffwer alt got men icke oxen om hornith ]
Dat deus omne bonum sed non per cornua taurum
[ YFSv (ca. 1450) #186: gudh giwir alt goth ok ey ledhir han vxa medh horn i gardh ]
Dat deus omne bonum sed non per cornua thaurum
Man måste altså intet twifla om födhan, vthan säya medh dhen trogne Abraham:
Dominus providebit, etc. (”Gud kommer att tillgodose [våra behov], etc.”)
ärnadt (perf. part.): avsett / ämnat för → SAOB ÄRNA 1) e) (†) i p. pf. i mer / mindre adjektivisk användning, med konkret huvudord betecknande det som är avsett att bli till / som någon är avsedd att bli: tilltänkt / tillämnad […]
ärnadt osz til vppehälle: avsett / ämnat för vårt uppehälle
osz: oss → SAOB VI
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1065:
Thet är icke alt för ögon som man skal äga.
Låle (1300-talet) #702: Thet ær eij alth fore øwæ som æyæs(*) scal
non capit aspectus quod quilibet est habiturus
YFSv (ca. 1450) #593: thet kombir ey alth foor øghon som man ægha faa
non capit aspectus quod quilibet est habiturus
* Grubb tycks ha läst æyæs som äthas och ger i linje med denna läsning sin utläggning av ordspråket.
Axel Kock lämnar ingen kommentar till Grubbs version men anför förekomsten av en motsvarande
felläsning (?) på isländska i ett ej publicerat ”Uppsala-fragment”. Kanhända har det funnits en ursprunglig
version med denna ordalydelse som gått förlorad men som legat till gund för Grubbs och den isländska
textens versioner med äta i stället för äga?
Kock [1892], s. 285: »På isl. har det [= Låle #702] förvanskats:
»Ecke er þad allt fyrer augunum, er eta skal» (Uppsala-fragm.).»
[”Icke är allt framför ögonen som skall ätas.”]
— 375 —
#1 Icke alt gott i maagen, som smakar sött i Munnen.
i. e. Som man wille säya: Dödhen är offta i sockrad maath.
Sööth Ord är intet altijd at byggia på.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1069:
Thet är icke alt gott j magan som j munnen är sött.
Låle (1300-talet) #737: Thet ær eij alt i mawæ got i mwnd ær sødh
Os dulcedo rigat tum vr famis exta fatigat
Låle (1300-talet) #808: Ther ær eij alt i mawæ goth i mwndh ær sødh
Proderit haud stomacho quidquid sit dulce palato
YFSv (ca. 1450) #674: mwn søt magha grøte
æ ær wamb ve som for war mwnne
Os dulcedo rigat tamen hic fauus exta fatigat
YFSv (ca. 1450) #769: thet ær ey alt got i magha som i mwnne ær søt
proderit haut stomaco quidquid fit dulce palato
I YFSv-texten 674 torde for vara skrivfel for søt (Kock [1892], s. 299).
#2 Icke alt sannt, som sanning är lijkt.
i. e. Man späder offta lögn i sanningz grytan.
Item: Man finner offta en sanningz mantel med lögn vnderfodrad.
[⋯]
Och fördenskul heeter dhet billigt: Icke alt Guld som glimmar.
[⋯]
sannt: sant → SAOB SANN
billigt (adv.) → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1096:
Thet är icke alt sant som sanno likt är.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #12:
Thet är icke alt sant som är sanno lijkt.
#3 Icke alt floth i skomakaren.
i. e. Som man sade: Dhet äre fleer som haa wilia.
Item: Icke alt Offer på ett Altar.
#4 Icke alt godz man winner på.
i. e. Man råkar och stundom i slätt marknad.
Dherföre säger man och: Måttelig winst är altijd bäst.
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
#5 Icke alt Kongzord som Drottningen talar.
i. e. Dhe haa icke lijka krafft och efftertryck.
[⋯]
#6 Icke all dygd i fagerleken.
i. e. Alt skiönt är icke dygdefult.
Man plägar fördenskul säya i Swänska rijmen:
Äpplet är rödt, men matken är dher inne;
Pijgan är skiöön, men haar ett elakt sinne.
Är altså bättre wara dygdesam, än däyelig.
[⋯]
fagerleeken → SAOB FAGERLEK, egenskap(en) / förhållande(t) att vara fager
dygdefult: dygdefullt
matken (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
elakt → SAOB ELAK 1) e) om lynne / humör: dålig, miserabel
däyelig → SAOB DEJLIG, vacker, skön, fager
— 376 —
#1 Icke twå Mågar åth en Dotter.
i. e. Som man sadhe: Dhet står något illa, at haa twå Tungor i Munnen.
Man måste intet lofwa twenne ett.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1209:
Tw skal icke haffua twå mågar til en dotter.
tw → SAOB DU
mågar: svärsöner → SAOB MÅG
Låle (1300-talet) #378: Tw scalt eij haffwe two swaawre tijl een daatther
Filioli soli generos binos dare noli
YFSv (ca. 1450) #347: gør ey twa magha aff eenne dotthor
filiole soli generos binos dare noli
Läs filiole i Låle-texten 378 i st. f. filioli (se Kock [1892], s. 169).
#2 Icke twå domare på en saak. sc. vthi ett foro.
i. e. Til förståendes om otijdig reformation.
[⋯]
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
vthi ett foro (abl. loc. till forum): i en domstol: → SAOB FORUM, rättegångsställe
til förståendes om (s-particip med adverbiell funktion): med tanke på … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
reformation → SAOB REFORMATION, 4) (†) kritik, klander, tadel
#3 Icke altijdh Fläsk för hoffdrängen.
i. e. Som man sadhe: Dhet är icke altijdh baakedagh.
[⋯]
#4 Icke alt ödhe som ärnas.
i. e. Som man wille säya: Alla tanckar komma icke i säcken.
Prov. (Ordspråksboken) 16:1
”Een menniskia setter sigh wel före j hiertat,
men aff Herranom kommer hwadh tungan tala skal.”
ödhe (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämt, planerat → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
ärnas (pass.): som avses att bli till → SAOB ÄRNA 1) e) (†) i p. pf. i mer / mindre adjektivisk användning, med konkret huvudord betecknande det som är avsett att bli till / som någon är avsedd att bli: tilltänkt / tillämnad […]
ärnas (pass.): utverkas → Hellquist Ordbok, s. 1222: ärna, utverka; ämna
ärnas (pass.): utverkas → Söderwall Ordbok, 1, s. 48: arna (ärna. erna.) v.utverka. – särsk. hos el. af Gud utverka el. förskaffa.
Icke alt ödhe som ärnas. ~ Inte allt som tänkts ut i förväg blir av. ~
— 377 —
#1 Icke alt gott som gammalt är.
i. e. Gambla narrar finnas och.
Dhen Onde är och gammal, han är intet deste bättre.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#2 Icke alt Gull som glimmar.
i. e. Som man wille säya: Blänkiande Mäszing är Gullet lijk.
Dhet är icke allt sannt, som sanning är lijkt.
Mäszingen står intet i profwet; Altså när sant kommer fram, så får lögnen skam.
Man förstår och här medh dhet skeenheeliga folcket, som altijdh præferera
en vthwärtes glänszande fromheet, och haa lijkwäl Etter och Galla i Hiertat.
Om sådana säger man fördenskul:
Han är intet all dher han synes.
Item: Söter i munnen, falsker i grunden.
[⋯]
sannt: sant → SAOB SANN
præferera→ SAOB PREFERERA, föredraga (någon / något framför någon annan / något annat)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1230:
Thet är icke alt Gul som glijmar.
gul → SAOB GULD
glijmar (1604) / glimmar (1636)
#3 Icke all Ord man swarar til.
i. e. Medh stillatijgande kan mycket förswaras.
Är fördhenskul bäst at föllia i så måtta dhen gambla Scholereglan:
Non rogatus tace. (”Tig om du inte tillfrågad!”)
[⋯]
scholereglan: -regeln → SAOB REGEL
— 378 —
#1 Icke all Ord på wichtskåål.
i. e. Man måste intet skiäffta hwart Ord som talas wänner emillan.
Man säger och wedh sådan meening: Man får intet sweeda alt som ludit är.
Dheraff sägz och:
Dhen man är wijs, och mycket snil,
Som alt til bästa tyda wil.
snil → SAOB SNILL, klok, förståndig, begåvad
skiäffta → SAOB SKÄFTA, föra till sin spets
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
#2 I Krijg får man intet bryta 2. gånger onäffst.
i. e. Krijg thol intet många faulter vthan straff.
[⋯]
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
onäffst → SAOB O– | –NÄPST, som icke utsatts för straff
faulter → SAOB FÅT, fel, felsteg
#3 I Krijg är bäst binda sin Häst wed annars wägg.
i. e. I Fiendens Land. Ty Gieeten gnager altijdh dher hon är bunden.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#4 Idken winner, och icke sticken.
i. e. Som man sade: Trägen winner. Dhen som kan medh tholamodh wara trägen,
han winner offta dhet han söker.
[⋯]
idken → SAOB IDKEN, ivrig, nitisk; flitig, trägen
sticken → SAOB STICKEN I. 2) stucken, uppretad / förargad / sårad / stött / (i fråga om starkare affekt) arg / vred / ilsken och dyl.
— 379 —
#1 I dhet Wattnet man minst troor, får man snarast Fisk.
i. e. Hoos dhen man minst förmodar, finner man offta bästa wänskapen.
[⋯]
Som man wille säya: Främmande bewijsa offta bästa hiälpen.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Idog hand giör Kålen feet.
i. e. Flijt giör ymnig födha.
#3 I dagh rijk, i morgon lijk.
i. e. Som man wille säya: Döden är allom öden.
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom (här: dat. ethicus ”för alla”) öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
#4 I Gudz wisthws är mycket sofwel.
i. e. Han är en rijk Hwsfader. Han gieer alla munnar maath.
Man säger fördenskul: Omnia dat Dominus, non habet ergo minus.
(”Herren ger allt men har inte desto mindre [kvar].”)
Gudh gieer alla nogh, och haar icke deste mindre.
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
sofwel → SAOB SOVEL 1), kollektivt / såsom ämnesnamn, om mat(vara) som äts (är avsedd att ätas) tillsammans med bröd / potatis; […] det bästa i en måltid, något i vardagslag sparsamt förekommande […]
deste → SAOB DESTO
⇒ Swenske ordsedher (1604) #530:
I Gudz wisthus är mykin math.
mykin: mycket → SAOB MYCKEN
Låle (1300-talet) #342: Møghen ær madh i gudz kælleræ
est penus vranicum dapis vbertate repletum
YFSv (ca. 1450) #273: mykyn ær mathir i gudz kællara
est penus vranicum dapis vbertate repletum
#5 I hwilken finger man skiär sigh, så blöder dhet.
i. e. Til förståendes om Barn, förwanter, eller elliest goda wänner,
som råka medh hwar andra i trätor och olägenheet,
och äre på bådha sijdor lijka kiära,
så at man ingendera giärna seer taga någon skada.
Då brukar man dhetta: I hwilken finger man skiäär sigh, så giöret ondt.
Ty man är giärna ömm om goda wänner, mycket meer om Barn och förwanter.
til förståendes om (s-particip med adverbiell funktion): med tanke på … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
giöret (kontr.) = giör’et: giör dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #527:
I huad finger som helst man skär så är thet likuel sortt effter.
sortt: sårat; sårigt → [1] SAOB SKÄRA 7) γ) (numera föga brukligt) intr.: ofrivilligt tillfoga sig skärsår (i kroppsdel), skära sig. I huad finger som helst man skär så är thet likuel sortt (dvs. sårat) effter.
sortt: sårat; sårigt → [2] SAOB SÅR (sor), adj., (†) som har sår; sårig, sårad; särsk. i uttrycket vara / bli sår
a) om kroppsdel: skadad av sår
— 380 —
#1 Iila kommer aldrig til hwijla.
i. e. Dhet som först begynner at komma på dragbäncken,
eller råkar i drögzmål, pläghar seent eller aldrigh komma til ändskap.
[⋯]
iila: (dubbelskrivning av i), (stavning ej belagd i SAOB); jfr. 407 #3: ihla
iila → SAOB ILA, v.3, (†) uppskjuta, dröja (med något); med avseende på tid: draga ut på, förhala
ila → SAOB ILA, sbst, (†) dröjsmål, uppskov
⇒ Swenske ordsedher (1604) #583:
Ila kommer aldrig till huila.
≈ Att förhala leder aldrig till ro och vila. / Dröjsmål leder aldrig till ro och vila. ≈
#2 Illa wunnet, snart förswunnet.
i. e. Som man sade: Illa fånget, snart förgånget.
Ty aff orätt fånget, glädz sällan dhen tredie arfwingen.
[⋯]
#3 Illa tuchtad, giör illa luchtad.
i. e. Dhen som illa blijr vpfödd, han föhrer ett stinckande
lefwerne och vmgiänge.
[⋯]
Men twärt emoot, dhen som blijr i vngdomen wäl vptuchtad,
han behåller ett seedigt och dygdesampt lefwerne.
[⋯]
seedigt → SAOB SEDIG, dygdig, anständig, ärbar
— 381 —
#1 Illa knarrar osmord Wagn.
i. e. Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Elliest heeter dhet:
Currus illinitus stridet. Eras. (”Osmord vagn gnisslar.”)
Gåfwor winna gunst.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #532:
Illa kranker osmord wagn.
kranker: (1604) troligtvis tryckfel för knarkar (1636)
knarkar: knarrar → SAOB KNARKA 1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) giva ifrån sig / frambringa ett knarrande ljud, knarra, knäppa, gnälla, gnissla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1002:
Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
knarckar: knarrar → SAOB KNARKA
#2 Illa strijder Hufwudlös häär.
i. e. Dher intet förstyre är, dher går illa til.
[⋯]
Elliest sägher man: Ondt i Hwse, dher ingen är kwse.
[⋯]
hufwudlös → SAOB HUVUD- | -LÖS 3) som saknar överhuvud / ledare; […] förr även i överförd användning, om tillstånd och dyl.
häär: här, armé → SAOB HÄR
förstyre: ledning → SAOB FÖR– | –STYRE, ledning; föreståndarskap
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
i hwse (arkais. dat. sg. n. obest./best. efter prep.): i hus[et] → SAOB HUS
kwse: husbonde → SAOB KUSE 3) myndig och mäktig person, husbonde, herre
⇒ Swenske ordsedher (1604) #525:
Ille strijdher huffuth lösz häär.
huffuth → SAOB HUVUD
lösz → SAOB LÖS
huffuth lösz (1604) särskrikvning av hufwudtlös (1636)
Låle (1300-talet) #597: Jllæ striddher hoffweth løss hærr
militat acephala sine ductu principis ala
YFSv (ca. 1450) #527: howdh løøs hær wardhir ey radh fore
Militet acephala sine dictu consulis ala
#3 Illa sydt är snart vplöst.
i. e. Löös förlijkning är snart vprijfwen.
Dheraff plägar man och säya: Gambla såår blödha giärna.
#4 Illa stämdt, giör galet speel.
i. e. Tweedrächt giör oroo.
Lijka som ett Instrument som illa är vpsatt och stämdt,
giör ett galet liud och Dissonantz;
Altså giör och oeenigheet ett turberat Regimente.
[⋯]
Hwart och ett Rijke som är twedrächtigt emoot sigh sielfft blifwer förödt.
turberat → SAOB TURBERA, bringa (något) i oordning; ställa till oreda i (något)
— 382 —
#1 Illa plöyer raaker rygg.
i. e. Laater Åkerman är icke maaten wärd.
[⋯]
#2 Illa böriadt, taar galen ända.
#3 Illa läkt såår, är snart vprifwet.
i. e. Ogrundad wänskap warar intet längie.
[⋯]
#4 Illa brukadt, illa burgedt.
i. e. Dhen som illa och laatligen brukar sin Åker,
han får slögt Korn.
[⋯]
burgedt (perf. part.): bärgat → SAOB BÄRGA 6), skörda
slögt → SAOB SLÖ, slankig, sladdrig, ospänstig
— 383 —
#1 Illa hördt, blijr illa fördt.
i. e. Wrång hörszel giör galet förståndh.
#2 Inbilning är wärre än Pestilentz.
i. e. När en Menniskia täncker meer om sigh, än hennes ståndh kräfwer,
håls dhet för en skadeligh siukdom.
[⋯]
håls (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
#3 Ingen sorg vthan syster.
i. e. Sällan kommer skadhan ensam til bys.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #918:
Skadan kommer icke ensam til bysz.
Låle (1300-talet) #923: Skadhen kommer eij gernæ ene tijl hws
Dampnum soliuagum non sueuit viscere pagum
YFSv (ca. 1450) #196: ey kombir skadhi een til by
dampnum soliuagum non sweuit visere pagum
#4 Ingen swår sorgh söker rådh.
i. e. En Menniskia håls intet för så högt sorgbunden,
när hon i bedröfwelsen sielff kan sökia rådh och tröst.
[⋯]
Som man wille säya: Små sorger kunna beklagas:
Men dhe stoora giöra en stumm.
håls (pres. pass. ind. sg.): hålls, anses → SAOB HÅLLA 33) anse
— 384 —
#1 Ingen sitter dhen siuke så när,
han kiänner hwadh honom lijkar.
i. e. Hwar kiänner bäst sin egen brist.
Item: Ingen weet hwar skoon trycker,
vthan dhen som haar honom på footen.
[⋯]
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1084:
Then helbrögda wett icke huru then siuke lijkar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #424:
Helbrögder vett inthet huadh then siuka lijdher.
Låle (1300-talet) #701: Then helbredhe weedh eij hwore then siwghe lidher
non sapit in columis triste quod eger habet
Låle (1300-talet) #950: Then helbrædhe wedh eij hwad then sywghe lidher
Sano non paret dolor egro quantus amaret
YFSv (ca. 1450) #591: thæn heelbrogdhe weth ey huru thøm siwka edhir
non sapit incolumis triste quod eger habet
YFSv (ca. 1450) #875: thæn helbrogdhe wet ey hurw thøm siwka edhir
Sano non paret dolor egro quantus amaret
#2 Ingen fägnar sin deel.
i. e. Ingen är medh sitt tilfredz.
[⋯]
Man säger fördhenskul aff Swänskan:
När man haar gwlt Håår, så wil man haa krwsadt.
fägna → SAOB FÄGNA, vara glad över
gwlt: gult → SAOB GUL
#3 Ingen glädie vthan sorgh.
i. e. Ingen Lycka är så godh, at man icke haar något at klaga öfwer.
[⋯]
— 385 —
#1 Ingen seer dhen andra länger än til tänderna.
i. e. Ingen weet dhens andras tankar.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
”… länger än til tänderna.” → SAOB TAND 1) o) ε) i sådana uttryck som inte se någon längre än till tänderna, inte kunna utröna någons tankar / (dolda) avsikter
dhens (gen. till den) → SAOB DEN
dhens andras (kongruensböjning): den andras
⇒ Swenske ordsedher (1604) #536:
Ingen seer then andre lenger än till tenderne.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #762:
Man seer ingen länger än til tenderna.
Låle (1300-talet) #672: Man kan eij see een man lengher æn tijl tændherne
non infra dentes hominum sumus ora videntes
YFSv (ca. 1450) #601: man seer ængen man længir æn til tannanna
non infra dentes hominum sumus ora videntes
#2 Ingen lofwen, vthan han håls.
i. e. Som man sade: Mans ord, är mans ähra.
Doch säger man dherhoos:
Mången lofwar i nöd, och håller icke för sin död.
[⋯]
lofwen → SAOB LOVEN, kredit; löfte, utfästelse, förbindelse
håls (pres. pass. ind. sg.): hålls → SAOB HÅLLA
#3 Ingen giäller annars bruth.
i. e. Ingen böther för ens annars giärning.
[⋯]
giäller: gäldar → SAOB GÄLDA 1) a) α) gottgöra, sona (ett brott och dyl.); sota / plikta för (något)
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
bruth → SAOB BROTT
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#4 Ingen giöre sigh til målszman i annars saak.
i. e. Ingen må tala eller swara för annan obedin.
Elliest heeter dhet effter ett annat Ordspråk:
Dhen som går obedin til, han går otackad ifrå.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
ifrå → SAOB FRÅN
#5 Ingen är så lång, han måste jw räckia sig;
Ingen är så lijten, han måste jw bocka sigh.
i. e. Ingen är så fulkomligh, at han icke stundom behöfwer annars hielp.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #537/#538:
Ingen är så long at han moste iw reckia sigh.
Ingen är så stackot han moste sig iw bucka.
iw: att … inte → SAOB JU 6) a) (†) i objektsbisats / adverbiell, konsekutiv / relativ bisats (stundom en däremot svarande självständig sats) styrd av en nekande (mera sällan en frågande) huvudsats i allmänhet: icke, dock icke, icke i alla fall
Ingen är så long at han moste iw reckia sigh = Ingen är så lång, att han inte måste sträcka sig.
Ingen är så stackot han moste sig iw bucka. = Ingen är så kort, att han inte måste bocka sig.
reckia sig: sträcka sig → SAOB RÄCKA 3) med avseende på del av subjektets kropp: sträcka ut / upp (mot / åt / till / över / efter något); även refl.: sträcka ut osv. en del av sin kropp, i synnerhet sin hand (för att ta något), sträcka sig (mot / över / efter något), sträcka sig för att nå (till något)
stackot: kort → SAOB STACKIG 1) b) i fråga om kroppslängd, kort; liten
bucka: bocka sig → SAOB BOCKA I. intr. och refl. 3) böja sig (ned); i synnerhet om en böjning framåt nedåt av människans huvud och bål
— 386 —
#1 Ingen gieer dumbe Lamb.
i. e. Dhen något wil haa, han måste öpna munnen dherom.
[⋯]
dumbe: stumma, tysta → SAOB DUM; förr även, numera blott arkaiserande i betydelse 2), DUMB. 2) (numera blott arkaiserande) i fråga om talförmåga: stum. […] — bildligt även: tyst; ”död”
dumbe lamb: stumma, tysta lamm → SAOB LAMM c) δ) (†) i uttrycket ingen giver dumba lamm och dyl., för att beteckna att man icke får en önskan uppfylld, om man icke framställer den.
öpna → SAOB ÖPPNA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #539:
Ingen giffuer dumbe lamb.
Låle (1300-talet) #26: Hoo giffwer dwmme laam
Agni raro puto quemquam dare munera muto
YFSv (ca. 1450) #26: ffaa giwa dumba lamb
agnj raro puto quemquam dare munera muto
#2 Ingen föddes vthan feel.
i. e. Som man i ett annat Ordspråk pläghar säya:
Alla wore på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
Hwem finnes vthan bräck?
[⋯]
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
bräck → SAOB BRÄCK, fel, brist, ofullkomlighet; skröplighet, bräcklighet
#3 Ingen föddes mästare.
i. e. Alla Barn i börian.
Item: Man måste krypa til dhes man lährer gåå.
[⋯]
Dheraff säger man och: Konsten tagz intet medh Haregarn.
[⋯]
föddes → SAOB FÖDA II. 1) […] i pass., om barnet osv.: komma till världen, se dagens ljus; […] j) i pass., med predikativ angivande egenskap och dyl. som någon har redan från födelsen
haregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #540:
Ingen födes konst rijker.
konst rijker: mästare → SAOB KONST– | –RIK a) om person (eller om någons hand och dyl.): mycket konstfärdig / konstskicklig
#4 Ingen döör aff hoot.
i. e. Hoot dräper ingen.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #543:
Ingen döör aff hooth.
Låle (1300-talet) #645: Jnghen døør aff høtzell
Nemo solarum moritur terrore minarum
YFSv (ca. 1450) #568: ængin dør aff høzslom
Nemo solarum moritur terrore minarum
— 387 —
#1 Ingen winner vthan wågande.
i. e. Den något wågar, han något winner, dhen rädde haar altijdh wärst.
[⋯]
wåga → SAOB VÅGA 1)
a) med avseende på pengar / kapital (eller annan insats), särskilt dels i fråga om vadslagning / spel och dyl.: satsa, dels: placera / investera
c) utan obj.: löpa / (ha modet att) ta en risk; utsätta sig för fara; särskilt i förbindelse med vinna […]
#2 Ingen weet hwad i säcken är, förr än han blijr vplöst.
i. e. Dhet weet ingen hwad i folcket boor, förr än dhet yttrar sigh.
[⋯]
Som man wille säya:
Hwad gagnar högt förstånd, när ingen weet dheraff?
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #550:
Ingen weth huadh j secken är för än han löser bandet.
för än → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Ingen släcke sin lust medh annars skada.
i. e. Man måste intet glädias åth annars ofärd.
Dhet är elliest en stackot frögd.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
stackot: kortvarig → SAOB STACKIG 2) a) om tid / tidsavsnitt, kort
⇒ Swenske ordsedher (1604) #551:
Ingen skal sleckia sin lust medh en annars skade eller fare.
sleckia → SAOB SLÄCKA
#4 Ingen kan giee mehr rätt åth androm än han sielff åger.
i. e. Man kan intet giee bortt dhet man intet råder om.
[⋯]
Faderen kan intet lembna sina Barn mehr rätt, än han sielff haar hafft.
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
#5 Ingen Ört moot Döden.
i. e. Han achtar ingen Apothekare konst.
[⋯]
achtar → SAOB AKTA I. A) 2) fästa vikt / afseende vid, taga hänsyn till, bekymra sig om, bry sig om, fråga efter
— 388 —
#1 Ingen annars Broor i Hafwet.
i. e. Fåå wänner när mäst tränger.
Gullproff i Glödh; wäneproff i Nödh.
Item: Wänner i Nöd, nöyas medh lijtet Brödh.
i. e. Dhe äre så fåå.
Ty hwem skulle fulle träda i någor Lijffzfahra för en annan?
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
fulle (adv.): väl → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #169:
Dett är ingen annars bror j haffuet.
dett → SAOB DET
#2 Ingen äther annars maath.
i. e. Dhet en annan är beskärt.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#3 Ingen skam at lähra.
i. e. Som man elliest wille säya: Dhen något wil lähra, han kommer til ähra.
Item: Konst och lähra, gieer heeder och ähra.
#4 Ingen sticker så annars Barn i barmen, at icke footen sitter vthe.
i. e. Ingen wårdar så wäl ens annars, som sitt egit.
Och heeter fördenskul:
Proximus quisque sibi. (”Var och en är sig själv närmast.”) Hwar är kiär åth sitt.
Barn gå Föräldrarna frå Hiertat och til Hiärtat igen; Men androm icke så.
[⋯]
sticker → SAOB STICKA, stoppa
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
frå → SAOB FRÅN
— 389 —
#1 Ingen blijr förseent from.
i. e. Dhet är aldrigh för seent at giöra dhet som gott är.
[⋯]
förseent: vanlig äldre sammanskrivning av för seent
#2 Ingen Koo heeter brokot, vthan hon haar en fläck.
i. e. När någon råkar vthi ett allmänt rychte, meenar man dhet
som är kommet i hwars mans munn, icke altijdh wara fåfängt,
eller vthan grund. Ty man plägar elliest säya: Sällan rychte vthan root.
Item: Röök går giärna aff bränder.
[⋯]
heeter → SAOB HETA, ha ett visst namn; benämnas; kallas
brokot → SAOB BROKIG
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
munn: mun → SAOB MUN
#3 Ingen lefwer vthan lyte.
i. e. Hwar haar sitt grand i Ögat.
[⋯]
#4 Ingen Håårknijff skär så skarpt, som Bonde då han Herre wardt.
i. e. Som man elliest säger: Heeder, byter seeder.
Item: När paddan kommer til wälle, så weet hon intet åther hälle.
Bonden weet intet at skicka sigh wedh högt ährestånd,
dherföre när han kommer dher til, begår han allehanda insolentier.
[⋯]
Som man elliest wille säya:
Dhen som wil plåga en Bonde, han bruke en Bonde dher til.
då han Herre ändrat från då Herre enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
wardt (impf. ind. sg.): vart / blev → SAOB VARDA, bli
wälle → SAOB VÄLDE, att ha makt / bestämmande över någon / något
åther hälle: hejd → SAOB ÅTER– | –HÄLLE (†) återhållsamhet
insolentier → SAOB INSOLENS, hänsynslöshet, fräckhet, oförskämdhet
— 390 —
#1 Ingen haar snöre på Lijffztijden.
i. e. Hwem weet sin Liffzlängd?
[⋯]
Man säger fördhenskul: Dödhen är wisz, men stunden owisz.
[⋯]
wisz (adj.): viss → SAOB VISS I. 2) obestridlig / ovedersäglig / odisputabel
owisz (adj.): oviss → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; icke säkert fastslagen, osäker
#2 Ingen klagare, ingen domare.
i. e. Som man wille säya: Ondt sättia sigh til dombs vthan åklagare.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 391 —
#1 Ingen Barnaleek, när gambla Gumman dantzar.
i. e. Ett skiämptz Ord, när man seer gammalt folck taga sigh något före,
som dheres ålder illa ahnstår, eller elliest löpa medh lijmstången.
[⋯]
lijmstången → SAOB LIM– | –STÅNG: löpa med limstången, fjanta, bära sig dumt åt
#2 Ingen krook i ärtåkeren.
i. e. Som man wille säya: Giästebudz wägen är intet för lång.
Item: Dijt är ingen krook, der något gott wanckar.
krook → SAOB KROK, omväg
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
#3 Ingen kan sin skäpna fly.
i. e. Sin förestående Olycka.
[⋯]
skäpna → SAOB SKEPNAD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #581:
Ingen kan sin skäpnadh lycka vndfly.
I ordet sk*pnadh har vokaliseringstecknet för a efter sk förtjockats och blivit svårläst men skall troligtvis läsas som tecknet för ä, dvs. skäpnadh.
skäpnadh → SAOB SKEPNAD 1) (†) öde; dels om öde som en människa (eller ett kollektiv av människor) får / fått i enlighet med en högre makts bestämmande, dels om händelse som inträffar i enlighet med en sådan makts bestämmande […]
A (†): (1) SKEPNA-LYCKA i ordspråket ingen kan / skall sin skepnalycka undfly, ingen kan / skall undfly sitt öde
#4 Ingen Sabel för Galgan.
i. e. Som man wille säya: Han drunknar intet som hängia skal.
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
— 392 —
#1 Ingen haltar aff annars skadha.
i. e. Som man elliest sade: Ingen luchtar aff annars swett.
Som man sadhe:
Dhet enom intet angår, dhet qwälier honom intet.
Man säger fördhenskul:
Dhet digh intet bränner, behöfwer du intet blåsa på.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
enom (ack. sg. m. i substantivisk anv.) → SAOB EN
qwälier → SAOB KVÄLJA, åsamka (någon) plåga / lidande / kval, pina, plåga
#2 Ingen kan giöra alt rårätt.
i. e. Hwem kan giöra alla paddor i laag?
[⋯]
rårätt → SAOB RÅ– | -RÄTT, efter fastställda råmärken; […] särskilt (†) bildligt: helt enligt bestämmelserna, rätt och riktigt och dyl.
Jfr. ⇒ Swenske ordsedher (1604) #524:
Iagh går all ärender rå reth j werldenne.
ärender → SAOB ÄRENDE; (pl. -en […] -er). 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […]
#3 Ingen kan täckias allom.
[⋯]
täckas (dep.) → SAOB TÄCKAS, behaga
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] täckias allom: […] behaga alla
#4 Ingen födha, vthan mödha.
i. e. Man måste haa omaak för maaten. Ty intet fåås mödelöst.
[⋯]
#5 Ingen gråter i Barnsäng, at hon kom för seent i Brwdesäng.
i. e. Hoon sörier intet drögszmålet til ächtenskapet,
när hon haar wunnet des frucht, som är Barn.
Ty ächtenskaps frucht är Barn och blomma,
vthan whilken ächta Folck lijda försmädelse.
— 393 —
#1 Ingen större skam, än intet willia lähra.
i. e. Som man plägar säya vthi ett gemeent Rijm:
Dhen intet gott wil lähra,
älskar hwarken dygd eller ähra.
Dheraff säger man och i Scholan:
Non pudor est nil scire, sed pudor est nil discere velle.
(”Det är ingen skam att inte veta något, men det är en skam att inte vilja
lära sig något.”)
[⋯]
gemeent → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#2 Ingen skam at stiäla, men större hembära.
i. e. När någon stiäl, så sijr dhet ingen, och kan fördhenskul
tiufwen intet skiämmas: Men när tiuffnaden bärs heem igen,
blijr skammen så mycket större, som hon blijr hwar man kunnig.
hembära: lämna tillbaks → SAOB HEMBÄRA 4) a) (numera blott i vissa trakter, bygdemålsfärgat) återställa, återbära
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #920:
Skam är stiela, wärre åtherbära.
åtherbära: lämna tillbaks → SAOB ÅTER- | -BÄRA 1) bärande transportera / flytta (något / någon) tillbaka; även (med mer / mindre försvagad / försvunnen betydelse av bärande): återlämna (något); […]
#3 Ingen är ond förr än han frijar,
och ingen godh förr än han är dödh.
i. e. När man wil frija, så får man först bådhe lack och lythe:
Men när man är dödh, så haar alt förtaal en ända;
Och får då offta största paddan effter döden, bästa berömmet.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
lack → SAOB LACK, klander, tadel, förtal
lythe → SAOB LYTE, beskyllning för fel
lack och lythe: allittererande uttryck
#4 Ingen må dräpa sigh til arffz.
i. e. Man må icke slå någon ihiäl at han må ärfwa dhen dräpna.
til arffz → SAOB ARV: dräpa sig till arvs, genom dråp bereda sig tillfälle till arv
Östgötalagen (ca. 1290): Nu aghe aldrigh aghi þæn arf sum annan dræpær til ærfs.
☞ Fornsvenska textbanken, Östgötalagen: drapa balkær, XX. r. 1
Erikskrönikan (ca. 1320): thz ma engin dräpa til arff.
☞ Fornsvenska textbanken, A:V4.A: Erikskrönikan #244:16
#5 Ingen döör Arfwingelöös.
i. e. Äre icke fränder och skyllmän til så finna sigh fulle arfwingar;
Såsom Danaarff i Swerige. etc. ErffdaB, Cap. 28.44.
skyllmän → SAOB SKYLDEMAN, blodsförvant, anförvant, anhörig
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
danaarff → SAOB DANAARFF, kvarlåtenskap som tillfaller staten (i äldre tid konungen) efter en person som dött utan att efterlämna kända arvingar
— 394 —
#1 Ingen flyttier så sitt Boo, at han icke mister en Koo.
i. e. Ingen rycker vpp sitt Hwshåld vthan skada.
Ty elliest sägher man: Dhen Steen som altijdh wältras, han mosas intet giärna.
Offta booflytt gagnar intet mycket.
[⋯]
mosas (dep.) → SAOB MOSSA / MOSSAS, överdragas / betäckas / bli bevuxen med mossa, bli mossig
#2 Ingen kan sin skalck vmbära.
i. e. Fast man wore aldrigh så from, så måste man doch stundom
hafwa sigh ett skalkestycke förbehållet, til præservation emoot
dhe onda och arga, som man daligen måste boo och wistas hoos.
[⋯]
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
skalkestycke → SAOB SKALK– | –STYCKE, fult spratt, skurkstreck, rackartyg
præservation → SAOB PRESERVATION, skydd
arga → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
#3 Ingen söker dhen andra baak Vgnen,
vthan han haar sielff waret dher förr.
i. e. Som man wille säya:
Dhen ena skalken weet huru dhen andra är til moodz.
[⋯]
waret / warit (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
— 395 —
#1 Ingen luchtar aff annars swett.
i. e. Ingen lijder för annars last.
Ingen haltar aff annars skadha.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
#2 Ingen är vthan 2. sinne.
i. e. Som man sade: Hwem är så from, at han icke stundom ilskas.
[⋯]
ilskas → SAOB ILSKEN ⇒ ILSKAS, bli / vara ond / uppbragt
#3 Ingen gieer bättre än han haar.
i. e. Hwar gieer effter sitt ämbne.
Item: Dhen gieer som råden haar.
Ultra posse nemo obligatur. (”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
[⋯]
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) a) om ekonomisk förmåga / möjlighet; även allmännare, om (sociala och) ekonomiska förhållanden
#4 Ingen wil hängia skiällan på Katten.
i. e. Ingen wil wara dhen förste i fahran.
Dheraff sägher man och: Alle högge giärna til, men ingen wil hålla om skafftet.
skiällan → SAOB SKÄLLA, klocka som hänges under halsen på husdjur (för att man skall kunna höra var det befinner sig)
#5 Ingen lydna, ingen heeder.
i. e. Dher som ingen hörsamheet är,
dher är icke heller någon ähra och respect.
lydna → SAOB LYDNAD
— 396 —
#1 Ingen haar waret så arg, han haar jw funnet en wärre.
i. e. Som man elliest säger: Kaka finner fulle maka.
Man aemulerar daligen ondskan.
waret / warit (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
aemulerar: efterhärmar
#2 Ingen lefwer vthan mödha.
i. e. Som Hiob haar sagt: Menniskian är född til wedermöda,
som Foglen til flyga.
[⋯]
#3 Ingen så fattigh som födder.
i. e. Hwar haar jw något meer än då han föddes.
Dhet samma haar och en Scribent sagt:
Tam pauper nemo potest esse, quam natus est.
(”Ingen kan vara så fattig som den som [nyss] är född.”)
födder (perf. part.): född → SAOB FÖDA II. 1), bringa till världen
#4 Ingen är så rijk, som icke behöfwer sin granne.
[⋯]
#5 Ingen kastar bortt sitt egit.
i. e. Hwar är kiär åth sitt. Suum cuique pulchrum. (”Var och en finner sitt eget vackert.”)
#6 Ingen min swän haar alt bestält.
i. e. Alt hwadh som illa giörs i Hwszhållet,
dhet haar alt dhen skalcken (Ingen) giordt,
och ingen får weeta hwad Ingen haar giordt.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#7 Ingen är för gammal til lähra.
i. e. Man lährer mädhan man lefwer.
[⋯]
— 397 —
#1 Ingen Dagh vthan giärning.
i. e. Vthan något arbete bör ingen Dagh förlöpa.
Den konstrijke och nampnkunnige målaren Apelles* skal fördhenskul hafwa sagt:
Nulla dies sine lineâ. (”Ingen dag utan ett streck/en linje.”)
[⋯]
*Apelles (356 – 308 f.Kr.), namnkunnig grekisk målare under antiken ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Nulla dies
#2 Ingen röhner wänner vthan trång.
i. e. Nödhen giör bästa wäneproff.
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
#3 Ingen weeet hwem dhen andra ärfwer.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Han måste läggia wäl i maatsäcken, som wil lefwa dhen andra vth.
weet (pres. ind. sg. 3:e pers.): vet → SAOB VETA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #558:
Ingen wett hoo then andre ärffuer.
wett (pres. ind. sg. 3:e pers.): vet → SAOB VETA
hoo → SAOB VEM
#4 Ingen dömes ohörd.
i. e. Dhet bör ingen part dömas vthan förhörde skiäl.
[⋯]
#5 Ingen Crönes owunnet.
i. e. Dhen som intet haar kiämpat, och fått seger, han bär ingen Krantz dherifrå.
Som man wille säya:
Dhen ingen Kamp wil wåga, han haar icke heller någon seger at wänta.
— 398 —
#1 Intet kiöpes dyrare än medh Böön.
i. e. Dhet är en swår handel, när man skal bådhe tiggia och kiöpa en ting.
[⋯]
#2 Intet duger oförsökt.
i. e. Man kan illa judicera om dhet man intet haar försökt.
[⋯]
judicera → SAOB JUDICERA, bedöma (något), döma
⇒ Swenske ordsedher (1604) #562:
Inthet doger oförsöcht.
doger: duger → SAOB DUGA
oförsöcht (participialadj.) → SAOB O– ⇒ OFÖRSÖKT 2) om sak: icke försökt, oprövad
#3 Intet mindre konst behålla, än wärfwa.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Lätt fånget, snart förgånget.
[⋯]
#4 Intet trångt Samwet, dher man kiörer ett Höölasz igenom.
i. e. Som man wille säya:
Han låter intet bränna sigh för trångt Samwet skul.
[⋯]
— 399 —
#1 Intet elakt skarn, som kan twättas bortt.
i. e. Dhe lythe som intet röra wedh ähra och heeder,
dhe kunna snart vthstryckas och glömmas.
elakt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
lythe (sg./pl.) → SAOB LYTE, fel, brist, ofullkomlighet, defekt
vthstryckas → SAOB UTSTRYKA, ta bort / utplåna (något)
#2 Intet taalas, som förr icke är taalt.
i. e. Som man wille säya: Dhe gambla haa icke heller waret fåhnar:
Dhe haa och hafft Hiärna i Hufwudh.
[⋯]
förr → SAOB FÖRR, tidigare, förut
waret / warit (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
#3 Intet Diwr så ringa, dhet wil jw medh sin lijke springa.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
Item: Hwar hugnas wedh sin maake.
Similis simili gaudet. (”Lika gläds åt lika.”)
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. och dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
#4 Intet många hemma, när Bonden går sielfwer wall.
i. e. Som man sadhe: Nöden är eenda kost.
Item: Han måste til rumpan som Koon åger.
[⋯]
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
#5 Intet är så wäl giordt, som icke kan lastas.
i. e. Ingen ting kan giöras så nätt, dher man icke kan märkia feel vppå.
[⋯]
lastas → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
nätt → SAOB NÄTT, noggrann, exakt
— 400 —
#1 Intet, är gott i Ögat, men ondt i Magen.
i. e. Som man wille säya:
Ögat thol intet mycket: Men Bwken wil intet borga.
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #615: Jnthet ær goth i øwæ och ont i mawæ [B: bwg]
mactat nil stomacum visibus aptat acum
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
Se mer ☞ Kock [1892], s. 253.
#2 Intet Diwr så wildt, at jägaren kan jw fällat.
i. e. Som man elliest wille säya:
Ingen Pijga så spotzk, hon låter sigh en gång beqwäma.
Man sägher dherom vthi ett annat Ordspråk:
Hon låter sigh fulle winna, så giör mång Danneqwinna.
Man säger och: Wilda Hästar thämias och.
Kan och förstås om Döden, som är en snäll jägare, den ingen kan vndlöpa.
fällat (kontr.) = fälla’t: fälla dhet
spotzk → SAOB SPOTSK, stursk, nackstyv
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
danneqwinna → SAOB DANNEKVINNA, förträfflig, präktig, ärbar, rättskaffens, aktad kvinna
snäll → SAOB SNÄLL, snabb, kvick
#3 Intet korsz vthan sorger.
i. e. Lijka som ett korsz haar många vddar;
Altså föllia och medh korszet många sorger.
Dheraff man och rätteligen kan säya:
Nulla calamitas sola. (”Ingen olycka [kommer] ensam.”)
Ingen sorg vthan Syster.
#4 Intet är så nytt, som icke förr är skedt.
i. e. Dhet man nu i Werlden giör, är och tilförende giordt.
Och som man pläghar säya:
Eadem comædia mutatis personis. Samma speel aff andra personer.
[⋯]
förr → SAOB FÖRR, tidigare, förut
tilförende → SAOB TILLFÖRNE, tidigare
— 401 —
#1 I ringa Härbärge finnes offta en klooker Wärd.
i. e. Som man wille säya: Man får intet skoda Hunden effter håret.
#2 I stilla Watn gå stoora Fiskar.
i. e. Dhet tysta folket haar skalcken baak Örat.
Man säger fördhenskul: Stilla Watn haa diup grund.
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #578:
J stillesta watnet är mest fiskarna.*
stillesta (superl. till stilla): stillaste → SAOB STILLA 1) b) som inte har någon vågrörelse / som inte rör sig / strömmar, stillastående.
α) särsk. i ordspr. i stillaste vattnet går de största fiskarna och dyl., i det lugnaste vattnet går de största fiskarna.
mest: störst(a) → SAOB MEST I. adj. 1) i fråga om storlek / omfattning / mängd och dyl.: störst
*Jfr. Törning, Veterum et novum proverbiorum… (1665):
»I tystaste watnet går störste fiskarna.
i. e. Uthi dhet tystlåtigste folcket, finnes största skalckheeten.
Man plägar och säya:
Quo minime credis gurgite piscis erit.
(”I de vatten, där du minst tror det, kommer det att finnas fisk.”)»
tystlåtigste (superl. till tystlåtig): fåordigaste → SAOB TYST ⇒ (1) TYST-LÅTIG. (†) tystlåten
skalckheeten: bedrägligheten → SAOB SKALKHET 1) = skalkaktighet 1) skurkaktighet, gemenhet, ondska; gemen brottslighet, illvillig slughet / falskhet, benägenhet att bedra / luras / spela någon fula spratt; arglistighet; bedräglighet
Låle (1300-talet) #445: Man tagher eij sthore fiskæ i grwnd want
grossis fecunda vix piscibus arta fit vnda
Låle (1300-talet) #1152: Man tagher eij sthoore fiskæ i grwnt watn
Vix pisces grandes de paruo gurgite prendes
YFSv (ca. 1450) #387: man takir ey stora fiska i grunth watn
grossis fecunda vix piscibus arta fit vnda
YFSv (ca. 1450) #1063: thu takir ey stora fiska w litlo watne
vix pisces grandes de paruo gurgite prandes
#3 I stilla wäder äre alla gode Siöömän.
i. e. När intet tränger wil hwar man wara wän. Förstås och,
När ett Regimente är rooligit och i gott wälståndh, så är gott att råda,
och sittia wedh brädet.
[⋯]
regimente → SAOB REGEMENTE 1) k) β) om husbondevälde / ledning av hem / företag och dyl.
rooligit → SAOB ROLIG 2) b) α) som utmärkes av lugna (normala / stadgade) förhållanden / av att stridigheter / uppror / krig och dyl. icke förekomma
brädet: spelbrädet → SAOB BRÄDE 3) b) α)
#4 I sådant Watn fåår man slijka Fiskar.
i. e. Sådant man söker, sådant finner man och:
I Krijg wankar såår och blodiga Skiortor; Aff otijdigh nattegång en osund Kropp.
[⋯]
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #1063: Theligh fisk ær i theligt watn
Talis aque tales sunt pisces consociales
YFSv (ca. 1450) #978: J sliko watne æru tholke fisk
Talis aque tales sunt pisces consociales
#5 Jw meer man rörer i skarnet, jw wärre dhet luchtar.
i. e. Jw meer man ifrar sqwaller, och förtaal, jw meer blijret kunnigt.
Jw meer man blås på Elden, jw mehr han brinner.
[⋯]
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
blijret (kontr.) = blijr’et: blijr dhetbb
kunnigt: känt → SAOB KUNNIG I. 1) (allmänt) känd / bekant
blås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #565:
Iu mer man rörer j träcken iu mere luchtar han.
— 402 —
#1 Jw högre kall, jw större fall.
i. e. Som man elliest sägher: Högt på pall, giör diupa fall.
Jw högre en är satter, jw swårare fall han giör, när dhet ramblar öfwerända.
Och heeter då som Skrifften* säger:
Potentes potenter tormenta patientur. Dhe mächtiga skole mächteliga straffade warda.
*Salomos Wijsheet, 6:7: ”…men the mechtighe skola mechteligha straffadhe warda.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 6:6]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #564:
Iu högre en är besetter Iu större är hans fall.
#2 Jw ädlare Blod, jw mildare mood.
i. e. Som man sade: Jw högre du äst, jw frommare war.
[⋯]
äst (pres. ind. sg. 2:a pers.): är → SAOB VARA
war (imper. sg.): var! → SAOB VARA
#3 Jw längre, jw wärre.
i. e. Ondskan wäxer hwar dagh til. Och brukas när man hörer något ondt wara händt.
[⋯]
Man pläghar och dher wedh säya: Altijdh wärre som effter kommer.
Item som Skrifften* säger: Mundus in maligno positus. Werlden är stadd i dhet onda.
[⋯]
*Skrifften: 1 Joh. 5. v.19:
… och hela werlden är stadd j thet onda.
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = 1 Joh. 5. v.19]
— 403 —
#1 Jw warmare baad, jw meera swett.
i. e. Jw större anfächtning, jw mehra ångest.
[⋯]
#2 Jw argare skalck, jw bättre Lycka.
i. e. Som man sade: Werlden håller altijd medh sin Barn.
Dheraff man och pläghar säya: Jw frommare Christ, jw större korsz.
[⋯]
#3 Jw meer man stryker Kattan på ryggen,
jw meer sätter han vp Rumpan.
i. e. Jw meer man wäyer paddan, jw meer hon yfwes.
[⋯]
Rumpan ändrat från Hufwudet enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
wäyer: vördar → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #580:
Iu meer man stryker kattan på ryggin iu högre setter hon vp rumpan.
ryggin (1604) / ryggen (1636); ryggin → SAOB RYGG 1) a)
— 404 —
#1 Jwl räcker intet til Påsk.
i. e. Som man sade: Dhet wahrar intet längie, at fattigt folck haar något.
Jwlekakan blijr intet Påskemåål.
Dhet räcker intet så länge för fattigt folck.
#2 Jw meer skabben klåås, jw meer han klijar.
i. e. Jw meer man vmgår medh ondt sälskap,
jw meer får man lust dher til.
skabben → SAOB SKABB, hudsjukdom kännetecknad av
skabbutslag / utslag som likna sådana
klåås → SAOB KLÅ, klia
vmgår medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
ondt: omoraliskt → SAOB OND K. 20) syndig, omoralisk, orättfärdig
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#3 Jw kiärare Barn, jw skarpare rijs.
i. e. Jw meer Barnet älskas, jw mehr måste dhet hållas vnder agan.
[⋯]
#4 Jw fleere Kockar, jw mindre sodh.
i. e. Jw fleere reedeswänner, jw mindre i wisthwset.
Här medh förstås och: När många sättias til en giärning,
som elliest genom en eller fåå kunde förrättas.
Ty hwar wil giärna haa sitt stycke aff steeken,
dheraff blijr omsijder Hwszbondens deel minst.
sodh → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
reedeswänner → SAOB REDESVEN, hovmästare, köksmästare, förvaltare
wisthwset → SAOB VIST– | –HUS, rum/ lokal för förvaring av mat / matvaror
#5 Jw större Lycka, jw meer afwund.
i. e. Afwundh är Lyckones föllieszlagh.
[⋯]
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
föllieszlagh → SAOB FÖLJESLAG, följe, sällskap
— 405 —
#1 Jw dyrare, jw kiärare.
i. e. Dhet man dyrt kiöper, håller man mäst aff.
Dhet Barnet som Moderen är swårast födt, pläghar hon hålla kiärast;
Effter dhet är henne så dyrt kiöpt.
#2 Jw större wååp, jw högre säthe.
i. e. Giäcken wil giärna wara ährad. Och går då effter gambla Ordspråket:
När man gieer Narren en spann, så tar han sielff en aln. (⇒ 248 #2)
Item: Släpper man dhen Onde i Kyrkian, så wil han på höga Altaret.
wååp → SAOB VÅP, dumhuvud, dumbom, toka, tok
giäcken → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret;
aln → SAOB ALN, längdenhet på 0,593802 meter
– – – – – – – – – – – –
gambla Ordspråket:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #317:
Giff en skalk en span han tager wäl sielff en aln.
Låle (1300-talet) #1050: Gijff een skalck een spand han tagher een allen
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
YFSv (ca. 1450) #897: giff skalk een span han takir sik siælff een aln
Si seruo nequam palmus datur accipit vlnam
#3 Jw äldre jw karigare.
i. e. Dhet är ett gemeent Åldedoms feel at wara niugger.
[⋯]
karigare → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
gemeent → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#4 Jw mehra man, jw meer lycka.
i. e. Som man wille säya:
Lyckan kan offta favorisera dhen ena meer än dhen andra.
Och elliest niuter vndertijden dhen ena, dhens andras lycka til goda.
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
dhens andras (kongruensböjning): den andras
#5 Jw längre Dagh, jw stäckre tråd.
i. e. När dagarna äre långa, blijr minst spunnet;
Vthan mäst wedh ottor och qwällar, då dagarna äre stackotte,
Dheraff sägher man då: När dagen är lång, blijr tråden kortt.
stäckre (komp. till stack, adj.): kortare → SAOB STACK 1) fråga om utsträckning i rummet, kort
stackotte: korta → SAOB STACKIG 2) a) om tid / tidsavsnitt, kort
— 406 —
#1 Jw längre man lefwer, jw mehr man lährer.
i. e. Som man elliest sägher: Man lährer mädhan man lefwer.
Så länge man lefwer, så får man altijdh höra och lära något nytt.
[⋯]
#2 Jw mehr man wil jw mindre man får.
i. e. Jw meer man trachtar effter ähra och rijkedom,
jw mindre får man dheraff.
Thy, dhen Lyckan söker, honom löper hon vndan.
Item: Dhen som wil för mycket, mister offta heela stycket.
[⋯]
#3 Jw mehra frucht, jw större fahra.
i. e. Dhem räddom är altijdh fahran närmast.
[⋯]
frucht → SAOB FRUKT, fruktan
dhem (dat. pl. till den): dem → SAOB DEN
räddom (arkais. dat. pl. till rädd): rädda
dhem räddom (kongruensböjning): de rädda
dhem räddom är fahran närmast: dhem räddom dat.-obj. styrt av är fahran närmast: faran är närmast dem som är rädda
#4 Jw meer man ynkar Barnet, jw mehr dhet gråter.
i. e. Jw mehr man håller medh paddan, jw mehr kan hon ynka sigh.
ynkar: tycker synd om → SAOB YNKA 1) hysa / känna (och uttrycka) medlidande / deltagande med (någon), ömka, tycka synd om, beklaga
ynkar sigh: beklagar sig → SAOB YNKA 2) refl.: jämra / beklaga sig, stundom även något ringaktande: tycka synd om sig
— 407 —
#1 Jw längre wedh Hofwet, jw diupare i Hälfwetet.
i. e. Jw närmare fahran. Ty hofflefwernet är altijdh osäkert.
[⋯]
i. e. Lijda orätt, och tacka dher til.
#2 Jw wärre man önskar Geeten, jw bättre hon trijffz.
i. e. Omilda bööner bijta intet.
Wår Herre hörer inga fåfängia bööner.
Lijka som när man hälsar en padda medh lyckönskan,
som intet är henne wärdh, så går hon til hälsaren igen;
Altså komma och omilda bannor bannaren hem igen.
[⋯]
#3 Jw närmare Kyrkian, jw seenare dher.
i. e. Dhen närmast boor kommer senast fram.
Dheraff sägher man och: Ihla kommer seent til hwijla.
[⋯]
ihla; jfr. 380 #1: iila (med dubbelskrivning av i; stavning ej belagd i SAOB)
— 408 —
#1 Jw meer man haar, jw meer man wil.
i. e. Som man sadhe: Helfwetet blijr aldrigh fult.
Dhen girige får aldrig nogh.
[⋯]
#2 Jw mehra Synd, jw större straff.
i. e. Offta bryta, ökar straffet.
[⋯]
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#3 Jw magrare Hund, jw större Loppor.
i. e. Jw karigare filtz, jw mehr tilsökning:
Ty Nijdingszbröd blijr snarast äthet.
karigare → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
filtz → SAOB FILS, i grov filt klädd person; rå, ohyfsad person, grobian
tilsökning → SAOB TILL ⇒ tillsökning, bli uppsökt / besökt (av någon),
ha tillströmning av besökare
nijdingszbröd → SAOB NIDINGS– | –BRÖD, en girigbuks bröd
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
äthet (perf. part.): ätet
#4 Jw rijkare, jw armare.
i. e. Jw meer man haar, jw mindre man gieer.
[⋯]
#5 Jw armare, jw argare.
i. e. När en Menniskia blijr vthfattigh, och lijka som desperat,
giör hon offta williandes ondt, effter hon intet haar at wederwåga,
dhet henne til straff kan ifråtagas.
williandes (s-particip med adverbiell funktion): viljande / med vilje
→ SAOB VILJA | i adverbiell användning liktydigt med: avsiktligt / uppsåtligt
giör hon offta williandes ondt: gör hon ofta avsiktlig / med vilje ont
wederwåga → SAOB VEDER– | –VÅGA, riskera / sätta på spel; äventyra
#6 Jw mehra dryck, jw större torst.
i. e. Som man wille säya: Afftondryck giör morgon torst.
Jw mehr man til öfwerflöd dricker, jw mehr törster man dher effter.
[⋯]
— 409 —
#1 Jw större took, jw meera roop.
i. e. Narren haar altijdh mäst aff munnen.
Man plägar fördenskul säya:
Mycket aff Munnen, lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soon.
[⋯]
#2 Jw mehr man sofwer, jw meer man wil.
i. e. Som man sade: Waanen är dryger.
Dhen som wänier sigh en ond waana, han haar ondt at wänias dher ifrå.
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Jw mehr aff moodh, jw stillare Blodh.
i. e. Jw kiäckare man, jw mindre aff Ord.
[⋯]
kiäckare → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#4 Jw högre du äst, jw mehr ödmiuka digh.
i. e. Som man sade: Jw högre Blod, jw spaakare moodh.
[⋯]
äst (pres. ind. sg. 2:a pers.): är → SAOB VARA
— 410 —
#1 Jungfrwkiött mognar snart.
i. e. Vnga Qwinnes personer blij snart mannbahre. Dhe wäxa hastigt moot Man.
mannbahre → SAOB MAN ⇒ MANBAR, könsmogen, giftasvuxen
#2 Jungfrwr och Glaas stå offta i fahra.
i. e. Medh dheres fall är snart åth.
är snart åth: händer snart/lätt
dheres fall är snart åth ≈ deras fall händer snart/lätt, det händer snart/lätt att de faller
Jfr. 746 #1: i. e. Dhet är snart åth, at man försnappar sigh medh ett ordh.
Jfr. 362 #4: i. e. Dhet kan snart komma, at man försnappar sigh medh ett Ord.
#3 Jämmer och nödh, är hwardags brödh.
i. e. Här i Werlden haar man intet annat at wänta, än älende och wedermöda.
[⋯]
älende → SAOB ELÄNDE
⇑
K
— 410 —
#4 Kaka söker maaka.
i. e. Lijkt söker lijkt.
Concolores aves facilime [facillime] congregantur. Lijka foglar flyga giärna ihoop.
(”Fåglar av samma färg samlas gärna.”)
— 411 —
#1 Kaka finner fulle maaka.
i. e. Aldrig är någon så ond, han finner jw sin lijke.
[⋯]
fulle (adv.): väl → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #585:
Kakun finner wäll sinn maka.
kakun (1604) / kakan (1636); kakun → SAOB KAKA; kaku, nom. 1604 (: Kakun)
Låle (1300-talet) #22: En fijnner kaghe sijne maghe
Ad commensales se confert torta sodales
YFSv (ca. 1450) #20: æ findhir kaka sin maka
ad commensales se confert torta sodales
#2 Kalffskinn komma så wäl på wäggien som Oxehwdar.
i. e. Som man wille säya: Döden seer intet effter åhren.
En vngh kan så snart döö som en gammal.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #586 :
Kalfskin hengia så monge på weggene som nöth hudar.
Låle (1300-talet) #769: Saa manghe sæliæs faar skindh som lam skindh
Pellis anguine venales sunt vt ouine
YFSv (ca. 1450) #709: swa findhir man lamskin faal som faarskin
pelles agnine venales sunt vt ouine
Läs i Låle-texten 769 agnine och »Saa manghe sæliæs lam skindh som faar skindh»
(Kock [1892], s. 310).
#3 Kall, haar bådhe födha och fall.
i. e. Effter som ämbetet blijr illa eller wäl handteradt,
så föllier och dher medh Lycka och Olycka.
Dheraff säger man och:
Quilibet faber propriæ fortunæ. (”Var och en sin egen lyckas smed.”)
Hwar smijder sielff sin egen Lycka.
#4 Kalla intet på dhen Onda, han kommer fulle obedin.
i. e. Som man elliest wille säya:
Reetas intet wedh paddan, hon biuder sig fulle sielff til.
Item: Släpp intet Lwsen i Skinfällen, hon leetar sigh fulle sielff dijt.
[⋯]
fulle (adv.): sannerligen → SAOB FULLER
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
— 412 —
#1 Kan tu intet springa öfwer, så kryp vnder.
i. e. Man måste skicka sigh i tijden: Taga lägenheten som hon faller.
Och heeter: Tempera te tempori. (”Anpassa dig till tiden!”)
Wedh sådan meeningh plägar man och säya: Är winden knapp, så lägg på lowen.
[⋯]
tu → SAOB DU
springa: hoppa → SAOB SPRINGA 1)
lägg på lowen: troligtvis tryckfel för ligg på lowen
lowen → SAOB LOV 2) sjöt. förhållande(t) att lova / kryssa/ hålla upp mot vinden
… så ligg på Lowen: … se till att du får ett fördelaktigt läge/gynnsam vind!
⇒ Swenske ordsedher (1604) #589:
Kan tu icke öffuer komma så kryp vnder.
Låle (1300-talet) #281: Kan tw eij offwer komme thaa kryb vndher
Edita sit nequeas per loca subtus eas
YFSv (ca. 1450) #244: kan thu ey koma owan in thu gak nidhan in
Edita si neuqas per loca subtus eas
#2 Kappan giör intet Muncken.
i. e. Kläderna giöra intet mannen.
Habitus non facit Monachum. (”Dräkten gör inte munken.”)
Man kan och fulle kläda på en gårdszstöör.
Dheraff sägz och: Dhet äre icke alla godha Präster, som draga sijda Kappor.
Item: Man skodar intet Hunden effter håret.
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
sijda → SAOB SID, om plagg avsett för hela kroppen (t. ex. klänning / kappa)
#3 Kasta intet bortt dhet oreena Wattnet,
förr än du haar dhet reena.
i. e. Som man wille säya: Pröfwa först dhe nyia wännerna,
förr än du förlåter dhe gambla. Ty nyia wänner, är som nytt Wijn.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
förlåter → SAOB FÖRLÅTA, övergiva någon, lämna någon åt sitt öde
⇒ Swenske ordsedher (1604) #939:
Slå icke vth thet skittna watnet, för än tu får thet rena.
Låle (1300-talet) #1089: Slaa eij vdh thet vreenæ watn før æn thw faar thet rene
Turbida seruetur aqua donec vitria detur
YFSv (ca. 1450) #991: sla ey wt thet wrena watn før æn thu hawir thet rena
Turbida seruetur aqua donec vitrea detur
#4 Kasta intet Pärlor för Swijn.
i. e. See wäl til hwem du gieer dina gåfwor:
Om och dhen är gåfwan wärdh.
[⋯]
Man måste intet gifwa Hunden aff Helgedomen.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1063:
Thet är icke rådeligit kasta perlor för suin.
suin → SAOB SVIN
»… idhra perlor skolen j icke kasta för swijn.»
(Matteus 7:6 @ Gustav Vasas bibel 1541)
Låle (1300-talet) #453: Man scal eij kasthe dyrebar stheen fore swijn
Haud debet tribui splendida gemma sui
Låle (1300-talet) #657: Thet dwær eij at kasthe dyrbar steen fore swijn
Nil suis ad rostrum gemma iuuat esse vel ostrum
Låle (1300-talet) #843: Man scal eij kasthe dyrbar stheen fore swijn
porco prona iaci non debet gemma rapaci
YFSv (ca. 1450) #581: ey dughir kasta dyra stena for swin
nil suis ad rostrum gemmam juuat esse vel ostrum
— 413 —
#1 Kasta intet småsteenar åth wår HErre,
han kastar stoora igen.
i. e. Som man elliest plägar säya:
Skiämpta intet medh Helgonen, dhe giöra hiärtekn.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #479: Hwo som kasther bwløxæ ath wor herre
han wendher hannum skafftheth i geen
Iactantem praue referit deus obice claue
YFSv (ca. 1450) #416: hwa som kastar bwlyxe at varom herra
han kastar nydhio i geen
Iactantem praue refert deus obice claue
Läs referit i den YFSv-texten 416 i st. f. refert (se Kock [1892], s. 203).
#2 Kasta Bäär i Biörnerumpan.
i. e. När man wil bära fram något som intet förslår til dhet man förehafwer;
Så är dhet lijka som man wille kasta fram ett lijtet Bäär til at mätta en Biörn medh.
[⋯]
Dheraff sägher man och:
Leo non curat muscas. Leyonet achtar inga Flugor.
#3 Kasta vth Kroken, dhet nappar jw någorstädz.
i. e. Trägen winner. Man måste försökia Lyckan på allehanda sätt.
[⋯]
någorstädz (adv.) (arkais. adv.; fsv. nokors stads): någonstans → SAOB NÅGONSTÄDES
⇒ Swenske ordsedher (1604) #590:
Kast vth kroken grijpe om thet will.
Låle (1300-talet) #198: Kasth paa krogh oc holth om tw kanth
Casus vbique valet semper tibi pendeat hamus
Låle (1300-talet) #450: Kasthe paa kroogh oc holt om thw kanth thij offthe ær løkæ nær
Hamo vicina sors sepe subest inopina
YFSv (ca. 1450) #108: kasta a krook ok halt vm thu githir
Casus vbique valet semper tibi pendeat hamus
YFSv (ca. 1450) #393: kasta aa krook ok halt vm thu gitir
Hamum vicina sors sepe subest inopina
— 414 —
#1 Kasta intet bortt dhet gambla Ämbaret,
förr än du weest om dhet nyia håller Watn.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
weest (pres. ind. sg. 2:a pers.): vet → SAOB VETA
#2 Kasta intet bortt dhe gambla Skoona, förr än du får dhe nyia.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Kasta yxen i siöön, och löpa landwägen.
i. e. Öfwergifwa ett wärck aff desperation.
När man intet kan meer vthrätta, och nöden är för handen,
brukar man dhetta för Ordspråk: Jagh kastar yxen i siöön.
[⋯]
kasta […] och löpa […] → SAOB LÖPA: uttrycket kasta och löpa, för att beteckna att man ger något på båten
yxen: yxan → SAOB YXA | YX / YXE
wärck: aktivitet → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete; aktivitet
desperation → SAOB DESPERATION, förtvivlan, misströstan, hopplöshet
#4 Kasta och löpa är twiflad wärck.
i. e. När ingen wijdare hiälp är för handen,
och man släpper en ting handlöst; Dhet kallas släppa och löpa.
Taget til äfwentyrs aff Krijgsz wäsendet; Dher man seer sigh wara öfwermannad,
kastar man offta wapnen, och Salverar sigh medh flychten.
[⋯]
kasta och löpa → SAOB LÖPA: uttrycket kasta och löpa, för att beteckna att man ger något på båten
twiflad: förtvivlad → SAOB TVIVLA b) (†) närmande sig / övergående i betydelse: misströsta, förtvivla
wärck: handling → SAOB VERK 1) handling, gärning, åtgärd
Salverar sigh → SAOB SALVERA refl., rädda sig / sitt liv; sätta sig i säkerhet
#5 Katt bråår på kiöön, och Trollet på sin Moor.
i. e. Som man elliest sägher: Äpplet faller intet långt frå Träät.
[⋯]
Ond Ägg, elacka Vngar. Ond rooth elack frucht.
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
frå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd): trädet → SAOB TRÄD
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
frå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd): trädet → SAOB TRÄD
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
ond ägg, elacka vngar: dåligt ägg, dåliga ungar → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
ond rooth elack frucht: dålig rot, dålig frukt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 415 —
#1 Katten hade giärna Fisk: men wil intet wääta footen.
i. e. Dhen laate hadhe giärna maaten, men ijdz intet sökian.
[⋯]
ijdz (dep. pres. ind. sg.): ids → SAOB IDAS (ijdas) 1) (kunna) förmå sig till (att göra något som man finner mödosamt / besvärligt), icke vara för lat och dyl. (att göra något)
sökian (kontr.) = sökia’n: sökia dhen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #593:
Kattan äther gerne fisk men hon wil icke wäta fötterne sin.
Låle (1300-talet) #784: Katthen wil wæl haffue fisken men han wil eij vædhæ kloen
pisci cattus hiat non wlt quod pes madefiat
YFSv (ca. 1450) #724: kath wil hawa fisk ok wil ey wæta klona
pisci catus hiat nec wlt quod pes madefiat
#2 Kattens leek är Musens dödh.
i. e. Dhen mächtighe spelar offta så länge medh dhen fattigha,
at han omsijder måste sättia håret til.
[⋯]
sättia håret til → SAOB SÄTTA: sätta håret till, mista håret, ”släppa skinnet till”,
lida skada
#3 Katten är aldrigh så slääth, han haar jw skarpa kloor.
i. e. Slääter i ögon, och falsker i hiärtat.
Och blij sådhana kallade: Ögnewänner.
[⋯]
#4 Katten weet fulle hwem han sleeker.
i. e. Han håller sigh giärna til dhen som maaten gieer.
Item: Grijsen går giärna dijt något wankar.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
sleeker → SAOB SLEKA, slicka
wankar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
⇒ Swenske ordsedher (1604) #595:
Kattan wett wäll huars skegh hon skall slekia.
wett (pres. ind. sg. 3:e pers.): vet → SAOB VETA
skegh (1604) troligtvis felryck för skedh (1636); ordformen skegh saknas i SAOB SKÄGG ⇒ Ordformer
slekia → SAOB SLEKA, slicka
— 416 —
#1 Kiöp i tijdh så haar du i nöden.
i. e. Dhen som något skaffar i förrådh, så haar han när dhet tränger.
[⋯]
#2 Kiöpa Waggan, förr än Barnet är födt.
i. e. Owurpne Ägg äre owisze Vngar.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
owurpne (sg. owurpen): ovärpta
owisze → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#3 Kiänner hwar sigh, sade Meshatten föll emoot ijsen.
i. e. Hwar kiänner bäst sielff, hwar Skoon trycker.
meshatten → SAOB MES– | –HATT, kärrmes
⇒ Swenske ordsedher (1604) #489:
Huar man kenner sig sade meesshatten ner han full wid ijsen.
#4 Klaga för Hunden, at Byckian beet.
i. e. När man klagar hoos dhen ena Paddan, at dhen andra haar giordt orätt,
så blijr man lijka mycket hörd och hulpen.
[⋯]
byckian → SAOB BYCKA, hynda, tik
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
#5 Klaganden bör bewijsa.
i. e. Dhen något wijter, måste medh skiäl tilbinda.
[⋯]
wijter → SAOB VITA, tillvita, förebrå
tilbinda → SAOB TILL– | –BINDA 1) överbevisa om, förklara skyldig till
— 417 —
#1 Klappa paddan, så snappar hon digh igen.
i. e. Stryker man Kattan, så klöser hon igen.
Gieer man en tiähnare sielffzwåld, så klijwer han snart på Hufwud.
[⋯]
Sådant folck måste fördhenskul altijdh hållas gråå och blåå*,
om dhe skole giöra gott.
Ty elliest går som man säger:
När Tomptegubben får ny Kiortil, så sichtar han intet mehr.
sielffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD, självbestämmanderätt
* Gråå och blåå ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 60:
»(Fattig och hårt hållen uträttar bonden det bästa arbetet.) Grå – vadmalens färg – symboliserar armodet, blå märkena efter herremannens eller gårdsfogdens hugg och slag.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #154:
Clappe bonden, så snappar han tigh igen.
clappe: klappa! Ordformen saknas som variant i SAOB KLAPPA ⇒ Ordformer
snappar → SAOB SNAPPA 3) om djur (eller person): med tänderna nafsa / hugga / bita (någon / något i avsikt att sarga och dyl.)
Låle (1300-talet) #1132: Klappæ bondhen thaa napper han teg Et econtra
Vngentem pungit pungentem rusticus vngit
YFSv (ca. 1450) #1090: klappar thu bondan tha nappar han thik
slaar thu honum tha smør han thik
vngentem pungit pungentem rusticus vngit
#2 Kloo för Biörnskinn.
i. e. Som man wille säya: Han haar skinn på näsan.
Onder at wedfåås. Han rijfwer ifrån sigh.
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wedfåås → SAOB VID ⇒ VIDFÅS, komma i beröring med
⇒ Swenske ordsedher (1604) #599:
Klo för biörn skijn.
#3 Klookt Barn som kiänner sin Faar.
i. e. Owisz wetskap.
[⋯]
Cave ne patrem ferias.
(”Se upp att du inte [med den sten du kastar] träffar din [okände] fader!”)
Dher medh förståendes Faderens owiszheet.
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
dher medh förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#4 Klookt rådh slår offta feelt.
i. e. Dhet man förmeener wijszligest hafwa betänckt,
och nogast öfwerlagt, går snarast tilbaakar.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
wijszligest (superl. till vislig / visligen): mycket förståndigt → SAOB VISLIGEN, på ett vist / förståndigt / förnuftigt / klokt sätt
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
tilbaakar → SAOB TILLBAKA
— 418 —
#1 Klookt rådh bör intet förachtas.
i. e. Som man sadhe: Försmå intet hwadh en klook man styrcker och råder.
Ty ett gott rådh är i nödenne bättre än en skatt aff Guld; haar Syrach* sagt:
Dheraff säger man och billigt: Vox amici vox Dei est. (”En väns röst är Guds röst.”)
i nödenne (arkais. dat. sg. f. best. efter prep. i): i nöden → SAOB NÖD
*Jesu Syrachs Book, 41:14:
”Gull och silffuer hålla en man vppe, men mykit meer itt gott rådh.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 41:12]
#2 Klooker i otijdh.
i. e. Han är wijs när intet behöfwes. Nocte lucidus, interdiu inutilis.
(”Ljus om natten, onyttig om dagen.”)
#3 Klookt Hufwudh gieer wijst rådh.
i. e. Som Hufwudet är, så är och förståndet.
[⋯]
#4 Klookt Barn lefwer intet längie.
i. e. Som man wille säya: Omogen frucht waarar intet längie.
[⋯]
#5 Klookheet sätter mannen på säthet.
i. e. Wijszdom vphöyer sin älskare.
[⋯]
#6 Klookheet haar ögon i nacken.
i. e. Hon seer bådhe före och effter sigh.
En wijs man måste wara circumspect.
[⋯]
circumspect → SAOB CIRKUMSPEKT, kringsynt; omtänksam; betänksam, försiktig
— 419 —
#1 Klåå intet alt som klijar.
i. e. Som man elliest sägher: Swed intet alt som ludit är.
Man får intet wara alt för grannräknande;
eller skiäffta hwart Ord wänner emillan.
Ty man säger: Allt för nooga minskar wänskapen.
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
skiäffta → SAOB SKÄFTA, föra till sin spets
emillan → SAOB EMELLAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #153:
Clåå icke altidh thet som klyiar.
clåå: klå! klia! Ordformen saknas som variant i SAOB KLÅ ⇒ Ordformer
klyiar: kliar → SAOB KLIA
Låle (1300-talet) #691: Man scal eij klaa ther som man eij kleer
nullus membra fricet vbi pruritus nichili stet
Låle (1300-talet) #966: Man scal eij klaa segh som man eij kløør
Se quis non scalpet vbi non pruricio palpet
YFSv (ca. 1450) #625: man skal ey klaa ther som ey kleyar
nullus membra fricet vbi pruritus nichilli sit
YFSv (ca. 1450) #975: hwar skal thær kla som ey kleiar
Se quis non scalpet vbi non pruricio palpet
#2 Kläder heedra mannen.
i. e. Hwar är så hädder som han är klädder.
[⋯]
Älliest pläghar man och säya:
Penningen biuder tala, Kläder biuda framgå.
[⋯]
hädder (perf. part.): hädad; förlöjligad → SAOB HÄDA, göra till föremål för hån / skymf / smädelse; förlöjliga
#3 Kläder och gång wijsa narren vth.
i. e. Aff Kläder, gång och åthhäfwor pröfwas mannens sinne.
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
— 420 —
#1 Knapt i Kiöket, giör maagra bethar.
i. e. Armodh lährer spara. Lijtet förrådh lährer niugga.
knapt: knappt → SAOB KNAPP
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
niugga → SAOB NJUGGA, vara sparsam / snål; gnida
#2 Kommer dagh, så kommer rådh.
i. e. Man sörier intet för dhen dagh man aldrigh sågh.
[⋯]
rådh → SAOB RÅD 6) (†) möjlighet (att göra något visst, till något visst); tillfälle / lägenhet / tid / förmåga (att göra något); situation / yttre omständigheter som medge(r) att något är möjligt att göra
⇒ Swenske ordsedher (1604) #613:
Kommer dagh så kommer rådh.
#3 Komma effter, som Koo i skitit grääs.
i. e. Dhen effter kommer, han effter faar.
[⋯]
Dhen seent kommer, får elackt säthe.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#4 Komma medh Miölcken, sedhan Föhlet är dödt.
i. e. Dröya medh hiälpen til dhes skadan är skedd.
Och då pläghar man säya: Mädan gräset groor, så döör Märren.
[⋯]
Som man wille säya: Slå watn på Askan, sedan Hwset är vpbrändt.
— 421 —
#1 Kommer skiökan i Hiärtat, så kommer hon snart i pungen.
i. e. Blijr hon först älskad, så får hon fulle hwadh hon äskar.
Och heeter då effter gambla Ordspråket:
Aff Elden blijr man bränder, och aff skiökan skämder.
[⋯]
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
äskar: begär → SAOB ÄSKA, v., begära / kräva / (bestämt) anhålla / anmoda om / göra anspråk på (något); särskilt i förbindelse med bestämning inledd av prep. av, med styrt led angivande den av vilken något begärs osv. […]
#2 Konsten haar en gyllende bottn.
i. e. Hon haar något at lijta på när dhet tränger.
Hon fiskiar intet fåfängt.
[⋯]
#3 Konsten är intet tung at bähra.
i. e. Som man sadhe: Wäl är dhen som något gott haar lährt.
[⋯]
#4 Konsten slår offta feelt.
i. e. Ingen är så wijs, at han icke stundom feelar.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#5 Konsten bättrar naturens feel.
i. e. Dygd skyler waanskapnad.
[⋯]
— 422 —
#1 Konst är mehr än ägor.
i. e. Dhen något gott haar lärdt, han är rijker nogh.
[⋯]
Guld förgår, konst består.
ägor: ägodelar → SAOB ÄGA, sbst., r. / f.; best. an; pl. -or, 2) konkret: egendom / ägodel, i synnerhet i pl.
#2 Konst går offta om Brödh.
i. e. Hon blijr offta förachtad.
[⋯]
#3 Konsten finner fulle födhan.
i. e. Ut superius. (⇑ 422 #2)
Hon haar en gyllende bottn.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#4 Konsten wäxer intet på Trää.
i. e. Hon är intet så lätt at få. Dher wil mödha och arbete til.
Hon tags intet medh Haaregarn.
[⋯]
haaregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
— 423 —
#1 Konst winner macht.
i. e. Klookheet öfwergår starckheet.
Vincit sapientia robur. (”Vishet vinner över styrka.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #601:
Konsten gåår åfta för machten.
Låle (1300-talet) #57: Mackthen gaar offthe foræ konsthen
artem cassando precedit vis aliquando
Låle (1300-talet) #799: Konsthen gaar offthe fore mackthen
Publica vox fatur vis turgens arte domatur
YFSv (ca. 1450) #56: opta gaar makten offuir konstena
artem cassando precedit vis aliquando
YFSv (ca. 1450) #741: makten gaar opta for konstena
publica vox fatur vix turgens arte domatur
#2 Konsten är en godh thärepenning.
i. e. Ut superius. (⇑ 422 #2)
Hon haar en gyllende bottn.
[⋯]
thärepenning → SAOB TÄRE– | –PENG, om mindre penningsumma som ett skrå skänkte
vandrande gesäll om man inte kunde bereda honom arbete; om pengar för resa /
för uppehälle under resa / vistelse på annan ort än bostadsorten
#3 Konsten låter intet döllia sigh.
i. e. Hon brister giärna vth dher hon är inne.
[⋯]
#4 Konsten beedz intet Brödh.
i. e. Hon kostar intet at hålla på ströö:
Man gieer henne hwarken foder eller måål.
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
måål → SAOB MÅL, ett mål mat, måltid
#5 Konsten är wijdh, och haar lijten tijdh.
i. e. Lijffztijdhen räcker intet til at lähra alla Konster. Ars longa, vita brevis.
[⋯]
— 424 —
#1 Konst och Lähra, gieer Bröd och Ähra.
i. e. Dhen något gott haar lärdt, han blijr heedrad och affhållen.
[⋯]
#2 Konsten haar ingen större fiende,
än dhen som intet gott haar lährdt.
i. e. Ars non habet osorem nisi ignorantem.
(”Konsten har ingen hatare förutom den okunnige.”)
[⋯]
#3 Konsten blijr snarare lastad än lärd.
i. e. Lättare förachtad, än efftertrachtad.
[⋯]
lastad → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
#4 Konst behöfwer Lycka, och Lyckan konst.
i. e. Dhe måste räckia hwar andra handen.
Ty Lyckan behöfwer konst til sitt egit erhållande.
[⋯]
#5 Konsten fiskiar intet fåfängt.
i. e. Hon winner fulle födhan.
Dhen något gott haar lärdt, han får fulle Brödh.
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
#6 Kongzord äre dunnerslagh.
i. e. Dhe haa skräck medh sigh.
Dherföre haar och en wijs man sagt: Nihil interest inter minas regum et iram leonis.
(”Det finns ingen skillnad mellan konungars hot och lejonets vrede.”)
Item aff Salomon*: Konungens wrede är Dödsens budskap.
dunnerslagh → SAOB DUNDER– | –SLAG, åskslag, blixt och dunder
*Salomos Wijsheet, 16:14:
”Konungens wredhe är dödzens bodhskap, och en wijs man försonar honom.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 16:14]
försonar → SAOB FÖRSONA 7), blidka
— 425 —
#1 Kongzord haa Laag i hand.
i. e. Konungens befalningar haa laga krafft.
i. e. Man får intet säya dher emoot. Dhe måste intet critiseras.
[⋯]
måste intet: får inte
#2 Kongens heeder äre rijka vndersåter.
i. e. Som man wille säya: Aff dhen fattigha är ljtet at hämpta.
Ty dhet är ondt at ryskia den skallotta.
Dherom sägher man och i Sw. Rijmen:
Rijka städer och ymnigt Landh,
Fäster Kongen Swärd i handh.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #603:
Konungz äre, äre rijke vndersåther.
äre: ära, stolthet → SAOB ÄRA 4) om företeelse / omständighet som upplevs som hedrande / ärofylld / som utgör en källa till ära / stolthet […]
#3 Koon molckar intet deste meer, at skällan är stoor.
i. e. Som man wedh lijka meening wille säya:
Prästen mässar intet deste mehr, at Kyrkian är högh.
Och förstås här medh, när lijtet blijr gifwet vthi ett stoort käril.
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
deste → SAOB DESTO
skällan → SAOB SKÄLLA, klocka som hänges under halsen på husdjur (för att man skall kunna höra var det befinner sig)
#4 Koon torff en gång sin rumpa wedh.
i. e. Såsom Koon i heeta tijden wäl behöfwer sina rumpa,
til at affwäria Brömsar och Flugor; Så haar och en trångstadd Menniskia hiälp
och vndsättning behooff i nödenne. Och är en förwijtelse emoot otacksamt folck,
som intet kunna skönia dheres trång, och hwad hiälp dhem wederfahrs.
Man pläghar fördhenskul dherwedh säya:
Han tränger lijtet, som intet tränger meer än en gångh.
torff … wedh (pres. ind. sg.): behöver → SAOB TORVA | VID: ha behov av något
i nödenne (arkais. dat. sg. f. best. efter prep. i): i nöden → SAOB NÖD
skönia → SAOB SKÖNJA 6) (†) komma till en ungefärlig uppfattning av / uppskattningsvis bedöma (något)
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
☞ Holm Ordspråk, s. 180: »En vacker dag behöver man det som man har föraktat.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #222:
Enn kommer then dagh ath kooen tarffar sin rompa widher.
tarffar … widher → SAOB TORVA | VID: ha behov av något
rompa: svans → SAOB RUMPA 1) svans (på djur)
widher = widh → SAOB VID
Låle (1300-talet) #130: En kommer then dagh koon thør sijn hale wedh
Cauda bos iterum quod eget redit illa dierum
YFSv (ca. 1450) #112: æn kombir thæn daghir koon thorff sin stiærth vidhir Cauda bos iterum quod egit redit illa dierum
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1234:
Then tijden komber at koon tarffuer sin rumpa widh.
— 426 —
#1 Koppar mynt, Koppar siälemäsza.
i. e. Arbetet effter löhnen.
Pro cupreis cupreas nummis lege clerice missas.
(”För kopparmynt läs kopparmässor, bäste präst!” ≈ ”Läs enkla mässor för småpengar, bäste präst!”)
(Utförligare mässor kostade mer.)
Tyskarna säya och: Kupfferne geldt, Kupfferne selemes.
Item: Wie die wahr, so das geldt. (”Some varan, så pengarna.” ≈ ”Som varan är, så [mycket] kostar den.”)
die wahr = die Ware: varan
[⋯]
#2 Korgen ökar sorgen.
i. e. När en frijare får ney, giör dhet honom sorgse och förbittrad.
Bland Studenter pläghar man (när någon anhåller hoos en Pijga,
och får repuls) låta honom til action, vthi Stamböckerna mååla en Jungfrw,
som håller en bottnlös Korg dher en Mansperson genomfaller.
[⋯]
sorgse (adj., oböjl.) → SAOB SORGSEN
repuls → SAOB REPULS, avvisande / nekande svar, avslag
stamböckerna → SAOB STAM– | –BOK, minnesbok
#3 Korpen blijr intet deste hwijtare fast han offta twättas.
i. e. Fåfängt arbete.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #608:
Korpen är aldrigh thes huitare at han sig ofta tuettar.
Låle (1300-talet) #563: Kraaghen ær eij diss hwidere at hwn tijt twor seg
lota licet cornix tamen eminet albidior vix
YFSv (ca. 1450) #490: krakan ær ey thy hwitare at hon opta badhar
lota licet cornix tamen ominet albidior uix
#4 Korset måste bäras aff vungdomen.
i. e. Man måste i tijdh wänia sigh wedh beswär och mootgång,
at man deste bättre kan dragat.
deste → SAOB DESTO
dragat (kontr.) = draga’t: draga dhet
draga → SAOB DRAGA, tåla, hålla till godo med, fördraga
#5 Kortt och Thärning, är owisz bärgning.
i. e. Speel och dobbel, är en owis födekrok.
owisz / owis → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
bärgning → SAOB BÄRGNING 7) (†), sätt att vinna sitt uppehälle / sin utkomst, näringsfång; stundom: arbete för uppehälle / utkomst
Jfr.:
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1089:
Tärningh är ond bärningh.
bärningh → SAOB BÄRGNING
Låle (1300-talet) #1068: Tærningh ær onth wærningh
Tasseris est fenus mercis inane genus
YFSv (ca. 1450) #1010: Tærningh ær ond wærningh
Tesseris est fenus mercis inane genus
— 427 —
#1 Kostar på beenen at rijda trähäst.
i. e. Som man wille säya: Dyra godha dagar, som haa träldom medh sigh.
[⋯]
trähäst → SAOB TRÄHÄST, käpphäst; dvs. att ägna sig åt sin favoritsysselsättning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1038:
Thet kostar på benen at rijdha staff.
☞ Wahlund Osed och ordsed, Sthlm 1990, s. 89: »Trähästen ingick i tidens arsenal av tortyrredskap och bestod av en vasskantad trärygg, på vilken delinkventen sattes grensle, inte sällan – i och för ökad effekt – med tyngder fastbunda vid fötterna.»
Låle (1300-talet) #173: Thet kosther been at rijdhe paa staff
Cui rudis est sonipes lassus erit sibi pes
Låle (1300-talet) #545: Thet kosther been ath rijdhe paa staff
lasso pedes illo quod equester pergo bacillo
YFSv (ca. 1450) #159: thet kostar been at ridha aa staaff
Cui rudis est sonipes lassus erit sibi pes
YFSv (ca. 1450) #472: thet kostar ok been at ridha aa staff
lasso pedes illo quod equester pergo bacillo
#2 Koxa förr än du flyger.
i. e. Tag rådh för giärning.
[⋯]
koxa → SAOB KOXA, se sig uppmärksamt omkring
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#3 Krammat jwder molckar bäst.
i. e. Som man sade: Tresker giör intet otwungen. Lijka som geeten och fåhret,
när spänarna blij krammade, så giee dhe mehra miölck.
krammat → SAOB KRAMA
jwder → SAOB JUVER
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
#4 Kraffz gieer och födha.
i. e. Smulor äre och Brödh.
Man säger fördhenskul aff ett annat Ordspråk:
Hönan lefwer så wäl aff sitt kraffz, som Leyonet aff sitt rooff.
#5 Krijget är liufft för dhen som aldrigh smaakat.
i. e. Mången talat diärfft om fahran, när han är fiärran.
[⋯]
smaakat (kontr.) = smaaka’t: smaakat dhet
— 428 —
#1 Krijg föres för freden skul.
i. e. All Krijgzrusting bör skee til dhen ände, at en säker fred må erhållas.
[⋯]
krijgzrusting → SAOB KRIGS– | –RUSTNING
#2 Krijgh är snarare böriadt än ändat.
i. e. Som man wille säya: Dhet är intet så lätt at begynna ett Krijg,
effter vthgången är owisz.
[⋯]
snarare → SAOB SNARARE, lättare
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#3 Krijgh är ingen Barnaleek.
i. e. Man spelar dher intet om Äpple och Pärun;
Dher wancka blodiga skiortor.
pärun → SAOB PÄRON
wancka → SAOB VANKA, förekomma, finnas
#4 Krijgzlyckan hwälfwer snart.
i. e. Hon är obeständigh. Dhen ena haar segeren i dagh, och ligger i morgon vnder;
Och skiffter åther dhet samma om.
[⋯]
hwälfwer → SAOB VÄLVA, vända om
— 429 —
#1 Krijgh kastar Laag vnder bänck.
i. e. Dhet giör mycken oreeda.
Ty då går slag för Laag, och wåld för rätt.
[⋯]
vnder bänck → SAOB BÄNK: under bänk[en], för att utmärka döljande / hemlighållande / åsidosättande / försummande och dyl.
#2 Krijgh är ett gyllende nääth.
i. e. Ett skadeligit fisketyg.
Dhen dher medh fiskiar han winner såsom dhen
dher meethar medh Gullkrook.
Och heeter: Aureo hamo piscari.* (”Att fiska med en gyllene krok.”)
i. e. Medh största skadha.
[⋯]
*Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Aureo hamo piscari
#3 Krijgh vthan medel, är Kropp vthan seenor.
i. e. Dhen som wil föra Krijg medh thomma händer,
han blijr snart öfwerwunnen.
Dheraff kallas och krijgztarfwen Nervus belli.
[⋯]
krijgztarfwen → SAOB KRIGS– | –TARV, pl.: krigsförnödenheter
Nervus belli: krigets styrka / kraft / energi
#4 Krijgsbördan faller ojämpnt.
i. e. Hon drabbar offta både wän och owän.
Ty dher Sedes belli är i Landet,
giörs föga åthskilnadt emillan wänner och fiender.
Dher är plågan indifferent. Och går då som man plägar säya:
Geeten gnager dher hon är bunden.
Sedes belli: platsen för kriget, krigsskådeplatsen
emillan → SAOB EMELLAN
— 430 —
#1 Krijgh haar owis vthgång.
i. e. Ut super: När Swärd drages vth. etc. [står segeren i Gudz handh.] (⇓ 585 #2)
[⋯]
owis → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
Ut super troligtvis tryckfel för Ut infer
#2 Krijgh haar en lång rumpa.
i. e. Dhet slääpar mycket ondt effter sigh.
[⋯]
#3 Krijgh föder krijgh.
i. e. Dhet ena Krijget wäxer aff dhet andra.
i. e. Dhet gieer tilfälle til ett annat.
[⋯]
#4 Krijgh tuchtar Folck och Landh.
i. e. Genom Krijg vthränses mycket ondt.
[⋯]
#5 Krijgare blijr bekrijgad.
i. e. Dhen giärna förer Krijgh, han får och mootståndare.
Man sägher fördhenskul: Dhen giärna slås, får något at plåstra.
Item: Arga Hundar få rijfwet skinn.
[⋯]
— 431 —
#1 Krijg haar skiön blomster, men elack frucht.
i. e. Dhet seeer fulle prächtigt vth til anseende;
Men haar en ond efftersläng.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#2 Krijgzman är intet siälekiär.
i. e. Han är intet samwetzgranner.
Han låter intet bränna sig för någon Religion.
[⋯]
siälekiär → SAOB SJÄL- (1 e) | -KÄR (†) mån om sin själs välfärd / om att handla rätt i moraliskt avseende; nogräknad; rättrådig och dyl.
#3 Krokot Trää bär och godh frucht.
i. e. Som man sade: Skoda intet Hunden effter hååret.
Man får intet dömma effter vthwärtes anseende.
krokot → SAOB KROKIG
trää → SAOB TRÄD
#4 Krokot wedh gieer och godh kohl.
Idem: (⇓ 432 #1)
— 432 —
#1 Krokot Järn kan hammaren rätta.
i. e. Som man sadhe: En seeger kiäpp på en tredskan rygg.
Item: Stafweren kommer Stodmärren til draga.
tredskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, threzker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
stodmärren / stodhästen → SAOB SNYFFEL, sbst.2, (†) hingst som hålles hos ston för att väcka deras brunst.
»En Hingst eller Bescheler är för Aflelsen, men en Stodhäst eller Snyffel är för at reta til lust och åtrå.» (Salander, 1758)
#2 Krokot blijr adrigh rääter.
i. e. Dhen eenwetne låter aldrigh säya sigh.
Vthan är som Ordspråket lydher:
Kiäringen wil haa sin trätetrådh fram. Dhet måste ändå wara klippt.
[⋯]
… låter aldrigh säya sigh → SAOB SÄGA, 14), särsk. (†) refl., i sådana uttryck som
(icke) låta säga sig, (icke) låta sig talas tillrätta, (icke) lyssna / ta reson
#3 Krukan går så länge til bruns, hon får en gång en knäck.
i. e. Man löper så länge medh, at man omsijdher trottnar,
och kastar stafwen til en annan.
[⋯]
trottnar → SAOB TRÖTTNAR
#4 Krwsadt Hufwudh, krwsadt sinne.
i. e. Vthaff observation wil meenas, at dhen som haar krwsadt Håår,
skal och hafwa ett sällsampt sinne.
[⋯]
krwsadt sinne (perf. part.): krusat; krwsadt sinne → SAOB KRUSA; om huvud / sinne: nyckfull; egensinnig
#5 Kråkan roosar sina vngar.
i. e. Hwar håller aff sitt, ehurudant dhet och är.
[⋯]
— 433 —
#1 Kyrkian är aldrigh så full, at icke Prästen haar sitt rum.
i. e. Ett skiämptzord, och är som man wille säya:
Ingen är så mätt, som icke kan ätha något på nytt.
Dheraff man och plägar säya: Twå måltijdher slåsz intet.
#2 Kyskheet är ähra wärdh.
i. e. Hon meriterar beröm.
[⋯]
meriterar → SAOB MERITERA, förtjäna (något)
— 434 —
#1 Kysz är kiärleeks bodh.
i. e. Et tekn til godh wänskap.
[⋯]
Elliest äre och falska Kyszar; Såsom Judae och Joabs.
Om sådana plägar man fördenskul säya:
Man kyszer offta dhen Hand, man giärna såge wara aff.
bodh → SAOB BUD
giärna såge (impf. konj. sg.): gärna hade sett → SAOB SE
#2 Kärleken är blind.
i. e. Han giör älskogzwänner blinda.
[⋯]
— 435 —
#1 Kärleken faller så snart på Kooträcken, som på Lillieblaad.
i. e. Han faller ojämpndt, som åskeregnet, och råkar stundom på bara skarnet.
Man sägher dherföre vthi gambla Versen:
Quisquis amat ranam, ranam putat esse Dianam.
(”Den som älskar paddan tror att paddan är Diana.”)
[⋯]
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; slödder, patrask; sköka, hora
#2 Kärleken haar altijdh sin plågha.
i. e. Dhen som är stadder i Kärleekz balcken, han är sällan vthan wedermöda.
[⋯]
stadder i kärleekz balcken → SAOB KÄRLEKS– | –BALK, uttrycket vara stadd i kärleksbalken,
hysa tankar på kärlek (och äktenskap), vara kär
#3 Kärleken böriar på sigh sielff.
i. e. Hwar är sigh sielfwan hullast.
Proximus quisque sibi. (”Var och en är sig själv närmast.”)
Item: Charitas incipit a seipsa. (”Kärlek börjar i sig själv.”)
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
#4 Kärleken går vthföre.
i. e. Ifrå Föräldrarna til Barnen: Men sällan tilbakar.
[⋯]
Der aff säger man och vthi ett annat Sw. Ordspråk:
En Faar kan föda vpp, och försöria många Barn;
Men mångh Barn kunna illa försöria en Faar.
[⋯]
vthföre (adv.) → SAOB UTFÖR, motsatt, åt motsatt håll
ifrå → SAOB FRÅN
tilbakar → SAOB TILLBAKA
— 436 —
#1 Kärleeken ilskas intet.
i. e. Han tilfogar ingom ondt. Han vndrager giärna; Han sticknar intet.
ilskas → SAOB ILSKEN ⇒ ILSKAS, bli / vara ond / uppbragt
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
sticknar → SAOB STICKNA, bli förtretad / förtörnad / stucken; bli vred / arg / ilsken
#2 Kärleken åldras intet.
i. e. Han räknar inga åhr. Han är sådan i dagh som i gåår.
[⋯]
#3 Kärleken hänger wedh taskan.
i. e. Han sällar sigh giärna dijt något wanckar.
[⋯]
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung, penningtillgångar
sällar sigh → SAOB SÄLLA, söka sig till
wanckar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
#4 Kärleken pröfwar både sött och swrt.
i. e. Han måste fulle taga til goda, både liufft och leedt.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
leedt (neutr. av adj. led): lett → SAOB LED, motbjudande, otäck, otrevlig; ond, elak, gemen
— 437 —
#1 Kärleken lijder ingen medhbroor.
i. e. Twå Frijare förlijkas intet giärna om en Brwdh.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tåla, fördraga
#2 Kärleken är trottlös.
i. e. Han achtar ingen möda. Honom faller ingen ting för swårt.
Nil amanti difficile. (”Ingenting är svårt för den som älskar.”)
[⋯]
trottlös → SAOB TRÖTT– | –LÖS, tröttnar aldrig, outtröttlig
#3 Kärleken wisznar intet.
i. e. Han grönskas altijdh, som wattnade Örter.
Han haar altijdh något som fuchtar och swalckar hans brohna.
[⋯]
grönskas (dep.): grönskar → SAOB GRÖNSKA | GRÖNSKAS
brohna → SAOB BRÅNAD, brinnande, brand, flammande; eld
#4 Kärleeken kan intet döllia sigh.
i. e. Han brister giärna vth, och giörs öfwer som färskt Ööl och Must.
Ty Ögat är giärna dher kiärt är, och handen dher såårt är.
[⋯]
döllia → SAOB DÖLJA
giörs öfwer → SAOB GÖRA– | –ÖVER, göra slut på / förbruka (något); göra av med, ödsla bort, förslösa
— 438 —
#1 Kärleeken är ostyrig.
i. e. Han achtar hwarken Betzel eller Thömm.
Han är som en munstyfwer Häst, som taar Betzlet med tänderna.
[⋯]
#2 Kärleeken stiäla intet tiufwar bortt.
i. e. Om han är alfwar, så låter han intet förföhra sigh.
[⋯]
#3 Kärleek är meer än skiöld och Spiwt.
i. e. Han wärier och förswarar sina wänner,
och achtar dher wedh ingen fahra.
[⋯]
spiwt → SAOB SPJUT
— 439 —
#1 Kärleek finns intet på Torget faal.
i. e. Han är intet så gemeen. Han finns intet i hwars mans krahm.
faal → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp och dyl.
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
krahm → SAOB KRAM, handelsvaror i bodar, marknadsstånd och dyl., handel
#2 Kärleeken finner fulle wägen.
i. e. Hans wägar äre ovthransakeliga.
Dheraff haar och Erasmus sagt: Nil amori invium. (”Ingenting kan stå i vägen för kärleken.”)
Salomon* kallar fördhenskul 4. ting vnderlige.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
*Salomos Wijsheet, 30:18-19:
”Try ting äro migh förunderlighen, och thet fierde weet iagh icke. Örnens wägh j wädhret, Ormens wägh på helleberghet, Skepens wägh mitt j haffuet, och ens manz wägh til een pigho.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 30:18-19]
#3 Kärleken skrymtar intet.
i. e. Han går rätta broon.
[⋯]
rätta broon: rätta / raka vägen → SAOB RÄTT 11), som användes / bör användas i allmänhet
#4 Kärt öga seer ingen brist.
i. e. Kärleken skyler all feel. Han är intet granräknande om en ringa fault.
Han sweeder intet alt som ludit är.
[⋯]
fault: fel, felsteg; förseelse
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
#5 Kärleek giör steenen week.
i. e. Han beweeker offta steenhårda Hiärtan til en och annan affect.
[⋯]
#6 Kärleeks siukan haar ingen booth.
i. e. Moot älskog hiälper ingen medicin.
[⋯]
#7 Kärleeken är Landzflychtigh.
i. e. Han är intet mehr til. Han är förkolnad.
[⋯]
— 440 —
#1 Kärleken är tanckefull.
i. e. Dhen som arbetar i Kiärleks balcken, han omgår altijdh medh swåra tanckar
och sorger, nw för dhet ena, nw för dhet andra, och mäst fåfängt.
Dhe gambla haa fördhenskul sunget och sagt: Älskog giör oroo.
[⋯]
Dheraff pläghar man och säya:
Han går i tanckar som en förlofwad Möö.
arbetar i kärleekz balcken → SAOB KÄRLEKS– | –BALK, uttrycket vara stadd i kärleksbalken, hysa tankar på
kärlek (och äktenskap), vara kär
sungit (supin.): sjungit → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 340: siunga (sunga), v. sjunga
Obs.: inf.-formen sunga saknas under ”Ordformer” i SAOB SJUNGA
#2 Kärleek tränger genom Pantzar och Skiöld.
i. e. Honom kan ingen stå emoot.
[⋯]
#3 Kärleek winns medh Kärleek.
i. e. Dhen som älskar, han blijr och älskad igen.
[⋯]
Ty elliest heeter dhet: Ondt tijta genom en Giärdzgård, dher ingen tijtar emoot.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 441 —
#1 Kärleek giör dårskap.
i. e. Han giör dhe wijsa galne.
[⋯]
Dheraff haa och de gambla sagt: Amantes sunt amentes.
(”De älskande är ifrån sina sinnen/förryckta.”)
[⋯]
#2 Kärleek vthan nytta, är en otijdig frucht.
i. e. När Kärleken intet haar något gagn medh sigh,
är han lijk en omogen frucht, som til intet kan nyttias.
[⋯]
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Kiärt wil haa kiärt.
i. e. Dhen som älskar han wil wara älskad igen.
[⋯]
#4 Käre Kättil smitta icke Grytan.
i. e. När dhen ena paddan wil förbrå dhen andra något feel,
och äre båda lijka goda, så säger man, at Kättilen smittar Grytan,
som både äre swarta. Deraff säger man och vthi en gammal Vers:
Ecce quam niger es, sic dixit cacabus ollae.
(”Se så svart du är! – sade kitteln till grytan.”)
padda → SAOB PADDA, odugling, klåpare, stympare; tölp, drummel, kräk
förbrå → SAOB FÖR– | –BRÅ, förebrå, förevita, tillvita
#5 Kärt Barn giör sorgen tung.
i. e. När ett Barn som är kiärt, råkar i någon Olycka,
så fördubblar dhet Föräldrarnas sorgh.
Dheraff pläghar man och säya: Tung Steen är ond at kasta långt bortt.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
(”Det är svårt att kasta en tung sten långt bort.”)
— 442 —
#1 Känna sigh sielff är en stoor konst.
i. e. Dhe gambla haa icke vthan orsak sagt:
Nosce teipsum, caelo delapsum. (”Känn dig själv, [du som är] från himmelen nedfallen!”)
[⋯]
Men intet känna sigh sielff, är en olijdeligh högfärd.
[⋯]
#2 Känd saak är nogh wittnad.
i. e. Egen bekennelse går för all wittne.
[⋯]
känd: erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
saak: förseelse→ SAOB SAK 3), om brott / brottslighet / förseelse och dyl. som utgör anledning / orsak till anklagelse / beskyllning / åtal / fällande dom
nogh: tillräcklig → SAOB NOG 1) så mycket (av något som uttryckligen anges / som framgår av sammanhanget / situationen / är till sin art obestämt) som behöves / som någon behöver / vill ha / önskar och dyl.; tillräcklig mängd / myckenhet; tillräckligt mycket (av något); tillräckligt; till fyllest
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #17:
Kend saak är så godh som witnat.
kend: erkänd → SAOB KÄNNA 17) (†) erkänna, medgiva, bekänna
Anm. I detta uttryck anslutes känna av nutida språkkänsla ofta felaktigt
till betydelse 3) veta, hava kunskap om (någon / något), hava reda på (något)
#3 Käringen wil altijdh haa sin trätetrådh fram.
i. e. Dhen eenwetne wil altijd haa rätt at påståå.
Dhet måste wara klippt.
[⋯]
Som man wille säya:
Man skal intet troo Käringen, fast hon låge i siäletoget.
låge (impf. konj. sg.): även om hon skulle ligga / låg → SAOB LIGGA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #597:
Käringen will iw haffua sin trete trådh fram.
iw: alltid → SAOB JU 1) (†) alltid; alltjämt; ständigt
Låle (1300-talet) #519: Ee wil kærling haffwe sijn trætthe traadh
Jussa minus facere plus gestis anuscula nere
YFSv (ca. 1450) #457: kærlingh skal æ hawa sina thrætto fram
jussa minus facere plus gestit anuscula vere
— 443 —
#1 Kött vthan Salt, och Barn vthan tucht,
kan intet länge wahra.
i. e. Osaltat Kiött swrnar;
Illa tuchtade Barn blij aff siälffzwåld fördärfwade.
swrnar: surnar → SAOB SURNA
siälffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD 1) (†) självbestämmanderätt; frihet
#2 Kött och Blodh är en elack styreman.
i. e. Dhet förleeder mången på osäkert fahrwattn,
och förer Skipet i en skadeligh Hambn.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
⇑
L
— 443 —
#1 Laag vthan straff, är Klåcka vthan kläpp.
i. e. Dom vthan execution.
[⋯]
klåcka → SAOB KLOCKA
#2 Laag giäller, och icke slaag.
i. e. Dhen som slåår han bryter. Man får intet slåå sigh til rätta.
[⋯]
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
⇒ Swenske ordsedher (1604) #723:
Man skal klaga sigh til retta, och icke slåå sigh til rätta.
— 444 —
#1 Lagen sitter stundom i spiwtändan.
i. e. Som man wille säya:
När wåld går för rätt, är bättre wara Herre än Knecht.
[⋯]
Och går då effter gambla Ordspråket. Han måste altijdh wijka som mindre förmår.
[⋯]
spiwt → SAOB SPJUT
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
⇒ Swenske ordsedher (1604) #616:
Lagh ligger j spiutzens ända.
Låle (1300-talet) #5: Nw liggher laaw i spydstaghes ændhe
A conti fine legum versantur agine
Låle (1300-talet) #549: Nw liggher laaw i spywstaghes ændhæ
legum commenta gerit hasta frequens violenta
YFSv (ca. 1450) #5: nu liggia lagh j spyutstangx ænda
a conti fine legum versantur agine
YFSv (ca. 1450) #477: nw ligia lagh i spiutstangs ænda
legum commenta gerit hasta modo violenta
#2 Laag giör owilligh lydna.
i. e. Vthan twång håls ingen Laag wedh macht.
Dheraff sägher man och: Leges egent armis. (”Lagar behöver vapen.”)
lydna → SAOB LYDNAD
#3 Laag och rätt styrer Herre och Knecht.
[⋯]
Och då heeter dhet effter gemeena Ordspråket:
Stiäl min Broor, så hänger en tiuff.
lydna → SAOB LYDNAD
gemeena: allmänna → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
— 445 —
#1 Lagen är för dhe wakande, och icke för dhe sofwande.
i. e. Dhen sielff försummar sin rätt, han haar intet at tala på.
Heeter fördhenskul:
Jura vigilantibus, non dormientibus scripta sunt. Scaevola*
Dheraff säger man och per regulam juris:
Ignorantia juris nemeinem excusat.
(”Okunnighet i rättslära ursäktar ingen.”)
* Scaevola: romersk jurist (fl. 100 e.Kr.)
#2 Laag och rätt är Herrens prijs.
i. e. En Regentz största ähra och beröm står dher vthi,
at Laag och Rättwijsa blijr skippad i hans Landh.
[⋯]
skippad: skipad → SAOB SKIPA
#3 Laag vthan leekare, giör lusten trög.
i. e. Giästebudh vthan Speleman, är lijten glädie.
[⋯]
— 446 —
#1 Lamb, Lamb, är Vlfwens afftonsång.
i. e. Som man wille säya: Lijka hwad man lährer paddan,
så blijr hon ändå wedh sitt wijs. Deraff plägar man och säya:
Lära Vlfwen Pater noster, han roopar ändå Lamb.
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
wijs: vis, sätt → SAOB VIS såsom beteckning för hur någon går till väga med / utför något, hur något görs / utförs
Pater noster: ”Fader vår”
#2 Landzens seeder, är Landzens heeder.
i. e. Hwart och ett Landz wijs håls för dhes ähra och prijs.
Dheraff sägz och: Lex et regio. Man får intet föra någon Laag medh sigh,
och lefwa dher effter på en främmande Ort.
Dheraff säger man vthi gambla Verserna:
Si fueris Romae, Romano vivito more:
Si fueris alibi, vivito sicut ibi.
(”Om du är i Rom, lev då enligt romersk sed:
Om du är någon annanstans, lev då som där [är sed]!”)
[⋯]
landzens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
wijs: sed → SAOB VIS c) sed / sedvänja / skick / bruk
#3 Landbobyggning lwthar snart.
i. e. Dhet som illa giörs, wahrar intet länge. Dheraff kommer at man om owordigh
giärning plägar säya: Dhet wahrar sachta ett fougdeskiffte.
Item: Alestafwer och Biörkehank, wahrar sachta åhret långt.
landbobyggning → SAOB LANDBO– | –BYGGNING, byggnad uppförd av landbo på
landbogård; dåligt uppförd byggnad
lwthar: lutar
owordigh → SAOB O– ⇒ OVÖRDIG, icke vördig, som icke inger vördnad; föraktlig
sachta → SAOB SAKTA, ”säkert” (ironiskt)
alestafwar: stavar av alträ → SAOB AL– | –STAF
biörckehanck → SAOB BJÖRK– | –HANK, hank av björkris
hank: band → SAOB HANK 2) av vidja, kedja, rep och dyl. bildad ring som tjänar till omlindande, fast- / sammanhållande
alestafwar och biörckehanck: vidjor/band att binda ihop alstavar med för att uppföra gärdesgårdar
#4 Laater man, är länge arm.
i. e. Dhen ey arbetar, effter maath han leetar.
[⋯]
Dheraff plägar man och säya:
Dhen som sofwer dhet rödha aff Soolen, han sofwer dhet feeta aff Kålen.
[⋯]
sofwer dhet rödha aff Solen → SAOB SOL | sover till efter soluppgången
⇒ Swenske ordsedher (1604) #624:
Lath man är länghe vsell.
vsell: beklagansvärd → SAOB USEL 1) beklagansvärd / ömkansvärd
Låle (1300-talet) #1071: Ladh man ær længhe vsell
Tedet cum miseri mora continuatur haberi
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 447 —
#1 Laat hand, giör arman man.
Idem. Item:
#2 Laater man, magran Kåål.
i. e. Dhen laate måste offta ätha magra bethar.
Doch röhnes fulle offta contrarium; At mången släpar och trälar nogh,
och får ändå niuggast sofwel til Brödh. Dher emoot mången läting
går vthan alt bekymmer i goda dagar och får fult vpp til födhan.
Dheraff då gemeena Ordspråket blifwer sannadt:
Laater får maather, trifwen går rifwen.
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
sofwel → SAOB SOVEL 1), kollektivt / såsom ämnesnamn, om mat(vara) som äts (är avsedd att ätas) tillsammans med bröd / potatis; […] det bästa i en måltid, något i vardagslag sparsamt förekommande […]
läting → SAOB LÄTTING
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
maather (rimmat på fsv. mater): maten
trifwen → SAOB TREVEN, driftig, flitig; ihärdig
#3 Laater haar giärna hälgesmåål.
i. e. Han haar giärna frij måndagh.
[⋯]
hälgesmåål → SAOB HELGSMÅL, ledighet från arbete;
särskilt i uttrycket ha / hålla / göra helgsmål
#4 Laater Oxe är icke hwijlan wärdh.
i. e. Dhen laates arbete är icke wärdt beetesmål.
beetesmål → SAOB BETES– | –MÅL, måltid vid rast, särsk. aftonvard
⇒ Swenske ordsedher (1604) #623:
Lathe oxar, äre icke hwilone werde.
Låle (1300-talet) #960: Ladher oxæ ær eij hwijlæ wærdh
Segnis bos agoli subdatur cedulo moli
YFSv (ca. 1450) #960: latan skal man fast køra
Segnis bos agoli subdatur sedulo moli
#5 Laata Herrar, tröge Drängiar.
i. e. Som Herren är, så blijr och tiähnaren.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #618:
Lathe Herrer haffuer tröghe drängher.
— 448 —
#1 Laater går nödigt stängdan1) wägh.
i. e. Han är altijdh mödedryger. Wil intet giärna haa omaak
at klijfwa öfwer en Giärdzgård.
nödigt: ogärna → SAOB NÖDIG 1) d) såsom adv.: av (nöd)tvång; (endast) nödtvunget;
även allmännare: ogärna / motvilligt
mödedryger → SAOB MÖDA ⇒ MÖDODRYG, rädd för besvär; lat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1155:
Then lathe går nödigh stengdom1) wegh.
≈ Den late går ogärna på en stenig1) väg. ≈
nödigh: ogärna → SAOB NÖDIG 1) d) såsom adv.: av (nöd)tvång; (endast) nödtvunget;
även allmännare: ogärna / motvilligt
1) stengdom är uppenbarligen en förvanskning av fsv. aa stenoghom (dat. av stenogher ”stenig” efter prep. aa ”på” som fallit bort i Sw. Ord-översättningen), en förvanskning som övertagits av Grubb 448 #1: stängdan.
Låle (1300-talet) #475: Ladh man gaar nødugth paa stheen wey
Haud exostrato petra piger it sibi lurco
Låle (1300-talet) #478: Ladher gaar nødicht paa stheen wey
Horret iter segnem dum stringit salebra callem
YFSv (ca. 1450) #405: latir gaar nøghoghir aa stenoghom wægh
haut ex ostrato petra piger it sibi lurco
stenoghom (dat. sg. styrd av prep. aa ) → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 502: stenogher, adj. stenig
#2 Laater man, är Dagen lång.
i. e. Han längtar til Afftonen at få helgesmåål.
Nil agere, infelici est optimum. Publ.*
(”Att inte göra något är det bästa för en olycksfågel.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Nil agere …
Grubb tycks inte träffa helt rätt med detta Publilius-citat,
som G. Fabricius (1516-1571) tidigare tolkat på följande vis
i sin textutgåva från 1571 [nr. 252]:
Qui infortunatus est in rebus gerendis, huic optimum est in otio vivere.
(”För den som har turen emot sig när det gäller att få saker gjorda
är det bäst att leva i overksamhet.”)
☞ Elegantiarum e Plauto et Terentio libri duo […]. Lipsiae 1571.
Semper feriae inertibus. Eras.**
(”För de overksamma är det alltid helg.”)
Laater man, är Dagen lång: För en lat man är dagen lång.
helgesmåål → SAOB HELGSMÅL, ledighet från arbete
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Eras. = Erasmus av Rotterdam (d. 1536) → Adagia ⇒ Wikipedia
Adagium #1828: Inertium chorus, sista raden: inertibus semper feriae.
#3 Laat Dräng, och warm Säng, skillias nödigt åth.
i. e. Dhen laate står intet giärna vpp i kiölden.
När lättia och stuguwarmen råka ihoop, så giöra dhe elacke proff.
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
stuguwarmen → SAOB STUG– | –VÄRME
elacke: dåliga → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
proff → SAOB PROV 2) e) gärning som visar hur någon är eller dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #622:
Lath dräng och warm säng the skilias icke gerna åth.
Låle (1300-talet) #962: Then warm sængh oc ladhe dræng kunnæ eij wel skilies ath
Se piger a fultro lecti non segregat vltro
YFSv (ca. 1450) #874: warm sængh ok latir dræng the skilias nødhogh aat
Se piger a fulcro lecti non segregat vltro
#4 Laater man bör lijten heeder.
i. e. Dhen laate är ringa ähra wärd.
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon/ något)
#5 Laater får maater, trifwen går rifwen.
i. e. Dhen mäst arbetar haar offta knappaste födhan;
Och dhen laate haar dher emoot maat nogh.
Och blij fördhenskul kallade wår Herres Giödeswijn,
dhem han sparar til slachtertijden.
[⋯]
maather (rimmat på fsv. mater): maten
trifwen → SAOB TREVEN, driftig, flitig; ihärdig
— 449 —
#1 Laat jägare får snarast aff Wildebråd.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Laater man är lefwandes dödh.
i. e. Den laate är icke wärd at lefwa.
[⋯]
lefwandes (s-particip som participiellt adj.): levande → SAOB LEVA (lefwa)
#3 Laater är giärna wed lättaste ändan.
i. e. Han förtaar sigh intet på swårt arbete;
Lyffter intet giärna någon tung börda.
#4 Laat mans böön, blijr sällan hörd.
i. e. När en laater wil bedia om wälsignelse, och wil intet sielff
läggia handen til arbetet, så får han och sällan dhet han beder om.
[⋯]
#5 Laater är altijdh sömpning.
i. e. Dhen som sitter stilla, och taar sigh ingen giärning före,
han råkar snart i sömpn.
[⋯]
sömpning (adj.) → SAOB SÖMNIG
#6 Laater och hwater, enas intet om maaten.
i. e. En willigh arbetare förtryter altijd på dhen laate.
hwater → SAOB VAT / VATER, duktig, rask, munter
förtryter → SAOB FÖRTRYTA, känna avund / missunnsamhet, avundas
#7 Last får offta Dygdenampn.
i. e. När man dristigt begår någon ogiärning, blijr dhet stundom
räknadt för dygd och mandom.
[⋯]
— 450 —
#1 Laster lähras vthan Book.
i. e. Man behöfwer ingen Scholemästare til odygden.
Dhen onda arten brister fulle vth.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#2 Laster stijga högt.
i. e. Ondskan taar öfwerhanden.
[⋯]
#3 Leyonebytet är swårt at pågåå.
i. e. Ondt deela med dhen mächtiga. Han wil giärna råda som machten haar.
När en wäldigh deelar medh en ringare, så behåller han drygesta lothen,
och gieer dhen andra så mycket han wil.
[⋯]
pågåå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
drygesta: drygaste
lothen: lotten → SAOB LOTT
#4 Legder Heerde giör Fåren siwk.
i. e. När en främmande blijr satter til at rådha, så taar Landet skadha.
[⋯]
legder (perf. part.): lejd → SAOB LEJA (lega), anställa någon i sin tjänst
siwk: sjuk → SAOB SJUK
— 451 —
#1 Leyone Munn, och Hare Hiärta.
i. e. Stoor i Ord, och feeger i Hiärtat.
Mann säger och: Aller i Munnen, som Simpan i Hufwudh.
Item. Mycket aff Munnen, och lijtet aff Vllen, sadhe han som klipte Soen.
[⋯]
aller (adj.) → SAOB ALL, hel och hållen; närmande sig den adverbiella bet. ”helt och hållet”, ”i sin helhet”, fullständigt”, ”alldeles”
simpan → SAOB SIMPA, fisk av släktet Cottus
#2 Leyonet achtar intet Loppebeet.
i. e. Som man wille säya: Modig Häst achtar intet Hundeglaffz.
[⋯]
#3 Leyonet fångar inga flugor.
i. e. Som man sade: Kasta bäär i Biörnaröff.
[⋯]
#4 Leek giör trögan läst.
i. e. Dhen mycket älskar leek och speel, han seer intet giärna i Booken.
Dherom säger man och vthi en gammal Vers:
Raro doctus erit, qui semper ludere quaerit.
(”Det är sällsynt att han kommer att bli lärd som alltid söker att leka.”)
läst (verbalsubst. till läsa) → SAOB LÄSA, läst, läsning; uppläsning
— 452 —
#1 Lijder man lijtet, så biudz fulle mehr.
i. e. Dhen som taar emoot ett ringa föracht, så blijr honom fulle budit ett större.
[⋯]
lijder: uthärdar → SAOB LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
fulle (adv.): förmodligen; säkerligen → SAOB FULLER
budit (perf. part.): bjudet → SAOB BJUDA (buda), erbjuda; tillbjuda
#2 Lijda och tacka är bästa hoffkonst.
i. e. Dhen som wil wistas til hofwa, han måste lijda förtreet,
och kysza på handen dher til.
lijda: uthärda → SAOB LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
#3 Lijff vthan Lust, är halfwa Döden.
i. e. Bättre wara dödh, än i sorgen lefwa.
#4 Lijfwet är lähngodz.
i. e. At lefwa är Menniskian aff Gudh förlähnt til en tijdh.
Som man wille säya: Dhet är intet allodial godz.
[⋯]
Heeter altså för alla, dhet gambla Förbundet: Du måste döö.
Item: Döden, är allom öden.
lähngodz → SAOB LÅN– | –GODS
allod → SAOB ALLOD, en släkts gamla arvegods
allodial godz: arvegods
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom (här: dat. ethicus ”för alla”) öden: […] är förutbestämd för alla
öden (adj.) [fsv. ödhin]: förutbestämd → SAOB ÖDEN, adj.2, n. ödet; / ÖDE, adj.2 oböjl., (†) ödesbestämd; särskilt i sådana uttryck som vara / bliva (någon) öden
#5 Lijka Foglar flyga giärna samman.
i. e. Som en är sielff, så söker han och sälskapet til.
Concolores aves facilime [facillime] congregantur. (”Fåglar av samma färg samlas gärna.”)
[⋯]
sälskapet: sällskapet → SAOB SÄLLSKAP
— 453 —
#1 Lijkt söker lijkt.
#2 Lijka Bröder, lijka Kappor.
i. e. Lijka ståndh, lijka wilckor.
kappor: (munk-)kappor, (munk-)kåpor
wilckor → SAOB VILLKOR
#3 Lijka bytt giör minsta träthan.
i. e. När man giör hwar annan rätt, så haar man intet at träta om.
hwar annan → SAOB VARANDRA
#4 Lijka brutet, lijka bött.
i. e. Broor i broth, Broor i booth.
Dhen som haar medh syndat, han måste och med plichta.
Man sägher fördhenskul per Reg. juris:
In pari culpa, par paena esto. (”Om lika i brott, skall ni vara lika i straff.”)
brutet (perf. part.): förbrutet → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
bött (perf. part.): bötat → SAOB BÖTA 4) a) gottgöra, sona, försona (synd, brott och dyl.)
broth → SAOB BROTT
booth → SAOB BOT
paena: poena
#5 Lijka paar går bäst i dantz.
i. e. Bäst medh sin lijke dantza.
[⋯]
— 454 —
#1 Lijka Bröör giör bästa laaget.
i. e. Lijka kålsupare hålla bästa wänskapen.
[⋯]
Item: Halter och krumpen giöra laaget lijkt.
[⋯]
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
kålsupare → SAOB KÅL– | –SUPARE, person som äter kålsoppa
supare till supa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
krumpen → SAOB KRUMPEN, förkrympt; hopkrympt; krokig och böjd av ålder
#2 Lijka hwem som går medh Stoon, när bonden käns wedh Föhlet.
i. e. Dhet är äfwen lijka hwem som giör arbetet,
allenest Hwszbonden får nyttan dheraff.
lijka → SAOB LIKA, det saknar betydelse / är likgiltigt / är egalt
allenest → SAOB ALLENAST
#3 Lijka hwad Hunden skiäller när han bijtz intet.
i. e. Som dhet tredksa legefolcket plägar säya:
Bannor bijta intet til Beens.
(”Bannor gör inte så ont i benen / i kroppen [som prygel].”)
[⋯]
lijka → SAOB LIKA, det saknar betydelse / är likgiltigt / är egalt
tredska → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
⇒ Swenske ordsedher (1604) #529:
Jagh wånder icke huadh hunden skeller först han biter migh icke.
wånder → SAOB VÅNNA 1) i nekande / därmed jämförlig sats: (inte) bry sig / bekymra sig om (något); (inte) akta / respektera (något)
först: blott → SAOB FÖRSTE II. adv. FÖRST 2) n) i konjunktionell anv. γ) (†) inledande villkorssats: om blott, om bara, blott, bara
Låle (1300-talet) #897: Jegh wrdher eij hwad hwndhen gør bijdher han meg eij
Quid canis oblatrat tolero dum nil michi patrat
YFSv (ca. 1450) #821: hwat giwir jak vm at hundin gøør ok bithir han mik ey
quod canis ablatret tolero dum nil mihi patret
#4 Lijka macht giör bästa sämian.
i. e. När twå Herrar lijka mächtige, vprätta wänskap och förbund,
så blijr dhet snarast hållet wedh macht.
[⋯]
#5 Lijka börda bryter intet ryggen.
i. e. När alla draga lijka last, så haar ingen at klaga.
[⋯]
— 455 —
#1 List är ingen list, vthan hon listigt brukas.
i. e. Om hon intet blijr klokt anlagd.
[⋯]
#2 List är lijten heeder.
i. e. Dhet står illa, at vmgås medh bedrägerij.
[⋯]
står illa: passar sig illa
#3 List eller macht, giör Fienden lijka ondt.
i. e. Som man wille säya; Dhet är lijka mycket, antingen en fiende blijr slagen
eller bedragen, allenast honom skeer affbräck.
[⋯]
— 456 —
#1 Listig leetar sigh fram.
i. e. Dhen illklooke finner fulle vthflycht.
illklooke → SAOB ILL– | –KLOK, illistig, illslug
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
vthflycht → SAOB UTFLYKT, knep / påfund för att komma undan svårighet / trångmål
#2 List emoot list.
i. e. Som man elliest säger: Falskheet slår sin Herre på halsen;
Dhen som vmgår medh sweek, han blijr medh list bedragen.
Elliest blijr och här medh förståndet, at list måste medh list möthas.
[⋯]
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
förståndet (perf. part.): förstått → SAOB FÖRSTÅ (förstånda)
— 457 —
#1 List winner macht.
i. e. Klokheet öfwergår starckheet.
[⋯]
#2 List löper mann emillan.
i. e. Hon är alt för gemeen.
Hwem swijker icke, och blijr swijken aff andra?
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#3 List får sällan treffnad.
i. e. Dhen som vmgår medh swek och bedrägerij, han trijffz intet länge.
[⋯]
Swijke hwem som wil, han blijr omsijder sielff beswijken.
Ty falskheet slår wist sin Herre på halsen.
[⋯]
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
swijke (pres. konj. sg.): swijke …: vem som vill må svika → SAOB SVIKA (swijka), bedraga, narra, lura
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
— 458 —
#1 List är föga wijszdom.
i. e. Bedraga är ingen klokheet.
Dhet håls för ingen wijszheet, at vmgå medh list och bedrägerij.
[⋯]
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
vmgå medh (intr. med prep. med): ägna sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#2 Lijt intet til en annan, dhet du sielff kant giöra.
i. e. Siälfwer är god dräng.
Intet blijr så wäl bestält, som dhet man sielfwer giör.
Ty man säger elliest: Hundar ätha vpp annars ärende.
[⋯]
lijt intet (imper. sg..): lita inte! → SAOB LITA
kant (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
#3 Lijta på olijt.
i. e. Förlåta sigh på dhen som intet kan hiälpa.
Stödia sigh wedh en lutande wägg.
olijt → SAOB OLIT: lita på olit sätta sin lit till det som icke är att lita på
förlåta sigh på → SAOB FÖRLÅTA, förlita sig på
#4 Lijten stund fager, som ens annars drager.
i. e. Fåfängt pråla medh andras Kläder, och låånta smycken.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
drager: underförstått kläder → SAOB DRAGA
#5 Lijtet man håller sigh wäl medh,
sadhe han som årde medh sporar.
i. e. Som man wille säya: Gullbräm på söndriga kläder.
Silkesband i söndriga skoor.
årde (impf. ind. sg.) [fsv. arþe]: plöjde → SAOB ÄRJA, v., (numera blott i skildring av äldre förhållanden) med avseende på åker / jord och dyl.: (med hjälp av årder) plöja / luckra upp och dyl.
sporar: sporrar → SAOB SPORRE
gullbräm: guldbård, guldkant
#6 Lijtet gott skal man högt sättia.
i. e. Man måste stundom giöra Paddan ähra:
fast man intet meenar dher medh.
högt sättia → SAOB SÄTTA, v.3, (settia) 39) b), sätta något högt, prissätta / värdera något högt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #629:
Lijthet godt skal man högt vpsettia.
Låle (1300-talet) #215: Lidhet goth scal man høgth setthæ
Debet in arce throni spuma sedere boni
YFSv (ca. 1450) #201: lithit goth skal man høghth sætia
debet in arce troni spuma sedere boni
— 459 —
#1 Lijten Häst giör kortt Dagzleed.
i. e. Hwar giör effter machten. Och heeter fördhenskul:
Ultra posse nemo obligatur. (”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
Öfwer macht är ingen pacht.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #636:
Lithen hest gör stackott dagxledh.
stackott: kort → SAOB STACKIG 1) c) om avstånd, väg(längd) och dyl. / förflyttning: icke lång
dagxledh → SAOB DAGSLED 1) färd / marsch / vandring som räcker en dag / företages (eller företagits) på en dag / som tager en dag i anspråk, en dags färd
Låle (1300-talet) #286: Lidhen hæsth gør stacket dags reyssæ
Emptus equus leuiter segne dietat iter
YFSv (ca. 1450) #248: litin hæstir gør stakkota dax leedh
emptus equs leuiter segne dietat iter
#2 Lijtet röhner en godh willia.
i. e. Vthi en ringa tingh kan snart en godh wänskap pröfwas.
Dheraff pläghar man och säya:
Amicus certus in re incerta cernitur. (”En säker vän märks i ett osäkert läge.”)
[⋯]
röhner → SAOB RÖNA, sätta någon på prov
#3 Lijten tufwa, stiälper offta stoort lasz.
i. e. En ringa man får offta en stooran nogh at skaffa.
[⋯]
Elliest förstås och här medh at ett ringa feel,
kastar offta omkul ett stoort anseende.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #632:
Lithen tuffua stielper offta stoor las.
Låle (1300-talet) #439: Lidhen thowæ wælther offthe stort læss
grandis carruca modico fit colle caduca
Låle (1300-talet) #1102: Lidhen twæ welther offthe sthoort læss
terra tumens modicum plaustrum resupinat onustum
YFSv (ca. 1450) #380: lithin thwua vælthir opta storth las
grandis corruca modico fit calle caduca
YFSv (ca. 1450) #1003: litin thwa wælthir opta stort las
terra tumens modicum plaustrum resupinat onustum
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): opta stiälpir litin thuwa storo lasse
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 3, rad 22.
#4 Lijten börda giör längden tung.
i. e. Ett ringa ämbete kan giöra mannen trottan:
Serdeles när åhren komma, och man hinner intet mehr trääla.
[⋯]
Man säger elliest: Gammal Oxe trampar tungt.
trottan → SAOB TRÖTT
⇒ Swenske ordsedher (1604) #634:
Lithen bördo, är long wägh tungh.
Låle (1300-talet) #623: Lidhen byrdhe ær langh wey twngh
mantica mole leuis fit longo tramite grandis
Låle (1300-talet) #841: Lidhen byrdhe ær langh wey twng
per callem grandem pondus leue fit graue tandem
YFSv (ca. 1450) #502: lithin byrdhe ær langh vægh thungh
mantica mole leuis fit langa tempore grandis
YFSv (ca. 1450) #765: læth byrdh ær lang wægh thung
per callem grandem pondus leue fit graue tandem
#5 Lijten är altijdh minst.
i. e. Dhen fattiga blijr aldrigh fullfattigh, han blijr altijdh i lägre wall.
[⋯]
fullfattigh: helt utfattig
lägre wall → SAOB LÄGERVALL, nödläge, trångmål, obestånd
#6 Lijten kom sidst.
i. e. Dhen fattigas loth är altijd sämbst.
Dhen fattiga kommer allestädz effter, som Koo i skitit grääs.
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
— 460 —
#1 Lijtet om halsen, och intet om arszen.
i. e. Något för Ögon, och intet baakom.
Och sägz om en part som pråla i Sijden och Sammet,
och haa intet paiten på Lifwet, eller sofwel til Brödh.
Dherom säger man i ett annadt Ordspråk aff lijka förstånd:
Arm högfärd, skräppa och swälta.
Item: Föda Hundar och haa sielff intet Bröd.
[⋯]
arszen → SAOB ARS, säte, ända, stuss, bak, bakdel, gump
arszen → Söderwall Ordbok, 1, s. 49: ars (ardz), m. [Mnt. ars] bakdel, säte (på menniskior)
paiten → SAOB PAJTA, skjorta, linne
sofwel → SAOB SOVEL 1), kollektivt / såsom ämnesnamn, om mat(vara) som äts (är avsedd att ätas) tillsammans med bröd / potatis; […] det bästa i en måltid, något i vardagslag sparsamt förekommande […]
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
#2 Lijtet Såår är snart plåstradt.
i. e. Ringa skada är snart bootad.
Item: Som man elliest sägher: Små Barn, små sorger.
#3 Lijten kan fulle blij stoor, men paddan blijr aldrigh godh.
i. e. En ringa ährligh man kan vndertijden komma högt på pall:
Men odygden bijter intet gott vppå.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#4 Lijten hwijla är altijdh godh.
i. e. Aldrig är hwijlan så lijten wedh swårt arbete,
at hon icke lijsar Kroppen.
lijsar → SAOB LISA, bereda lindring / vederkvickelse / lättnad
#5 Lijtet Moln kan skyla bådhe Sool och Måna.
i. e. Ett ringa miszhag hoos Öfwerheeten, kan förderfwa all gunst och favor.
Dheraff sägher man och: Herregunst är intet arfwegodz.
[⋯]
sool → SAOB SOL
måna → SAOB MÅNE
favor → SAOB FAVÖR
— 461 —
#1 Lijtet Moln gieer och Rägn.
i. e. Som man wille säya: Smulor äre och bröd. Lijten hiälp är och godh.
rägn → SAOB REGN
#2 Lijten gåfwa bör intet försmås.
i. e. Den som försmår dhet lilla, han får intet aff dhet stoora.
[⋯]
#3 Lijten qwist blijr högt trää.
i. e. Aff Barn blijr och gammalt folck.
Item: Aff små Buskar blij stoora Trää.
[⋯]
trää: träd → SAOB TRÄD
— 462 —
#1 Lijtet och offta fyller snart säcken.
i. e. Som man sade: Många bäckiar små, giöra en stoor Åå.
[⋯]
#2 Lijten winst ökar hoopen.
i. e. Lijten winning smaakar och wäl.
[⋯]
#3 Lijten Hundh är längie Hwalp.
i. e. Småwuxet Folck synes länge Barn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #631:
Lithin hund är lenge racke.
Låle (1300-talet) #343: Lidhen hwndh ær langhe rackæ
est longe iuuenis catulaster mole pusillus
YFSv (ca. 1450) #274: litin hundir ær længe vnghir
est longe iuuenis catulaster more pussillus
Läs mole i den YFSv-texten 274 i st. f. more (se Kock [1892], s. 151).
#4 Lijten Hundh jagar offta stoort Diwr.
i. e. Lijten Tufwa, etc. [stiälper offta stoort lasz.] (⇑ 459 #3)
#5 Lijtet kläde giör stackot kiortil.
i. e. Som man wille säya: Fattigdomen är ond at släpas medh.
Ty elliest sägher man: Tiuck Rumpa wil haa en wijdh brook.
stackot: kort → SAOB STACKIG 1) liten, kort
kiortil → SAOB KJOL, i fråga om äldre, i synnerhet forntida förhållanden, såsom gemensam
beteckning för av män och kvinnor brukad lång (över)klädnad (med / utan ärmar)
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
tiuck: tjock → SAOB TJOCK
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
— 463 —
#1 Lijten och kiäck, kiörer offta dhen stoore i säck.
i. e. Som man wille säya: Man får intet skoda Hunden effter håret.
Achta ingen fiende för ringa.
Item: Smått folck haar och stoort hierta.
kiäck → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
#2 Lijten Yx fäller stoort Trää.
Idem: Småhaat är och haat.
yx: yxa → SAOB YXA | YX / YXE
trää: träd → SAOB TRÄD
#3 Liwset brinner intet länger än weeken räcker.
i. e. När ollian brister så slocknar Lampan.
Lijfwet wahrar intet länger, än födan föllier.
[⋯]
Dheraff plägar man och säya:
ähta och dricka, håller Lijff och Siäl ihoop.
liwset → SAOB LJUS
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
brister → SAOB BRISTA, taga slut, tryta
#4 Liuga och stiäla föllias giärna åth.
i. e. Dhet ena är intet giärna dhet andra förvthan. Dhe äre näste fränder.
[⋯]
näste: för ”närmaste” (?)
#5 Liuset tiäner andra, och tährer sigh sielfft.
i. e. Mången är så androm til tiänst, at han fördärfwar sigh sielff.
[⋯]
Dheraff pläghar man och säya vthi ett annadt Ordspråk:
Mången är Oxe i ens annars, och Kalff i sitt egit.
liuset → SAOB LJUS
tährer → SAOB TÄRA, gradvis / småningom förbruka / använda upp
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
— 464 —
#1 Liws är bättre än Öga, sade Käringen.
i. e. Är Ögat mörkt, så är Liwset klart;
Dhe äre både goda, när dhe komma hwar annan til hiälp.
liws (sbst.) → SAOB LJUS
hwar annan → SAOB VARANDRA
#2 Lius Dagh och klaar Ögon, giöra bästa kiöpet.
i. e. Dhen som wil vthan skadha kiöpslaga, han måste haa ögonen öpna,
eller taga deste diupare i taskan.
[⋯]
lius (adj.) → SAOB LJUS
deste → SAOB DESTO
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#3 Liufft kan snart blij leedt.
i. e. Dhet som i dagh är wälkommet och affhållet, kan miszhaga i morgon.
[⋯]
leedt (neutr. av adj. led): lett → SAOB LED, motbjudande, otäck, otrevlig
#4 Liuga är lijten heeder.
i. e. Dhen som medh lögn vmgår, han blijr förachtad.
[⋯]
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#5 Liugare måste wara minnesgodh.
i. e. Dhen liuga wil måste wäl betänckia sigh, at han icke staplar.
[⋯]
staplar → SAOB STAPPLA
— 465 —
#1 Liuga och swijka i rättan tijdh, är ingen ringa konst.
i. e. Dhen som medh maneer kan liuga och bedraga, han är klook och förslagen.
Dheraff säger man och: Mentiri et fallere, non est cujusvis.
(”Ljuga och bedraga är inte var mans sak / klarar inte vem som helst.”)
[⋯]
Elliest pläghar man och säya: Liuga för nödh skul, kan föga skada.
[⋯]
#2 Lofwa, är lättare, än hålla.
i. e. Som man pläghar säya: Mången lofwar i Nödh, och håller icke för sin Dödh.
[⋯]
#3 Lofwen kan ryggias, men pant bär Penningar heem.
i. e. Ehwadh som vthlofwas, så är altijdh panten säkrast.
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
ryggias → SAOB RYGGA, bryta; låta gå tillbaka; omintetgöra
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
— 466 —
#1 Lofwa rundt och hålla tundt, giör swag credit.
i. e. Lofwa och hålla är twäggiehanda, som billigt borde wara ett, och föllias åth.
[⋯]
twäggiehanda → SAOB TVÅ,| –HANDA: två (olika), av två slag, två slags
billigt (adv.) → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
#2 Lofwa och liuga, är hwars mans konst.
i. e. Dher behöfwer man intet at gå i Scholan effter:
Liuga lähres vthan book. Dherom sägz och vthi en gammal Vers:
Res mal, res stulta, dare nil, promittere multa.
(”Det är en dålig sak, en dum sak, att inget ge, [men] mycket lova.”)
Mycket tala och intet hålla, kallar Salomon* ett moln och wäder vtan rägn.
[⋯]
Slutes fördhenskul medh Schrifften*, som säger:
Omnis homo mendax. (”Varje människa är lögnaktig.”)
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
*Salomos Wijsheet, 25:14:
”Then ther mykit talar och håller intet, är såsom itt moln och wädher vthan regn.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 25:14]
*Schrifften = Psaltaren, 116:11:
”[…] alla menniskior äro lögnachtighe.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Psaltaren, 116:11]
— 467 —
#1 Lofwa är Herrachtigt, men hålla är fattig mans twång.
i. e. Dhen mächtige lofwar, och håller om han wil;
Dhen fattige blijr medh Laagh twungen til at fullgiöra sin lofwen.
[⋯]
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
#2 Lofwen giör skuldh.
i. e. Dhen något lofwar, han giör sigh obligerad.
Ty dhet heeter:
Omne promissum cadit debitum. (”Allt som lovats blir till skuld.”)
Ingen lofwen vthan han håls.
[⋯]
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
obligerad (perf. part.): förpliktigad → SAOB OBLIGERA ⇒ förpliktad
#3 Lofwa icke längie, dhet du strax kan gifwa.
i. e. Dhen snart gieer, han gieer dubbelt.*
[⋯]
Item: Qui cito dat bis dat.* (”Den som ger snabbt ger två gånger.”)
* ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Bis dat qui cito dat. (Publilius Syrus)
Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 468 —
#1 Lofwen är stundom bättre än reede Penningar.
i. e. Man vthrättar vndertijden meer medh credit, än medh baarskap.
[⋯]
reeda penningar: kontanter → SAOB REDA
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
baarskap / barskaft (från ty. barschaft) → SAOB BARSKAFT, reda penningar, kontanter
#2 Loppebeet swijder och.
i. e. Småhaat, är och haat.
#3 Luchte Hwar i sin egen barm.
i. e. Dhen andra wil straffa, han ransake först hoos sigh sielff,
om någor skuld finnes.
[⋯]
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
#4 Luchtar han dhet, så haar han ingen snufwa.
i. e. När man förvth märker något ondt stå sigh före,
då pläghar man säya til dhen samma:
Luchtar du dhet, så haar du ingen snufwa.
[⋯]
stå sigh före: stå framför sig → SAOB FÖRE I. prep. 1) framför
— 469 —
#1 Lugnet är Spaakom liufft.
i. e. Stilla wäsende är frommom behageligast.
Som man wille säya: Fromt folck lefwer giärna i roo.
[⋯]
Spaakom ändrat från skaakom enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
spaakom (arkais. dat. pl. till spak): [för] fridsamma → SAOB SPAK, fridsam, stillsam, saktmodig
wäsende → SAOB VÄSEN 2) tillvaro / existens
frommom (arkais. dat. pl. till from): [för] fromma → SAOB FROM
⇒ Swenske ordsedher (1604) #643:
Lugnet är stillon bäst.
stillon: tryckfel för stillom (1604 och 1636)
stillom (arkais. dat. pl. till stilla): [för] stillsamma → SAOB STILLA 3) a) som inte för oväsen / stojar / bråkar / åstadkommer uppträden / tvister / stridigheter och dyl., (tystlåten och) stillsam
#2 Lustigt sälskap giör wägen kortt.
i. e. När man haar en lustigh reesebror, weet man intet at wägen är lång.
Facetus comes, in via pro vehiculo. Publ*
(”En skämtsam reskamrat är på färdvägen [lika värdefull] som en [bra] vagn.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Comes facundus …
Item: Confabulatio levamen est itineris.
(”Att konversera och diskutera är en lindring under resan.”)
Och aff Poëten: Falluntur multis tempora longa jocis.
(”Långsamma timmar fördrivs med långa skämt.”)
Tysken sägher: Lustig geferde macht kurze meilen.
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
*Publ = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Lust och willia giör arbetet lätt.
i. e. Godh willia draar laszet til Bysz.
[⋯]
Han lährer snart som willian haar.
Item: Han är godh locka, som medh wil hoppa.
[⋯]
bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
#4 Lust och willia, lährer pilten gillia.
i. e. Drifwa älskogh.
Dhen som haar lust til gilliarekonsten, så lähres hon snart.
gillia → SAOB GILJA, söka få någon till äkta, uppträda såsom friare
#5 Lustigt modh, giör sundan Blodh.
i. e. Wara glaad håller hälsan wedh macht, och förlänger lifwet.
[⋯]
— 470 —
#1 Lustigh wärd, giör gladan giäst.
i. e. När Wärden seer swrt vth, så blijr giästen snart trumpen.
[⋯]
seer swrt vth: ser sur ut, verkar sur → SAOB SE 6) och 7) i uttrycket se (sur, förr även surt) ut; 7) a) med bestämning bestående av adverbial: te sig / ta sig ut / förefalla
#2 Lusten föllier Pijpan.
i. e. Man är intet giärna lustig i laaget, vthan Harpan lååter.
[⋯]
Elliest sägher man och: Laag vthan leekare giör lusten trög.
#3 Lust föllier olust.
i. e. Aldrigh är wällusten så stoor, at man icke omsijder blijr ledze dher wedh.
[⋯]
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
#4 Lusta leek giör Qwinnehweek.
i. e. Effter sööt klåda, kommer swr sweda.
Dheraff plägar man och säya:
Mången gråter i åhr dhet han log i fiool.
qwinnehweek → SAOB KVINNOVEK, kvinnligt vek / svag
log → SAOB LE (med ack, obj. utan prep.): skratta / le åt något
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): then graater stundom ther förra loo
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 61, rad 1794.
#5 Lustmaat på ångerfaath.
i. e. Wällust giör ånger.
[⋯]
Som man wille säya: Ondt kiöpa dyr ånger.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 471 —
#1 Lydig sohn är Faderens glädie.
i. e. Hörsampt Barn frögdar Föräldrarnas Hiärta.
[⋯]
hörsampt: lydigt → SAOB HÖRSAM, lydig, lydaktig
frögdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
#2 Lydna giör treffnad.
i. e. Dher som hörsamheet bewijses, dher är och wälsignelse.
[⋯]
lydna → SAOB LYDNAD
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
hörsamheet → SAOB HÖRSAM ⇒ HÖRSAMHET: lydighet, lydnad; respekt, myndighet
bewijses → SAOB BEVISA refl.: visa sig, uppträda, framträda
#3 Lydna i Krijgh giör bästa profwet.
i. e. Som man sade: I Fält får man intet disputera ordren.
Man får intet criticera dhet som befahles.
[⋯]
lydna → SAOB LYDNAD
— 472 —
#1 Lyckan giör många wänner, men nöden pröfwar dhem bäst.
i. e. Nödhen lährer kiänna wänner.
Heeter altså: Gullproff i glödh, wäneproff i nödh.
#2 Lycka råkar man, Pijl råkar Järnhatt.
i. e. Lyckan drabbar owist, som Pijlen om Stormhatten.
järnhatt → SAOB JÄRN- | -HATT 1) ett slags enkel hjälm av utsmidt järn med brätte rundt omkring, men utan visir och nackskärm, kittelhatt; även: stormhatt, pott
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
stormhatten → SAOB STORMHATT 1) medeltida järnhatt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #652:
Lycko råkar man, pijl råkar iernhatt.
#3 Lycka och Olycka dhe haa en smaal grändz.
i. e. Dhen hon drabbar, dhen drabbar hon; Och dhen som ligger, han ligger.
#4 Lyckan är bättre än twsend marck.
i. e. Godh Lycka kan intet bethalas medh Penningar.
[⋯]
twsend: tusen → SAOB TUSEN
marck: mark → SAOB MARK 2) myntenhet i utländska och äldre svenska myntsystem och däremot svarande mynt
#5 Lycka och Glaas, går snart i kraas.
i. e. Hon är snart förspild.
Dheraff haar och Publius* sagt:
Fortuna est vitrea, cum maxime splendet, rumpitur.
(”Lyckan är skör som glas: när den skimrar som mest går den i kras.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Fortuna vitrea …
Man säger och: Fortuna cum blanditur, captatum venit.
(”Lyckan kommer för att snärja när den smickrar.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Fortuna cum blanditur …
Item: Fortuna nunquam sistit in eodem statu. Auson** (Epigram, 143,1)
(”Lyckan ställer sig aldrig på samma plats.”)
Semper movetur, variat, et mutat vices. (Epigram, 143,2)
(”Hon rör alltid på sig, varierar och skiftar utseende.”)
Idem: Hon vänder snart ryggen til.
[⋯]
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Auson = Ausonius (310 – 395) ⇒ Wikipedia
— 473 —
#1 Lyckan är så snart effter som föhre.
i. e. Hon är ostadigh. Man weet intet hwar man skal finna henne igen.
[⋯]
föhre: före → SAOB FÖRE
#2 Lycka och Olycka, bära hwar andra posebaak.
i. e. Dhe föllias giärna åth. När dhen ena släpper, så taar dhen andra wedh.
posebaak → SAOB PÅSE: bära någon påsebak, bära någon / något på ryggen (såsom en påse)
#3 Lyckan föllier mäst giärningen effter.
i. e. Som man bär sigh åth til, så haar man och lyckan at wänta.
[⋯]
— 474 —
#1 Lyckan kallas både ondh och godh.
i. e. Ehwadh enom wederfahrs, måste altijdh Lyckan haa nampn dherföre.
[⋯]
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
#2 Lyckan är intet at lijta på.
i. e. Hon är obeständigh.
Hon taar offta en Gullklimp ifrå dhen ena, och kastar til dhen andra,
och byter åther om igen.
Dheraff haar och Publius* wäl sagt:
Levis fortuna, cito reposcit quae dedit.
(”Lyckan är opålitlig: den kräver snabbt tillbaks det den gav.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Levis est fortuna …
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 475 —
#1 Lyckeskott råker och på måålet.
i. e. Man finner och stundom aff en slump på ett gott rådh,
der man elliest länge speculerar öfwer.
#2 Lycka och mood stijga vp och neder.
i. e. Effter som medgången tager til eller aff,
så wäxer och giärna ens modh och sinne.
Mens vertitur cum fortuna. (”Sinnesstämningen växlar med lyckan.”)
[⋯]
Man säger fördenskul: Wäxer min rog, så wäxer min hog.
rog → SAOB RÅG
hog → SAOB HÅG, benägenhet, lust
#3 Lyckehiwlet är aldrigh tompt.
i. e. Lyckenarrar äre allestädz framme.
Dhet fins jw altijdh någon som effter Lyckan sträfwar.
lyckehiwlet: lyckohjulet
tompt: tomt → SAOB TOM
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#4 Lycka och rijkedom är en swår börda.
i. e. Som man elliest wille säya: Goda dagar behöfwa starcka been.
#5 Lyckan är bättre än rådh.
i. e. Hon öfwergår förstånd och klookheet.
Ty dher weetet släpper, taar lyckan wedh;
Effter som Wår Herre är alla dårars förmyndare.
[⋯]
weetet → SAOB VETT, förnuft, förstånd
#6 Lycka och Olycka boo vnder ett Taak.
i. e. Dhe bära hwar andra på Ryggen. Dhe räckia hwar andra handen.
[⋯]
— 476 —
#1 Lyckan aflar stålta Barn.
i. e. Medgång föder högmood.
[⋯]
Som man sade: Lyckan giör många narrar.
[⋯]
aflar: avlar
stålta: stolta
#2 Lycka och Olycka är hwardagz kost.
i. e. Alla dagars ombyte. Dhe bära hwar andra på ryggen.
[⋯]
#3 Lyckan förmår mycket, när hon wil wäl.
i. e. Som man sade: Gott dantza när lyckan wil pijpa.
pijpa → SAOB PIPA, spela på pipa / flöjt / liknande blåsinstrument, blåsa i pipa
#4 Lyckan kan snarare fås, än behållas.
i. e. Hon är obeständigh.
Man kan fulle stundom råka wedh en lijten lycka;
Men owist at få behålla henne.
Dheraff haar och Publius* sagt:
Fortunam citius reperias, quam retineas.
(”Det är lättare att finna lyckan än att hålla den kvar.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Fortunam citius …
Item aff Poëten: Passibus ambiguis fortuna volubilis errat.
(”Den flyktiga lyckan vandrar hit och dit med dubbeltydiga steg.”)
snarare → SAOB SNARARE, lättare
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#5 Lyckan är intet hwars mans.
i. e. Som man elliest pläghar säya:
Tije tiähna offta til hofwa för ens mans lycka.
Dhet lyckas vndertijden niuggast en blandh hundrad.
[⋯]
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
tije → SAOB TIO
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
niuggast (adv.) → SAOB NJUGG, icke fullt, knappt, knappastt
— 477 —
#1 Lyckehiwlet löper snart om.
i. e. Lyckan är intet at lijta på.
[⋯]
Lyckan lähnar stundom mycket, men gieer intet arfligen.
[⋯]
Lyckan hwälfwer snart om.
[⋯]
Och heeter altså:
Qui stat caveat ne cadat. Dhen som står, han see til at han icke faller.
Dhen konstrijke Apelles, sägs och wara tilfrågad,
hwij han så hadhe affmålat Lyckan sittiandes? Och gifwet til swar:
Quia loco stare et consistere non potest.
(”Emedan man inte kan stå på ett ställe och förbli stående.”)
hwälfwer → SAOB VÄLVA, vända om
lähnar → SAOB LÄNA, förläna, ge
arfligen → SAOB ARFLIG, såsom arv; med arvsrätt
see til (pres. konj. sg.): må se till→ SAOB SE
sittiandes [fsv. sittia] (s-particip med adverbiell funktion): sittande, när han satt
→ Söderwall Ordbok, 2:1, s. 338: sitia (sittia) v. 1) sitta, vara i sittande ställning
→ SAOB SITTA (sittia)
— 478 —
#1 Lyckones Barn roosa sin Moor.
i. e. När alt löper för 2. skiööt, så tilskrifwes dhet alt lyckones favor.
[⋯]
skiööt → SAOB SKÖT, skothorn; för tu / tvenne sköt, för fulla segel; ordentligt, ”med besked”
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
favor → SAOB FAVÖR, gunst, ynnest
#2 Lyckan låånar mycket, men gieer intet til arffz.
i. e. Hon förlähner fulle til en tijdh, men taar igen när hon wil.
[⋯]
förlähner → SAOB FÖRLÄNA, låna
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#3 Lytter Kropp, elackt sinne.
i. e. Vthaff observation håller man så före, at en waanskapad Menniskia,
skal och wara aff en ond natur.
[⋯]
Deraff sägher man och i gemeen:
Wachta digh för dhen som naturen haar teknadt.
Doch plägar man lijkwäl säya dher brede wed:
Konsten bättrar naturens feel.
lytter → SAOB LYTT, ofärdig, vanför, oför
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) e) om lynne / humör: dålig, miserabel
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
teckna → SAOB TECKNA, förse (någon) med synlig defekt / fel
dher brede wed (adv.) → SAOB BREDVID, därjämte, dessutom, tillika
— 479 —
#1 Låhna sin wän, och kräfia sin owän.
i. e. Paddan bethalar mäst medh otack.
Dheraff säger man och: Låhnt Gull, wändes i Bly. Man låhnar offta medh sin stoora skada.
[⋯]
Som man wille säya: Dhen som låhnar sitt vth, han sällier dher medh offta en wän, och kiöper sigh en owän.
[⋯]
Man måste i låhn see sigh wäl före. Och är altså i slijke fall:
Bättre första wreden än dhen sidsta.
Lääs härom wijdare hoos Syrach*, som dhen materien medh omständer beskrifwer.
Elliest säger man och: (⇓ 479 #2)
kräfia → SAOB KRÄVA
omständer → SAOB OMSTÄNDER (subst., pl.) (†) 1) förhållanden (som ha med något att göra / varunder någon lever och dyl.); omständigheter
*Jesu Syrachs Book, 29:4:
”Monger menar, at thet är funnet som han på borghan tagher, och bedröffuar honom som honom holpet haffuer.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 29:4]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #646:
Lån tin wän, och kreff tin owen.
lån (imper. sg.): låna! → SAOB LÅNA
kreff (imper. sg.): kräv! → SAOB KRÄVA (kreffua)
#2 Låhn bör ledandes heemgå.
i. e. Vthan låhnarens skada och omaak bäras heem igen.
Man kan och säya: Leandes heemgå.
i. e. willigt, och lijka som medh leandes munn, bethala dhet som låånt är.
Dheraff säger man och i en gammal gemeen Vers:
Mutuo quod debes, ridendo solvere debes.
(”Det lån du är skyldig [någon] bör du leende lösa.”)
[⋯]
ledandes (s-particip med adverbiell funktion): på ett säkert sätt → Söderwall Ordbok, 1, s. 748: leidha (legda) v. gifva säkert följe / lejd åt, förse med lejd
[…] bör ledandes hemgå: bör återgå/lämnas tillbaka på ett säkert sätt.
leandes [fsv. leande till lea] (s-particip med adverbiell funktion): leende, med ett leende
→ Söderwall Ordbok, 1, s. 747: leia / lea → SAOB LE
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #638:
Låån skal ledandhes heem gåå.
Låle (1300-talet) #12: Laan scal gaa lackeløsth hiem
absque nota satire debent concessa redire
YFSv (ca. 1450) #10: lænth thingh skulu olastadh heem gaa
absque nota satire debent concessa redire
⇒ Upplandslagen (ca. 1296): lan a leænde hem bæræs
☞ Fornsvenska textbanken, Upplandslagen:
Hær byriæs kiøpmalæ balkær… .VI.
— 480 —
#1 Långlig soot är wisza Döden.
i. e. Långsamma och swåra siukdomar
pläga skynda en Menniskia åth Graffbacken.
långlig → SAOB LÅNGLIG 3) b) (mycket) lång, långvarig
wisza (adj.): vissa, säkra → SAOB VISS I. 2) som man med bestämdhet vet, säker
⇒ Swenske ordsedher (1604) #639:
Långh sooth är wis dödh.
sooth → SAOB SOT 1) sjukdom; särsk. om smittosam sjukdom
wis (adj.): viss, säker → SAOB VISS I. 2) som man med bestämdhet vet, säker
Låle (1300-talet) #282: Langh siwghe ær wiss døødh
Egrum prolixe manet expiracio fixe
YFSv (ca. 1450) #245: langhir siwkdombir ær wiss dødhir
egrum prolixe manet expiracio fixe
#2 Långt lijff är dhen girigas qwaal.
i. e. Jw längre dhen giriga lefwer,
jw meer han plågas aff begärelse til rijkedom.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #651:
Longt lijff är een gerigh menniskios pina.
gerigh → SAOB GIRIG 1) som har alltför stark(t) / livlig(t) begär / åtrå att komma i besittning av / vinna / ernå något, lysten, begärlig, fiken
#3 Låånter Häst och egna sporar, giör mijlen kortt.
i. e. Låån blijr offta miszbrukadt.
Lijka som man i gemeen rijder en lååntan Häst fastare
än som han wore egen.
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
fastare (adv.) → SAOB FAST, skyndsamt, hastigt, fort, raskt
#4 Långa nätter giöra magra Höns.
i. e. Som man elliest säger: Hunger giör tunna kindbeen.
#5 Långt frå ögon, snart vhr sinnet.
i. e. Som man wille säya: Borta är snart glömder.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1143:
Then är glömd som wthe är stängd.
Låle (1300-talet) #313: Then ær glømdh som wdhæ ær luckt
Est nec lectus homo qui manet absque domo
YFSv (ca. 1450) #280: hwar wte ær stængdhir han ær inne glømdhir
est neglectus homo qui manet absque domo
#6 Långt frå fahran, giör gambla krijgzmän.
i. e. Som man sade: Gott wara Krijgzman hemma.
[⋯]
Idem: Feega Soldater pläga säya vthi sådana fall:
Bättre döö i Koyan, än gå vth på slätten och låta mörda sigh.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
koyan → SAOB KOJA, liten, oansenlig boning, hydda
— 481 —
#1 Låås för lädersäck, log en Tälgeknijff åth.
i. e. Osäkra giömmor för Tiufwehanden.
Tiufwen finner fulle på låsegången.
Man säger och: Tilfälle giör tiufwen.
Item: Ond giömmare giör många tiufwar.
låås: lås → SAOB LÅS
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
ond: ondsint → SAOB OND J. 17) som är inställd på att skada, fientlig, illvillig, illasinnad, elak, ondsint; ondskefull
giömmare: tjuvgömmare, hälare → SAOB GÖMMA ⇒ GÖMMARE 4) person som undangömmer / undandöljer något; tillfälligt utom om tjuvgömmare
#2 Läggia i lood och qwintin.
i. e. Giöra mycket aff lijtet, medh fåfäng Ord.
Man kallar dhet och: Läggia mycket på skogen.
När man giör många dicentes öfwer en ringa ting.
lood → SAOB LOD: lägga sina ord i lod och kvintin, lägga sina ord skickligt och med omsorg
qwintin → SAOB KVINTIN, 3,329 gram; i uttryck som beteckna något såsom mycket ringa / obetydligt, uns, gnutta
läggia mycket på skogen → SAOB SKOG: i uttrycket lägga mycket på skogen, yttra många (onödiga / tomma) ord
dicentes (pl. till lat. pres. part. sg. dicens ”sägande”, ”som säger” till dicere ”säga”); troligtvis använder Grubb
termen för att beteckna ”citat”, ”anförande”, ”åberopande som bevis”
#3 Lägg i Tholamodzposan.
i. e. Dhen fromme taar vpp medh tholamodh hwadh honom wederfahrs;
Och lägger dhet bland tholamodz krammet. Dherföre dhen som kan lijda och bijda,
och kasta alt i Tholamodzposan, han öfwerwinner mycket ondt.
tholamodzposan → SAOB TÅLAMOD | –PÅSE: om någons förråd av tålamod
⇒ Swenske ordsedher (1604) #656:
Lägg j tålemodz possan.
tålemodz possan → SAOB TÅLAMOD | –PÅSE: om någons förråd av tålamod
#4 Läggia Katt i Biörneläger.
i. e. När en renomered, eller wäl meritered man kommer genom Dödzfall, eller elliest, ifrå ett ämbete, och dhen som kommer i stället, är aff ringare Qualiteter;
Då pläghar man säya: Dher kom Katt i Biörneläger.
Man pläghar och dher wedh säya: Tw olijka diwr, en Elg och en Biwr. etc.
I lijka måtta brukas och dhetta, när Man eller Hustrw träda til annadt giffte,
och dhen sijdsta Maakan råkar wara dhen förra något olijk och ringare,
då säger man och, at Katt är råkad i Biörneläger.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
tw: två → SAOB TU
biwr → SAOB BJUR, bäver
sijdsta: sista → SAOB SIST
— 482 —
#1 Lägg lijtet til lijtet, dhet blijr fulle en gång stoort.
i. e. Som man wille säya:
Dhen som intet giömmer en Penning, han får aldrig twå åga.
Item: Många Bäckiar små, giöra en stoor Åå.
Dhervppå lyder och gambla Versen:
Adde parum parvo, parvum superadde pusillo.
(”Lägg lika mycket till det lilla – lägg [sedan] ytterligare en smula till det lilla!”)
Man plägar och säya:
Dhet hiälper alt som sqwälper, sadhe Käringen som swalg Fröen. (⇑ 91 #4)
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
swalg (impf. ind. sg.): svalde → SAOB SVÄLJA (swälga)
fröen → SAOB FRÖ, groda
— 483 —
#1 Lägg icke Steen på börda.
i. e. Man måste intet föröka dhen bedröfwades sorgh.
[⋯]
#2 Läkiarens Plåster heelar intet all Såår.
i. e. En Mästare kan icke alt.
[⋯]
alt: allt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #628:
Läkaren gör aldrig så goth plaster, at the kunna läkia all såår.
plaster → SAOB PLÅSTER
#3 Läkiaren ähras för nöden skul.
i. e. Man håller dherföre aff Medicis, at dhe stundom behöfwas.
#4 Läkiarens Öga giör spijsen sund.
När Medicus är hoos dhen siuka tilstädes, så håls maathen för helbregda.
Dheraff plägar man och i gemeen säya: Praesente medico, omnia sunt sana.
(”När läkaren är närvarande är allt hälsosamt.”)
[⋯]
helbregda → SAOB HELBRÄGDA, hälsosam, hälsobringande, sund
#5 Läkiare lääk digh sielff.
i. e. När man wil gifwa androm rådh emoot dhen siukan,
som han sielff drags medh, då sägher man medh Erasmo:
Medice cura teipsum. (”Läkare! Bota dig själv!”)
[⋯]
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
Erasmo: böjd form i dat. sg. av egennamnet Erasmus enl. latinsk formlära, styrd av prepositionen medh
⇒ Swenske ordsedher (1604) #645:
Läkiare läk tigh sielff.
— 484 —
#1 Längden draar laszet.
i. e. Medh tijdhen kan mycket vthrättas.
#2 Längie lefwa är länge plågas.
i. e. Jw längre man lefwer, jw mehr ondt man lijder.
Och heeter: Longa vita, longa calamitas. (”Ett långt liv är en lång olycka.”)
Item aff Publio*: O vita misero longa, felici brevis.
(”O detta liv! Långt för den olycklige men kort för den lycklige!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ O vita misero longa …
Man säger och:
Omnis vita suplicium. (”Hela livet är ett straff.”) Dhet är tungt at lefwa.
Homo diu vivendo, multa quae non vult videt. Caecilius**.
(”Genom att leva länge ser en människa mycket som hon inte vill se.”)
Vita cujusque est varia et diuturna militia.
(”Var och ens liv är en omväxlande och daglig krigstjänst.”)
Och aff Sophocle***: Heu quam multa paenitenda incurrunt vivendo diu!
(”Tänk så mycket att ångra drabbar den som måste leva länge!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Heu quam multa paenitenda …
Nulla est tanta dolendi causa, quam vitae longitudo.
(”Inget är orsak till så mycket lidande som ett långvarigt liv.”)
Dherföre haar och en gammal Scribent dher wedh trooligen weladt råda, och sagt:
Non quam diu, sed quam bene vivas, cogita. (”Tänk ej på hur länge utan hur väl du lever.”)
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Caecilius = Caecilius Statius (ca. 219 – ca. 168 f.Kr.) ⇒ Wikipedia
☞ Remains of Old Latin, vol. 1, ed. & tr. by E. H. Warmington. London 1935, Plocium #169, s. 528/529.
***aff Sophocle: en förväxling tycks ha skett här, ty Heu quam multa… är en sentens av Publilius Syrus (Sententiae, H:10) medan följande sentens Nulla est tanta dolendi… återfinns i Gnomologia Graecolatina… (Basiliae 1557, s. 222/223) och tillskrivs där Sofokles.
#3 Länge öst, blijr snart förslöst.
i. e. Dhet minskas altijdh som afftages.
Dheraff pläghar man och säya: Dhen meer wil ödha, än han kan afla,
han får snart ett tommt wisthws.
[⋯]
afla → SAOB AFLA / AVLA, förvärva, skaffa sig
tommt: tomt → SAOB TOM
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
— 485 —
#1 Länge borgat är intet gifwet.
i. e. Skuld måste omsijder bethalas. Och heeter fördhenskul:
Quod differtur, non aufertur. (”Det som skjuts upp, upphävs inte.”)
[⋯]
#2 Länge lährdt, blijr seent glömdt.
i. e. Dhet man i långan tijdh aff fundament haar intaget och lährt,
dhet förgiätes intet lätteligen.
[⋯]
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#3 Länge går sägn för giärning.
i. e. Dhet går Röök aff bränder.
Dhet grunkas offta länge, förr än en saak bister vth.
[⋯]
sägn → SAOB SÄGEN / SÄGN 1) något som säges / sagts, yttrande, uttalande, påstående, utsaga; (muntlig) uppgift
grunkas → SAOB GRUNKA, tala i mjugg, mumla, glunka (om)
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 486 —
#1 Länge ligger saak i salte.
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
i salte (arkais. dat. sg. n. obest. efter prep.): i salt → SAOB SALT
i salte → SAOB SALT, ligga i salt(et), om synd / brott och dyl.: vänta på sitt straff / icke bli
bortglömd; länge ligger sak i salt(et): betecknande att brottslig gärning och dyl. kan
bli åtalad och få sitt straff långt efteråt / att något icke blir glömt, även om lång tid går
⇒ Swenske ordsedher (1604) #627:
Lenge ligger saak j saltet, om sokaren doger nogot.
sokaren: sökaren → SAOB SÖKA ⇒ Ordformer: sok-
[sak-]sokaren [fsv. saksökiare]: åklagaren → SAOB SAK– | –SÖKARE, (†) målsägande / åklagare / kärande
Låle (1300-talet) #430: Længhe ligger sagh i salthe
Gentes fantur ita iacet in sale causa salita
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#2 Länge wreeder, är hwar man leeder.
i. e. Man flyr giärna wrante och oförsoonligha Menniskiors vmgiänge.
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
leeder → SAOB LED, avskyvärd, vederstygglig, motbjudande
wrante → Rietz Dialektlexikon, s. 817: VRANTEN, vresig, knarrig, tvär och frånstötande
#3 Länge wäntad ökar lusten.
i. e. Dhen som länge wäntar effter något gott,
honom wäxer och begärelsen deste mehr.
[⋯]
deste → SAOB DESTO
#4 Lähre Vlfwen, Pater noster, han roopar ändå Lamb.
i. e. Som man wille säya: Paddan låter intet sin onda nyck:
Heeter fördhenskul: Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Catull.*
(”Du må driva ut naturen med en hötjuga – den kommer ändå tillbaks!”)
[⋯]
På Swänska säger man elliest: Waanan är onder at kasta i wråå.
[⋯]
lähre (imper. till lähra): lär! (jfr. fsv. kæn: lär! nedan); ordformen saknas som variant i SAOB LÄRA ⇒ Ordformer. (Jfr. 309 #:5: lähra (inf.): Lähra Vlfwen Pater noster, …)
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
Pater noster: ”Fader vår”
låter → SAOB LÅTA, övergiva, gå ifrån; lämna
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
*Citat tillskrivs felaktigt Catullus både här och 155:2, men däremot korrekt 40:2, 90:4 och 233:1.
”Poëten” är Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
⇒ Swenske ordsedher (1604) #644:
Läre vlfuen Pater noster, han ropar wäl Lamb Lamb.
läre (imper.): lär! (jfr. fsv. kæn: lär! nedan); ordformen saknas som variant i SAOB LÄRA ⇒ Ordformer.
vlfuen (fsv. sg. ulver): ulven, vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
Pater noster: ”Fader vår”
Låle (1300-talet) #999: Kænd wlff pater noster
han syer alth lam lam
Si lupus instruitur in numen credere magnum
Semper dirigitur ab eo respectus ad agnum
Låle (1300-talet) #1162: Kænd wlff pater noster han syer lam lam
vota dei discens lupus est agni reminiscens
YFSv (ca. 1450) #969: kæn wlff pater noster
han bedhis æ lamb
Si lupus instruitur in numen credere magnum
Semper dirigitur ab eo respectus ad agnum
YFSv (ca. 1450) #1082: kæn wlff pater noster han bedhis æ lamb
vota dei discens lupus est agni reminiscens
kæn: lär! → Söderwall Ordbok, 1, s. 708: känna (imperat. kän). v. 1) låta veta el. känna, visa, undervisa, lära. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack.
wlff → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [wlff]
#5 Lähra föder wett.
i. e. Genom lärdom ökas förståndet.
[⋯]
Wedh sådan meening säger man och: (⇓ 485 #6)
#6 Lähr något, så weestu något.
i. e. Som man wille säya:
Dhen intet gott wil lähra, honom wäxer icke heller stoort wett.
[⋯]
weestu (pres. sg. 2 pers.; weest + {t} u): … vet du … → SAOB VETA
— 487 —
#1 Lähra Örnen flyga.
i. e. Som man sade: Ägget wil lähra Hönan wärpa.
[⋯]
#2 Lärdom vthan seeder, är til föga heeder.
i. e. Plumpa seeder dhe kasta lärdomen omkull.
Dheraff säger man och i Scholan:
Qui proficit in literis, et deficit in moribus, plus deficit quam proficit.
(”Den som är framgångsrik i studier men bristfällig i seder,
han är mer bristfällig än framgångsrik.”)
[⋯]
#3 Lärdom ökar mandom.
i. e. Lärdom är och en Krijgzman nyttigh.
[⋯]
#4 Lärdom främiar Dygden.
i. e. När en godh natur blijr medh studier excolered, förökes dygden märkeligen.
[⋯]
excolered → SAOB EXKOLERA, odla, kultivera; utveckla
märkeligen (adv.) → SAOB MÄRKLIG, uppenbar, påtaglig, tydlig
— 488 —
#1 Lärdom vthan brwk, är Eeld vthan warme.
i. e. Som man elliest säger: Sielfflärd, är ingo wärd.
[⋯]
warme → SAOB VÄRME
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
#2 Lähra gieer ähra.
i. e. Dhen något gott haar lärdt, han winner dher heeder aff.
[⋯]
#3 Lährespåån är intet mästerstyckie.
i. e. Man måste krypa til dhes man lährer gåå.
[⋯]
Aff Swänskan pläghar man och säya:
Dhen aldrig giör illa, han giör aldrig wäl.
[⋯]
— 489 —
#1 Lärda narrar äre de bäste.
i. e. de som inbilla sigh stoor klokheet, om sådana säger en Scribent:
Quam nihil est doctrina, nisi mens adsit.
(”Hur värdelös är inte undervisning, om inte förmågan att fatta också finns med!”)
Deraff pläga och Tyskarna säya: Die gelerten, Die Verkehrten.
#2 Läsa och intet förstå, är fåfängt arbete.
i. e. Som man wille säya: Ondt leeta sig fram i ett mörkt hws.
Heeter alltså: Legere et non intelligere, est quasi negiligere.
(”Att läsa och inte förstå är på så sätt att vara likgiltig.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Läth wår Herre söria.
i. e. kasta din omsorg på honom, han sörier för osz alla.
[⋯]
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
osz: oss → SAOB VI
#4 Läth de gambla råda, när de willia wäl.
i. e. Som man wille säya: Vngdoms rådh feelar offta.
[⋯]
Dhe gamblas rådh är dhe Vngas förleek.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
förleek → SAOB FÖRLEK, friskhet och färdighet, raskhet och rörlighet; kraft, styrka
Jfr. 64 #1 Bäst föllia dhe gamblas Rådh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #620:
Läth then gamble rådha.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
Låle (1300-talet) #728: Ladh thæn aaldhe raadhe
Oportuna senis series mandatur habenis
YFSv (ca. 1450) #665: læt thæn gambla radha
Opportuna senis series mandatur habenis
#5 Lättia löhnes medh armood.
i. e. Som man elliest säger: Laater man är länge arm.
[⋯]
— 490 —
#1 Lättia föder flättia.
i. e. Hon förorsakar mycket ondt, och allehanda Odygd.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
#2 Läth dhen roo som lärdt haar.
i. e. Hwar blij wedh sitt wärck.
Ondt taga sigh dhet vppå, som man intet haar lährt.
[⋯]
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
blij (pres. konj. sg.): må bli(va) → SAOB BLIVA
wärck: arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, (dagligt) arbete
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 491 —
#1 Lät intet lwren locka digh.
i. e. Lät icke sööt Ord bedraga digh.
Ty elliest säger man aff gamble Versen:
Fistula dulce canit, volucrem dum decipit auceps.
(”Flöjten sjunger ljuvt under det att fågelfängaren lurar fågeln.”)
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
lwren → SAOB LUR, bedräglig / listig / slug person, filur, ”lurifax”, skälm, luver
#2 Lätt fånget, snart förgånget.
i. e. Såsom wunnet, så förswunnet.
[⋯]
#3 Lätter i kläder, lätter i laater.
i. e. Aff kläderna kiännes mannen. Dhen som lättfärdigt kläder sigh,
han praesumeres wara lätter til sinnes.
[⋯]
lätter → SAOB LÄTT 8) b), lättfärdig, lösaktig
laater (sbst. pl.) → SAOB LATER, åthävor, åtbörder; sätt att skicka sig / bete sig, beteende
praesumeres → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#4 Läth Kyrkian stå mitt i Byn.
i. e. Läth alt blij wedh billigheeten. Brukas til swar, när något obilligt tilbiudes.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
billigheeten → SAOB BILLIGHET, rättmätighet, rättfärdighet, rättvisa, moralisk rätt; vad som är skäligt / rimligt
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#5 Läth dhen siuka haa ondt.
i. e. När någon aff enweetenheet intet wil lyda rådh, eller föllia warning,
Då säger man: Så läth dhen siuka haa ondt.
Som man wille säya: Lät honom stå sitt äfwentyr
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
#6 Lättia är Faners Örnegoth.
i. e. Dhen Onde hwijlar giärna hoos orckelöst Folck.
[⋯]
faners (gen. sg. m. best. till fan, anv. som gen.-attribut): fans → SAOB FANDERS
örnegoth [fsv. örna gat; ssg. med (gen. pl. av) ÖRA, sbst.1;]: kudde → SAOB ÖRNGOTT, förr även ÖRNAGOTT / ÖRNEGOTT, n., 1) huvud- / sovkudde
orckelöst → SAOB ORKESLÖS
— 492 —
#1 Lättia giör onda tankar.
i. e. Onda hogskott.
[⋯]
hogskott → SAOB HÅG– / HUG– | –SKOTT, infall
#2 Lättia lährer laster.
i. e. Dhen orkelösa råkar offta på ond begärelse.
[⋯]
orkelösa → SAOB ORKESLÖS
#3 Läth Gudh regera Bogan.
i. e. Föra wärcket. Ty medh hans hiälp winnes Ähra och Ridderskap.
[⋯]
Cum Deo et victribus armis. Dhet är:
Medh Gudh och Wäpnad Hand,
Winnes prijs på Folck och Land.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
regera → SAOB REGERA, hantera, leda, styra
bogan → SAOB BÅGE / BÅGA
wärcket: arbetet → SAOB VERK: föra verket, leda verksamheten / arbetet
— 493 —
#1 Lättare winnes ett Land, än styres.
i. e. Ett Land eller Rijke kan fulle medh macht eller Häärskraftt occuperas:
Men dher wil mehr möda til at förswarat, och behållat i lydna.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
förswarat (kontr.) = förswara’t: förswara dhet
behållat (kontr.) = behålla’t: behålla dhet
lydna → SAOB LYDNAD
#2 Lätt giärning, som giärna giörs.
i. e. Dhet man willigt giör, dher trottas man intet wedh.
[⋯]
trottas → SAOB TRÖTTA, framkalla / väcka leda / olust, tråka ut
#3 Lögn och drafwel, födher elack afwel.
i. e. Hon bär en skadeligh Frucht, och heeter fördenskul:
Ond Root bär elack Frucht.
drafwel → SAOB DRAFVEL, avfall, skräp, orenlighet; löst / ovederhäftigt prat;
smörja, gallimatias, strunt, dumheter; osanning, lögn
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
#4 Lögn haar ett kortt Been, hon springer snart om.
i. e. Hon haar intet bestånd; Ty när sant kommer fram, så får lögnen skam.
[⋯]
Man säger och på Swänska:
Wachta digh för ond giärning, lögn får snart wändningh.
[⋯]
springer snart om → SAOB SPRINGA ⇒ SPRINGA OM, att med ett på stället utfört språng vända sig
åt motsatt håll; att tvärt ändra mening / ståndpunkt / handlingssätt; byta sida
— 494 —
#1 Lögn är ringa ähra.
i. e. Dhet står en ährlig man illa an, at blifwa medh lögn beslagen.
[⋯]
#2 Lögn och Snöballen ökas snart.
i. e. Lijka som en Snöball, när han blijr wältrad i krammer Snöö,
så blijr han medh hast stoor, och tager tager til;
Altså Lögnen, när hon kommer bland dhem som giärna föra sqwaller,
så wäxer hon snart, och blijr intet mindre;
Effter Ordspråket: Rychte giör Rööken stoor.
Hijt lyda fördenskul dhe gambla sqwallerverserna:
Quando conveniunt Judith, Gertrudis et Hilla,
Sermonem faciunt, et ab hoc, et ab hac, et ab illâ.
(”När Judith, Gertrud och Hilla kommer samman
pratar de än om honom, än om henne, än om henne den där.”)
snöball → SAOB SNÖBOLL
krammer → SAOB KRAM
#3 Lögnen tryter aldrigh mantel.
i. e. Hon får snart något at skula sigh medh.
[⋯]
Man plägar derföre säya: Lögn spinnes offta vthan theen.
skula sigh → SAOB SKULA, (refl.) skyla sig (med kläder)
theen → SAOB TEN, del av spinnrock bestående av en kort käpp med krok i övre ändan
— 495 —
#1 Lögn låter intet limma sigh.
i. e. Hon hänger intet länge ihoop. Hon är bygd på owisz grund.
Aff många stycken sammanflickat. Heeter fördhenskul:
När sannt kommer fram, så får lögnen skam.
låter intet limma sigh → SAOB LIMMA, kalkslå, vitmena; låta limma sig, fås att hänga ihop
bygd: byggd
owisz: oviss, osäker → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
sammanflickat → SAOB SAMMAN– | –FLICKA, sy / skarva ihop
#2 Löhn och ähra, lockar trooheet fram.
i. e. Dhen som wäl blijr löhnter för sin tiänst, och får någon ähra dher til,
han obligeras så mycket mehr til trooheet.
[⋯]
löhn → SAOB LÖN, ersättning, belöning
obligeras → SAOB OBLIGERA, på artigt / vänligt sätt (söka) förmå (någon till något /
att göra något), (söka) övertala (någon att)
#3 Löhn giör mödan lätt.
i. e. När man wäntar något gott för sitt omaak, går arbetet så mycket lättare.
[⋯]
#4 Löhnen effter arbetet.
i. e. Som man handlar til, så lyckas dhet och.
Och heeter fördenskul: Qualia quisque geret, talia quisque feret.
(”Sådant man uträttar, sådant skördar man.”)
[⋯]
— 496 —
#1 Löhn icke ondt medh ondt.
i. e. Som man sade: Haff tholamodh i dhet onda.
löhn (imper. sg.): löna! → SAOB LÖNA, belöna
#2 Löhn och straff, hålla Rijken wedh macht.
i. e. God Löhn och strängt straff, giöra en god Politij.
[⋯]
Politij → SAOB POLITI, statsförvaltning, administration
#3 Löök, Röök, och ond Qwinna, komma Bondens Ögon til rinna.
i. e. Dhe 2. första kunna affhielpas: Men dhet sijdsta står illa til at boota.
[⋯]
sijdsta: sista → SAOB SIST
#4 Lööp intet Nisze i Näsan.
i. e. Man får intet wara alt för dumdristig.
Brukas bland gemeent Folck, när någon för otijdigh diärffhet,
blijr medh bannor affwijster, och får så dhetta til ynckemåål.
Jagh badh honon intet löpa Nisze i Näsan.
[⋯]
nisze → SAOB NISSE, övernaturligt väsen som antogs hålla till i huset och bidraga till dess välstånd, men som kunde ställa till olyckor, om det icke blev väl behandlat / blev förargat över något, och som stundom visade sig i skepnad av en gammal, mycket liten man i röd toppmössa; löpa Nisse i näsan, vara dumdristig, blanda sig i saker
som icke angår en och därigenom utsätta sig för risker av olika slag
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
ynckemåål: anledning till ömkan → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1174: ömka (önka; -o; ynka), f. 1) ömkan, medlidande. 2) anledning till ömkan,
ömkansvärdhet, ömkansvärd sak. – ömko mal (-maal), n. beklaglig sak
— 497 —
#1 Löper intet så mycket på en Eenspännare.
i. e. Som man wille säya; Dhet är för mycket på ens mans deel;
Dhet räcker intet så til.
Item: Här äre intet så rijka HErrar döde.
eenspännare → SAOB ENSPÄNNARE, (i sydligaste Sverige) vagn förspänd med
bl. ett dragdjur, enbettsåkdon
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
#2 Lööp intet med Hufwud genom Wäggen.
i. e. Som man sade: Man får intet vara så heeter på Gröthen.
Man måste thola sigh, och höra skiäl.
[⋯]
#3 Löser Eeld brinner widt.
i. e. Owänskap och små trätor, när dhe intet i tijdh förekommas, blij dhe snart stoora.
Ty man sägher elliest: Lijten gnijsta giör offta (aff skiötzlösa) en stoor Eeld.
[⋯]
löser → SAOB LÖS
gnijsta: gnista → SAOB GNISTA
skiötzlösa → SAOB SKÖTESLÖS, vårdslös, likgiltig, försumlig, oordentlig, slarvig
⇑
M
— 497 —
#4 Macht och mood wil haa wett i föllie.
i. e. Wälde och högt sinne wil medh förstånd regeras.
[⋯]
regeras → SAOB REGERA, hantera, leda, styra
#5 Machten går för Konsten.
i. e. När wälde får rådha, så hielper ingen Konst.
Som man wille säya: Man måste stadna när man intet meer kan.
Och heeter då: Ultra posse nemo obligatur. (”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
Item: Ibant quâ poterant, ubi non poterant, ibi stabant.
(”De gick dit de kunde; när de inte kunde [gå mer], då stod de [kvar].”)
stadna → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #657:
Machten går offta för konsten.
Låle (1300-talet) #57: Mackthen gaar offthe foræ konsthen
artem cassando precedit vis aliquando
YFSv (ca. 1450) #741: makten gaar opta for konstena
publica vox fatur vix turgens arte domatur
— 498 —
#1 Macht bryter Bärgh.
i. e. Dhen mächtige vthrättar stoor ting.
Item: Många Händer giöra arbetet lätt.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #658:
Macht brythe berget.
Låle (1300-talet) #590: Mackt brydher offthe stooræ planther
Menia pomposa confringit vis numerosa
YFSv (ca. 1450) #516: mange bryta borghir
Menia pomposa confringit vis numerosa
Enl. Kock [1892] s. 244 är Planther i Låle 590 fel för plankher; pl. planker har betytt »bålvärk, pallisader».
borghir: befästningar → Söderwall Ordbok, 1, s. 136: borgh (pl. borghir), f. 1) borg, genom vall el. mur befäst plats, fäste, slott.
#2 Macht blijr aldrigh mätt.
i. e. Wälde får aldrigh nogh. Dhet låter sigh sällan nöya medh sitt egit.
Dhet fräter giärna omkringh sigh, som Kräfwetan.
[⋯]
kräfwetan → SAOB KRÄFTA
#3 Macht vthan rådh, faller snart i brunnen.
i. e. Dhet man medh macht wil fortsättia, vthan föregående
Råd och moget betänckiande, winner sällan godh framgång.
[⋯]
Dherföre plägar man och säya:
All tingh medh Rådh. Koxa förr än du flyger.
Item: Tag rådh för giärning.
koxa → SAOB KOXA, se sig uppmärksamt omkring
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
— 499 —
#1 Magen mättas förr än Ögat.
i. e. Ögat wil altijd meer än Magen orkar.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#2 Magra Kalfwar glömma springa.
i. e. Som man wille säya: Hunger bryter dantzelust.
[⋯]
Hunger hämmar Kättian.
[⋯]
Man säger och: Hunger giör frwsen Älskog.
#3 Magra Muggor bijta wärst.
i. e. Hungrigh är altijdh snåål. När en torfftiger kommer til ett ämbete,
snåler han giärna åth sigh til dhesz han blijr wäl mätter,
och får något i Taskan.
[⋯]
snåler åth sigh → SAOB SNÅLA ⇒ SNÅLA ÅT SIG, snylta, snika åt sig
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
⇒ Swenske ordsedher (1604) #983:
Sultin flugu bijter alla werst.
sultin: hungrig, ”sylten” → SAOB SVULTEN 1) b) hungrig
flugu (nom. 1597-1604) → SAOB FLUGA
alla werst: allra värst → SAOB ALLRA
Låle (1300-talet) #1125: Ee bydher swlthen flwæ wærsth
Vi cinifes tenta famis est moderando cruenta
YFSv (ca. 1450) #1039: sarast bithir swlthin flugha
vi ciniphes tenta famis est mordente crventa
I Låle-texten 1125 såväl som i YFSv-texten 1039 bör man läsa mordendo
i st. f. moderando resp. mordente. (Kock [1892], s. 405)
#4 Man måste intet klijfwa vpp i Gudz RådCammar.
i. e. Man får intet Scrutera Guds Domar. Dhet är osz för högt.
[⋯]
Är en förwijtelse emoot en part sielffklooke, och alt för spränglärde,
som medh förnufftet wele mästra Gudz Rådh och willia.
[⋯]
Elliest säger man och: Gudz RådCammar har ingen Nyckel.
scrutera → SAOB SKRUTERA, undersöka, granska, utforska
osz: oss → SAOB VI
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
— 500 —
#1 Man kysser offta dhen Hand, man såge giärna wore aff.
i. e. Man giör mången ähra, och meenar dher intet medh.
[⋯]
såge giärna (impf. konj. sg.): gärna hade sett → SAOB SE
wore (impf. konj. sg.): hade varit → SAOB VARA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #660:
Man kysser offta then handen, som man såge gerna wore aff.
Låle (1300-talet) #98: Man kysser offthe then haand han willæ aff wore
Basio sepe volam cui glisco luem fore solam
YFSv (ca. 1450) #82: Man kyssir opta the hand man saghe gerna vth aff ware
basio sepe volam cui plagam diligo solam
#2 Man söker Dygden dher hon är.
i. e. Som man wille säya: Dhen Elden wil haa, han sökien i Askan.
i. e. Dher han är til at finna. Ty elliest sägher man:
Man taar aldrigh ähran vth, dher ingen är.
[⋯]
sökien (kontr.) = sökie’n: sökie dhen
sökie (pres. konj. sg.): söke / må söka → SAOB SÖKA (sökia)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #702:
Man tagher ther dygden som hon är.
Låle (1300-talet) #1132: Man tagher ther dygdhen som hwn ær
Virtus in titulis proprij sit habenda curulis
YFSv (ca. 1450) #1045: ther takir man dygdh som hon ær
virtus intitulis proprii fit habenda curulis
#3 Man giör mycket för godha Wänners skuld.
i. e. Vndertijden giör man fulle en godh wän til willie,
dhet man elliest intet giorde. Dheraff plägar man och säya:
Alia, alijs est licentia. (”Andra ting är för andra tillåtet.”)
Man håller intet alt hwar man til godha.
Man slijter och stundom ondt för goda wänner skuld.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
alijs: aliis
#4 Man taar intet giärna reent Smör i Bänckehalmen.
i. e. Som man pläghar säya: Ondt taga ähran vth, dher ingen är.
Man twättar intet reent byke i Dyngebrunnen.
[⋯]
bänckehalmen → SAOB BÄNK– | –HALM, (förr) om halm som utgör underlag (bädd) i (väggfast) liggbänk
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
byke → SAOB BYK / BYKE, (stor)tvätt
reent byke: rena kläder
⇒ Swenske ordsedher (1604) #663:
Man tager icke gerna rent smör, j bänckehalmen.
#5 Man kan fulle leeda Oxen til Bruns, men icke trugan til dricka.
i. e. Ondt truga dhen tredska. Ondt jaga medh tröga Hundar.
Wedh sådan meeningh plägar man och säya:
Man kan twinga en til blunda, men icke til sofwa.
fulle (adv.): väl → SAOB FULLER
trugan (kontr.) = truga’n: truga dhen
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
tredska → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
⇒ Swenske ordsedher (1604) #674:
Man kan wäl ledhe oxan till wattn, men icke truga honom til at dricka.
Låle (1300-talet) #110: Man maa ledhe oxen til wanneth
man kan ey nøde hanum at dricke
Bos ad aquam tractus non vult potare coactus
YFSv (ca. 1450) #97: Man ma ledha vxan til watn
ok ey nødha han til at drikka
bos ad aquam tractus non wlt potare coactus
— 501 —
#1 Mans Ord mans Ähra.
i. e. Ingen lofwen, vthan han håls.
Hålla Ord och affsked, står en ährligh man wäl ahn.
[⋯]
ähra: ära, heder → SAOB ÄRA 5) a) i fråga om löfte / ed / försäkran och dyl., med åberopande av äran såsom garanti för pålitlighet / uppriktighet / ärlighet; […]
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
håls: hålls
⇒ Swenske ordsedher (1604) #665:
Mans ordh mans ähra.
#2 Man kan snart see på strumpan, hwar Beenet är sunder.
i. e. Aff Mansens actioner pröfwas snart hwar han duger til.
[⋯]
sunder → SAOB SÖNDER
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #676:
Man seer på beenet huarest hussen är sönder.
huarest: där / var → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 2) (numera mindre brukligt) såsom rel. adv.: där
hussen: strumpan → SAOB HOSA
Låle (1300-talet) #303: Thet kenner paa beeneth hwar hoossen ær brwddhen
Est vbi scissura calige patet indice sura
Låle (1300-talet) #491: Thet kenner paa hoosen hwar been ær saare
Jn passo claret foris angor vt intus amaret
YFSv (ca. 1450) #267: thet ær synth aa hwsune hwar beenith ær sundhir
est vbi scissura calige dat cemere sura
YFSv (ca. 1450) #428: thet skiin wtan hwar innan krystir
jn passo claret foris angor vt intus amaret
Kock [1892], s. 138 om YFSv #428:
”Orden betyda »det synes utanpå, hvar det klämmer innantill»…”
#3 Man beedz offta stoort, at man får dhet lilla.
i. e. Man må så giärna bedias mycket som lijtet, dhet kommer fulle altijdh til affslagh.
[⋯]
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
bedias [fsv. beþas] (dep.; inf.): bedja → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#4 Man måste offta lijda, at Åsnan trampar en på Footen.
i. e. Man håller vndertijden Paddan mycket til goda, på dhet man
icke byter sitt weth i hennes oweth.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
weth → SAOB VETT 2) a) gott omdöme, klokhet / urskillning; besinning
oweth → SAOB VETT 2) (†) oförstånd, oförnuft, omdömeslöshet
— 502 —
#1 Man trampar så länge en Matk, at han och wil wäria sigh.
i. e. När fromheet blijr reetad, wändes hon offta vthi ett förbittradt raserij.
[⋯]
matk (fsv. maflker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
#2 Man rijder en Häst är blackot, täncker långt, och blifwer stackot.
i. e. Man haar intet snöre på Lijffztijden.
Och brukas dhetta, när man hörer giöras långt facit på Liffztijden,
och wil myckit vthrätta;
Och händer så i medler tijdh ett oförmodeligit Dödzfall.
[⋯]
blackot → SAOB BLACKOT / BLACK 1) matt / blekt rödgul; blond, isabellfärgad
[blackot = Joh. Upp. 6:8 1526 (NT) / black = Joh. Upp. 6:8 1541 (GVB)]
☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 108:
»Ett förebrående talesätt, ”när man hörer göras långt facit på livstiden och vill mycket uträtta”.
– Hästens bleka färg hade för den bibelkunnige en ödesdiger innebörd: en utmärglad black
var benrangelsmannens riddjur. Förklaringen ges i Uppenbarelseboken 6:8: ”Och si, en blackot häst, och den som på honom satt var döden, och helvetet följde honom efter.”»
stackot: kort, kortlivad → SAOB STACKIG 2) e) (†) pregnant, i uttryck som betecknar att någons livstid blir (alltför) kort
blifwer stackot ≈ ”blir kortlivad”, ”blir inte så gammal”
☞ Holm Ordspråk, s. 272:
»Man rider en häst [som] är blackot (gul), tänker långt och blir stackot
(kort; inte värt att göra upp för långa framtidsplaner, man lever kanske inte så länge).»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #687:
Man ridher en hest är blackot, och tänckier longt, och kommer stackot.
blackot → SAOB BLACKOT / BLACK 1) matt / blekt rödgul; blond, isabellfärgad
stackot (adv.): en kort bit → SAOB STACKIG 1) c) om avstånd, väg(längd) och dyl. / förflyttning: icke lång; även såsom adv.: icke långt, ett kort stycke
kommer stackot ≈ ”kommer inte så långt”
#3 Man bijdar intet för länge effter dhet som gott är.
i. e. Dhet goda som något dröyes, kommer och en gång til nöyes.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1153:
Then bijdar icke länge som effter gott bidar.
— 503 —
#1 Man måste så lefwa, som i Landet är seeder.
i. e. Man får intet föra någon Laag eller Sedwänia medh sigh til en främmande Orth.
Vthan dhet heeter som Versen lyder:
Si fueris Romae, Romano vivito more.
(”Om du är i Rom skall du leva enligt romersk sed!”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #707:
Man skal så leffua som j landet är tijdher.
Låle (1300-talet) #8: Man scal saa leffwe som paa landh ær tijd
Ad terre morem vite decet esse tenorem
YFSv (ca. 1450) #8: Man skal a lande liua som ther ær sidhir
ad terre morem vite decet esse tenorem
#2 Man taar offta Thornen vhr annars Foot, och sticker honom i sin egen.
i. e. som man plägar säya:
Taga annars Foot vhr Elden, och sättia sin egen i stället.
i. e. Träda i fahran för en annan.
Ty mången täncker undertijden at hielpa sin wän vhr nödhen,
och bringar sigh sielff dher medh på Olycka.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
sättia (inf.): sätta → SAOB SÄTTA
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #714:
Man tagher offta tårnet whr en annars foot,
och lätter honom j sin egen.
lätter (pres. ind. sg.): låter → SAOB LÅTA (lätta) 6) kvarlämna (någon / något på en plats), låta vara kvar
#3 Man wäyer så länge paddan, at hon klijfwer en på Hufwudh.
i. e. När paddan får en spann, så taar hon sielff en aln.
wäyer: vördar → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
klijfwer en på Hufwudh → SAOB KLIVA: i uttrycket kliva någon på huvudet, betecknande
förtryck, underkuvande och dyl., ta sig ton mot någon
så länge […] att: till dess att → SAOB LÄNGE, adv., 1) c) γ) (†) i uttrycket så länge att. α’) till dess att
padda → SAOB PADDA, odugling, klåpare, stympare; tölp, drummel, kräk
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret;
aln → SAOB ALN, längdenhet på 0,593802 meter
#4 Man finner och rijka Narrar.
i. e. Rijkedom hindrar intet dårskapen.
[⋯]
#5 Man kan och giöda en Åker för mycket.
i. e. Måttan är i all ting bäst.
[⋯]
— 504 —
#1 Man sijr stundom så giärna ens rum, som ens trång.
i. e. En Giäst är icke altijdh lijka wälkommen.
Ty dhen allestädz haar sigh framme, blijr sällan wälkommen.
Om dagliga Giäster som intet bethala sin förthäring,
plägar man säya vthi en gammal Vers:
Post tres saepe dies vilescit piscis et hospes.
(”Efter tre dagar är oftast fisk och gäst värdelösa / har passerat ”bäst-före” datum.”)
Som man wille säya: Trägen Giäst giör trögan Wärdh.
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
sijr stundom så giärna ens rum, som ens trång → SAOB RUM, i uttrycket ser så gärna någons rum som trång och dyl.,:
ser lika gärna att någon är borta (som att han är närvarande)
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#2 Man niuther intet länger fredh, än ens Granne wil.
i. e. Dhen träta wil, han får fulle orsak, skulle hon och brytas aff Giärdszgården.
Dherföre än ondt at boo bland orooliga grannar.
[⋯]
Dheraff sägher man och: Grannesämian räcker intet altijdh til.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÄNGE
intet länger fredh, än …: inte fred längre än…
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
oroolig → SAOB OROLIG, som icke lever / kan / vill leva i lugn och ro / i fred med sina medmänniskor
⇒ Swenske ordsedher (1604) #553:
Ingen haffuer lengre fred än som hans granne will.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #991:
Så lennge haffuer en fridh som hans granne wil.
— 505 —
#1 Man måste taga Dagen som han kommer.
i. e. Nog haar dhen som nögder är. Man måste nyttia Lyckan som hon faller.
[⋯]
nögder → SAOB NÖJD
#2 Man måste stundom giee lärepenningar.
i. e. Kiöpa weet.
Och då plägar man säya: (såsom til förwijtelse) Så lährer paddan binda Öök.
weet → SAOB VETT
öök [fsv. öker, m. och ök, n.] → SO ök, dragare, lastdjur, riddjur
#3 Man brukar Vgglor, när man intet haar Nächtergaler.
i. e. Man måste nyttia dhet man haar, til dhes man får dhet som bättre är.
Wedh sådan meening plägar man och säya:
Dhen intet haar Sporar, han rijde medh Qwist.
[⋯]
sporar: sporrar → SAOB SPORRE
— 506 —
#1 Man förwahrar sigh aldrigh för wäl.
i. e. Som man wille säya: Bättre före wahr, än effter snaar.
Serdeles vthi Skriffter och obligationer.
Hwar aff man per regulam juris pläghar säya:
Clausula abundans non nocet. (”En överflödig klausul skadar inte.”)
Som man sade: Bättre ett Ord före, än tije effter.
Item: Förord bryta Laag.
[⋯]
förwahrar sigh → SAOB FÖRVARA (refl.), taga sig i akt, akta sig
före waar → SAOB FÖRE– | –VAR, adj. förtänksam, försiktig
effter snaar → SAOB EFTERSNAR, efterklok
obligationer→ SAOB OBLIGATION, utfästelse, förbindelse
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1132:
Thet är bettre ware förrewar, än effter snar.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #289:
Förord bryta lagen.
#2 Man saknar intet dhet goda, förr än dhet är borta.
i. e. Man kan intet skönia hwad gott är, förr än dhet är mist.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
mist (perf. part.): förlorat → SAOB MISTA, förlora
#3 Man kyszer intet Kocken i rumpan för sodet.
i. e. Som man elliest plägar säya: Ondt wäya paddan för Korffskinn.
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wäya: hedra → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
#4 Man måste intet ätha vthan hunger.
i. e. När appetiten fordrar.
[⋯]
#5 Man får intet räkna hwad en god Kåål kostar.
i. e. Dhen kiärt wil haa, han måste och kiärt låta.
låta → SAOB LÅTA, åstadkomma, laga, styra om
— 507 —
#1 Man kan snart see hwad en förer i skiölden.
i. e. Dhet låter snart märkias hwar en Menniskia duger til.
[⋯]
#2 Man måste krypa til dhes man lährer gåå.
i. e. Som man sade: Alle Barn i börian.
[⋯]
Som man wille säya: Pyckiare förr än Skippare.
pyckiare → SAOB PYCKARE, sjöman av låg / lägsta grad
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #87:
Barn skal krype så lenge thet lärer gå.
Låle (1300-talet) #438: Barn scal krybæ tijl thet nymer at gaa
girat rependo prius infans quam gradiendo
YFSv (ca. 1450) #379: barn skal krypa til thet nimbir gaa
giret rependo prius infans quam gradiendo
#3 Man får intet spara heeders gåfwan.
i. e. Ährepenningen måste wara medh;
Han får intet knappas, när han skal til heeders.
ährepenningen → SAOB ÄRA, S s g r : D: -PENNING 1) (†) om penningsumma som reserveras för något hedersamt / ärofyllt; […]
#4 Mannen tiänar illa sminck.
i. e. Dhet står intet wäl at en Mans Person wil färgha sitt Ansichte til skönheet.
[⋯]
tiänar → SAOB TJÄNA, gagna, gynna
— 508 —
#1 Man måste intet haa twå tungor i munnen.
i. e. Som man elliest säger: Mans Ord, mans ähra.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #673:
Man skal ey haffua tuå tungor j en mun.
Låle (1300-talet) #95: Man scal eij haffwe two twngher i een høss
Baiula linguarum non sit faus vna duarum
YFSv (ca. 1450) #83: Man skal egh haua twa tunggor i een mun
baiula linguarum non fit faux vna duarum
#2 Man måste mycket höra, förr än Öronen falla aff.
i. e. Dhen som wil vndwijka kijff och trätor, han måste offta mycket höra och lijda.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Man får intet trääta medh Faar och Moor.
i. e. Man måste ähra dhen ähra böör.
[⋯]
böör → SAOB BÖRA, tillkomma
dhen ähra böör: som ära tillkommer, som bör äras
#4 Man får intet tiggia, och läggia före.
i. e. Man måste intet föreskrifwa gifwaren hwadh, eller huru mycket.
Man sägher och wedh en sådan meening:
Gifwen Häst skal man intet i Munnen see.
läggia före → SAOB LÄGGA ⇒ LÄGGA FÖRE, bestämma (något) för (någon)
see (inf.): se → SAOB SE (see)
#5 Man giör aldrigh gott kiöp i dhet som intet duger.
i. e. Ondt kiöpa elacka wahror, man blijr dhermedh beswijken.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
elacka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 509 —
#1 Man kräfwer och stundom en godh giäldenär.
i. e. En godh bethalare blijr intet deste wärre, at han stundom blijr maanter.
[⋯]
giäldenär → SAOB GÄLDENÄR 1) a) person som är skyldig någon pänningar
deste → SAOB DESTO
wärre (komp. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
maanter (perf. part.): manad → SAOB MANA (maana), påminna någon om hans skuld
#2 Man taar intet aff Hatten, förr än man seer Mannen.
i. e. Man seer giärna til hwem man giör ähra, om han är dhes wärd.
Elliest pläghar man och säya fast wedh lijka förståndh:
Man behöfwer intet löpa, förr än man blijr jagad.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
dhes (gen. sg. m. till den) → SAOB DEN
är dhes wärd, dhes p.g.a. wärd som här styr gen.: som är värd den
#3 Man doppar och så länge, at dhet en gång blijr alt.
i. e. Dhet minskas altijdh som tages aff.
Länge öst, är snart förslöst.
Item: Ett Håår och annadt, giör Bonden skallot.
skallot → SAOB SKALLOT, skallig
blijr alt: tar slut
#4 Man draar intet Knijff åth swran Wälling.
i. e. Man glädz intet mycket åth dhet som intet duger.
Ty swr Wälling gieer lijten matelust.
swran (ack. m. sg. efter prep.): åt sur → SAOB SUR
⇒ Swenske ordsedher (1604) #666:
Man behöffuer icke draga kniff åth suran wällingh.
— 510 —
#1 Man hänger ingen tiuff, förr än han fås.
i. e. Så länge tiufwen råder sielff, så hänger han intet.
Heeter fördhenskul: Få först och flå sedan.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#2 Man kan mycket snacka en Sommarlång dagh.
i. e. När man hörer något otrooligt säyas, brukas dhetta såsom en förwijtelse.
[⋯]
Som man sadhe: Dhen troo som wil.
Item: Dher hörer ett Breff til. (”Det kräver en skriftlig bekräftelse.”)
#3 Man giör mycket för grannesämian.
i. e. Man slijter och offta ondt för sin Grannes skuld,
at honom dher medh skeer til willies.
[⋯]
#4 Man måste mycket höra, och intet höra.
i. e. Som man sade: Man får intet sweeda alt som ludit är.
[⋯]
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
— 511 —
#1 Man leedz snart wedh en elack giäst.
i. e. Dhen mycket wil thära, och illa bethala, han får intet länge Härberge.
Dheraff säger man och vthi en gammal Vers:
Post tres saepe dies vilescit piscis et hospes.
(”Efter tre dagar är oftast fisk och gäst värdelösa / har passerat ”bäst-före” datum.”)
[⋯]
leedz wedh (dep.; pres. ind. sg.): leds vid / åt → SAOB LEDAS, bli ledsen / trött på, tröttna på
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
tähra → SAOB TÄRA, förtära
#2 Man spottar offta i Kålen, och swper honom sielff vth.
i. e. När en Man eller Qwinna, i förstonne förachtar och smäder på dhen som frijar,
eller dhen som frijas til, och taar sedan emoot medh opräckta händer.
Sådana säyes: Spotta i Kålen, och swpan sielfwe vth.
swpan (kontr.) = swpa’n: swpa dhen
swpa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
#3 Man måste ställa Munnen effter Maatsäcken.
i. e. Thära effter förrådet.
[⋯]
tähra → SAOB TÄRA, förtära
Peer Brahe (1520-1590): Oeconomia eller Huszhåldz-Book.
skrifwin anno 1581. Tryckt på Wijsingsborg, 1677, sid. 19-20:
»[…] man skal komma ihug, at så snart man hafwer skutit Båten ifrån Landet, så är man ock skild ifrån Wisthuuset,
och tå får man laga Munnen effter Maatsäcken, och tänckia ther uppå, at Tijden och Wägen kan blifwa honom längre, förrän han kan komma heem igen, än han kan sielff weta uthaff.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #654:
Lagha munen effter matsäcken.
— 512 —
#1 Man gieer intet Barn så offta dhet bedz.
i. e. Som man elliest säger: Man gieer intet Hunden, så offta han wiskar rumpan.
beedz [fsv. beþas] (dep.; pres. ind.): beder → SAOB BEDAS, bedja, anhålla om, begära
wiskar rumpan: viftar på svansen → SAOB VISKA 2) (†) svänga / vifta med
#2 Man förer intet alt til Torgs som sällias kan.
i. e. När en part högfärdige och skarpsinnige til förståndet,
antingen intet hafwa så godha Gåfwor til at vthföra dheras lärdom,
eller och williandes hålla dher medh tilbakar,
och vnna ingen annan at lära något dher aff;
Vthan hålla alt för mycket aff sitt Krahm.
Om sådana säger en gammal Schole Vers:
Scire tuum nihil est, nisi quod scias, hoc sciat alter.
(”Att veta ditt [det du vet] är inget värt, om inte någon annan vet det du vet.”)
Schrifften säger och: Man tänder icke vp ett Liws, och sätter dhet vnder en Skäppa.
williandes (s-particip med adverbiell funktion): viljande / med vilje
→ SAOB VILJA | i adverbiell användning liktydigt med: avsiktligt / uppsåtligt
tilbakar → SAOB TILLBAKA
krahm → SAOB KRAM, handelsvaror i bodar, marknadsstånd och dyl., handel
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
#3 Man håller intet alt hwar man til goda.
i. e. Man lijder offta mehr aff dhen ena wännen, än aff dhen andra.
Dheraff sägher man och: Alia, alijs est licentia. (”Andra ting är för andra tillåtet.”)
Aff Föräldrar och Öfwerheet måste man mycket thola,
och intet säya dhem emoot, fast man hadhe aldrigh så rätt at påstå.
[⋯]
håller … til goda → SAOB GOD: hålla något någon till godo, finna sig / foga sig i (något), tåla (något)
til goda: till godo → SAOB GOD
lijder → SAOB LIDA, tåla, fördraga
alijs: aliis
— 513 —
#1 Man får intet sweeda alt som ludit är.
i. e. Bland Wänner får man intet räkna för noga.
[⋯]
ludit: ludet → SAOB LUDEN, beklädd med hår
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #681: Man scal eij swighe alt thet ther laadhet ær
non est vrenda quecumque sit hispida menda
YFSv (ca. 1450) #612: man skal ey swidha alt thet som lodhit ær
Non est vrenda quecumque sit hispida menda
Läs swighe i st. f. swidhe i Låle-texten 681(Kock [1892], s. 273).
#2 Man finner och weth vnder Walmarströyan.
i. e. Hoos ringa Folck är och förståndh.
[⋯]
weth → SAOB VETT, förnuft / förstånd
walmarströyan → SAOB VADMAL, om på olika sätt vävt (valkat) ylletyg, grovt ylletyg
#3 Man hoppas mädan man lefwer.
i. e. Som man wille säya:
Så länge andan är i dhen siuka, hoppas han altijdh bättringh.
[⋯]
Dheraff haar och Schrifften* wijdare sagt:
At en lefwande Hundh är bättre, än ett dödt Leyon.
hoppas han ändrat från hoppas man enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
*Schrifften: Predikaren, 9:4:
”[…] en leffuande hund är bätre än itt dödt Leyon.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 9:4]
#4 Man känner fulle Koon, som Kalfwen baar.
i. e. Som man wille säya:
Dhet är intet så länge, Kattan samm öfwer Sundet, Rompan är ännu wåth.
När någon aff ringa opkommen, wil mycket yffwas,
så brukas dhetta såsom til förwijtelse.
[⋯]
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
förwijtelse → SAOB FÖRVITELSE, klander, förebråelse
— 514 —
#1 Man gieer intet bättre än man haar.
i. e. Öfwer macht, är ingen pacht. Hwar gieer effter ämbne.
[⋯]
pacht → SAOB PAKT, avtal, överenskommelse
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) a) om ekonomisk förmåga / möjlighet; även allmännare, om (sociala och) ekonomiska förhållanden
Jfr. 908 #1:
#1 Öfwer macht går ingen pacht.
i. e. Ingen bör twingas öfwer sin förmågha.
Dherföre säger man och per reg. Juris:
Ultra posse nemo obligatur.
(”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
Item: Insania est aliquid supra vires suscipere.
(”Det är vanvett att åta sig något över ens krafter / mer än man förmår.”)
Hwar giör effter sitt ämbne.
[⋯]
Dhet samma meenar och gemeene Versen:
Ibant quâ poterant, quâ non poterant, ibi stabant.
(”De gick dit de kunde; dit de inte kunde [gå], där stod de [kvar].”)
#2 Mannen kiännes aff thalet.
i. e. Som man sade: Aff liudet pröfwas malmen.
[⋯]
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#3 Man mins intet skabben länger än han klijar.
i. e. Man täncker intet länger på skadan än han swijder.
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
skabben → SAOB SKABB, hudsjukdom kännetecknad av
skabbutslag / utslag som liknar sådana
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
#4 Man kan och kiöpa Gull för dyrt.
i. e. Som man elliest säger: Måttan är i all ting bäst.
#5 Mannen roosas aff giärningen.
i. e. wärcket prijsar Mästaren. Opus laudat artificem.
wärcket: alstret, skapelsen; resultatet → SAOB VERK 2) om resultat / alster / produkt av verksamhet / arbete / skapande, arbete
— 515 —
#1 Man älskar offta hunden för herrens skuld.
i. e. Som man elliest plägar säya: Mången smeckar barnet för ammans skull.
Vthi en ringa ting låter offta godh wenskap see sigh.
Deraff säyer man och dherwedh: Kongens hundar höra gott folck til.
smeckar → SAOB SMEKA
#2 Man måste mala mädan watnet löper.
i. e. Tijdh wil tagas i acht. Smijd mädan Järnet är warmt.
#3 Man skiäncker offta räfwen en gåås, at man får hans skin.
i. e. Wåga dhet mindre til at fåå dhet större.
[⋯]
Man säger och wedh den meningen: Han slijpar intet vthan Watn.
Han giör intet vthan sin fördel.
skin → SAOB SKINN
#4 Man kan och ledas wedh goda dagar.
i. e. Som man sade: Honingzkakan blijr man och ledze wedh.
[⋯]
ledas → SAOB LEDAS, känna leda, tröttna på
honingzkakan: honungskakan
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
#5 Man kan fulle liuga för wår Herre, men intet swijkan.
i. e. Han låter intet draga stråå för sigh; han ransakar Hierta och Niurar.
[⋯]
Han låter intet giäcka sigh.
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
swijkan (kontr.) = swijka’n: swijka honom
swijka → SAOB SVIKA, bedraga, narra, lura
draga stråå för → SAOB STRÅ 3) d) (numera föga brukligt) draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra någon bakom ljuset / dölja sina verkliga avsikter för någon, lura någon
ransakar → SAOB RANNSAKA
giäcka sigh → SAOB GÄCKA refl. göra sig lustig över
— 516 —
#1 Man lijder Röken för Elden skul.
i. e. Then som wil haa dhet sötha, han måste och stundom lijda dhet swra.
[⋯]
Dhen som wil haa Äggen, han måste och lijda at Hönan kaklar.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tåla, fördraga
swra: sura → SAOB SUR
kaklar → SAOB KACKLA
#2 Man söker intet Korfwen i Hundehwset.
i. e. Fåfängt arbete. Dhet är (Som man plägar säya)
Seent sichta när Sådorna äre vpäthne.
Item: Seent roopa kaas, när Korfwen är vpäten.
(Jfr. 713 #3: Seent roopa kasz, när Korfwen är upähten.)
sådorna → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
kaas / kasz (interj.) → SAOB KAS: schasningsord, schas!
#3 Man finner fleer galna Kiöpare, än sälliare.
i. e. Som man wille säya:
När Narren kommer til kiöpstadz så får Krähmaren Penningar.
[⋯]
til kiöpstadz → SAOB KÖPSTAD, stad
#4 Man kastar intet bort ett gott Äpple, fast dhet är marckätet.
i. e. Man wräker intet bort en god häst för ett ringa lyte skul.
marckätet: maskätet → SAOB MASK
— 517 —
#1 Man kastar intet bort kornet för agnarnas skul.
i. e. Idem. (⇑ 516 #4)
#2 Man måste göra skoen effter footen.
i. e. Dhet ena måste wara effter dhet andra.
Ty man säger elliest: Bonde foot och Junker Skoo, tiähna intet wäl ihoop.
Här medh är och til förstånde, at man måste ställa Munnen effter Maatsäcken;
Och föra Staten effter ståndet.
junker → SAOB JUNKER, ung adelsman, ung ädling
förstånde: tryckfel för förstående
til förstående → SAOB FÖRSTÅENDE 7) b), i p. pr. med gerundivisk betydelse: som bör (upp)fattas (på visst sätt), som är att (upp)fatta (så eller så); numera blott (någon gång i ålderdomligt språk) i uttrycket (icke) så (till) förstående(s), (icke) så att förstå, ävensom (i något ålderdomligt språk) i uttrycket väl (till) förstående(s), inledande ett inskränkande / förtydligande tillägg: nämligen, det vill säga, nota bene
Staten → SAOB STAT 3) b), i uttrycket föra stat, föra stort / kostsamt / överdådigt hus, ha
dyrbar hushållning / representation, leva stort / högt / på stor fot
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
#3 Mannen pryder rummet.
i. e. Personen hedrar Ämbetet.
[⋯]
#4 Man sörier sigh snarare gammal, än rijk.
i. e. Medh sorgh winnes ingen rijkedom; Men snarare en siukan Kropp.
#5 Man klåår offta dher intet klijar.
i. e. När man råkar i någon ångest, klår man sigh stundom baak Öronen,
fast dher intet klijar: Och då plägar man säya: Han grijper til Lwsarådet.
[⋯]
klåår → SAOB KLÅ, klia
lwsarådet → SAOB LUS– | –RÅDET: gripa till lusarådet, klia sig i huvudet / bakom örat (liksom om man hade löss)
#6 Man måste dricka dhet swra Wijnet medh dhet sötha.
i. e. Som man wille säya: Ondt och gott måste hållas.
[⋯]
— 518 —
#1 Man som man är.
i. e. Ähra dhen ähra böör.
[⋯]
böör → SAOB BÖRA, tillkomma
dhen ähra böör: som ära tillkommer, som bör äras.
#2 Man lährer mädan man lefwer.
i. e. Alldrig är för seent at lära något gott.
[⋯]
alldrig: aldrig
#3 Man gör mycket för sälskap skul.
i. e. Goda Wänner til behag.
[⋯]
Som man wille säya:
Dhen ena Grannen lijder stundom ondt för dhen andras skul.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#4 Man måste altijdh hoppas dhet bästa, och wänta dhet onda.
i. e. När wäl går, måste man och wänta dhet som wärre är.
[⋯]
Ty effter Rägn wäntar man soolskeen.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #28:
Al tingh skall man hoppas til thet besta.
Låle (1300-talet) #228: Tw scalt altijdh hobes tijl thet bæsthe
Debet pendere meliori spes tua de re
YFSv (ca. 1450) #200: man skal hopas æ thæth bæsta
debet pendere meliori spes tua de re
⇒ Swenske ordsedher (1604) #722:
Man skal altidh hoppas til thet besta.
— 519 —
#1 Man weet intet hwadh som för Afftonen händer.
i. e. När man hörer stoort facit giöras om tilkommande tingh;
Då swaras medh dhen meening som och en Scribent haar sagdt:
Nescis quid serus vesper vehat. (”Du vet inte vad sena kvällen bringar.”)
[⋯]
Dherföre råder och Salomon*, at man intet skal berömma sigh aff Morgondagen.
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
*Salomos Wijsheet, 27:1:
”BEröm tigh icke aff morghondaghen, ty tu weest icke hwadh j dagh henda kan.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 27:1]
#2 Man gillar intet taagh, vthan Loff eller Laagh.
i. e. Tagerätten är aflagder.
tagerätten → SAOB TAGERÄTT, rätt att välja; tagrätten är bortlagd: skyldighet att vänta med att ta tills tillåtelse erhållits
#3 Mannen bör taala, och Hustrwn tijga.
i. e. När något wichtigt haffz för händer, så bör Mannen föra Ordet.
[⋯]
Fast wedh sådhan meeningh plägar man och säya vthi ett Swänskt Rijm:
Dhet Hwshåld är ey vthan qwaal,
Dher Hanen kaklar, och Hönan gaal.
Som man wille säya: Dher står intet wäl til i Hwset,
dher Mannen giör Qwinnesyslor,
och Qwinnan förer Ordet för Mannen.
kaklar → SAOB KACKLA
#4 Marknan lährer kiöpet.
i. e. Waaran måste sällias effter Marckgången,
och som hon i gemeen går och giäller.
Ty dhet är owist at sittia hemma och giöra kiöpet.
i. e. Sättia kiöp på Godzet som sändes til Kiöpstadz.
marknan (kontr.) = markna’n: marknaden
marckgången → SAOB MARKEGÅNG, pris som tillämpas i allmänna handeln, marknadspris, gällande pris
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
— 520 —
#1 Marka Dräng, Dalers skadha.
i. e. En elack tiänare giör offta meer skada, än hans löhn är wärd.
Item: När man taar en klåper til något gott arbete, så skämmer han bortt
heela wärcket, medh större skada, än arbetzlöhnen; Såsom när man förtroor
en Mäszingsarbetare dhet som skal giöras aff silfwer; För en godh Skräddare
tages en förlupen Bönhaas; För en konstigh Snickare, en groff Timberman.
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
klåper → SAOB KLÅPER, klåpare
wärcket: verket, arbetet; resultatet → SAOB VERK 2) om resultat / alster / produkt av verksamhet / arbete / skapande, arbete
bönhaas → SAOB BÖNHAS, person som utövade ett handtverk utan att tillhöra skrået; klåpare, fuskare
konstigh → SAOB KONSTIG, som äger stor förmåga / skicklighet, som kan sin konst; skicklig; konstfärdig, konstförfaren, konstskicklig
#2 Medh Gudh är bäst at böria.
i. e. Om något lyckeligen skal företagas, så måste man taga Gudh til rådz,
elliest är en slätt vthgång at wänta.
[⋯]
slätt → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
#3 Medh Åhren bytes Håren.
i. e. Ålderen giör mycken förandring: Han giör Menniskian skröpligh och waanskapad.
[⋯]
förandring → SAOB FÖR– | –ANDRA ⇒ förandring, förändring
— 521 —
#1 Medh stillatijgande kan mycket förswaras.
i. e. Som man sade: Tijga och tänckia, kan ingen kränckia.
[⋯]
#2 Medh stoor tack, födes ingen Katt.
i. e. Blotta tack giör ingen wälgärning tilfyllest.
[⋯]
#3 Medh Eedh swaras och icke klagas.
i. e. Vthi Rättegångar må man icke swäria sigh något til:
Men medh Eedh praesteras wäriemåål.
praesteras → SAOB PRESTERA, fullgöra; bestrida
wäriemåål → SAOB VÄRJEMÅL, i fråga om anklagad persons försvar inför rätta; särskilt om mål
vilket den svarande förklarade sig oskyldig genom ed
#4 Medh ett Hufwudhåår drags man dijt man giärna wil.
i. e. Som man wille säya: Han är godh locka, som medh wil hoppa.
#5 Medh tijden wäxa Rooser.
i. e. Tijden gifwer alt.
[⋯]
Man plägar och säya: Med åhren wäxer wettet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #727:
Medh ålder wexer weth.
— 522 —
#1 Medh intet får man intet.
i. e. Som man sade: Fåfängt meete vthan beete.
Item: Dhen intet wil wåga, han får intet åga.
[⋯]
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
#2 Medelwägen är altijdh bäst.
i. e. Måttan tiänar til all ting.
[⋯]
#3 Medgång giör wänner, mootgång pröfwar dhem bäst.
i. e. Mädan enom går wäl i hand, så finna sigh wänner nogh:
Men när illa går, så giömma dhe bort sigh.
[⋯]
Man säger och, at Wänner äre som Swaalor om Sommaren.
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
#4 Medhgång föder höghmodh.
i. e. När Lyckan löper medh så yfwes man giärna, och blijr stålt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #726:
Medh godz wexer höghmodh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1139:
Ther godzet wexer ther wexer högmodh.
Låle (1300-talet) #188: Naar megh woxer gots thaa woxer megh hoomodh
Cum cluo lucrosus fluo mente superciliosus
Låle (1300-talet) #591: Naar megh woxer gotz tha woxer megh hoffmodh
mente tumens letor nummismate cum locupletor
YFSv (ca. 1450) #173: naar mik væxe godz tha væxe mik moodh
Cum cluo lucrosus fluo mente superciliosus
YFSv (ca. 1450) #519: jak ær i hughin gladh tha hawir pæninga i min pungh
Mente tumens lator numismate dum locupletor
— 523 —
#1 Medhgångh giör Lagen wrång.
i. e. När Lyckan slår til, så achtar man intet så noga,
om man vndertijden gör något lijtet orätt, vnder heeders Nampn.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Medgång bör tänckia på mootgång.
i. e. Vthi medlöpande lyckan, måste man och skicka sigh
emoot ahnkommande Olyckan.
[⋯]
#3 Medh gammal Häst kommer man til bytes.
i. e. Som man wille säya: Bättre något än intet.
Item: Bättre mager Häst, än thom Grimma.
Wedh dhen meening förstås och:
At medh en gammal Man eller Qwinna, kan man byta sigh til en vng.
— 524 —
#1 Meening, är icke altijdh sanningh.
i. e. Dhet slår offta feelt som man meenar.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#2 Meer wil til Plogen än hwiszla.
i. e. Bondebrwk är ingen Barnaleek.
Man säger och: Dher wil meer til en Dantz, än ett par nyia Skoor.
Item: Dhet kostar på Beenen at rijda Trähäst.
Förståendes här medh allehanda swår wärck.
[⋯]
trähäst → SAOB TRÄHÄST, käpphäst; föremål av trä erinrande om häst, särskilt dels
om gymnastikredskap, dels om straff- / tortyrredskap
förståendes här medh (s-particip med adverbiell funktion): nämligen → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
wärck → SAOB VÄRK
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1228:
Thet hörer mera till plogen än huiska.
huiska: tryckfel för huisla (1636: hwisla)
huisla / hwisla: vissla → SAOB VISSLA
Jfr. {1076} Thet hörer mer fast til [scil. att köra en] hest en ropa hoij.
Låle (1300-talet) #814: Ther hører alth mære tijl hæsth æn sijæ hoo
Plus vult constare mannus quam sibila flare
YFSv (ca. 1450) #775: thet skal meer til hæstin æn hwisla
Plus vult constare mannus quam sibila flare
Kock [1892], s. 324: ”… texterna […] säga, att det skall (hör) mera till (att sköta) en häst än att hvissla (säga ho!).”
#3 Meetha medh Gullkrook.
i. e. Handla medh skada. Såsom dhen dher wille meetha medh en krook aff Guld,
och Fisken toge bortt kroken, så kunde han medh några fåå Fiskar intet vpfylla krokens wärde.
Aureo hamo piscari.* (”Att fiska med en gyllene krok.”)
Man kallar dhet och: Spinna medh Gulltheen.
[⋯]
Dhetta kan och icke obilligt tribueras Alchymisterna, som offta vpsätta all dheres förmögenheet, i hopp om en Gullklimp: Men få dheraff igen lijtet eller intet.
theen → SAOB TEN, del av spinnrock bestående av en kort käpp med krok i övre ändan
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
tribueras → SAOB TRIBUERA, tillskriva, tillräkna
alchymisterna → SAOB ALKEMIST, person, som sysslar med alkemi; guldmakare
*Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Aureo hamo piscari
#4 Middags roo, är sällan godh.
i. e. Man håller Middagzsömpnen för ohälsosam.
[⋯]
— 525 —
#1 Miszbruk giör godan Laag.
i. e. Oseeder förorsaka godha stadgar.
[⋯]
På Swänska sägher man fördhenskul:
Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott.
Item: Gull blijr fulle Gull, fast dhet ligger i en skalcka pung.
godan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. goþer): god → SAOB GOD
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
skalcka pung → SAOB SKALK– | –PUNG, en skurks penningpung / börs
#2 Miszbrukad frijheet, är wärd at mistas.
i. e. Som man sade: Godha daghar wele haa starcka Been.
[⋯]
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1098:
Then fryhet misbrukar, han är wärd henne mista.
#3 Misztancka är hwars mans plåga.
i. e. Hoos en part Menniskior (men mäst hoos stoore HErrar)
är mycket gemeent at på wrångt angifwande, fovera misztanckar.
[⋯]
misztancka → SAOB MISSTANKE
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
gemeent (adv.) → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
fovera: hysa → SAOB FOVERA, (†) underhålla, omhulda (något); nära, hysa (en tanke / känsla och dyl.)
— 526 —
#1 Misztanckar bryta wänskap.
i. e. När goda wänner begynna at förtänckia hwar annan
(serdeles Man och Hustrw) så förkolnar all förtrooligheet.
[⋯]
hwar annan → SAOB VARANDRA
#2 Miszundt Brödh blijr snarast äthet.
i. e. Dhet man mäst affwunnas wedh, dhet lyckas offta bäst.
Och heeter fördhenskul som man pläghar säya:
Deo dante, quid invidia? (”Då det ju är Gud som ger, varför då avundsjuka?”)
Man säger och: Jw större afwundh, jw bättre treffnad.
Item: Afwund fräther dher hon boor.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
äthet (perf. part.): ätet
affwunnas wedh → SAOB AFUNNA ⇒ II. AFUNNAS. (dep.) (†), afundas, missunna.
SAOB: Ex. från Grubb skulle möjl. också kunna föras till AFUNNA (det med
anledning hvaraf man mest utsättes för afund l. missunnsamhet osv.).
treffnad (fsv. thrifnadher, verksamhet, framgång,
framskridande) → SAOB TREVNAD, om (tillstånd av) aktivitet / ihärdighet
#3 Migh en Ärm, och digh en Kiortel.
i. e. Brukas til förwijtelse emoot dhem som intet willia föllia godh rådh och förmaning.
Och då plägar man säya:
Dhet går migh minst ahn; Digh ligger dhet mäst macht vppå,
och så mycket meer, som en Kiortel är mehr än en Ärm.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1224:
Thet är migh en arm, och tigh en kiortell.
arm: ärm → SAOB ARM III. 1) del av klädesplagg avsedd att omgiva armen; ärm
kiortell → SAOB KJOL, kjortel, kjol, gemensam beteckning för av män och kvinnor brukad lång (över)klädnad (med / utan ärmar); förr även allmännare, övergående i betydelse: dräkt, klädnad
#4 Mildt Härskap är Landzens wärn.
i. e. En from Regent, är sitt Landz beskydd.
Regni clementia custos. (”För riket är mildhet ett skyddsvärn.”) Haar Salomon* sagt.
Item: Regibus certior est ex mansuetudine securitas.
(”Kungar får en säkrare trygghet genom mildhet.”) Publ.*
[⋯]
härskap → SAOB HERRSKAP 3) (†) härskare, ”herrar”, överhet, överordnade, myndighet
landzens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
*Salomos Wijsheet, 20:28:
”Fromheet och sanferdigheet bewara Konungen, och hans säte beståår genom fromheet.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 20:28]
*Publ. = Publilius Syrus (fl. 100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 527 —
#1 Mild gifware älskar Gudh.
i. e. Dhen snart och giärna gieer, han gieer dubbelt.*
[⋯]
Om sådana säger man: Han är intet rädder för Kakesmällen.
Han rädz intet när Hunden skiäller.
Han seer intet swrt vth, när Giäster komma til gårdz.
[⋯]
kakesmällen → SAOB KAKA– | –SMÄLLEN: icke vara rädd för kakesmällen, gärna bryta en brödkaka, vara gästfri / frikostig
seer intet swrt vth: ser inte sur ut, verkar inte sur → SAOB SE 6) och 7) i uttrycket se (sur, förr även surt) ut; 7) a) med bestämning bestående av adverbial: te sig / ta sig ut / förefalla
* ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Bis dat qui cito dat. (Publilius Syrus)
Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#2 Miszräkning, är ingen bethalning.
i. e. Vthslutne poster, och Error calculi, giör en oklaar rächning.
Error calculi: räknefel, uträkningsfel
#3 Misztroo giör oroo.
i. e. Wänner emillan är misztroo en slem Siuka.
Dher hon boor inne, haar Hiertat ingen roo.
[⋯]
slem → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
emillan → SAOB EMELLAN
— 528 —
#1 Minsta mödhan är altijd bäst.
i. e. Dhet man kan vthrätta medh ringare omaak, behöfwes intet större.
Man säger fördhenskul i Scholan:
Quod potest fieri per pauca, non debet fieri per plura.
(”Det som kan ske med lite [arbete] bör inte ske med mer [arbete].”)
Man plägar och säya: Gåå öfwer Åån effter Watn, är onödigt omaak.
[⋯]
#2 Miöhunden och Mäszingzkiätilen gnälla snart.
i. e. Som man elliest wedh sådan meening plägar säya:
Dhet hwijta Folket thol så lijtet.
Jfr. 86 #5 Dhet hwijta folcket thol så lijtet.
i. e. En förwijtelse emoot weeklingar, som thola hwarken warmt eller kalt.
miöhunden → SAOB MJÖHUND, vinthund, förr använd såsom jakthund; spårhund, jakthund
hwijta: vita, veka, klena (?)
#3 Moors Hiertat är altijdh ömdt.
i. e. Moderen är altijdh rädd om Barnen, serdeles när dhe äre fromme och lydige.
Dheraff man och pläghar säya: Fåå som Faar, men ingen som Moor.
Man säger och wedh sådan meening: (⇓ 528 #4)
#4 Moderen skyler offta Barnsens feel.
i. e. Vthaff affection tijger och samtycket Moderen offta til Barnsens broth.
[⋯]
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
broth → SAOB BROTT
#5 Mood biuder taala, Penningen [scil.: biuder] framgå.
i. e. Dhen stålte och rijke wil giärna haa företrädet.
framgå → SAOB FRAMGÅ 3), gå i verkställighet / fullbordan
— 529 —
#1 Mood föllier Lyckan effter.
i. e. Medgångh födher Höghmodh. Wäxer min Rogh, så wäxer min hogh.
rogh → SAOB RÅG
hogh → SAOB HÅG, benägenhet, lust
#2 Moderen älskar meer Sohn än Dotter.
i. e. Förfahrenheeten lährer, at hoos Modren är lijka som infödt,
at hon håller meer aff Söhner, än Döttrar, när dhe ställa sigh wäl.
[⋯]
förfahrenheeten → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
#3 Moderen är altijdh wisz.
i. e. Som man sade: Intet Barn twiflar om Modren:
Men om Faderen är fulle stundom owist;
Dherföre går och altijdh Dotteren för sin Moor, och Sohnen effter Faderen.
[⋯]
Dherom lydha och fölliande Verser, som man Läsaren til behagh, här wil inföhra:
Filiolas egressa finit praecedere mater;
Novit n. ventris pignora chara sui:
Ire jubet genitor sua post vestigia natos,
Credere se quorum cogitur esse patrem.
wisz (adj.): viss, förvissad → SAOB VISS I. 2) som med säkerhet vet / inte hyser minsta tvivel, förvissad / övertygad
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; icke säkert fastslagen, osäker
#4 Modren är Barnsens läkieblaad.
i. e. Hon kan bäst stilla Barnsens grååth.
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
#5 Modrens skiööt är Barnsens treffnad.
i. e. Barnet måår altijdh bäst på Modrens knää.
[⋯]
skiööt → SAOB SKÖTE
barnsens (arkais. gen. pl. n. best. till barn): barnens → SAOB BARN
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
— 530 —
#1 Moodigh Handh, wärier Landh.
i. e. Mood och mandom förwarar Landzens grändsor.
[⋯]
förwarar → SAOB FÖRVARA, vakta, bevaka
landzens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
grändsor: gränser → SAOB GRÄNS
#2 Moodigh Häst, achtar intet hundeglaffz.
i. e. Ett Heroiskt sinne achtar intet om ett ringa förtaal.
[⋯]
#3 Moodig Häst låter och thämia sigh.
i. e. Aldrig är Pijgan så fräck, hon låter jw en gång öfwertala sigh.
[⋯]
Dheraff säger man och: Intet Diwr så wildt, at jägaren kan jw fälladt.
[⋯]
fälladt (kontr.) = fälla’dt: fälla dhet
#4 Mood fins och vnder Wallmars plagg.
i. e. Man får intet skoda Hunden effter Håret.
Item: Wallmars tröyan skyler offta tappert moodh.
[⋯]
wallmars tröyan → SAOB VADMAL, om på olika sätt vävt (valkat) ylletyg, grovt ylletyg
— 531 —
#1 Moodh wil haa wett i föllie.
i. e. Mandom vthan förstånd duger föga.
[⋯]
Lärdom främiar dygd.
[⋯]
#2 Moodh giör bördan lätt.
i. e. Dhen som är behiertad, och medh Mandom grijper ett wärck an,
så faller dhet honom intet så swårt.
[⋯]
wärck: arbete, projekt, verk → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
#3 Moogen Möö är ond at wachta.
i. e. Man kan intet skrijnläggia en Manbahr Pijga;
Hon wachtar sigh bäst sielff. Ty elliest pläghar man säya:
Ondt wachta dhet hwar man älskar.
[⋯]
manbahr → SAOB MAN ⇒ MANBAR, könsmogen, giftasvuxen
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Mooget Äpple faller aff träät.
i. e. Aldrig är Daghen så långh, dhet kommer jw qwäller en gång.
Item: Krukan går så länge til Bruns, hon fåår omsijder en knäck.
träät: trädet → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #52:
Aldrig faller äplet aff, förre än thet är mogit.
Låle (1300-talet) #789: Mowdhæ æblæ ære faldh i wonæ
pomis vicinam maturis nosce ruinam
YFSv (ca. 1450) #728: fultmoen æple falla gerna
pomis vicinam maturis nosce ruinam
— 532 —
#1 Monstrantz vthan Helgedom.
i. e. Skönheet vthan Dygd.
monstrantz → SAOB MONSTRANS, kärl för kringbäring och förevisning av den invigda hostian
#2 Morgonstundh, haar Gull i Munn.
i. e. Hwadh som giörs wedh Morgonstunden eller wedh nöchtert modh,
vthi Studier eller elliest, dhet haar nytta medh sigh.
[⋯]
nöchtert → SAOB NYKTER, som ännu icke förtärt något (på morgonen / under dagens lopp), som är på fastande mage
#3 Morgonlöye, är offta afftongrååth.
i. e. När glädien är i stugun, står offta sorgen i farstugun.
[⋯]
morgonlöye → SAOB MORGONLÖJE, glättighet / skratt på morgonen
stugun → SAOB STUGA
farstugun → SAOB FÖRSTUGA, närmast innanför ytterdörr beläget rum, farstu
#4 Moord blijr sällan dölgt.
i. e. Som man elliest plägar säya: Dhet som giömmes i Snöö, dhet kommer vp i Thöö.
Item: Länge ligger Saak i Salte.
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
i salte (arkais. dat. sg. n. obest. efter prep.): i salt → SAOB SALT
i salte → SAOB SALT, ligga i salt(et), om synd / brott och dyl.: vänta på sitt straff / icke bli
bortglömd; länge ligger sak i salt(et): betecknande att brottslig gärning och dyl. kan
bli åtalad och få sitt straff långt efteråt / att något icke blir glömt, även om lång tid går
⇒ Swenske ordsedher (1604) #743:
Mordh kan aldrigh dölias.
Låle (1300-talet) #119: Mordh maa eij dølies
Clam mors illata nequit obcludi similata
YFSv (ca. 1450) #182: mordh maa ey lønas
Clam mors illata nequit obcludi simulata
lønas: döljas → Söderwall Ordbok, 1, s. 810: löna, v. dölja.
#5 Mootgång, blijr offta misztänckt.
i. e. Dhen som Lyckan löper emoot, han får offta
många och sällsamma Dommar om sigh.
— 533 —
#1 Mootgång pröfwar sinnet.
i. e. När anfächtning kommer en Menniskia vppå,
så spörs snart hennes Hiertelaag.
[⋯]
spörs → SAOB SPÖRJA, märka, iaktta, erfara, röna, förnimma
#2 Muggan flyger så länge kringh Liwset, at hon bränner Wingarna.
i. e. Man swäfwar så länge i Fahran, at man omsijder får skadan i händerna.
[⋯]
Man säger fördhenskul: Förweten spör tijdender.
Item: Gåsen går så länge i Kiöket, hon fastnar en gång wedh Spettet.
muggan → SAOB MYGGA
förweten → SAOB FÖRVETEN, nyfiken, vetgirig
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#3 Munka Korn, Munka Soo.
i. e. Taga aff säcken, och lappa säcken medh.
Som man wille säya: Dhet hörer alt en Herre til.
Och är fördhenskul (effter Ordspråket) intet borta, dhet man gieer sin grijs.
#4 Munnen och Hiertat föllias intet altijdh åth.
i. e. Offta talar Munnen dhet Hiertat intet meenar.
[⋯]
Elliest håller man för bästa Music, när Munnen och Hiertat siunga ett.
#5 Munnen talar dher Hiertat är fult aff.
i. e. Hiertans tanckar flöda offta öfwer.
[⋯]
fult: fullt → SAOB FULL
hiertans (arkais. gen. sg. n. best. form efter fsv. hiärta) → Söderwall Ordbok, 1, s. 499: hiärta, n. 2) i andlig mening: hjärta […], själens innersta, själ, sinne. – I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst.
aff hiertans tanckar: tanckar är här det följande substantivet.
— 534 —
#1 Munnen talar offta dhet Halsen betalar.
i. e. Mången sätter sigh i Liffz fahra för sin Munn skul.
Syrach* haar fördhenskul önskat, at han kunde sättia ett Låås för sin Munn.
*Jesu Syrachs Book, 23:1:
”O At iagh kunde settia itt låås för min munn […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 22:33]
#2 Munbruk, stryker intet skammen vth.
i. e. När man haar inlagt någor neesa, och wil medh en skamlös Munn förswarat,
såsom dhet wore wäl giordt; Så brukas dhetta.
[⋯]
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
neesa → SAOB NESA, skam; vanära; vanheder
förswarat (kontr.) = förswara’t: förswara dhet
#3 Mws som Moder, Katten bijter dhem båda.
i. e. Alt en art. Paddor båda. Den ena så godh som dhen andra.
Tysken säger och: Maus als Mutter. Kröht als Eider.
Item: Die Mutter gibt thewr, die Tochter nicht wollfiel.
[⋯]
mws som moder → SAOB MODER 1) h) α’) [efter (och genom missuppfattning av) tyska maus wie mutter, eg.
benämningar på cunnus] (†) i ordspr. mus som moder, (det är) allt av samma sort, likadant, hugget som stucket
#4 Mwsen döör intet vnder Höölaszet.
i. e. Hon kan wäl skicka sigh dher trångt är.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #688:
Musen dör icke gerna vnder hölasset.
#5 Mwsen mätt, är Miölet beskt.
i. e. Som man elliest wille säya: Mätter mage wällier i maathen.
[⋯]
— 535 —
#1 Mwsen finner fulle hol, fast stugun wore full medh Kattor.
i. e. Som man sade: List leetar sigh fulle fram.
Arm rotta, som weet sigh icke meehr än ett hol.
Man säger och wedh dhen meeningen: God rådh äre i nöden bäst.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
stugun → SAOB STUGA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #754:
Musen finner äntå itt hool, än werden wore full medh räffuer.
#2 Mwsen gieer Loort för Peperkaka.
i. e. Otack får wälgiort. Dheraff plägar man och säya:
Dhen som spijsar en Fogel, får skarnet för mödan.
[⋯]
spijsa → SAOB SPISA, utspisa, mata
skarn → SAOB SKARN, avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604) #745:
Mwsz giffuer lort för welgiort.
#3 Mwselort fins bland Peparen.
i. e. Paddor hittas bland Dannemän.
Så sade och hästelorten bland Äpplen:
Nos poma natamus. (”Vi flyter som äpplen.”)
dannemän → SAOB DANNEMAN, hedersman
#4 Mwsen trijffz intet i Ödehws.
i. e. Som man wille säya:
Tiufwen söker intet thommt Wisthws; Dher som intet är at hämpta.
[⋯]
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
#5 Muhtor wrängia Laagh.
i. e. Gåfwor stoppa Domaren Munnen til. Penningen är en skalck.
[⋯]
… stoppa domaren munnen til: täpper till munnen på domaren
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 536 —
#1 Muhtor giöra Domaren mild.
i. e. Som man sade: God smöria giör Hwden week.
Item: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
[⋯]
hwden → SAOB HUD
#2 Muhtor få lijten treffnad.
i. e. Dher är ingen wälsignelse medh.
Ty, orätt Godz kommer sällan til tredie Arfwingen.
[⋯]
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
#3 Mycket är dhet andra lijkt.
i. e. Muselort är intet Peparen olijk. Man kiänner offta dhet ena för dhet andra.
[⋯]
— 537 —
#1 Mycket dhen siuka lyster.
i. e. Dhen som plågas aff ond begärelse, honom infalla många lustar.
Man pläghar fördhenskul säya: Alt Watn släcker Elden.
Oreent Watn släcker och en Brand.
Item: Mången kyszer Swänen för Herren.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #756:
Mykit är som siuker åth lyster.
Låle (1300-talet) #1116: Manckth ær thet then sywghe at løsther
Versilis ad plura manet egri nimia cura
YFSv (ca. 1450) #1036: mykith ær thet siwkom at lystir
versilis ad plura manet egri monia cura
Kock [1892], s. 403:
”Monia i S [= YFSv 1036] är den bästa läsarten. Mlat. mūnium (i klassiska språket pl. munia),
även någon gång skrivet monium (enligt Diefenbach: Novum Gloss.), betyder bland
annat »dienst, gabe» (Diefenbach: Gloss.).
I urtexten har stått munia, som i S [= YFSv 1036] utbytts mot monia och […]
i A [= Låle 1116] förvanskats till nimia. Lat. bör således konstrueras:
»egri cura manet versilis ad plura munia (monia)».”
#2 Mycket kan snart blij alt, och lijtet kan waara längie.
i. e. Effter som dhet blijr mesragerat til, och wälsignelsen föllier.
Dheraff sägher man och:
Liberalitas liberalitate perit. (”Generositeten tar slut med generositet.”)
Largitio non habet fundum. (”Frikostighet har ingen botten.”)
[⋯]
blij alt: ta slut → SAOB ALL IX. 1) a), om förråd och dyl.: förbrukad, förtärd, slut
mesragerat: tryckfel för mesnagerat → SAOB MENAGERA mesnager- 1664, hushålla / vara sparsam med (något); spara på (något); använda (något) med sparsamhet
#3 Mycket fagert fägnelöst.
i. e. Man glädz intet åt alt som wackert är til syna.
[⋯]
Men aff Swänskan säger man elliest: När hwar behagar sitt,
så blijr all maath äthen, och alla Pijghor giffta.
til syna (arkais. gen. sg. f. obest. efter prep. till från fsv. til syna): till synes, som syns → SAOB SYN
— 538 —
#1 Mycket wil altijdh mehr.
i. e. Hälfwetet blijr aldrigh fult. Girig taska får aldrigh nogh.
[⋯]
Man säger dherföre: Jw mehra dryck, jw större torst.
fult: fullt → SAOB FULL
taska → SAOB TASKA, väska; penningpung
torst → SAOB TÖRST
⇒ Swenske ordsedher (1604) #732:
Meer wil meer haffua.
#2 Mycket borga och gå til rätta, är nästa trappan til armood.
i. e. Som man elliest säger: Rättegångh giör mången bång.
Item: Låna och borga, giör många sorger.
[⋯]
bång → SAOB BÅNG, rädd, ängslig
#3 Mycket Watn rinner mädan Mölnaren sofwer.
i. e. Dhet skeer mycket i Hwshållet, som Hwszbonden intet får weeta aff.
Heeter fördhenskul: Dhen Pijga och Dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #755:
Mykit watn löper, medhan mölnaren soffuer.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1231:
Thet löper mykit watn medan molnaren soffuer.
Peer Brahe (1520-1590): Oeconomia eller Huszhåldz-Book.
skrifwin anno 1581. Tryckt på Wijsingsborg, 1677, sid. 66:
»Förty, medan mölnaren sofwer, löper myckit Watn fåfängt.»
Låle (1300-talet) #1074: Møghet løber watn men mølleren soffwer
Tento multore multum fluit vnda sopore
YFSv (ca. 1450) #1005: mykith løpir watn mæn mølnarin soffwir
tento multore multum fluit vnda sopore
— 539 —
#1 Mycken suck är sorgen näst.
i. e. Dhen mycket pustar och suckar, han haar wist sorg i Hiertat.
[⋯]
wist (adv.): utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#2 Mycket aff Munnen, lijtet aff Vllen, sade han som klipte Soon.
i. e. Som man elliest sade: Mycket halm, och lijtet korn.
Är förståendes om stoorskrytare, som äre alla i Munnen, som Simpan i Hufwudh.
[⋯]
Item aff Swänskan: Mång blaad, och lijten frucht.
klipte: klippte → SAOB KLIPPA
förståendes om (s-particip med adverbiell funktion): dvs. … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
simpan → SAOB SIMPA, fisk av släktet Cottus
#3 Mycken pracht, giör föracht.
i. e. Mycket prydt, blijr illa tydt. Alt för prächtige Kläder,
orsaka spott och åthlöye: Serdeles när dhe äre öfwer ståndet.
[⋯]
öfwer ståndet: över den sociala ställningen → SAOB STÅND 11) b), sociala ställning / rang / värdighet
— 540 —
#1 Mycket i Märren som intet duger.
i. e. Skittin saak haar elack stanck.
skittin → SAOB SKITEN
elack: vidrig → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1257:
Thet är och icke alt vthi mären som doger ath äta.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #757:
Mykit är j hunden som inthet doger ätha.
#2 Mycken wänskap i Wijnfaatet.
i. e. Många wänner mädan Wijnet räcker.
Man plägar dheraff säya:
Mädan min tunna rann, kände migh både Qwinna och Man.
[⋯]
#3 Mycket löye wijsar Narren vth.
i. e. Aff mycket otijdigt löye, kiännes snart en Giäck.
[⋯]
Man sägher och medh Predik.* och Syrach*:
at Klädher, löye och gång gifwa sigh Narren tilkiänna.
[⋯]
wijsar vth → SAOB VISA ⇒ VISA UT, avslöja
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en
tidpunkt som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
*Salomos Predicare, 7:7:
”Ty dårars löye är såsom sprakande aff törne vnder grytonne. Och thet är ock fåfengeligheet.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 7:7]
*Jesu Syrachs Book, 19:27:
”Ty hans klädhnat, löye och gång wijsa honom vth.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 19:30]
#4 Mycket Wijn giör minnet slögt.
i. e. Mycken Dryck giör dumbt Förstånd.
Item: Mycken dryck, haar ondan nyck.
slögt: slött → SAOB SLÖ
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
#5 Mycket skeer oförtänckt.
i. e. Som man sade: Man weet intet hwad som för Afftonen kan hända.
Ty mycket händer, som aldrigh tänktes.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
— 541 —
#1 Mycket rijk, är sielfwer arg, eller en ond mans Arfwinge.
i. e. Stoora rijkedomar komma sällan rättrådigt tilhoopa;
och äre intet vthan misztanckar.
[⋯]
arg → SAOB ARG, usel, ond
#2 Mycket ogiordt, lijtet olefwadt.
i. e. När man seer någon mycket rijfwa och slijta,
fijkia och fara effter Godz och Ägor,
och sätttia sigh mycket före,
och kommer så ett oförmodeligit Dödzfall emillan;
Då säger man: Han hade mycket ogiort, och lijtet olefwat.
Heeter altså:
Homo proponit, Deus disponit. (”Människan planerar, Gud ordnar.”)
Som man elliest wille säya: Wij tala, Gudh råder.
fijkia → SAOB FIKA, vara ivrigt värksam, sträva, möda sig
ägor: ägodelar → SAOB ÄGA, sbst., r. / f.; best. an; pl. -or, 2) konkret: egendom / ägodel, i synnerhet i pl.
emillan → SAOB EMELLAN
#3 Mycken Wijszdom giör icke allena godh Krijgzman.
i. e. Moodh och Mandom wil wara hoos en klook Soldath.
Ty dhet är elliest wåndsamt at föra Krijg vhr Böckerna.
wåndsamt → SAOB VÅNDSAM, svår, besvärlig, mödosam
#4 Mycken klookheet blijr offta bedragen.
i. e. Inbillad wijszdom faller snarast i skarnet.
Ty dhe wijse och myndige feela och.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
— 542 —
#1 Mycken Wijszdom, mycken Last.
i. e. Dher som stoor Klokheet boor, dher är och mycken oroo och grämmelse.
Dheraff säger man och:
In multa sapientia, multa indignatio. (”I mycken vishet finns mycken förargelse.”)
[⋯]
Dherföre synes Salomons* rådh bäst, at wara lagom klook, seyandes:
Non plus sapias quam necesse est. (”Du bör ej veta mer än vad som är nödvändigt.”)
Item aff Erasmo: Nihil inanius, quam multa scire. (”Inget är mer fåfängt än att veta mycket.”)
grämmelse → SAOB GRÄMELSE
*Salomos Predicare, 1:17:
”Ty ther mykin wijsheet är, ther är mykin grämmelse. Och then mykit försöker, han moste mykit lijdha.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Predikaren, 1:18]
#2 Mycken klokheet, haar smaak aff dårskap.
i. e. Inbillad Wijszdom haar Narren i föllie
Dheraff säger man och: Alt för klook, är största took.
#3 Mycket buller i ett Wijnfaath.
i. e. Wed rwset faller mycken oroo och snack.
[⋯]
#4 Mycket i ögon, och lijtet baakom.
i. e. Som man elliest plägar säya: Lijtet om Halsen, och intet om Arszen.
[⋯]
arszen → SAOB ARS, säte, ända, stuss, bak, bakdel, gump
arszen → Söderwall Ordbok, 1, s. 49: ars (ardz), m. [Mnt. ars] bakdel, säte (på menniskior)
#5 Mycket borga, giör swagh lofwen.
i. e. Dhen mycket wil borga, han blijr intet altijdh trodder,
vthan han deste bättre bethalar.
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
deste → SAOB DESTO
— 543 —
#1 Mycket snack, är sällan vthan lack.
i. e. Som man wille säya: Dher mycket snackas dher liugs och mycket.
[⋯]
lack → SAOB LACK, klander, tadel, förtal
#2 Mycket gemeent, giör föracht.
i. e. Den som sitter i någor ämbetes myndigheet,
han får intet giöra sigh alt för gemeen.
[⋯]
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): något → SAOB NÅGON
gemeen: ”populär” → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
— 544 —
#1 Mycken Honing giör laata Bij.
i. e. Öfwerflöd giör Maateleed. Lijka som när Bijstocken är full,
så blij Bijen tröga och laata til at flyga; eller när dhe om Wåhren för länge spijsas.
Och heeter då som Ordspråket lyder: Mätter Maage, wällier i maaten.
Copia parit fastidium. Eras:* (”Överflöd skapar kräsenhet.”)
[⋯]
bij (pl. obest.): bin → SAOB BI
maateleed → SAOB MAT– | –LED, led på mat
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
spijsas → SAOB SPISA, utspisa, mata
maage: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
*ej i Erasmus Adagia #1 – #4151
#2 Myndigh, är intet mångtaaligh.
i. e. Dhe wäldige tala Centeners Ord.
[⋯]
centeners ord: tunga ord → SAOB CENTNER, stor tyngd, stor (eg. vikts-)mängd av något
#3 Målad Fredh håller intet färgan.
i. e. Skrymtad Wänskap wahrar intet länge.
Dheraff pläghar man och säya: Falsk Fredh gieer nytt Krijgh.
[⋯]
färgan: färgen → SAOB FÄRG
#4 Måålen äre fleer än Korfwarna.
i. e. Som man sadhe: Åhret är långt, och måålen mång.
Man får intet ödha alt på en gång.
[⋯]
Som man wille säya: Vthi ett stoort Hwszhåld, wil intet stumper til måål,
eller Klwth til Kläder.
[⋯]
stumper → SAOB STUMP, mindre bit / stycke av något
— 545 —
#1 Målare och Poêter liuga fritt.
i. e. Dhe haa Frijheet vthi dheres wärck, at måla och dichta hwadh dhem lyster.
[⋯]
wärck: verksamhet, sysselsättning; skapande → SAOB VERK 1) verksamhet, aktivitet
#2 Målningh mättar intet.
i. e. Bättre maath än målad Wägg.
Panis prior prorâ, haar Erasmus sagdt.
Dheraff sägher man och: Dhet är en godh ting haa maath i Hwset,
ehuru dhet går om måålning.
ehuru → SAOB EHURU, om ock, om än, även om
går om → SAOB GÅ, uttrycket det går om (något), det rör sig om, det är fråga om, det gäller
#3 Mången sörier för dhet han aldrig såg.
i. e. Onödigt bekymmer.
#4 Mången qwäder och är intet glader; Mången gråter när intet skadar.
i. e. Otijdigt och giädigt sinne.
[⋯]
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
giädigt → SAOB GÄDIG, (om sinnelag) ostadig
#5 Mången får loff för lijtet, och skam för alzintet.
i. e. Som man sade: Mången blijr roosad för ringa, och lastad för inga.
Mången lijder för ingen sin broth.
[⋯]
lastad → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
inga → SAOB INGA, betydelselös / ringa sak; obetydlighet; intet
broth → SAOB BROTT
⇒ Swenske ordsedher (1604) #725:
Månger får loff för lithet, och skam för altzinthet.
Låle (1300-talet) #426: Offthe faar stoorth loff lidhen æræ
Garritus laudis meritis fit cedulo claudis
Låle (1300-talet) #548: Man fonger offthe loff fore lidhet
Och lasth fore halffwe mijnne
laudi solent claudis pulsari cimbala laudis
lesio sepe leuis salibus fit subdita seuis
YFSv (ca. 1450) #392: man faar oppta loff for litith
garritus laudis meretis fit sedulo claudis
YFSv (ca. 1450) #475: opta faar man loff for litith ok last for alzænkte
laude solent claudis pulsari cimbola laudis
— 546 —
#1 Mången kan sij på Waggan, när Barnet wil kräfia sigh.
i. e. En förwijtelse emoot förmäten Klookheet. Om sådana pläghar man och spotzkeligen säya: Han kan see genom ett Stekbräde.
Item: Han kan höra Grääs wäxa.
sij (inf.): se → SAOB SE (sij)
kräfia sigh → SAOB KRÄVA SIG, om barn: tillkännagiva att man behöver göra sitt tarv
spotzkeligen (adv.) → SAOB SPOTSK, hånfull, skymfande, smädande, föraktfull
see (inf.): se → SAOB SE (see)
#2 Mångtalig Qwinna giör Mannen trott.
i. e. Dhen Qwinna som haar mycket aff Munnen, hon giör så wäl sin egen,
som hwar man ledze wedh sigh.
mångtalig → SAOB MÅNGEN ⇒ MÅNGTALIG, som talar mycket, mångordig, talträngd
trott → SAOB TRÖTT
ledze → SAOB LEDSEN
#3 Många Bäckiar småå, giöra en stoor Åå.
i. e. Lijtet och offta fyller snart Säcken.
Dherom säger man och i Versen:
Adde parum parvo, parvum superadde pusillo.
(”Lägg lika mycket till det lilla – lägg [sedan] ytterligare en smula till det lilla!”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #685:
Månge bäckiar små, göra een stor åå.
Låle (1300-talet) #38: Monghe becke oc smaa gøre een stoor aa
Ampnem paruorum facit vnda frequens fluuiorum
YFSv (ca. 1450) #37: mange bækkia ok sma gøra stora aa
ampnem paruorum facit vnda frequens fluuiorum
#4 Många Händer giöra lätt arbete.
i. e. Som man elliest säger: Macht bryter berg.
[⋯]
Man sägher och aff Swänskan: Många skuldror draga bördan lätt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #711:
Månge hender göra lätt arbete.
Låle (1300-talet) #621: Manghe hendher gøre snar gerningh
multorum manibus alleuiatur onus
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 547 —
#1 Mång Swijn bryta hol, men vselt dhet som tags i holet.
i. e. Dhet brytes offta längie, förr än straffet kommer;
Och faller offta ojämpnt, så at största skalcken slipper snarast onäffster,
och dhen minst bryter får mästa huggen.
Måste altså heeta: Gudz Domar lijda ingen Mästare.
Item: Gudz Rådhkammar haar ingen Nyckel.
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
onäffster → SAOB O– | –NÄPST, utan straff / efterräkning / (skarp) anmärkning
lijda → SAOB LIDA, tåla, fördraga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #735:
Mång swin bryta gård, men vsält är thet som widher tags.
#2 Mången lofwar i Nöd, och håller icke för sin Död.
i. e. Vthi nödh och fahra, lofwar mången mehr än han kan hålla.
Såsom en skippare i siöönöden lofwade gifwa wår Herre sin heela Skuta,
om han måtte komma behållen i hambn: Men när han var in salvo,
fick icke wår HErre en spildra dheer aff. Och heeter då effter gambla Ordspråket:
Lofwa rundt, och hålla tunnt.
[⋯]
in salvo : i säkerhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #738:
Månger loffuer för sin nödh, thet han håller icke för sin dödh.
#3 Många Hundar äre Haarens dödh.
i. e. Många förfölliare bringa en man snart på obeståndh.
[⋯]
Man sägher och: När mångha spotta på en Steen, så blijr han snart wååter.
Item: Mångha kunna hielpa til ens Mans fall och ruin.
[⋯]
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
— 548 —
#1 Mången gåfwe giärna ett sitt egit Öga til, at en annan miste båda.
i. e. Om dhen harmgirige kunde förderfwa sin Owän, han skonte sigh intet sielff,
så stoor är Werldennes ondska.
skonte (impf. konj. sg.): skulle han inte skona / skonade → SAOB SKONA
werldennes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #853:
Ond man mister gerna sitt ene ögha.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #742:
Månger goffue sitt ögha til att then andre miste.
Swenske Ordsedher {853} och {742} har troligen utgjort en enhet ursprungligen;
jfr. Låle och YFSv:
Låle (1300-talet) #1139: Ont man mysther gernæ sijth eenæ øwæ
Ath hans naaboo mijsther baadhe sijnæ
vir gaudet vanus solo fore lumine clarens
vt conuillanus plangat vtroque carens
YFSv (ca. 1450) #1052: sombir man miste gerna eth sith øgha
vppa thet at hans granne miste siin badhin
vir gaudet vanus solo fore lumine clarus
vt conuillanus plangat vtroque carens
#2 Många kunna hielpa en.
i. e. Som man wille säya: Hielpen är altijdh godh. Om willian är godh,
så är en Menniskia snart hulpen, när hwar lägger sitt dher til.
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #744:
Många kunna hielpa enom.
#3 Mången taar sigh sielff til skada.
i. e. Man står sigh offta sielff i Liwset. Meenar giöra sigh gagn,
och får skadhan i händerna.
[⋯]
liwset → SAOB LJUS
står sigh sielff i liwset: står i vägen för sig själv, hindrar sig själv → SAOB STÅ
⇒ Swenske ordsedher (1604) #748:
Månger man iaghar til sin egin skada.
#4 Mången blijr dödh, en annan til Brödh.
i. e. Dhen ena faller ifrå, en annan träder til lägenheeten igen.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
lägenheeten → SAOB LÄGENHET, befattning, syssla, tjänst, plats
#5 Mång Ord gå i en långh Säck.
i. e. Som man wille säya: Man kan mycket snacka förr än Säcken blijr fuller.
Är en höfligh reprehension för lögn.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
reprehension → SAOB REPREHENSION, klander, tadel
— 549 —
#1 Många rätter, många krämpor.
i. e. Aff öfwerflöd föllia många Siukdomar.
[⋯]
#2 Mången gråter i åhr, dhet han loogh i fiol.
i. e. Effter sööth klåda, kommer swr sweeda.
Ånger och grååth, föllias giärna åth.
logh → SAOB LE (med ack, obj. utan prep.): skratta / le åt något
#3 Mången haar för mycket, men ingen haar nogh.
i. e. Ingen ära tilfredz medh sin deel.
[⋯]
#4 Många Ögon see mehr än ett.
i. e. Gott rådh slutes bäst aff många.
[⋯]
#5 Mången släcker så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Harm giör Helfwetet.
Otijdigh wreede giör intet gott.
Mången kan icke thola ett Ordh, förr än Handh är i Håår, och Knijff i Strupe,
som man pläghar säya. Om sådhana heeta Hufwudh sägher man:
Han thol icke at Solen skijn i wattnet.
Och plägar i gemeen på såda hämpnd föllia stoora Olyckor.
[⋯]
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #467:
Hoo som altidh slecker sin harm han bliffuer offte vsell och arm.
Låle (1300-talet) #390: Harm gør offthe helwedhe
Flama frequens ire facit ad trenas stigis ire
Låle (1300-talet) #518: Harm wollær helffwedhe
Jrascens hominis rabies penam dat herinis
YFSv (ca. 1450) #456: harm gør hæluite
jrascens hominis rabies penam dat herinis
— 550 —
#1 Många önskor gå i en lång Säck.
i. e. Bättre haa, än önska.
Item: Alla önskar komma intet i Säcken.
Man får länge önska förr än något föllier. Mången önskar sigh och onyttig ting.
[⋯]
önskor: önskningar → SAOB ÖNSKA, v., Avledn.: ÖNSKA, r. / f. (†) önskan […] någon gång även dels om föremål för önskan […]
önskar: plural variant av önskor (f.) ⇑ SAOB ÖNSKA
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #58:
Alt thet som önskas kommer icke j secken.
#2 Mången roosar aff stycken, som aldrigh smaakade sodet.
i. e. Mången ljuger på sigh sielff för fåfäng ähra skuld.
En part skräppa aff högha Caresser, och får icke ens kysza Handen.
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
Caresser → SAOB KARESS, hedersbevisning; ynnestbevis; i synnerhet i pl.
#3 Mång Swijn giör Drancken tunn.
i. e. Mång Barn och lijten maath giör tunna smörgiäsz.
Bröderna många, och Clostret armt.
Item: Lijtet förråd, giör knapt i Kiöket.
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
drancken → SAOB DRANK, flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan vid
alkoholens avdestillering och huvudsakligen användes till kreatursfoder.
smörgiäsz (pl. till smörgås) → SAOB SMÖRGÅS, smörklick / smörklimp / smör på ett stycke bröd
#4 Många små posar fylla snart en säck.
i. e. Många bäckiar små, giöra en stoor Åå.
— 551 —
#1 Mången säger sandt, och weetet intet.
i. e. Man spåår offta owetandes sin egen Olycka.
[⋯]
weetet (kontr.) = weet’et: weet dhet
owetandes (s-particip med adverbiell funktion): omedveten om
→ SAOB O– ⇒ OVETANDE, okunnig; omedveten
#2 Många om en giärning blijr snarast ogiord.
i. e. Som man elliest plägar säya: Många Kockar förderfwa Sodet.
När många tiltroos en bestälningh, så blijr hon offta försumadh.
Ty dhen ena lijter på dhen andra, och blijr altså illa, eller ogiordt.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
#3 Mången såge giärna sin egen skam på ens annars rygg.
i. e. Wände sitt feel och förseende på en annan.
Såsom Adam skiöth skulden på Ewa, och Ewa på Ormen.
såge giärna (impf. konj. sg.): hade gärna sett / skulle gärna se → SAOB SE
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#4 Mången söker så ens annars, at han mister sitt egit.
i. e. Girigheet bedrager wijszheet, och haar altijdh skadha medh sigh.
[⋯]
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
#5 Många Wänner, när minst tränger.
i. e. Wänner finnas nogh när dhe intet behöfwas.
[⋯]
Dheraff säger man och i fölliande gambla Sw. Rijmen:
När min Tunna rann,
Kände migh både Qwinna och man;
När hon wände igen at rinna,
Kände migh hwarken Man eller Qwinna.
— 552 —
#1 Mången står sigh sielff i Liwset.
i. e. Man taar sigh offta sielff til skada; Förhindrar sin Lycka aff egit wållande.
Såsom vthi Gifftermåål eller Tiänster; Och står sigh således sielff i Liwset.
Dhet sägz och: Man skymmer sigh offta sielff.
Man pläghar och wedh sådhan meeningh säya:
Han war intet twättad, när han dhet försummade.
liwset → SAOB LJUS
står sigh sielff i liwset: står i vägen för sig själv, hindrar sig själv → SAOB STÅ
#2 Mången förlåter, men intet förgiäter.
i. e. Dhet långwräkna och hämpndgiriga Folcket tänckia intet på Schrifften,
som säger: At man icke skal låta Solen gå vpp eller nedher öfwer wreeden.
Dhet är en fahrligh exception, och haar Siälewåda medh sigh.
[⋯]
förgiäter → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
långwräkna → SAOB LÅNG– | –VRÄKEN, oförsonlig, långsint
exception → SAOB EXCEPTION, undantag
#3 Mången smijder sielff sin Olycka.
i. e. Mången giör rijs åth egen rumpa. Är sielff dher til wållande.
[⋯]
— 553 —
#1 Mången smeeker Barnet för Amman skuld, et vice versâ.
i. e. Som man sade: Thörnet blijr älskadt för Roosernas skul.
Förståendes at man intet meenar dhen man smeeker.
[⋯]
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#2 Mången luchtar ondt förr än dhet kommer.
i. e. Han fruchtar Olyckan förvth; Och taar sigh så mycket bättre til wara.
[⋯]
Och heeter då som på Swänska sägz: Han är intet galen, som ondt rädz.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
förvth → SAOB FÖRUT, i förväg
#3 Mången löper ojagad.
i. e. Ondt Samweet står altijdh i räddhoga, och förseer sigh intet gott.
[⋯]
Och på Swänska: Han skymmer altijdh, som skittin är.
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
förseer → SAOB FÖRSE, refl.: vänta sig, förvänta, hoppas (på)
skymmer → SAOB SKYMMA, hålla sig undan, hålla sig osedd
skittin → SAOB SKITEN
#4 Mången glädz emoot sin egen Olycka.
i. e. Dhe gambla haa hållet för ett omen, at när en Människia wore alt för glaad,
så skulle hennes sorgh intet wara långt bortta.
[⋯]
— 554 —
#1 Mången häfwes högt til sitt egit fall.
i. e. Som man elliest plägar säya: Dhet är icke alt för gagne, at Koon åker i wagne.
[⋯]
#2 Många Tiänare, många fiender.
i. e. När ondt och argt tienstefolck, blijr hållet til lydna, och dheres plicht,
blij dhe offta dheres Herrars argaste fiender. Dheraff man då säger:
Quot servos, tot habemus hostes.
(”Så många slavar / tjänare [som vi har], så många fiender har vi.”) Eras:
Odit enim quisquis metuit. (”Den som fruktar hatar nämligen.”)
argt → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
lydna: lydnad → SAOB LYDNAD 1) underdånighet, undergivenhet. Hålla någon till lydnad.
blijr hållet til lydna: tvingas lyda / vara underdåniga
och [blijr] dheres plicht: och blir deras förpliktelse → SAOB PLIKT 3) (†) löfte / ed som förpliktar till lydnad / trohet / underdånighet
#3 Många fälla snart en.
i. e. Många Hundar är Haarens Död.
Man plägar och dherwedh allegorice säya:
Dhen ena bryter, dhen andra bräcker, dhen tredie faller i Bäcken.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1258:
Then förste knakar then andre brakar then tridie faller.
#4 Mången bryter medh footen nedh, dhet han medh handen bygger vpp.
i. e. Godh Lärdom, och elackt Lefwerne.
Som man elliest wille säya: Koon molckar wäl, men stöter sielff byttan omkull.
[⋯]
elackt: dåligt → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
— 555 —
#1 Mången fijker okallad.
i. e. Han taar sigh omaak vppå, och beställer dhet han intet är ombedin.
Och haar då at wänta dhet som gambla Ordspråket sägher:
Obedin til, går otackad ifrå.
[⋯]
fijker → SAOB FIKA, vara ivrigt värksam, sträva, möda sig
beställer → SAOB BESTÄLLA, uträtta, utföra, verkställa, sätta i verket
ombedin (participiellt adj.): ombedd → SAOB OM ⇒ OMBEDJA, bedja (någon) om (något)
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
ifrå → SAOB FRÅN
#2 Mången flyr Röken, och råkar i Elden.
i. e. Som man sade: Vndlöpa Räfwen, och råka i Vlfwemunnen.
#3 Mången förswär Helfwetet, förr än han weeth sigh rum i Himmelen.
i. e. Man får intet kasta bortt dhet onda, förr än man är wisz på ett bättre.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
wisz (adj.): viss, säker → SAOB VISS I. 2) som med säkerhet vet / inte hyser minsta tvivel, förvissad / övertygad
#4 Mång anslag tillijka få offta Kräfwetegångh.
i. e. Mångh Järn i Elden tillijka, brännas offta.
[⋯]
anslag → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
kräfwetegångh: kräftgång → SAOB KRÄFTA | –GÅNG, gång baklänges
— 556 —
#1 Mång slaag giör Stockfisken week.
i. e. Hugg giör Skalken from.
Item: Krokot Järn kan Hammaren rätta.
stockfisken → SAOB STOCKFISK, uppfläkt, på stänger soltorkad torsk / gråsej / kolja / labb / långa / vitling); ofta kollektivt eller såsom ämnesnamn; i synnerhet såsom nedsättande benämning på person
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#2 Mången söker dhet man intet wil haa.
i. e. Som man wille säya: Vthi en Biörnejagt sökes fulle Biörnen:
Men för fahran skul, gås han giärna förbij.
[⋯]
Man pläghar och stundom sökia i Hufwudet, dhet man intet giärna wil haa.
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
Jfr.:
Låle (1300-talet) #158: Man ledher offthe at thet man wil ey haffwe
Contingit queri forsan quod tedet haberi
YFSv (ca. 1450) #145: man letar opta æptir thy man vil ey finna
Contingit queri forsan quod tedet haberi
#3 Mången lijder som aldrigh nööt.
i. e. Dhen ena rööther, dhen andra böter.
[⋯]
Dhen intet haar drucket, bethalar offta Laaget.
Item: När Herrar trääta, så sätter fattigh man Håret til.
[⋯]
nööt (impf. ind. sg.): njöt → SAOB NJUTA (nutha)
rööther ändrat från nöther enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
rööther → SAOB RÖTA, (genom vårdslöshet / försummelse) vålla röta
böter → SAOB BÖTA, laga, reparera, lappa
#4 Mången soopar för sin grannes Dörr, och går sin egen förbij.
i. e. Som man sade: Annars feel määta, sitt egit förgiäta.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
förgiäta → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
— 557 —
#1 Mången är godh Wän, men elack Granne.
i. e. Grannesämian räcker icke altijdh til. Stätegrannar gnabbas och vndertijden.
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
stätegrannar → SAOB STÄTTA ⇒ STÄTTEGRANNE, granne som bor så nära
att endast en stätta skiljer
stäta → SAOB STÄTTA, anordning för att kliva över hägnad / mur
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
#2 Mången kan intet lijda Muggor i Hwset, och haar Hufwudet fullt dher aff.
i. e. Inbillad Klookheet, är offta största Dårskap.
#3 Många Kockar förderfwa Sodet.
i. e. Jw fleere om en giärning, jw wärre blijr hon giord.
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
wärre (komp. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
#4 Många ombyte giöra ett siukt Land.
i. e. Många förandringar vthi ett Regimente, bodha Landet intet gott.
[⋯]
förandringar → SAOB FÖR– | –ANDRA, -ing, ändring, förändring
bodha → SAOB BÅDA, vara ett tecken till, tyda på
#5 Mången kiöper sigh sielff en Owän.
i. e. Man låhnar offta sin wän, och kräfwer sin owän.
Ty genom låhn- och borgande, får man snart owänner.
#6 Mången sörier mehr för Lijfwet, än siälen.
i. e. Otijdig Bwksorg.
[⋯]
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
bwksorg → SAOB BUK– | –SORG, bekymmer för födan / överhuvud för detta jordiska / timliga, näringsbekymmer
#7 Mången skiämptar Sanningen.
i. e. Som man plägar säya: Föga skiämpt, som icke haar något alfwar medh.
Vnder skiämptzord löper mycket alfwar och sanning.
skiämptar sanningen → SAOB SKÄMTA, uttr. skämta sanningen, säga sanningen på ett skämtsamt / skämtande sätt
— 558 —
#1 Mång Barn och lijten Maat, giör tunna smörgiäs.
i. e. Mång Swijn giör Drancken tunn.
Item: Bröderna många, Clostret armt.
smörgiäs (pl. till smörgås) → SAOB SMÖRGÅS, smörklick / smörklimp / smör på ett stycke bröd
drancken → SAOB DRANK, flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan
vid alkoholens avdestillering och huvudsakligen användes till kreatursfoder
#2 Mångas rådh giör bästa slutet.
i. e. Många Ögon see meer än ett.
[⋯]
#3 Många slijta ondt för en paddas skul.
i. e. Offta vndgiäller en heel Stad eller Land, en elack Menniskias Odygd.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
#4 Måttan är i all ting bäst.
i. e. Medelwägen är altijdh säkrast.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #686:
Måtton är j allo tingom bäst.
— 559 —
#1 Måtteligh winning är altijdh bäst.
i. e. När en Kiöpman låter sigh nöya medh en skähligh winst,
så haar han Nähring nogh, och behåller ett gott Samweth.
Ty elliest will giärna synden inträngia sigh emillan Kiöparen och sälliaren.
emillan → SAOB EMELLAN
#2 Måtteligh macht haar bästa treffnad.
i. e. Alt för stoort wälde wahrar intet längie.
[⋯]
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
#3 Måtteligh Lycka är altijdh bäst.
i. e. Hon kan bäst bähras.
[⋯]
#4 Mädan Gräset groor, dör Märren.
i. e. Man dröyer offta medh hielpen, til dhes hon kommer för seent.
Och heeter då effter Ordspråket: Komma med Miölcken, sedan föhlet är dödt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #662:
Mädan gräset groor, medhan dör märren.
#5 Mädan Timbermannen spatzerar, falla inga spåner.
i. e. Mädan arbetaren går laater, blijr arbetet ogiort.
[⋯]
— 560 —
#1 Mädan min Tunna rann,
kände migh både Qwinna och Man:
När hon wände igen at rinna,
kände migh hwarken Man eller Qwinna.
i. e. Många wänner mädan wäl går.
[⋯]
— 561 —
#1 Mätter Maga roosar fastan.
i. e. Som man wille säya: Dhen nys haar äthet han weet aff ingen hunger.
Man plägar och säya aff samma förstånd:
Dhen feeta Soon weet intet huru dhen swultna lijkar.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
äthet (supin.): ätit
lijkar → SAOB LIKA, v.3, 1) d) (†) i uttrycket hur / vad någon likar, hur någon känner sig / befinner sig / är till mods
#2 Mätter Maga leeker medh Mathen.
i. e. När Kattan är mätt, så spelar hon medh Mwsen.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
#3 Mörckret skyler skalcken.
i. e. Dhet onda giörs mäst i mörckret.
[⋯]
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇑
N
— 561 —
#4 Naken Qwinna drifwer nöden til spinna.
i. e. Nödh söker Brödh.
Item: Nödh drifwer Hunden i bandh.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #763:
Naken quinna driffuer nöden til at spinna.
Låle (1300-talet) #649: Nøødh kænner nøghen koone at spinne
Nere status miseri tribuunt nude mulieri
YFSv (ca. 1450) #569: nødh kænnir nakoth kona at spinna
nere status miseri tribuunt nude mulieri
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): swa känner nödh nakne kono spinna
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 97, rad 2920.
#5 Narren är annat folck lijk.
i. e. Så länge han tijger.
[⋯]
— 562 —
#1 Narren är bland annat Folck, som Vgglan bland kråkor.
i. e. Hwars mans Apespel och åthlöye.
[⋯]
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
⇒ Swenske ordsedher (1604) #958:
Så är dåre ibland folk, som vglen ibland kråker.
Låle (1300-talet) #1088: Saa ær folsk man blant folk som wglæ blant kragher
Turbant bubonem volucris wlgus nebulonem
YFSv (ca. 1450) #1012: swa ær skalk i bland folk som vggla i bland krako
Turbant bubonem volucres wlgus nebulonem
#2 Narren blijr intet allestädz lijden.
i. e. Hwar man kan icke lijda giäcken.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt; tåld → SAOB LIDA (lijda) 7), b), omtyckt, uppskattad; ”tåld”
giäcken → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
#3 Narren är altijdh snarsticken.
i. e. Han thol intet skiämpt.
[⋯]
snarsticken → SAOB SNAR– | –STICKEN, lättstött, lättretlig, snarstucken
#4 Narren haar meer Lycka än Rätt.
i. e. Han blijr intet så offta näffster för sin dårskap, som han skulle.
[⋯]
näffster (perf. part.): näpst → SAOB NÄPSA (näffsa), bestraffa, straffa, tukta, banna; tillrättavisa
#5 Narren kan snart både gråta och lee.
i. e. Han är intet länge wedh en lååth:
Han lägger ingen sorgh på Hiertat.
snart → SAOB SNAR, omedelbart / genast / strax; samtidigt
— 563 —
#1 Narras i tijdh, är stoor klokheet.
i. e. Dhen som kan achta tijdh och rum til at skiämpta, han är wettigh nogh.
[⋯]
#2 Narren böör intet see halffgiordt arbete.
i. e. Han kan för sitt owett skul, illa döma, antingen dhet är illa eller wäl giordt.
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
#3 Narren kiännes aff taalet.
i. e. Så länge han tijger, håls han för klook.
[⋯]
Elliest säger man och på Swänska: Aff liudet kännes Malmen.
håls för: hålls för, anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
malmen → SAOB MALM, metall; i synnerhet om brons / klockmetall
#4 Narren wil apa skratten.
i. e. Dhen ena Paddan wil giäcka dhen andra.
[⋯]
skratten → SAOB SKRATTE, tok, dumbom; narr, gycklare
— 564 —
#1 Narr är en Narr, fast han kläddes i Purpur.
i. e. Som man wille säya: Fast man klädde på Åsznan en Leyonehwd,
så förråda henne ändå Öronen.
[⋯]
#2 Narren byter giärna Ordh i hugg.
i. e. Han brukar oförskiämd munn, til dhes han leetar sigh vpp slängiar.
leetar sigh vpp → SAOB LETA UPP, med indirekt refl. obj.: söka / lyckas finna (något); råka / stöta på (något)
slängiar → SAOB SLÄNG, slag, stöt, rapp; pl.: stryk
#3 Narren täncker altijdh på sin Pijpa.
i. e. Dher han mäst vmgår medh, dhet ligger honom i sinnet.
Dheraff plägar man och säya:
Soon drömmer om Draaff, och Käringen om sin Staaff.
vmgår medh (intr. med prep. med): sysslar med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
#4 Narren behagar sitt egit wijs.
i. e. Honom tycker altijdh wara wäl, dhet han sielff giör.
wijs: vis, sätt → SAOB VIS såsom beteckning för hur någon går till väga med / utför något, hur något görs / utförs
honom tycker: honom tycks/synes → SAOB TYCKA, i opersonlig användning och med
indirekt personobjekt: förefalla, synas; te sig för (någon) (på ett visst sätt)
#5 Narren är altijdh näsewijs.
i. e. Oförskiämd.
[⋯]
Owett giör dumdristigh.
näsewijs → SAOB NÄSVIS, övermodig, kaxig; självmedveten, dryg
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
#6 Narren meenar at alla äre som han.
i. e. Han håller sigh sielff för klook.
#7 Narren haar bästa Lyckan.
i. e. Honom går offta bättre än dhen kloka. Han haar goda dagar vthan omsorgh.
[⋯]
omsorgh: bekymmer → SAOB OMSORG, att tänka på uppgifter som skola utföras / behov
som skola tillgodoses / åtgärder som skola vidtagas och dylikt
— 565 —
#1 Narren råkar och stundom på ett sannt Ord.
i. e. Hans mästa taal praesumeres elliest wara giäckerij och drafwel.
[⋯]
praesumeres → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
#2 Narren skal man intet sticka finger i munnen.
i. e. Man får intet reetas wedh paddan.
Man sägher dherföre: Få intet Narren Kiäpp i handh.
Digitum stulto ne permittas.
(”Du skall inte ge narren ett finger [scil. för då tar han hela haden].”)
Få intet Narren…: lämna / ge inte narren en käpp i handen → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
#3 Narren är onder at wedfåås.
i. e. Hans vmgiängie duger intet. Dherföre är bäst at sky hans sällskap.
[⋯]
Som man wille säya: Röör intet wedh Gietingebillan.
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wedfåås → SAOB VID ⇒ VIDFÅS, komma i beröring med
gietingebillan → SAOB GETING– | –BILLA, getingbo
#4 Narren skiäms wedh lähra.
i. e. Han lijder ingen wijszdom. Han hörer intet giärna klookt taal.
Han håller sigh för godh at vnderwijsas. Dhet bijter ingen lärdom på honom.
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#5 Narren blijr medh sin skada klook.
i. e. Som man plägar säya: Narren och Åsnan kiöpa wetth medh hugg.
[⋯]
— 566 —
#1 Narreskipet finns i alla hambnar.
i. e. Som man sade: Söndriga pottor öfwer alt.
[⋯]
Narreskipet → SAOB NARR– | –SKEPP, (uppdiktat namn på ett) skepp där alla ombordvarande äro narrar
#2 Narren måste luskas medh knyppel.
i. e. När godh Ordh intet hielpa, så måste obränd Aska giöra dhet bästa;
At dhen galne må kiänna sitt owetth.
Dheraff sägher man och: Narren blijr medh skadha klook.
luska: avlusas → SAOB LUS ⇒ LUSA, befria från löss, löska
knyppel → SAOB KNYPPEL, påk, knölpåk
#3 Narren blijr altijdh dhen han är.
i. e. På narren bijter ingen bättring.
[⋯]
#4 Narrelyckan slår offta feelt.
i. e. Som man wille säya:
Narren wågar stundom ett lyckesprung, fast dhet intet går ahn.
[⋯]
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
lyckesprung: lyckosprång, turhopp
#5 Narren är aller i Munnen, som Simpan i Hufwudh.
i. e. Mångtalig. Han haar Hiertat i Munnen.
[⋯]
aller (adj.) → SAOB ALL, hel och hållen; närmande sig den adverbiella
bet. ”helt och hållet”, ”i sin helhet”, fullständigt”, ”alldeles”
simpan → SAOB SIMPA, fisk av släktet Cottus
mångtalig → SAOB MÅNGEN ⇒ MÅNGTALIG, som talar mycket, mångordig, talträngd
#6 Narreknijfwen är först i smöret.
i. e. Han är intet dhen sijdsta i faatet. Han låter intet länge nödga sigh.
Han achtar ingen höfligheet.
[⋯]
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låter intet länge nödga sigh: behöver inte låta sig krusas länge
⇒ Swenske ordsedher (1604) #174:
Dårens knif är först j smöret.
#7 Narren blijr snart känder.
i. e. För sin galenskap. Dheraff pläghar man och säya:
Alla känna Apa, Apa känner ingen.
— 567 —
#1 Narretalet är sigh sielff lijkt.
i. e. Dhet är altijd vthan grund. När Narrar komma tilhoopa, så talas om idel narrij.
[⋯]
Som man wille säya: Narrar haa narra fohror.
[⋯]
narra fohror / fohror → Dahlgren Glossarium, s. 219: Fora, f. Sätt, skick, art, beteende, uppförande
#2 Nattewaaka giör Kroppen trögh.
i. e. Sömpnlösa förswagar Lijfwet.
[⋯]
sömpnlösa → SAOB SÖMN– | –LÖSA, avsaknad av sömn, sömnlöshet
#3 Nattwaal giör Bwken qwaal.
i. e. Seent och starckt Afftonmåål, giör en oroolig sömpn.
[⋯]
#4 Naturen är medh ringa nögd.
i. e. När han blijr rätt tracterad.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
tracterad → SAOB TRAKTERA, behandla, hantera
#5 Naturen går för Konsten.
i. e. Som man wille säya: Driff bortt Naturen medh en Stångh,
han kommer ändå igen en gångh. Poêten* haar fördenskul sagt:
Naturam furca expellas, tamen usque recurrit. Horat.
[⋯]
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
*Horat.: Horatius (65 – 8 f.Kr.), romerska poet ⇒ Wikipedia
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Naturam expellas furca…
— 568 —
#1 Naturen härskar giärna.
i. e. Dhet är så medh Menniskian infödt, at hon giärna wil råda och föra wäldet.
[⋯]
Som man sadhe: Regeresiukan är något hoos hwar.
[⋯]
Dhervppå quadrerar och gambla Sw. Ordspråket:
Alla wele Herrar wara, ingen wil Säcken bära.
quadrerar → SAOB KVADRERA, passa, stämma
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
#2 Naturen wil haa godh leedeswän.
i. e. En godh natur wil wara medh lärdom hulpen.
[⋯]
leedeswän → SAOB LEDA | –SVEN, person som leder / ledsagar en annan / visar en annan vägen
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
#3 Ney och jaa, giör en lång trääta.
i. e. Som man wille säya: Fåfängt gå til rätta vthan bewijs.
Ty dher intet document är, dher är Swarandens ney så gott som Kärandens jaa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #764:
Ney och Ja gör een långh träta.
Låle (1300-talet) #661: Ney och ia ær langh trætthe
non ita prolixam poterunt consistere rixam
YFSv (ca. 1450) #596: ne ok ja æru lang trhæta
non ita prolixam poterint consistere rixam
Läs thræta och poterunt i den YFSv-texten 596 (Kock [1892], s. 270).
— 569 —
#1 Nicka så gott som handtagh.
i. e. Dhet giör lijka mycket, om man winckar åth sin Wän, eller tagher
honom i handh, när alt är wäl meent. Här medh förekommes bland
goda Wänner alla Ceremonier och Complimenter.
#2 Nidingsbrödh blijr snarast äthet.
i. e. Dhen karige måste fulle stundom släppa til, fast dhet går något trögt.
nidingsbrödh → SAOB NIDINGS– | –BRÖD, en girigbuks bröd
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
äthet (perf. part.): ätet
karige → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#3 Nidinger wärst, som intet haar.
i. e. Ondt ryskia dhen skallotta. Ondt taga dher intet är.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Niugger spaar, grymmer nöhter.
i. e. En spaarsam Aflare får gemeenligh en slösig Ödare. Ty dhet skeer som offtast,
at dhet som en kariger filtz dragher ihoop medh skinn- och skafwande,
dhet förslösa hans Barn och Arfwingar, medh Horor och Bofwar, och wetha icke Aflaren en tack dherföre; Och kommer altså sällan til tredie Arfwingen.
[⋯]
niugger: snål → SAOB NJUGG 1) icke givmild / generös; icke slösaktig; sparsam; […] alltför sparsam, knusslig, snål
grymmer: den lede, djävulen, fan → SAOB GRYM 4) hårdhjärtad, obarmhärtig, skoningslös, omänsklig, blodtörstig – särskilt (†) i ordspråket njugger (eller näpper) spar, grymmer nöter, där grymmer antagligen närmast motsvarar ”den hårde” / ”den lede”, jfr den senare versionen: ”snål spar och fan tar” (Granlund Ordspr. (c. 1880) ⇒ SAOB SNÅL 2) b))
nöhter: förbrukar → SAOB NÖTA 1) (†) med avseende på matvaror och dyl.: förtära, förbruka, konsumera; även i absolut användning, närmande sig betydelsen: få sitt uppehälle; även med avseende på förbrukningsartiklar / bruksföremål och dyl.: använda, begagna, förbruka.
aflare → SAOB AFLARE / AVLARE, person, som förvärvar ägodelar / förmögenhet
gemeenligh (adv.) → SAOB GEMENLIG, vanligen, allmänt
skinn- och skafwande → SAOB SKAVA | SKAVA ÅT SIG (girigt och småsnålt) roffa åt sig (något); i
uttrycket skinna och skava åt sig något, roffa åt sig något genom skinnande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #803:
Niugger spar grömer nöther.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #765:
Näpper spaar greymer nöther.
— 570 —
#1 Nog haar dhen som nögder är.
i. e. Dhet är en stoor winning, at låta sigh nöya.
[⋯]
nögder → SAOB NÖJD
#2 Noga tinga, och wäl bethala giör bästa crediten.
i. e. Som man wille säya: Hwad hielper noga räknadt, när man illa bethalar.
#3 Nw går Hampen i Ax.
i. e. Dhet går alt effter önskan. Dher wedh plägar man och säya: Nw groor hans Åker.
Item: Dhet är Wattn på hans Qwarn.
#4 Nya Qwastar soopa wäl.
i. e. När en nykommen Tiähnare är i begynnelsen mycket flijtigh, så säger man,
at nya Qwastar soopa wäl: Men dhet plägar intet längie wahra.
[⋯]
Man plägar och wedh sådan meeningh säya: Första dagen dhen bästa.
— 571 —
#1 Nya funder, nya rådh.
i. e. Ny anslagh, ny rådslag. När något ondt nytt stöter til vthi ett Regimente,
så måste dhet och medh nya och tijdiga rådh föreböyas och affwärias.
[⋯]
funder → SAOB FUND, påhitt, påfund; sinnrik idé / plan
anslagh → SAOB ANSLAG 12) a) plan, avsikt, uppsåt, rådslut, rådslag, beslut
#2 Nyfijken får näsewäder.
i. e. Förweten spör tijdender.
[⋯]
näsewäder → SAOB NÄS– | –BRÄNNA, minnesbeta; tillrättavisning / upptuktelse
förweten → SAOB FÖRVETEN, nyfiken, vetgirig
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#3 Ny glädie haar sorgen i föllie.
i. e. När glädien är i Stugun, så är sorgen i Farstugun.
[⋯]
stugun → SAOB STUGA
farstugun → SAOB FÖRSTUGA, närmast innanför ytterdörr beläget rum, farstu
⇒ Swenske ordsedher (1604) #772:
Ny glädie, är flygande medh sorgh.
#3 Nykommet, är altijdh wälkommet.
i. e. En Menniskia inclinerar i gemeen til dhet som nytt är.
[⋯]
inclinerar → SAOB INKLINERA, vara böjd / benägen / fallen (för något / att göra något)
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #805:
Ny kommit är altidh wälkommit.
— 572 —
#1 Nya Wijsor hörer man hälst.
i. e. Nya tijdender hörer man giärna.
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#2 Nya Kläder fägna Barn.
i. e. Lijtet kan fägna ett Barn.
Dheraff säger man och: Barnahänder äre snart fylta.
fägna → SAOB FÄGNA, glädja, fröjda; roa
fylta (perf. part. pl.): fyllda → SAOB FYLLA (fyla)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #92:
Barn glädz widh nya kläder.
Låle (1300-talet) #176: Ee glædhes barn gheen baaldhe klædher
Cui vestem renouat sutio pusus ouat
YFSv (ca. 1450) #162: æ fægnar barn bøttom klute
Cui vestem renouat sucio pusus ouat
#3 Ny Herre, ny Laagh.
i. e. När en ny Öfwerheet eller Commendeur tilkommer,
så haar han jw någon förandringh medh sigh.
[⋯]
Förstås och invective, om en part som nys komma til ett ämbete,
och strax begynna medh otijdigh reformation.
förandring → SAOB FÖR– | –ANDRA: förandring, förändring
invective (adv. till lat. invectivus): på ett klandrande sätt; som klander
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
reformation → SAOB REFORMATION, 4) (†) kritik, klander, tadel
#4 Ny Läkiare, ny Kyrkegård.
i. e. Vnga oförfahrne Medici skynda mangen åth Graafbackan.
Dheraff plägar man icke obilligt säya: Ondt wara Läkiarens Lährespåån.
[⋯]
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
mangen → SAOB MÅNGEN
lährespåån → SAOB LÄROSPÅN; ”försökskanin”
— 573 —
#1 Nytt Wijn haar mycken Bärma.
i. e. Vngdomen begår mycken dårskap. Haar många feel och Owaanar.
Man plägar dherföre säya: Vngdomen wil giärna raasa. Dheraff man och sägher:
Elack Fohle, som icke skeenar en skackla sunder. Här medh förstås och nya,
och opröfwade Wänner, at dhe icke altijdh äre at lijta på; Dhe haa stundom en nyck.
Fördhenskul haar och Syrach* wäl rådt och wahrnadt, at man icke lätteligen
skal öfwergifwa en gammal Wän, förr än dhen nya blijr pröfwad.
[⋯]
bärma → SAOB BÄRMA, grumlig bottensats i öl, vin, ättika och dyl., drägg
owaanar → SAOB O– | OVANA
fohle → SAOB FÅLE, unghäst
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
skackla → SAOB SKAKEL
lätteligen → SAOB LÄTTELIGEN, lättsinnigt, obetänksamt
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
*Jesu Syrachs Book, 9:14:
”Öffuergiff icke en gammal wen, ty tu weest icke om tu så mykit winner vppå en nyy.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 9:14]
Jfr. 181#1 Elack Fohla som icke skeenar en skakla sönder.
i. e. Dhen blijr icke mycket affhållen, som i Vngdomen icke haar något raasat:
Och håls fördhenskul i gemeen dherföre, at dhet ändå måste skee
vppå ålderdommen, som wärre wore.
#2 Nyttia Winden, du west intet huru länge han blåås.
i. e. Bruka Lyckan mädan hon föllier, hon är snart omwänd.
Item: Tag tijden i acht. Smijd mädan Järnet är warmt.
[⋯]
west (pres. ind. sg. 2:a pers.): vet → SAOB VETA
blåås (pres. ind. sg.): blåser → SAOB BLÅSA
— 574 —
#1 Nytt Faat behåller första smaaken längie.
i. e. Vngdoms waanan hänger längie wedh, och är swår at afflåta,
hwadh heller han är ond eller godh.
[⋯]
Dheraff sägz och på Swänska: Vnger nimmer, gammal winner1).
1) winner är uppenbarligen tryckfel för minner, jfr. 836 #4.
≈ Ung är läraktig – gammal minns. ≈
[⋯]
afflåta → SAOB AFLÅTA, upphöra med, avstå från, övergiva, bortlägga
hwadh heller → SAOB VAD, vare sig
nimmer → SAOB NIM, som har lätt för att inhämta kunskaper / färdigheter, läraktig
#2 Något för något, intet för intet.
i. e. För intet får man intet.
Heeter fördhenskull: Quid pro quo. (”Något för något.”)
[⋯]
Sade Krähmaren som gaff en Synåål för en Mååltijdh.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #770:
Något för något, inthet för inthet.
— 575 —
#1 Nådh är bättre än rätt.
i. e. Dhetta brukas til beweekelse wedh affbediande,
eller intercession effter begånget förseende, eller fallen domb,
när dhen brotzlige faller til böön om förskooning.
Elliest säger man och: Nådh böör wara hoos Rätten.
Ty elliest är offta högsta rätt högsta orätt.
intercession → SAOB INTER– | –CESSION, förbön, anbefallning, förord, rekommendation
⇒ Swenske ordsedher (1604) #767:
Nåden är bättre än rätten.
Låle (1300-talet) #526: Bædræ ær naade æn ræth
Jus superat venia parcere docta quia
YFSv (ca. 1450) #465: bætre ær nadh æn ræthir
jus superat venia parcere docta quia
Jfr. Karlskrönikan (ca. 1450): nadh är mykit bätre än räth
☞ utg. G. E. Klemming. Sthlm 1866, s. 166, r. 4819
#2 Nådelöst Härskap är Gudh ledt.
i. e. Dhet är ondt at lefwa vnder dhen Öfwerheet, som ingen nådh anseer.
härskap → SAOB HERRSKAP 3) (†) härskare, ”herrar”, överhet, överordnade, myndighet
ledt (neutr. av adj. led); i satsen ”är Gudh ledt” står obj. Gudh i dat. ethicus styrd av ledt):
motbjudande för Gud → SAOB LED, avskyvärd, vederstygglig, motbjudande
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
anser → SAOB ANSE, fästa sig vid, taga hänsyn till, bry sig om, fråga efter
⇒ Swenske ordsedher (1604) #769:
Nådhelöst Herskap är Gudh leedt.
Låle (1300-talet) #170: Naadeløsth herskab ær skijlth fraa gwdh
Cordis heres acharis non est deus auxiliaris
YFSv (ca. 1450) #155: nadhaløsth hærskap ær skilth fraan gudz hiælp
Cordis heris acharis non est deus auxiliaris
#3 När Grannens wägg brinner, så achta din egen.*
i. e. När ens Nästa går illa, så är tijdh at wachta sigh sielff.
[⋯]
*Jfr. ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Nam tua res
#4 När Kattan är bortta, så dantzar Mwsen på Bordet.
i. e. När Hwszbonden och Maatmodren intet äre hemma,
så löper Hwszfolcket i bees.
löper … i bees → SAOB BES: löpa i bes, raskt springa / skena
#5 När hand fyller hand, så trijffz både Folck och Landh.
i. e. När hwar hielper effter ämbne til dhet gemeene bästa,
så går wäl til i Landet.
[⋯]
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) a) om ekonomisk förmåga / möjlighet; även allmännare, om (sociala och) ekonomiska förhållanden
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #383:
Hand fyller hand, så är frid j alle landh.
— 576 —
#1 När fingret är ringat, så är Pijgan tingat.
i. e. Ett gammalt omen, eller giszning om frijerij.
[⋯]
#2 När man går til giäst, pröfwes Wärdens Ögon aldra mäst.
i. e. Man achtar intet effter många rätter, när Wärden giärna gieer.
[⋯]
#3 När nöden är störst, kommer hielpen först.
i. e. När dhen fromme är i högsta förtryck, så hielper wår Herre snarast.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#4 När Silfwer och Guld är förtärdt, så grijper man til Järnet.
i. e. När alt är förslöst, så nödgas man aff desperation at nappa til Swärdet,
och föllia Kalffskinnet.
[⋯]
Och då heeter dhet: Dhen som intet wil lydha Faar och Moor,
så måste han lyda Trummeskinnet.
nödgas (dep.): måste → SAOB NÖDGA / NÖDGAS dep. 1) f) tvingas / mot sin vilja förmås
föllia kalffskinnet → SAOB KALVSKINN, i bildliga uttryck som betecknar att någon är / går i
krigstjänst (och måste iakttaga krigslydnaden)
lyda trummeskinnet (som bestod av utspänt kalvskinn): föllia kalffskinnet
— 577 —
#1 När Rijmfrost är på Bärget, så är wist kalt i Dalen.
i. e. När Hufwud är grått, så är och Kroppen swagh.
[⋯]
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
#2 När Klärken plöyer, så blijr tijdegiärden kortt.
i. e. När Prästen skal sielff äria, så kastas Book vnder Bänck;
Och blijr altså Predikan korttare.
[⋯]
äria (inf.): plöja → SAOB ÄRJA, v., (numera blott i skildring av äldre förhållanden) med avseende på åker / jord och dyl.: (med hjälp av årder) plöja / luckra upp och dyl.
#3 Närmare som närmare är.
i. e. Som man sade: Blod är altijdh tiockare än Wattn.
Sägs til en åthskillnadh emillan goda och bätre Wänner, eller närmare skyllskap.
[⋯]
Skiortan är nämbre än Tröyan.
[⋯]
skyllskap → SAOB SKYLDSKAP, (nära) släktskap genom härkomst / börd, blodsförvantskap
nämbre → SAOB NÄRMARE
emillan → SAOB EMELLAN
#4 När twå Hundar bijtas om ett Been,
så kommer dhen tridie och taret bortt.
i. e. Som man wille säya: Gott fiskia i oprördt Watn.
ähret (kontr.) = ähr’et: ähr dhet
taret (kontr.) = tar’et: tar dhet
— 578 —
#1 När Hunden skiäms, så giömmer han rumpan.
i. e. När Paddan haar giordt illa, så seer hon å sneed.
Til förståendes, at dhen som intet diärffz gå Folck vnder ögonen,
han är icke vthan misztanckar.
[⋯]
Och wed samma meening på Swänska: Han skymmer altijd som skijtin är.
til förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
skymmer → SAOB SKYMMA, hålla sig undan, hålla sig osedd
skijtin → SAOB SKITEN
#2 När Kocken steeker åth Skiäncken, så giälleret Herrens Wijnfaath.
i. e. Som man wille säya: När Vlfwen och Heerden blåsa i ett Horn,
så gåret öfwer Fåhren vth. Förståendes wänskap medh dhen tredies skada.
[⋯]
giälleret (kontr.) = giäller’et: giäller dhet
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
#3 När många tiggia i en säck, så blijr han snart full.
i. e. När många hielpa en, så blijr han snart hulpen.
Aff många små fiskar blijr Giäddan stoor.
Item: Många bäckiar små. etc. [giöra en stoor Åå.] (⇑ 546 #3)
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
#4 När Barnet får sin willia, så gråteret intet.
i. e. När man får rådha sielff, så haar man ingen at trääta medh.
gråteret (kontr.) = gråter’et: gråter dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1197:
Tå barnet haffuer sin wilia så gråter thet inthet.
Låle (1300-talet) #237: Ladh barn haffwe sijn williæ tha grædher thet eij
Des puero volitum ne meror amaritet illum
Låle (1300-talet) #531: Ladh barneth haffwer sijn wiliæ thaa grædher thet eij
Jnfans non clamat si sibi des quod amat
YFSv (ca. 1450) #237: førsta barnith hawir sin wilia tha grathir thet ey
des puero volitum ne meror amaritet illum
#5 När gåfwor tags, så är frijheet såld.
i. e. Muhtor stoppa Munnen til.
[⋯]
— 579 —
#1 När Dåren dömer, så får stackaren skam.
i. e. När en Narr blijr satter til at skipa Laag, så sitter dhen oskyldige emillan.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
#2 När Barnet är dödt, så är fadderskapen vthe.
i. e. När Swågerskap expirerar, så minskas och offta wänskapen.
fadderskapen → SAOB FADDERSKAP, best. form: –ET / –EN
expirerar → SAOB EXSPIRERA, gå till ända, utlöpa
#3 När Biörnen wil sleekia Honing, så måste han wachta Footen.
i. e. Förwete spör tijdender.
förwete→ SAOB FÖRVETE, nyfikenhet
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#4 När hwar giör som han wil, så giör han som han är til.
i. e. Giör han wäl, så lyser hans Dygd; Giör han illa, så skijn hans Odygd.
Dheraff plägar man och säya Egen willie, är hwars och ens Himmelrijke.
[⋯]
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
hwars och ens (kongruensböjning): var och ens → SAOB VAR II. a) ϑ) α’) i gen. i uttrycket vars och ens; särskilt i uttycket var och ens
⇒ Swenske ordsedher (1604) #296:
Först må wäll som iagh wil, så gör iagh som iag är till.
Låle (1300-talet) #1169: Førstæ ieg maa som ieg wijl tha gør ieg som ieg ær tijl
vt bonus exsisto molimina dum queo sisto
YFSv (ca. 1450) #1096: tha jak ma som jak wil tha gør jak som jak ær til
vt bonus existo molimento dum queo sisto
YFSv (ca. 1450) #239: tha jak ma som jak wil tha gør jak som jak ær til
dum volo pro posse meo facio veluti sum
Läs molimina i st. f. molimento i YFSv-texten 1096 (Kock [1892], s. 417)
#5 När hwar täckes sitt, så blijr all maath äthen, och alla Pijgor giffta.
i. e. Som man wille säya:
Dhen ena wil hwijt, dhen andra rödt,
dhen ena swrt, dhen andra sött.
[⋯]
täckes (dep.) → SAOB TÄCKAS, behaga
— 580 —
#1 När många spotta på en Steen, så blijr han snart wååter.
i. e. Som man sade: Hwars mans haat är ondt at vthstå.
Ty många Hundar, är Haarens dödh.
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
⇒ Swenske ordsedher (1604) #802:
När alle spotta på en sten, så bliffuer han wåter om sider.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1052:
Then stenen bliffuer fulle wåth, som alle spotta på.
Låle (1300-talet) #402: Then stheen wordher waadh hwer man spijtther vppaa
Forte lapis madeat plebs vbi multa spuat
Låle (1300-talet) #622: Then stheen wordher om syær wodh
som hwer man spytther vppaa
multorum sputum tandem lapidem facit vdum
Låle (1300-talet) #782: Then steen wordher oc waad hwer man spytther vppaa
Petra madere queat plebs vbi multa screat
YFSv (ca. 1450) #366: thæn stæn wardhir ok wathir som marghe sputta vppa
forte lapis madeat quo labra multa screant
YFSv (ca. 1450) #545: thæn steen wardhir ok wath som mange spotta aa
Multorum sputum tandem lapidem facit vdum
YFSv (ca. 1450) #721: thæn steen wardhir ok wath som alle spwtta aa
petra madere queat plebs vbi multa screat
#2 När Höken wachtar Kyklingar, så blijr Hönsehoopen tunn.
i. e. Dhen som brukar Bocken til Trägårdzwachtare, han får wist barkade Trää.
[⋯]
kyklingar: kycklingar → SAOB KYCKLING
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1166:
Then som tager höken til at vachta sin höns han får lithet igen.
höken → SAOB HÖK 1) a) (i fråga om äldre förhållanden) om ”höken” såsom jaktfågel; i denna användning sannolikt ofta betecknande jaktfalken
#3 När hooen är thomm, så bijtas grijserna.
i. e. När Maathen tryter, så gnabbas och Barnen.
Ja och offta Föräldrarna sielfwa, när armooden pågår.
Afwunden tränger sigh offta in emillan bästa Wännerna.
pågår → SAOB PÅGÅ, drabba / träffa (någon); inträffa, närma sig, nalkas
emillan → SAOB EMELLAN
#4 När Kattan är mätt, så spelar hon medh Mwsen.
i. e. Mätter Maga wällier i maathen. Goda dagar giöra sielffzvåld.
[⋯]
spelar: leker → SAOB SPELA 1) (†) leka
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
sielffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD, olydnad
#5 När Hufwudet wärcker, så är Kroppen siwk.
i. e. När Öfwerheeten miszgår, så bedröfwas Vndersåterna.
[⋯]
miszgår → SAOB MISS– | –GÅ, gå fel, gå vilse; misstaga sig; förgå sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #786:
När huffuudet werker, så äre alle lemmar siuke.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1198:
Tå huffuuet är krankt bedröffuas all lemmarna.
1604: huffuuet / 1636: hofwudt
Låle (1300-talet) #259: Naar hoffwedhet wærcker thaa wærcke alle lemmer
Dum caput infestat dolor omnia membra molestat
Låle (1300-talet) #618: Naar hoffwedhet wercker thaa bedrøffwes allæ lijmmer
membratim scaturit cum cephalea furit
YFSv (ca. 1450) #226: førsta howdhit wærkhir tha drøuas alle limine
dum caput infestat dolor omnia membra molestat
YFSv (ca. 1450) #526: førsta howdæt wærkir tha sørghæ alle limine
Membratim scaturit cum cephalea furit
— 581 —
#1 När Herrar träta, så sätter fattigh man Håret til.
i. e. När Öfwerheeten föhrer Krijgh, så sittia Vndersåterna emillan.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
#2 När man får gult Håår, så wil man haa krwsat.
i. e. Hwem kan giöra Paddan i laag? Paddan är aldrig nögd.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #791:
När man haffuer hwijt håår, så wil man haffua golt håår.
När man har golt så wil man haffua krusat.
#3 När en ond Swän får råda, så står hans Herre i wådha.
i. e. Dhet är fahrligit för en Herre, at alt för mycket
förtroo en tiähnare sitt Lijff i händer.
wådha → SAOB VÅDA, stå i våda, befinna sig i besvärligt tillstånd, svår / skadlig situation
⇒ Swenske ordsedher (1604) #790:
När en ond suen må rådha, tå är hans Herre j wåda.
Låle (1300-talet) #832: Naar een snødigh swæn maa radhe tha ær hans herre i woodhe
princeps vnde cadet simmista furens mala swadet
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#4 När Drinckaren siuknar, och Narren blijr arm, så ähret vthe medh bådha.
i. e. Dhem står intet til at hielpa.
[⋯]
ähret (kontr.) = ähr’et: ähr dhet
#5 När ett Lasz stiälper, så faller dher altijdh smulor aff.
i. e. Aldrigh så lijten Olycka, hon haar jw skada medh sigh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1111:
Ther lasse stielper ther bliffuer offta smolet.
— 582 —
#1 När man minst troor, är skadan närmast.
i. e. Dhet är intet gott at wara alt för säker.
[⋯]
#2 När man intet wil see, så hielper hwarken Liws eller Ögon.
i. e. Han haar altijdh något at förebära, som intet gott wil giöra.
Item: Frwsen Jord för laath Swijn.
[⋯]
förebära → SAOB FÖRE– | –BÄRA, anföra / åberopa något såsom skäl / ursäkt
#3 När man talar om Trollet, så äret intet långt bortta.
i. e. Dhen Onde kommer fulle okallad.
[⋯]
Heeter fördhenskul: Biud intet Lwsen i Skinnfällen.
[⋯]
äret (kontr.) = är’et: är dhet
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
#4 När Narren kommer til Kiöpstadz, så får Krähmaren Penningar.
i. e. Owett giör elackt kiöp.
[⋯]
til kiöpstadz → SAOB KÖPSTAD, stad
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 583 —
#1 När Paddan kommer til wälle, så weet hon intet återhälle.
i. e. När en skratte kommer vpp vhr skarnet til något förnämdt ämbete och Ähra,
weet han inget mått på högfärd.
[⋯]
återhälle → Rietz Dialektlexikon, s. 843: ÅTER–HÄLLE, n. hejd, återhåll
weet hon intet återhälle: kan hon inte hejda sig
skratte → SAOB SKRATTE 3) inbilsk narr / tok / dumbom; även narr / gycklare
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
⇒ Swenske ordsedher (1604) #771:
När vsel kommer til welde, så kan han inthet återhälle.
#2 När man stryker Kattan på ryggen, så sätter hon vpp rumpan.
i. e. När Paddan får medhåld, så yfwes hon.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #580:
Iu meer man stryker kattan på ryggin iu högre setter hon vp rumpan.
#3 När Kråkan mahnar vth Örnen, så giälleret hennes Kappa.
i. e. Som man wille säya: Olijka fiender olijka frijdh. När en ringa Man
wil träta medh en wäldigan, så winner han som Kåpan i dantzen.
[⋯]
giälleret (kontr.) = giäller’et: giäller dhet
kappa: [fjäder-]dräkt
kåpan i dantzen → SAOB KÅPA, vinna som kåpan i dansen, bli illa tilltygad, stå sig slätt
— 584 —
#1 När Penningen talar, så tijger hwar man.
i. e. Dhen rijkas Ord giäller altijdh mäst, dhet ware sandt eller osandt.
ware (pres. konj. sg.): må vara / vare → SAOB VARA
#2 När Leekaren leer, så går Harpan wäl.
i. e. Otwungen speleman gijgar bäst.
All giärning giörs frijwilligt bäst.
[⋯]
gijgar → SAOB GIGA, spela på giga (fiolliknande musikinstrument)
#3 När gammal Gijga får nya strängiar, så knarrar hon medh.
i. e. Som man dhet wille applicera: När en gammal Man får en vng Hustrw,
så yfwes han och: Han krummar sigh, som en Katt öfwer Ålehufwudh.
[⋯]
gijga → SAOB GIGA, fiolliknande musikinstrument
applicera → SAOB APPLICERA, använda, tillämpa
— 585 —
#1 När sannt kommer fram, så får lögnen skam.
i. e. Lögnen står intet i profwet.
Dheraff man och plägar säya:
Sanning består, när Lögn förgår.
[⋯]
står … i profwet → SAOB PROV: stå i provet, bestå provet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #774:
När sanningn kommer til röna, så är lögn icke werd een böna.
Låle (1300-talet) #352: Naar sandhen oc løgen komme samen tha hawer løgn tabeth
Falsa recluduntur vere dum res oriuntur
YFSv (ca. 1450) #310: førsta sannind møte tha hawir scrok skam fore
falsa pedes retrahunt quibus obuia vera recurrunt
#2 När Swärd drages vth, står segeren i Gudz handh.
i. e. J Krijgh får man intet alt för mycket lijta på stoor macht.
Ty Gudh kan så mycket vthrätta genom fåå, som genom många.
[⋯]
#3 När Meeshättan wil wärpa så stoort som Traanan, så rempnar han baak.
i. e. När dhen fattiga wil föhra så stoor Stat som dhen rijka och wäldigha,
så räcker intet Soflet til Brödh. Är fördenskul bäst at hwar blijr innom sin skranck,
och ställer munnen effter maathsäcken.
[⋯]
Stat → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
soflet → SAOB SOVEL 1), kollektivt / såsom ämnesnamn, om mat(vara) som äts (är avsedd att ätas) tillsammans med bröd / potatis; […] det bästa i en måltid, något i vardagslag sparsamt förekommande […]
#4 När Träät faller, så hämptar hwar wedh åth sigh.
i. e. När skadhan är skedd, så nyttiar hwar sigh.
[⋯]
träät: trädet → SAOB TRÄD
nyttiar hwar sigh: tillgodoser var och en sig själv → SAOB NYTTJA 5) (†) refl.: se sig själv till godo; även: se till sitt eget bästa
— 586 —
#1 När Tiufwar träta, så får Bonden sin Koo igen.
i. e. Aldrig så ondt dhet är jw til något gott.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #773:
När tuå tiuffuar begynna trätta, så får bonden sin koo igen.
#2 När Adam plögde och Ewa spann,
Hwar war då en Adelszman.
i. e. Dygd giör Ädel.
#3 När Skräddaren hwijlar, så rostas nålen.
i. e. När en Handtwärckare spaszerar, så blijr Nähringen tunn.
rostas (dep.; pres. ind. sg.): rostar → SAOB ROSTA | ROSTAS
#4 När Traanan går i dantz medh Stodhästen, så får hon brutna Been.
i. e. Högt sälskap är sällan tryggt. Heeter altså: Bäst medh sin lijke dantza.
Item: Lijka Bröör giör bästra Laaget.
stodhäst → SAOB SNYFFEL, hingst som hålles hos ston för att väcka deras brunst.
En Hingst eller Bescheler är för Aflelsen, men en Stodhäst eller Snyffel är för at reta
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
#5 När Tiufwen kastar bördan, är han annat folck lijk.
i. e. När honom intet i handom tags, är han onder at wijta.
i handom (arkais. dat. pl. best. efter prep.): i händerna → SAOB HAND
i handom tags → SAOB HAND 3) b) α) β) uttrycket taga någon i händer, ertappa någon på bar gärning (med tjuvnad)
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wijta → SAOB VITA, tillvita, förebrå
#6 När Vlfwen och Heerden siunga ett, så gåret öfwer Fåren vth.
i. e. När twå owänner blåsa i ett Horn, så gåret öfwer dhen tredie vth.
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #789:
När herden och vlffen the ära öffuer ens, så haffuer hiorden tappat.
Låle (1300-talet) #444: Naar hyrden oc wlffwen gøre baade eeth
tha hawer hiordhen tabeth
grex substat fato pastore lupo sociato
YFSv (ca. 1450) #386: nær herdhin ok wlwin dragha ens
tha hawir hiordhin tappat
grex substat fato pastore lupo sociato
wlwin → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [wlwin]
— 587 —
#1 När Gull förswinner blijr Dygden qwarr.
qwarr → SAOB KVAR
#2 När wåld går för Laag, är bättre wara Herre än slaaff.
i. e. Som man sade: När Lagen står i Spiutändan, så är ondt at stå til rätta.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
til rätta → SAOB RÄTTA, inför rätta
#3 När dhen rijke faller aff; Samblas hwar man til hans Graaff.
När dhen arme tages bortt; Kommer näpligh en för port.
i. e. Dhen fattige är allestädz i föracht.
Dheraff säger man och: Fattig man får lijten heeder.
[⋯]
näpligh → SAOB NÄPPELIGEN, nästan icke, närapå icke; knappast ens
för port: till dörren → SAOB PORT, dörr
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
— 588 —
#1 När macht och wrede föllias åth, så sitter dhen fattige emillan.
i. e. Så blijr dhen arme tryckter. Och heeter då: Ondt spiärna moot Vdden.
[⋯]
emillan → SAOB EMELLAN
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 När Watnet står vp i Munnen, så lährer man fulle simma.
i. e. Nöd söker rådh.
[⋯]
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
#3 När Gullet förer Ordet, så giäller ingen Wijszdom.
i. e. När dhen rijke talar, så äret som aff Himmelen taladt.
[⋯]
äret (kontr.) = är’et: är dhet
#4 När wäl är giordt, så tackar hwar sigh.
i. e. När alt är wäl råkat, så wil hwar man haa ähran.
[⋯]
wäl råkat → SAOB RÅKA: uttr. råka väl, utveckla sig / gå på ett lyckligt sätt, slå väl ut
#5 När enom miszgår, så miszbiudz honom och.
i. e. Dhen som ligger omkull, honom löper hwar man öfwer.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → SAOB MISS- | -BJUDA 2) (†) tillfoga (någon) något ont
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1254:
Then som misgår honom misbiudes.
Olaus Petri – Svenska krönika (ca. 1540), s. 108: Men thet pläghar så wara, at
när enom misgåår så misbiwdz honom.
— 589 —
#1 När Åsnan får goda dagar, så springer hon snart ett Been aff.
i. e. Som man wille säya: Paddan kan intet bära godha dagar.
[⋯]
#2 När pitzken går, lährer Åsnan läsa.
i. e. Som man sade: En seeger kiäpp på tredskan rygg.
[⋯]
tredskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, threzker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
#3 När Mölnaren äther Brödlöst, så är wist hallåhr i Landet.
i. e. Aldrigh föres så lijtet til Qwarns, at icke Mölnaren får sin deel dheraff,
antingen medh rätt eller orätt. Dherföre kan honom intet tryta Bröd.
Man pläghar och aff samma fundament säya: När Qwarnen dryper,
så groor Mölnarens åker. Här medh betecknas orimmeligh tingh,
dhe dher så lijtet kunna troos, som Mölnaren någon tijdh skulle ätha Brödlöst.
[⋯]
hallåhr → SAOB HALL: hall- i sammansättningar, i fråga om skörd: dålig, missväxt-;
hall-år: missväxtår, hårdt år, dyrtid
fundament → SAOB FUNDAMENT, grund, grundval; orsak; anledning; skäl, motiv
#4 När Kockarna träta, blijr Kålen feet.
i. e. Dhen ena kastar stundom fett i Kålen dhen andra til förtreet.
Man wil och här medh förstå, at splijt och oenigheet ibland Hwszfolcket
är vndertijden Hwszbondens gagn och treffnad. Dhe gambla Romare säyas
fördhenskul altijdh hafwa medh flijt sökt at fovera dissidier iblandh sine Tiähnare,
at dhe icke måtte wara eenige medh hwar andra til något ondt emoot sine Herre.
[⋯]
Ty elliest heeter dhet och: När Kocken steeker åth skäncken,
så gåret öfwer Herrens Wijn vth.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
[⋯]
misztancka → SAOB MISSTANKE
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
gemeent (adv.) → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
fovera: hysa → SAOB FOVERA, (†) underhålla, omhulda (något); nära, hysa (en tanke / känsla och dyl.)
dissidia → discidia (från discindo) (n. pl. till discidium): split, söndring, missämja
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #793:
När steekarena trätta, så warder kolen feet.
Låle (1300-talet) #464: Naar stæghernæ ære wredhe tha wordher koolen feed
Hinc nat adeps olerum dum pullulat ira cocorum
YFSv (ca. 1450) #413: tha stekaren kiwar tha wardhir kalin føthir
hinc nat adeps olerum quod pollulat ira coquorum
— 590 —
#1 När stimparen gieer stackaren, så är glädie i Himmelen.
i. e. Wår Herre haar behagh til dhen fattiga, som giärna gieer aff sitt ringa förråd.
[⋯]
Ty elliest pläghar giärna dhen ena ena tiggiaren förtryta på dhen andra.
[⋯]
stimpare → SAOB STYMPARE, fattig / obetydlig / ömklig (mans)person, stackare
#2 När Tanden blöder, bijter Wargen wärst.
i. e. När en Menniskia får först smaaken på dhet onda,
så kan hon intet lätteligen åtherwända.
Förstås och om Drinckare, när dhe först få smaak på rwset,
kunna dhe illa wänias dher ifrå. Ty waanen är altijdh dryger. etc. (⇓ 843 #3)
ifrå → SAOB FRÅN
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#3 När kiärare kommer, måste kiärt wijka.
i. e. Som man wille säya: Skiortan är nämbre än Tröyan.
Bästa wänen är altijdh närmast.
[⋯]
nämbre → SAOB NÄRMARE
— 591 —
#1 När Swijnen klippas.
i. e. Aldrigh. Förstås om orimmelige ting som intet synas kunna skee,
mindre troos.
[⋯]
#2 När Glaset är sunder, achtar man intet stycken.
i. e. Giord giärning haar ingen wändning.
Item: Seent ångra, när skadan är händ.
#3 När olyckan wil wara, så hielper hwarken Skiöld eller Spiwt.
i. e. Hwem kan moot Olyckan, när Hwset är fult dheraff.
När hon haar fått öfwerhanden.
[⋯]
Ondt spiärna moot Vdden.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 När man skiuter medh Silfwerlood, så är Fästningen snart wunnen.
i. e. Som man wille säya: Hwad giör icke Gullet?
Item: Penningen är en skalck.
[⋯]
silfwerlood → SAOB SIVLER– | –LOD, projektil / kula av silver
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#5 När Räfwen Predikar för Gåsen, så står hennes Hals i wådha.
i. e. Som man elliest säger: Söther Sångh dårar Fogel mång.
[⋯]
Man säger och wed sådan meening:
När Renika går Pelegrim, så giälleret Lampes Hufwud.
[⋯]
wådha → SAOB VÅDA, stå i våda, befinna sig i besvärligt tillstånd / svår / skadlig situation
renika → SAOB REINIKE, skämtsam benämning på räven; ofta personifierande; även i utvidgad användning, om slug / lömsk / ”rävaktig” person
giälleret (kontr.) = giäller’et: giäller dhet
lampes: lammets
— 592 —
#1 När Solen skijn, så behöfwes ingen Lychta.
i. e. När Herren är gunstigh, så wäyer man intet småswänen.
Item: Man håller sigh häller til Hufwud, än til Rumpan.
[⋯]
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
wäyer: vördar → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
småswänen → SAOB SMÅ– | –SVEN, gosse / yngling (företrädesvis av frälse börd) i tjänst såsom uppvaktande / lägre tjänare hos frälseman / annan förnäm / framstående person för vinnande av inträde i kretsen / klassen av svenner / väpnare, page
#2 När Solen skijn, frågar man intet effter Månan.
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
#3 När Krwkan stötes medh Kiättilen, så får hon wist en knäck.
i. e. Som man wille säya: Högt sälskap är otryggt.
[⋯]
wist (adv.): helt säkert, utan tvivel → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#4 När Ögat lijder, så hielper Handen.
i. e. Dhen ena Wänen kommer i Nöden dhen andra til vndsättning.
#5 När dhen Blinde bär Krymplingen, så komma dhe bådha fram.
i. e. När dhen ena handen twättar dhen andra, så blij dhe båda reena.
Blinde ändrat från Blinge enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
— 593 —
#1 När twå Owänner blåsa i ett Horn, så får dhen tredie skam.
i. e. Som man sade: När Vlfwen och Heerden qwäda ett,
så giälleret Fåhrpältzen.
[⋯]
giälleret (kontr.) = giäller’et: giäller dhet
#2 När moodet stijger, så siunker Lyckan.
i. e. Högfärdh går för fallet.
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#3 När hwar soopar för sin Dör, så blijr snart Gatan reen.
i. e. När hwar bootar sitt feel, så blijr snart Folcket frommt.
#4 När spelet är vthe, då spörs först hwad wunnet är.
i. e. Som man wille säya: Roosa ingen för ändan.
När en Menniskia är dödh, kan man först dömma om hennes Lycka.
Dheraff sägher man och:
Han haar sedt sitt Christningakläde, men intet sitt sweepelakan.
Elliest pläghar man och säya:
Roosa intet Marknan förr än han är hållen.
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
dömma: döma → SAOB DÖMA
christningskläde → SAOB KRISTNINGS– | –KLÄDE, dopkläde, dopdräkt
swepelaakan → SAOB SVEPE– | –LAKAN, begravningslakan, begravningsklädnad
marknan (kontr.) = markn’an: marknaden
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#5 När hwar achtar sitt, så blijr all giärning giord.
i. e. När hwar giör dhet honom befalt är, så går alt wäl til i Hwszhållet.
[⋯]
#6 När man taar Liwset för när aff, så slocknar dhet giärna.
i. e. Som man sade: Bänder man Bogan för hårdt, så brister han snart.
[⋯]
— 594 —
#1 När Fåret reetas wedh Vlfwen, så står pältzen i wåda.
i. e. Som man wille säya: Ondt lugga Leyonet.
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
wåda → SAOB VÅDA, stå i våda, befinna sig i besvärligt tillstånd / svår / skadlig situation
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 När willian spelar mäster, haar rätten föga at säya.
i. e. Dher willia blijr Landzrätt, dher är all Laag biltog. i. e. Landzflychtig.
landzrätt → SAOB LANDSRÄTT, rätt som gäller för landsbygden
(i äldre tid enligt landslagen)
biltog → SAOB BILTOG, fredlös, landsflyktig, rättslös
#3 När Wärden leer, så meenar han Giästens pung.
i. e. När Giästgifwaren obedin spenderar, så wil han haa mehr för minder.
[⋯]
Deraff plägar man och säya: En smickrande Wärd, giör taskan thom.
[⋯]
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
minder → SAOB MINDRE
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#4 När Renika går Pelegrim, så giälleret Lampes Hufwud.
i. e. När Paddan låtz giöra gott, så haar hon skalken baak örat.
[⋯]
renika → SAOB REINIKE, skämtsam benämning på räven; ofta personifierande; även i utvidgad användning, om slug / lömsk / ”rävaktig” person
pelegrim → SAOB PILGRIM
giälleret (kontr.) = giäller’et: giäller dhet
lampes: lammets
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 595 —
#1 När Hin håle Predikar Passionen, så är han illa troendes.
[⋯]
Passionen: Jesu Kristi lidandes historia
[…] är illa troendes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
[…] så är han illa troendes: så bör man misstro honom
#2 När Legepijgan blijr Maatmoor, så kryper hon vhr skinnet.
i. e. Som man elliest säger:
När Paddan kommer til wälle. etc. [… så weet hon intet åther hälle.] (⇑ 583 #1)
legepijgan → SAOB LEGA– | –HJON, (enl. legohjonsstadga, legoavtal / dyl.) lagstadd tjänare, legopiga
#3 När Axelen brister så lutar Laszet.
i. e. Såsom en Axel vnder Wagnen drager tyngden aff Laszet;
Altså dhen som är stadd vnder Regimentz bördan, han måste altijdh
draga swåraste Lasten; Och när han trottnar eller faller ifrå,
så lwtar offta wärket, eller går heelt öfwerända.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
#4 När Löfwet faller, så wisznar Träät.
i. e. När dhe gambla fälla Håren, så är Dödhen intet långt bortta.
[⋯]
Elliest plägar man och säya: Grå Håår är Dödzens blomster.
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
#5 När gambla Moor böriar skumpa, så är hon intet at stilla.
i. e. När gammalt folck begynner skeerta, så är dher intet återhåld.
[⋯]
skeerta → SAOB STJÄRTA, sätta / hålla svansen i vädret; lekfullt / uppsluppet springa / ”skumpa” omkring
— 596 —
#1 När Heerden feelar, så fara och Fåhren wil.
i. e. När Leedaren staplar, så stöter sigh snart dhen blinde.
När Prästen galnas, så löper och Bonden medh lijmstången.
[⋯]
lijmstången → SAOB LIM– | –STÅNG: löpa med limstången, fjanta, bära sig dumt åt
#2 När Hunden är dödh, så hoppar fulle Haaren på ryggen.
i. e. Dödher Hundh bijtz intet mehr. Gott wara dristigh, dher ingen fahra är.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#3 När dhen onde siuknar, så wil han blij en Munck.
i. e. När skalken blijr tuchtad, så låtz han willia blij from.
Wedh lijka meening säger man och:
När Hin håle predijkar passionen, så är han illa troendes.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
passionen: Jesu Kristi lidandes historia
[…] är illa troendes (s-particip med adverbiell funktion): är ej att tro på → SAOB TRO A. 1) a) i uttrycket tro någon illa hysa misstro mot någon
[…] så är han illa troendes: så bör man misstro honom
#4 När Elden kommer i Halmen, så är snart tändt.
i. e. Kärleken är en skalck. Tilfälle giör tiufwen.
skalck → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#5 När Hiulet hwälfwer, är Lyckan vthe.
i. e. Lyckehiulet löper snart om. Dherföre heeter dhet och:
Dhen som ståår han see til at han icke faller.
[⋯]
hwälfwer → SAOB VÄLVA, vända om
see til (pres. konj. sg.): må se till → SAOB SE (see)
— 597 —
#1 När machten stadnar, taar klookheet wed.
i. e. När wåld slår feelt, så grijper man til list.
[⋯]
stadnar → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#2 När Olyckan slår til, så bryter man så snart ett Been på golfwet, som i skogen.
i. e. Som man elliest wille säya:
Man döör så snart hemma på bänken, som i Krijgh.
#3 När Qwarnen dryper, så groor Mölnarens Åker.
i. e. Otäät Qwarn är Mölnarens födekrook.
dryper → SAOB DRYPA, vara otät
#4 Näsewijs spör tijdender.
i. e. Dhen altijd haar sigh framme, han blijr icke allestädes wälkommen.
[⋯]
näsewijs → SAOB NÄSVIS, nyfiken
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#5 Näsewijs, som fiärter i sånghws.
i. e. En invectiv på dhem som allestädz wela haa handen i sodet.
Och synes wara fordom taget aff Munkarna,
när dhe vthi dheres Vigilier och Chorsång hafwa råkat släppa något wäder löst,
som strax är stigit dhem sielfwa i Näsan;
Och dhet kan skee, så offta drifwet, at dhet omsijder är råkadt i Ordspråk.
[⋯]
näsewijs → SAOB NÄSVIS, övermodig, kaxig; självmedveten, dryg
fiärter → SAOB FJÄRT, ”väder”, fis
sånghws → SAOB SÅNG– | –HUS, kor
invectiv → SAOB INVEKTIV, ”pik”, ”snärt”, ”gliring”
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
vigilier → SAOB VIGILIA, nattlig gudstjänst
— 598 —
#1 Nätzlan wäxer och aff Rägn och Soolskeen.
i. e. Paddan får och framgång.
Skalken trijffz bland Dannemän.
Item: Wår Herre låter och Ogrääs wäxa blandh Hweetet.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
dannemän → SAOB DANNEMAN, hedersman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #916:
Skalckar är ibland danne män.
#2 Nätzlan bränner bådhe wän och owän.
i. e. Hon haar intet anseende til Personen.
Hwar wed alla Domare billigt kunna lijknas,
som böre låta affecterna i Domen wara affsijdes satte:
Och taga dhet gemeena Ordspråket i acht:
Wed böön och gåfwa, bör en Domare sofwa.
i. e. Han bör wara opassionered och indifferent.
billigt (adv.) → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #768:
Nätzla brenner så wenn som owenn.
Låle (1300-talet) #747: Nædlæ brændher saa snart wæn som vwæn
Omnibus vrtica palpantibus est inimica
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
”Fastän ordspråket saknas i S [dvs. som YFSv-text], har det ändå brukats i Sverige.” (Kock [1892], s. 301)
#3 Nödh lärer bedia.
i. e. Sådant läres aff Siööfahrt. Och heeter fördhenskul, som dhe gambla haa sagt:
Qui nescit orare, discat navigare.
(”Den som inte vet hur man beder, han må lära sig att segla.”)
Dhen intet kan bedia han fare til Siöös, och pröfwe storm och owäder.
[⋯]
#4 Nödh lärer tala.
i. e. Dhen som är stadder i ångest, honom feelar intet målföhre.
Dheraff säger man och:
Nemo tam infans est, quem non facit dolor eloquentem.
(”Ingen är så mållös att inte smärtan gör honom vältalig.”)
[⋯]
stadder (perf. part.): ställd → SAOB STÄDJA, ställa / placera (någon / något någonstädes / så / så)
#5 Nödh bryter Laag.
i. e. När nöden tilslår, så giäller ingen Lagbook.
[⋯]
Och aff Swänskan: Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #794:
Nöden bryter laghen.
Låle (1300-talet) #4: Nødh brydher ræth
Anxia pressura compellit frangere iura
Låle (1300-talet) #70: Nøødh brydher ræth
Angarie causa fit legis abenula laxa
YFSv (ca. 1450) #4: nødh brythir lagh
angarie causa fit legis habenula laxa
YFSv (ca. 1450) #75: nødh brythir lagh
anxia pressura compellit frangere iura
— 599 —
#1 Nödh bryter Järn och Ståål.
i. e. I Nödfall håller hwarken fiättrar eller Boyor:
Dhet och offta pröfwas aff fångar som sittia på Lijfwet,
och bryta Järn och starcka Bommar til at vndwijka Dödznöden.
Heeter fördhenskul: Necessitas ferrum frangit. Eras.
(”Nöd bryter sönder järn.”)
[⋯]
Man sägher och: Nödh bryter Bergh.
[⋯]
#2 Nöden haar ingen Laag, vthan ond.
i. e. Hon haar inga goda wilkor at wänta.
[⋯]
#3 Nöden är hård at pågåå.
i. e. Dhet är ett swrt Äpple at bijta vthi.
[⋯]
pågåå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
#4 Nöden är kohl swart.
i. e. Hon lijder inga färgor.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
färgor: färger → SAOB FÄRG
⇒ Swenske ordsedher (1604) #795:
Nöden är koolsuarth.
#5 Nödhen är eenda kost.
i. e. Hon står intet wäl til at vndwijka,
när hon först haar trängt sigh in hoos en Menniskia.
— 600 —
#1 Nöden låter intet hålla sigh.
i. e. Fast man sluter henne i boyor, så tränger hon sigh ändå igenom.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #797:
Nödhen är vthan håld.
är vthan håld: går inte att skjuta upp → SAOB HÅLD 2) återhåll, hejd
#2 Nödh söker rådh.
i. e. I nödhen grijper man til dhet rådh som närmast är.
[⋯]
En Fächtare får intet vthi actionen längie leeta effter godh rådh,
om han intet wil få hugg på pältzen.
[⋯]
#3 Nödh giör näsewijs.
i. e. Oförskämd.
näsewijs → SAOB NÄSVIS, övermodig, kaxig; självmedveten, dryg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #796:
Nödh gör näsa dierffuan.
Låle (1300-talet) #216: Nødh gør næsæ diærff
Dat miser occasus solet effrons quod fore nasus
Låle (1300-talet) #287: Nødh gør næsæ diærff
Erumpne causa nasus vice ducitur ausa
YFSv (ca. 1450) #189: nødh gør næsa diærua
dat miser occasus solet effrons quod fore nasus
YFSv (ca. 1450) #247: nødh gør næsa diærua
erumpne causa nasus vice dicitur ausa
I YFSv-texten 247 står dicitur men läs ducitur. (Kock [1892], s. 114)
#4 Nödh giör rådhlös.
i. e. Mången weet rådh nogh när intet tränger.
[⋯]
Och på Swänska: Alla weeta god rådh, så när som dhen i wåndan står.
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår) plåga
— 601 —
#1 Nödh söker Brödh.
i. e. På hwariehanda sätt dhet kan stå til fångs, ahntingen låhna, tiggia eller stiäla.
Dheraff sägher man och Ut superius (⇑ 130 #3): Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
[⋯]
stå til fångs → SAOB FÅNG, i uttrycket vara / stå till fångs, vara / stå att få, vara att tillgå
#2 Nödh pröfwar wänner.
i. e. Som man elliest säger:
Gullproff i glödh, wäneproff i nödh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #798:
Nödhen bepröffuar trofaste wenner.
#3 Nödh lärer konster.
i. e. Som man sade: När Wattnet står vpp i Munnen,
så måste man lära simma, eller siunka.
[⋯]
#4 Nödh öpnar fulle taskan.
i. e. Hon lärer fulle taga til pungs, när dhet tränger.
Dheraff sägher man och: Gullet aldrigh så röödh, dhet går jw vth för Brödh.
Item: Ondt giömma dhen Penning som vth måste.
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
Hon lärer ändrat från Han lärer enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går vth för brödh: bröd har företräde → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1043:
Then penning är ond hålla som vth skal.
Låle (1300-talet) #227: Then penning ær ont at holde som vdh scal
Debentem fugere quit nemo stipem retinere
YFSv (ca. 1450) #199: thæn pæningh ær ondhir innæ haaldha som wth skal
debentem fugere quit nemo stipem retinere
— 602 —
#1 Nödh pröfwar moodh.
i. e. När nödhen stöter til, så låter sigh ens hiertelagh see.
[⋯]
#2 Nödh glömmer waal.
i. e. När Nöden tränger, så förgiäter man fulle at längie wällia.
Man grijper fulle til dhet som näst är wedh handen.
Dheraff man och plägar säya: Geeten gnager dher hon är bunden.
förgiäter → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
#3 Nödh gieer Läkiaren Brödh.
i. e. För nöden skul får Läkiaren födhan. Ty elliest säger man:
Sund lufft giör Läkiaren arm.
Som man wille säya: Dher ingen siukdom wankar, dher blijr Medicus siuker i pungen.
wankar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
#4 Nödh wåller, at godher man giör illa.
i. e. Mången tänckte aldrig på något oråd, om nödhen icke drifwe honom dher til.
[⋯]
#5 Nödlögn kan offta lijdas.
i. e. När man vndertijden i trångmål grijper til en lijten lögn,
at hielpa sigh dher medh vthur nödhen, står fulle til at endskylla.
Dheraff haar och en Scribent sagt:
Tolerabile est mendacium, quod necessitas jubet.
(”Acceptabel är den lögn som nöden påbjuder.”)
Item: Bonum est mendacium, cum juvet mentientes, et non laedit audientes. Stobae.
(”Den lögn är god som hjälper dem som ljuger och inte skadar dem som hör [den].”) Stobaeus
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
fulle (adv.): utan vidare → SAOB FULLER
endskylla → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta
[…] står fulle til at endskylla: är utan vidare förlåtlig
— 603 —
#1 Nödh lärer haltan man springa.
i. e. Som man wille säya:
När Ronnepåken kommer på ryggen så glömmes fulle footsiukan.
[⋯]
ronnepåken → SAOB RÖNN– | –PÅK, påk av rönn
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
#2 Nödh achtar ingen Kyrkiedagh.
i. e. hon giör ingen åthskilnadh på heeligt eller söknt.
söknt (adj.) → SAOB SÖCKEN, om veckodag som inte är söndag / helgdag
#3 Nödh bryter lofwen.
i. e. Mången lofwar i nödh, och håller icke för sin dödh.
lofwen → SAOB LOVEN, kredit; löfte, utfästelse, förbindelse
#4 Nödh lärer Biörnen dantza.
i. e. Hunger och twång, giör skalken thamm.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
thamm → SAOB TAM
#5 Nödh giör twungen wänskap.
i. e. När någon allmän fahra är på färde, måste fulle dhe offta
lwta Hufwuden tilhoopa, som elliest intet giärna kyftes.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
lwta: luta
#6 Nödh wällier intet Brödh.
i. e. Hungrig Maga är intet Bröd för swart.
Item: Ut superius (⇑ 602 #2). Nödh glömmer waal.
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
Hungrig Maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
— 604 —
#1 Nödh drifwer Hunden i bandh.
i. e. Naken Qwinna, drifwer nödhen til spinna.
Item: Nödh lährer plöya.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #804:
Nödhen tuingar hunden j bandet.
#2 Nöchter Siäl, trijffz altijdh wäl.
i. e. Wedh nöchterheet måår man altijdh bäst.
[⋯]
nöchter → SAOB NYKTER, som ännu icke förtärt något (på morgonen / under dagens lopp), som är på fastande mage
#3 Nöchtert rådh slutes bäst.
i. e. Hwadh wichtigt är, bör tracteras medh nöchtert mood.
[⋯]
#4 Nöchter i Hiärtat, drucken i Munnen.
i. e. Dhet som en nöchter man haar i tanckarna, dhet föhrer han drucken på Tungan.
Dheraff man och säger: Drucken munn, talar aff hiertans grund.
[⋯]
#5 Nöchter dantz går altijdh trögt.
i. e. Som man elliest säger: Dantzar mätter Maage, och icke blå Mantel.
Man plägar och säya: Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit.
(”Ingen dansar nykter, om han inte råkar vara från vettet.”)
[⋯]
maage: mage; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ MAGE
blå mantel → SAOB BLÅ: uttrycket blå mantel benämning på ett stundom till högtidsdräkten hörande klädesplagg
⇑
O
— 605 —
#1 Obedin til, går otackad ifrå.
i. e. Tilbudin tiänst blijr altijdh försmådd.
Dheraff haar och Erasmus sagt:
Ad consilium ne accesseris antequam vocaris.*
(”Gå inte till en rådplägning innan du tillkallas!”
≈ ”Kom inte med dina kloka råd förrän du blir tillfrågad!”)
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
tilbudin (participiellt adj.): tillbjuden, erbjuden → SAOB TILLBJUDA 3), erbjuda
*Adagia #190
#2 Obedin giäst är icke altijdh wälkommen.
i. e. Dhen som obedin kommer in på ett Laag, han får stundom skeela ögon.
[⋯]
obedin: se #605:1 ⇑
skeela ögon: smygtitta → SAOB SKELA, se förstulet / i smyg
#3 Obedna giäster låter man stå vthe.
obedna (participiellt adj. pl.) [fsv. sg. obiþin]: obedda → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
#4 Obewijst är snart dömbt.
i. e. När Klagaren intet kan bewijsa, så är swaranden frij, effter Reg. juris:
Actore non probante, reus absolvitur.
(”Kan åklagaren ej komma med bevis, så upplöses ärendet.”)
Ty om klaga wore nogh, så funnes intet många oskyldiga.
#5 Odygd minskas intet.
i. e. Ondt Krydde förgås intet.
[⋯]
ondt krydde: ogräs
— 606 —
#1 Odygd smyger offta in vnder dygdemantel.
i. e. Laster få offta dygdenampn.
[⋯]
#2 Odygden hielper ingen sminck.
i. e. Lijka hwad man förgyller på gåselorten, så är ändå skarn i grunden.
Ehwadh färgor man bestryker odygden medh, så är hon lijkwäl ond at döllia.
[⋯]
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
ehwadh → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
färgor: färger → SAOB FÄRG
ehwadh färgor man bestryker odygden medh […]: vilka färger man än bestryker odygden med […]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Odygd giör tungt lefwerne.
i. e. Dhen som lefwer i laster, han haar en swår börda på Samwetet.
[⋯]
#4 Odryg dräszel, som ökas medh wåld.
i. e. Dhen SkattCammar som fylles medh Vndersåternas press och plågande,
han räcker intet längie.
[⋯]
dräszel → SAOB DRÄTSEL, förråd av penningar; kassa, statskassa; skattkammare
#5 Odrygt Wisthws, som sanckas medh orätt.
i. e. Illa fånget, snart förgånget.
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
sanckas → SAOB SAMKA, samla ihop
— 607 —
#1 Offta flytt, får sällan rooth.
i. e. Dhen Steen som altijdh wältras han mosas intet.
[⋯]
mosas (dep.) → SAOB MOSSA / MOSSAS, överdragas / betäckas / bli bevuxen med mossa, bli mossig
#2 Offta ligger ormen vnder blomsterbusken.
i. e. Ondskan giömmes offta vnder skönheet. Dheraff plägar man och säya:
Äpplet är rödt, men matken är dher inne;
Pijgan är skiön, men haar ett elakt sinne.
Item: Trollen boo offta i heligom Hwsom.
matken (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) e) om lynne / humör: dålig, miserabel
heligom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): heliga → SAOB HELIG
hwsom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): hus → SAOB HUS
⇒ Swenske ordsedher (1604) #817:
Offta äre ormar vnder blomster busker.
Låle (1300-talet) #509: Oormæ æræ offthe vndher blomstræde bwskæ
Jnficiat preceps hominem sub flore rubri ceps
YFSv (ca. 1450) #445: orm ær opta vndhir blomstrande buska
Jnficiat preceps hominem de flore rubri ceps
#3 Offta kommer Eld i Sootharens hws.
i. e. Som man elliest plägar säya: Smeeden haar offta elack Yxa.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #818:
Offta kommer eld, j sotarens hws.
#4 Offta bryta, ökar straffet.
i. e. Dhen offta syndar, han fördublar sitt straff.
[⋯]
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
#5 Offta wäxer Klinnt, dher Hweetet war såådt.
i. e. Ogrääs wäxer fulle oplantadt.
Item: Ondt kommer fulle okalladt.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #819:
Offta wexer klinthen efter huete är sådt.
Låle (1300-talet) #798: Offthe woxer klijnthe effther hwedhe sædh
Post frumenta sata fit sepe nigella renata
YFSv (ca. 1450) #740: klint wæxir opta æpte hwete sædh
post frvmenta sata fit sepe nigella renata
— 608 —
#1 Offta fångas stoort Diwr aff en lijten Hundh.
i. e. Achta ingen fiende för ringa. Derom haar fördenskul Poëten sagt:
A cane non magno saepe tenetur aper. Ovid.*
(”Ett vildsvin kan ofta hejdas av en inte särskilt stor hund.”)
*Ovidius: Remedia amoris 422.
Ovidius (43 f.Kr. – 18 e.Kr.) ⇒ Wikipedia
⇒ Swenske ordsedher (1604) #827:
Offta grijpes itt stort diur aff en liten hund.
Låle (1300-talet) #87: Offthæ grijbes stoor wilbassæ aff een lidhen hwn
A cane non magno sepe tenetur aper
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#2 Offta finnes gott Hierta vnder Räfwekappan.
i. e. List och vprichtigheet, sämias fulle vnder en Peltz, när båda tijdigt brukas.
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #828:
Offta är itt gått hierta vnder een räffue kåpa.
Låle (1300-talet) #412: Offthe ær skarlaghens hiærthe vndher reeffwen kaabæ
ferre toge squalor solet intus purpureum cor
YFSv (ca. 1450) #327: opta ær skarlakans hirærta vndhir wadhmals kapo
ferre toge squalor solet intus purpureum cor
#3 Offta tijger man til sin egen skada.
i. e. Ingen gieer Dumbe Lamb. Man blyes offta at tala i sin egen saak,
och tager dheraff skada.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål; ärende
⇒ Swenske ordsedher (1604) #829:
Offta tiger man sin egin skada.
#4 Offta roosas Mannen dödh, som aldrig gaff något Brödh.
i. e. Mången får loff för lijtet och skam för alz intet.
#5 Offra så i Capellet, at Kyrkian får något medh.
i. e. Lägg icke alt på dhe små Altaren, at dhet stoora får något medh.
Man får intet så mycket spendera på en, at andra få intet.
[⋯]
Wedh dhen meeningen plägar man och säya:
Icke alt floth i Skomakaren, sompt i Hwden.
[⋯]
hwden: skolädret → SAOB HUD, läder
⇒ Swenske ordsedher (1604) #812:
Offra så mykit til Cappalet, at kyrkian får nogot medh.
— 609 —
#1 Offta händer otänkt.
i. e. Mycket skeer som aldrig tänktes.
[⋯]
#2 Ofrijadh håls för frijheet.
i. e. Dhen ensam är, han råder och allena om sitt.
[⋯]
Bättre giffta sigh än brinna.
ofrijadh → SAOB O– | –FRIAT, att icke ha friat; förr möjligtvis även att icke ha vunnit någon hustru
#3 Oförtrutet haar offta nutet.
i. e. Dhen som ingen möda låter wara sigh för swår, han winner offta dhet han söker.
[⋯]
Man sägher och: Trägen winner.
Item: Idken winner, och icke sticken.
[⋯]
idken → SAOB IDKEN, ivrig, nitisk; flitig, trägen
sticken → SAOB STICKEN I. 2) stucken, uppretad / förargad / sårad / stött / (i fråga om starkare affekt) arg / vred / ilsken och dyl.
#4 Oförtänkta giäster, få oförtänkta rätter.
i. e. När en oförmodeligh giäst kommer vthi ens ährligh mans Hws,
så brukas dhetta til ändskyllan emoot stoort tractamente.
Som man wille säya: En obedin giäst moste låta sigh nöya medh Hwszmans kost,
och hwadh som Wärden i hast kan komma til wäga.
Elliest säger man och stundom giästen til föracht: Rätterna som giästerna.
Item: Sallaten effter munnen. Sådana giäster, sådana rätter.
[⋯]
ens ährligh mans (kongruensböjning): en ärlig mans → SAOB EN
ändskyllan → SAOB ENTSKYLLAN, undskyllan, ursäkt
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
— 610 —
#1 Ogiordt blijr ospordt.
i. e. Dhet som aldrigh skeer, kan ingen taala om.
#2 Ogrääs wäxer fulle owattnadt.
i. e. Dhet onda kommer fulle okalladt.
[⋯]
Som man sade: Dhet onda ytrar sigh fulle. Paddan får och framgång.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
ytrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#3 Ogrääs wäxer bland Hweetet.
i. e. Skalkar finnas bland Dannemän.
skalkar → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
dannemän → SAOB DANNEMAN, hedersman
#4 Ook hörer på owaan Swijn.
i. e. Straffet skrämmer skalcken. Straff och twång håller odygd inne.
[⋯]
ook → SAOB OK 3) b) träram som fästes runt halsen på kreatur för att hindra det från att flöja (flöja: kasta, slänga)
skalcken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#5 Oket dragz bäst aff vngdomen.
i. e. Dhen som i tijdh wänier sigh wedh ondt, han kan så mycket bättre dragat.
Dheraff säger man och: Wahnan giör bördan lätt.
[⋯]
dragat (kontr.) = dragat’t: draga dhet
draga → SAOB DRAGA, tåla, lida, utstå; uthärda
— 611 —
#1 Okiänd man giffz inga witzord.
i. e. Man troor intet lätteligen dhen man intet kiänner, serdeles i wittneszmåål.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #834:
Okiändom munne1) giffs icke witz ordh.
okiändom (dat. sg. obest. till okänd styrd av verbet giffs (icke)): okänd mun
1) munne (dat. sg. obest. till mun): mun → SAOB MUN 4) s) (numera blott någon gång i ålderdomligt språk) i utvidgad användning, om person.
2) munne (1604 och 1636) kan också vara tryckfel för manne (dat. sg. obest. till man).
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #20:
Okendom manne2) giffs icke witzord.
#2 Okiänd siwka är ond at boota.
i. e. Dhen Kranckheet som man intet förstår, hon är och swår at curera.
[⋯]
Är fördhenskul osäkert at wara Läkiarens lärespåån.
[⋯]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
lärespåån → SAOB LÄRO– | –SPÅN, sannolikt om spån på vilket någon lär sig / övar sig att tälja; ”försökskanin”
#3 Olaga fång, är ofång.
i. e. Dhet som fåås vthan Laag, dhet går medh Laag tilbaakar.
Och quadrerar då vppå dhen gamble Versen:
Et redit ad dominum quod fuit ante suum. JordaB. I. § I.44
(”Och det går tillbaks till ägaren som tidigare var hans.”) (ur Jordabalken)
fång → SAOB FÅNG, förhållandet att man får / blir ägare av något, erhållande, förvärvande
ofång → SAOB O– ⇒ OFÅNG, intet fång; olaga åtkomst
tilbaakar → SAOB TILLBAKA
quadrerar → SAOB KVADRERA, passa, stämma
⇒ Swenske ordsedher (1604) #833:
Olagha fång är ofång.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #5:
Olagha fång är ofång.
#4 Olijka Öök, giör krokotta fohror.
i. e. När dhen ena maaken wil fram, och dhen andra tilbaakar,
dhet giör ett galet Hwszhåld.
[⋯]
krokotta → SAOB KROKIG
fohror → SAOB FÅRA
tilbaakar → SAOB TILLBAKA
— 612 —
#1 Olyckan rijder til bys: Men går bortt til footh.
i. e. Dhet onda kommer hastigt, men går långsampt bortt.
[⋯]
#2 Olycka, är ingen frögd.
i. e. Mootgång är en slätt lust: Hon är intet bättre än hon heeter.
Om dhem som äre något olyckelige vthi dheres actioner, haar Erasmus sagt,
at dhe äre Quarta luna nati.* (”Födda i fjärde månen/månfasen.”)
i. e. Dhe äre födde i ett ondt tekn.
[⋯]
slätt → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
*Adagia #77
#3 Olycka, Håår och Naglar, wäxa hwar dagh til.
i. e. Som man sade: Ogräs wäxer fulle owattnadt.
Item: Dhet onda kommer fulle okalladt.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
#4 Olycka giör wijst folck rådhlöst.
i. e. När en är stadder i ångest, weet man intet sielff at råda sigh;
Fast han elliest, och vthan nöden är wijs och klook nogh,
och kan medhela androm goda och nyttiga rådh.
[⋯]
Och på Swänska: Alla weeta godh rådh, så när som dhen i wåndan står.
stadder (perf. part.): ställd → SAOB STÄDJA, ställa / placera (någon / något någonstädes / så / så)
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår) plåga / pina
#5 Olåtigh Man, giör Hwset skam.
i. e. Dhen altijdh gnarrar och låter illa i sitt Hws, han skiämmer vth sigh sielff,
och giör sitt Hws en waanheeder.
Dherföre råder och Syrach*, at man icke skal wara ett Leyon i sitt Hws.
olåtigh → SAOB O– ⇒ OLÅTIG, som (alltid) klagar och jämrar sig; missnöjd, otålig, trumpen, knarrig
gnarrar → SAOB GNARRA, morra
*Jesu Syrachs Book, 4:34:
”War icke itt Leyon j titt hws, och icke grym emoot titt husfolck.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 4:30]
— 613 —
#1 Om Soon wore klädd i Gyllendwk, så lägger hon sigh ändå i skarnet.
i. e. Paddan blijr wedh sin art. Hon achtar hwarken ähra eller heeder.
[⋯]
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#2 Om Nunnor swettade Wiroch, så rökte man offta i Clostren.
i. e. Man kan fulle wara kostfrij på dhet som intet duger.
Dhet man kan haa vthan Penningar. Dhet kan man och sällia för gott kiöp.
svettade (tr.): utsöndrade genom svettning
wiroch → SAOB VIRAK, gummiharts (använt såsom rökelse)
rökte → SAOB RÖKA, använda rökelse
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
”… Penningar. Dhet …”: troligtvis tryckfel för: ”… Penningar, dhet …”
#3 Om Åskian intet wore, så hade man ingen fredh för småtroll.
i. e. Som man wille säya: Straffet skrämmer skalken.
Om straff icke wore, så förderfwades mången aff Paddor.
[⋯]
Som man wille säya: Dhet är nyttigt, at paddor få skam.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #831:
Om icke tordon dundrade, så förgiorde små trull werdenne.
#4 Omild böön bijter intet.
i. e. Syndigh böön blijr aldrigh hörd.
Dhet man önskar, och beder illa för sin nästa, är en fåfäng böön,
effter hon intet går aff troon och ett bootfärdigt Hiärta.
Elliest plägar man och säya: Jw wärre man önskar Geeten, jw bättre hon trijffz.
— 614 —
#1 Om tack gulle Penningar, så hölles hon offta inne.
i. e. Så wore dhet intet så gemeent at tacka.
gulle (impf. konj. sg.): skulle gälla / gällde → SAOB GÄLLA
hölles (impf. konj. sg. pass.): skulle hållas / hölls → SAOB HÅLLA
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#2 Om Afwund wore Febris, så wore heela Werlden siuk.
i. e. Afwund är nw så gemeen, at ingen är snart frij.
Dheraff säger man icke obilligt: Afwund är intet bättre än hon heeter.
[⋯]
Febris → SAOB FEBER, i äldre tid användes ordet även i lat. form: febris
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#3 Om klaga wore nogh, så funnes intet mången oskyldigh.
i. e. Om dhet giorde fyllest at angifwa ett klagemåål,
så komme mången ährligh man på förderff.
[⋯]
Heeter fördhenskul aff en Reg. juris:
Afferenti incumbit probatio. (”Bevisning åligger den anförande.”)
Klagan wil wara bewijst.
#4 Omogen frucht ruttnar snart.
i. e. Otijdigt rådh haar intet beståndh.
[⋯]
Hijt lyder och dhet man elliest plägar säya: Alt för klookt Barn lefwer intet längie.
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
— 615 —
#1 Om alt folck wore klookt, så såldes inga Narrebiällror.
i. e. Soom man wille säya: Om alla Narrar wore döde, så räckte ingen wijszdom til.
Men Narreskipet finns (dy wärr) i alla hambnar.
Narreskipet → SAOB NARR– | –SKEPP, (uppdiktat namn på ett) skepp där alla ombordvarande äro narrar
dy wärr: tyvärr → SAOB TYVÄRR
#2 Ombytt arbete lättar mödan.
i. e. Ombyte giör lustmähte.
Delectat varietas. (”Omväxling förnöjer.”)
Item: Alternis* facilis labor. (”Växelvis blir arbetet lätt.”)
[⋯]
Man leedz snart wedh enahanda.
Man säger och medh Publio**:
Jucundum est nihil, nisi quod reficiat varietas.
(”Ingenting är angenämt, om inte variation förnyar det.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Iucundum nil est …
Item: Vicissitudo jucunda. (”Omväxling är angenämt.”)
[⋯]
lustmähte → SAOB LYSTMÄTE, vad som är tillräckligt för att stilla någons hunger efter något, lust / begär (efter något)
leedz wedh (dep.; pres. ind. sg.): leds vid / åt → SAOB LEDAS, bli ledsen / trött på, tröttna på
*alternis (adv.), (abl. pl. till ”alternus”): alternis, sc. ”vicibus” (abl. pl. till ”vicis”)
**Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Onda Flugor förderfwa godh Salva.
i. e. Narren skämmer bortt mycken wijszheet.
— 616 —
#1 Ond Barn gieer man offta största brödstycket.
i. e. Man wäyer stundom Paddan, at stilla hennes ondska.
[⋯]
wäyer: vördar → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
#2 Ond styrszel sätter aff säthet.
i. e. Som man wille säya: Stränga Herrar regera intet längie.
[⋯]
#3 Ond reeda, tinga och intet breeda.
i. e. Som man wille säya: Dhen som wil kiöpa vthan Penningar,
han måste gå på dhet torget, som intet är faalt.
[⋯]
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ond reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
faalt → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp och dyl.
#4 Ondh giäldenär skal man offta kräffia.
i. e. Som man wille säya: På en håd knagg, hörer en swår klubba.
[⋯]
kräffia → SAOB KRÄVA
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
#5 Ond Granne är en dagligh Skärseldh.
i. e. Dhet är en stoor wedermöda, at boo hoos arga och orooliga Menniskior.
[⋯]
orooliga → SAOB OROLIG, som icke lever / kan / vill leva i lugn och ro / i fred med sina medmänniskor
— 617 —
#1 Ond begynnelse taar sällan godh ända.
i. e. Som man sade: Illa böriadt, illa lychtat. Schrifften säger fördhenskul,
at man intet måste giöra dhet onda, at dhervppå må föllia dhet goda.
[⋯]
#2 Ond Qwinna är Helfwetes portnagel.
i. e. En försmaak aff Helfwetes plåga. Man säger fördhenskul om dhem som
i dheres ächtenskap illa förlijkas, slås och rifwas. etc. At dhe här byggia Hälfwetet;
Dhet är, dhe giöra dher til beredelse här i Werlden, och få här en känsla dheraff.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #851:
Ond quinna är helwitz döranagel.
Låle (1300-talet) #1067: Onth qwinne ær helwedz dørs nafflæ
Tartarie clauus foris est nonaria prauus
YFSv (ca. 1450) #984: ondh quinna ær diæwlsins dura naghil
Tartaree clauus foris est nonaria prauus
#3 Ond Hand som icke wil wäria Hufwud.
i. e. Elack Vndersåte, som icke wil hielpa förswara sin Öfwerheet.
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1049:
Thet är en ond hand som icke wil weria sit huffuut.
Låle (1300-talet) #317: Thet ær een ondh haandh eij wil sith howeth wærijæ
Est pugnus steriIis qui non caput armat asilis
YFSv (ca. 1450) #283: thet ær een ondh hand ey wær sit eghit howdh
est pugnus sterilis qui non caput armat asilis
#4 Ond giärning haar wittne i barmen.
i. e. Dhen illa giör, han bär altijdh ett gnagande samweet medh fruchtan.
[⋯]
— 618 —
#1 Ond giömmare, giör många Tiufwar.
i. e. Som man elliest sägher: Tilfälle giör tiufwen.
[⋯]
ond: ondsint → SAOB OND J. 17) som är inställd på att skada, fientlig, illvillig, illasinnad, elak, ondsint; ondskefull
giömmare: tjuvgömmare, hälare → SAOB GÖMMA ⇒ GÖMMARE 4) person som undangömmer / undandöljer något; tillfälligt utom om tjuvgömmare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1233:
En ond gömare giör monga tiufuar.
#2 Onda seeder giöra godh Laagh.
i. e. Ondskan gieer orsaak til goda stadgar.
Ex malis moribus creantur bonae leges. (”Av dåliga seder skapas goda lagar.”)
[⋯]
#3 Onder äther sin egen frucht.
i. e. Dhen som vmgår medh dhet onda, han får och nyttan dheraff.
Malevolus semper sua natura vescitur.
(”Den ondskefulle livnär sig alltid av sin egen natur.”)
[⋯]
vmgår medh (intr. med prep. med): ägnar sig åt → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) γ) ha i sinnet, tänka ut; ägna sig åt
#4 Ond Qwinna är daglig Skärszeld.
i. e. Ut super (⇑ 617 #2): Helfwetes Porttnagel. Hon är som en Flinnta;
Jw meehr man fåås wedh henne, jw meehr sputar hon Eld ifrå sigh.
Hon kallas dherföre för sin ondska skul, aff Syrach* en Scorpion.
Dhen wedh sådant onda råkar, han må wäl siunga dhen gambla litanian;
A muribus et furibus, et malis mulieribus, libera nos Domine.
(”Från möss och tjuvar och onda kvinnor befria oss Herre!”)
[⋯]
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
sputar → SAOB SPUTA 1) spruta / spotta, spy ut
*Jesu Syrachs Book, 26:10:
”Then henne fåår, han fåår en Scorpion.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 26:7]
— 619 —
#1 Ond Qwinna hiälper ingen åthgiärning.
i. e. Som man wille säya: Vhr Helfwetet är ingen förloszningh.
[⋯]
åthgiärning: åtgärd → Schlyter Ordbok, s. 50: Atgærning, f. = atgærþ
Atgærþ, f. åtgärd, det som görs vid / mot någon / något
#2 Ond Ägg, elacka Vngar.
i. e. Ond rooth elack frucht.
[⋯]
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
ond ägg, elacka vngar: dåligt ägg, dåliga ungar → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
ond rooth elack frucht: dålig rot, dålig frukt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 620 —
#1 Ond Munn wil haa starckan Rygg.
i. e. Dhen som haar en oförskiämd Munn, han må intet stoort vndra,
at honom biudz hugg på Ryggen.
[⋯]
#2 Ond Tunga giör wäneskilnad.
i. e. En sqwaldrande Tunga förstörer offta godh wänskap,
och kommer mycket ondt åstadh.
[⋯]
#3 Ond saak giör elack treffnad.
i. e. Ingen wälsignelse föllier medh ond giärning.
[⋯]
Man sägher fördhenskul: Ehuru man förgyller gåselorten, så är ändå skarn i grunden.
elack: oangenäm → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#4 Ond rooth bär elack frucht.
i. e. Ut Superius (⇑ 619 #2). Man hämptar intet fijkon aff Thörne.
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#5 Ond giärning får snart fölliare.
i. e. Dhet onda lährer sigh snart.
[⋯]
#6 Ond Qwinna bär Swärdet i Munnen.
i. e. Hon brukar en elack Munn, dherföre får hon och något på muntaskan.
Dherom haar och Poëten sagt:
Gladius ineptae mulieris, est lingva impudica.
Cum mulier saevo gladium gestabit in ore,
Nullum vaginam tundere, crimen erit. Gland. (Johann Glandorp*)
Wedh sådan meening säger och Tysken:
Ein böses Weib führt das Schwerdt im Maul,
drumb wird ihr offt auff die schede geklopffet.
muntaska: slida (?)
vagina: slida
schede: slida
*Johann Glandorp / Glandorpius (1501-1564) ⇒ Wikipedia
— 621 —
#1 Ondskan giör sigh sielff wärst.
i. e. Som man sade:
Dhen som onder är, han kiänner mäst sielff dheraff.
[⋯]
#2 Ond Qwinfolck haa skarp Ättikia.
i. e. Dhe haa skinn på Näsan. Dhe fräsa omkring sigh, som onda Kattor.
Dheraff sägher man och billigt: Ond rooth bär elack frucht.
billigt (adv.) → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Ondt Öga skal intet gott see.
i. e. Man får intet låta hwar man see, dhet man intet giärna wil mista.
Dawid fick see Uriae Hustrw, som kostade Uriae* Lijff.
ondt öga → SAOB ÖGA 3) b) om blick såsom uttryck för ogillande / missunnsamhet / falskhet och dyl.; särskilt i mer / mindre bildliga uttryck; särskilt i förbindelse med ond, särskilt dels i sådana uttryck som ha ett ont öga till (förr även (up)på) någon / något, hysa agg till / vara avogt sinnad mot någon / något, ge någon onda ögat, (argt / misslynt) blänga på någon (i (eller med anspelning på) äldre / utländsk folktro även i fråga om blick som anses kunna vålla olycka / skada, dels någon gång konkret, om person / djur som anses ha sådan blick); […]
* Hur kung David, efter att ha sett Urias undersköna hustru Batseba i badet,
lurade Uria i döden för att kunna få hans sköna hustru till gemål
berättas det om i 2 Samuelsboken 11:1-26.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #835:
Ondt öga skal inthet gåt see.
Låle (1300-talet) #717: Onth øwæ sculle aldrigh got see
Obliquum talmum digne lateat decus almum
YFSv (ca. 1450) #636: Onth øgha skulde aldre goth see
obliqum talmum digne lateat decus almum
#4 Ondt rådh är rådaren wärst.
i. e. Dhet går gemeenligh öfwer honom sielff vth, och faller på hans egen Jäsza.
[⋯]
Ondt rådh giör ondt Samweet.
[⋯]
gemeenligh (adv.) → SAOB GEMENLIG, vanligen, allmänt
jäsza: hjässa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #855:
Ondt rådh betalar sigh sielfft.
— 622 —
#1 Ondt exempel giör wägh til wärre.
i. e. När Synden blijr ostraffad.
[⋯]
#2 Ondt rådha när rådaren står i wådha.
i. e. Dhet är intet gott at gifwa rådh, när rådhslaget haar fahra medh sigh.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wådha → SAOB VÅDA, stå i våda, befinna sig i besvärligt tillstånd / svår / skadlig situation
— 623 —
#1 Ondt ryskia dhen skallotta.
i. e. Som man sade:
Dher intet är, dher haar och Keysaren sin rätt förlohrat.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka / avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #836:
Ont är draga håret aff then skallotta.
#2 Ondt Krydde förgås intet giärna.
i. e. Som man sade: Ogräs wäxer fulle owattnadt.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #802: Ondhe yrther woxæ mæsth
Pullulat herba satis que nil habet vtilitatis
YFSv (ca. 1450) #744: odhyrth vaxir yffrith
pullulat herba satis que nil habet vtilitatis
#3 Ondt rychte blijr snarast trodt.
i. e. Som man sade:
Onda tijdender troor man snart, och lijka som fägnas dher wedh.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
fägnas → SAOB FÄGNA, glädja, fröjda; roa
#4 Ondt Barn qwäder elacka Wijsor.
i. e. Onder giör ondt proff. Ond root, elack frucht.
[⋯]
ondt: elakt → SAOB OND J. 17) fientlig, illvillig, illasinnad, elak, ondsint; ondskefull
elacka: elaka, ”stygga” → SAOB ELAK 8) stygg
ondt barn…elacka wijsor: elakt barn…stygga visor
ond: dålig → SAOB OND B. av dålig kvalitet, underhaltig
ond root, elack frucht: dålig rot, dålig frukt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #847:
Ondt barn quäder onde wijsor.
Låle (1300-talet) #810: Onth barn qwædher fwll wijsæ
Proles obscenam modulatur spurca camenam
YFSv (ca. 1450) #772: onth barn quædhir onda wiso
proles obscenam modulatur spurca camenam
Jfr.:
Låle (1300-talet) #1024: Goth barn qwædher gærne fawer wijsæ
Stirps canit ingenua carmina pulcra sua
YFSv (ca. 1450) #950: goth barn quædhir godha wisor
Stirps canit ingenua carmina pulcra sua
Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – –
#5 Ondt Barn är Faderens last.
i. e. Ett odygdigt Barn är Föräldrarna til beswär.
[⋯]
— 624 —
#1 Ondt flyga vthan wingar.
i. e. Slå stoort vppå vthan tilhörige medel.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #854:
Ondt är flyga för än wingerna wilie bära.
Låle (1300-talet) #673: Thet ær ont at flwæ førre æn han wordher fiædreth
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
YFSv (ca. 1450) #603: thet ær ey goth at flygha for æn man hawir fiædhir
non volat incolumis auis auctis non bene plumis
#2 Ondt och gott måste hållas.
i. e. Dhen som gieer sigh i leeken, han måste leeken thola.
Goda och onda daghar måste lijdas.
lijdas → SAOB LIDA, tåla, fördraga
#3 Ondt lähra gammal Hund kuhra.
i. e. lähra konster.
[⋯]
Man sägher och: Ondt wänia gammal Hundh i bandh.
Item: Gambla Trää låta intet böya sigh.
Dhet som intet lähres vngt, faller åhren mycket tungt.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kuhra → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
trää: träd → SAOB TRÄD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #857:
Ondt är lära gammal hundh kyffua.
kyffua: ligga → SAOB KYVA, v.2, (†) om hund: kuscha
kuscha: ligga → SAOB KUSCHA 1) jäg. om hund: göra ”kusch”, (lägga sig ner och) ligga stilla
kyva, v.2, jfr. SAOB KUVA, v.3, (†) intr. / dep.: sitta hopkrupen / nedhukad, huka, kura
kura: ligga → SAOB KURA a) om djur: vila i hopkrupen / hukande ställning — särsk. om hund: ligga ned, ”kuscha”
Låle (1300-talet) #697: Ther ær ont at kennæ gammel hwnd at kwræ
nulla cani veteri poterunt vrbana doceri
Låle (1300-talet) #1149: Thet ær ont at kendhe gammel hwnd at kwræ
Vix canis aptetur vetus vt residendo iocetur
YFSv (ca. 1450) #1061: thet ær ilt at kænna gamblom hundh at rwka
vix canis aptetur vetus vt residendo jocetur
rwka kan emenderas antingen till kwra ”kura” eller till hwka ”huka”
(enl. Kock [1892], s. 284).
#4 Ondt hålla dhet Swijnet vthe, som inne är waant.
i. e. Waanen är onder at kasta i wråå.
[⋯]
Som man wille säya:
Dhen som böriar medh Nåål, han lychtar och fulle medh Silffwerskåål.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #852:
Ondt är wenia suin aff som är in wan.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #858:
Ondt är stengia thet swijn vthe som inne är want.
Låle (1300-talet) #27: Ont ær at wænyæ thet swijn aff wong som i ær want
Agris vix gliscit disuescere sus quibus iscit
Låle (1300-talet) #794: Thet ær ont at wæniæ thet swijn aff wong i ær wondh
Porcus edax flagris licet ictus vix it ab agris
YFSv (ca. 1450) #27: thet ær onth at wænia the swiin v aker som i æro want
agris vix gliscit disswesceresus quibus hiscit
YFSv (ca. 1450) #733: jlt ær wænia thet swin w akir som i ær want
porcus edax flagris licet ictus vix it ab agris
— 625 —
#1 Ondt strijda moot Olyckan.
i. e. När mootgången haar fått öfwerhanden, är han ond at fördrifwa.
Ondt spjärna moot vdden.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #860:
Ondt är strida emoot lyckone.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1060:
Thett är ondt strida mott lyckona.
#2 Ondt rådh födher feel.
i. e. Som man sade: Galet rådh böriar fallet.
[⋯]
#3 Ondt öder sigh sielfft.
i. e. Dhet onda förderfwas vthan tilhielp.
[⋯]
#4 Ondt rådha när rådh intet giäller.
i. e. När ett gott och wälmeent rådh intet blijr wäl vptaget,
är fåfängt at sittia i rådslagh.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 626 —
#1 Ondt truga dhen tredska.
i. e. Ondt jaga medh tröga Hundar. Ty medh dhen Hund man skal draga til skogs, beetes intet mång Diwr.
Man kan och fulle leda Oxen til brunns, men icke trugan til at dricka.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
tredska → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
beetes (pr. konj. sg. dep. till bita) → SAOB BITA
fulle (adv.): visserligen → SAOB FULLER
trugan (kontr.) = truga’n: truga dhen
#2 Ondt tijta genom en giärdzgård, dher ingen tijtar emoot.
i. e. Ondt älska, dher ingen älskar igen.
[⋯]
Ondt roopa när ingen wil swara.
In Summa: Ondt hålla wänskap när ingen röhnes igen.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
röhnes igen: fås tillbaka → SAOB RÖNA, känna, förnimma, uppfatta
tijta / tijtar → SAOB TITTA
#3 Ondt döllia dhet hwar man weet.
i. e. Dhet som är kommet i hwars mans munn, dhet är intet gott at tysta neder.
[⋯]
Och på Swänska: Dhet weet ingen, vthan Gudh och hwar man.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
vthan → SAOB UTAN, bortsett från, förutom, utom
#4 Ondt i Hwse, där ingen är Kwse;
Hälfften wärre, dher hwar man är Herre.
i. e. Dher ingen Öfwerheet är i Landet, dher går alt galet til:
Men wärre dher alla willia rådha.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hwse (arkais. dat. sg. n. obest./best. efter prep. i): i hus[et] → SAOB HUS
kwse: husbonde → SAOB KUSE 3) myndig och mäktig person, husbonde, herre
hälfften wärre: dubbelt så svårt → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): thz ær ok ont ij thy hwse
ther ængin ær rætzl æller kwse
man sigher at ther ær æn wærra
ther ængin ær höffdhinge æller herra
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 64, rad 1887-1890.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1015:
Thet är ondt j huse som ingen är kwse.
Låle (1300-talet) #116: Ther ær ont i hwsæ som enghen ær kusæ
Bella gerunt mures vbi murilego caret edes
Låle (1300-talet) #300: Ther ær ont i hwsæ som inghen ær kwsæ
Est domus ingrata ni dominante rata
Låle (1300-talet) #308: Ther ær ilt i hwsæ som inghen ær ræthsle
Est laris ordo foris vbi non est larua timoris
YFSv (ca. 1450) #264: jlth ær i hwse som ængin ær kwse
est domus ingrata nildominante rata
YFSv (ca. 1450) #297: ther ær ilth i hwse som ænghin ær kwse
est laris ordo foris ubi non est larua timoris
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1016:
Ther är halfften werre, ther alle äre Herre.
Anm.: #1015 och #1016 har tryckts som två separata stycken både i ed. 1604 och i ed. 1636 men torde ursprungligen ha utgjort ett enda stycke såsom i Alexandersagan rad 1887-1890.
Låle (1300-talet): – – – – – – – – –
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – –
— 627 —
#1 Ondt blijr sällan olöhnt.
i. e. Dhen illa giör, han vndlöper intet straffet.
[⋯]
#2 Ondt är snart giordt, men seent bootadt.
i. e. Dhet onda låter lätt giöra sigh: Men dher wil konst til förswaradt.
förswaradt (kontr.) = förswara’dt: förswara dhet
#3 Ondt blijr intet gott, förr än halfwa wärre kommer.
i. e. Man saknar intet dhet onda, förr än man får ett wärre.
Dheraff plägar man och säya: Altijd wärre som effterkommer.
Ondt Barn giör Faderen from.
Som man wille säya: Dhet seenare giör dhet förra heeligt.
[⋯]
Ty dhet går gemeent så til: Man haar gult håår, så wil man haa krwsat.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
gemeent (adv.) → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #844:
Onder är icke godh, för än annan halfwerre kommer.
Låle (1300-talet) #541: Effther onth wordher goth halffwe bædher
Karius est carum si pregustatur amarum
Låle (1300-talet) #1094: Ondher foghet ær ey godh føre ær halffwæ wærræ kommer
Trux exactore bonus est habito trvciore
YFSv (ca. 1450) #185: Jlt ær ey goth for æn wærra kombir
Carius est carum si pregustatur amarum
YFSv (ca. 1450) #996: ond ær ey godh før æn annar kombir wærre
Trux exactore bonus est habito trvciore
— 628 —
#1 Ondt läggia dhet i 2. Sängiar, som skal i een.
i. e. Förstås i gemeen de fato conjugij (”angående äktenskapets öde”):
Effter som all ächtenskap giöras i Himmelen;
Dher emoot intet Gifftermål kan lyckas. Är altså fåfängt,
at man i sådana fall annorlunda ärnar, än Gudh dhet behagar och förordnar.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
ärnar: avser / ämnar göra → SAOB ÄRNA 1) e) (†) i p. pf. i mer / mindre adjektivisk användning, med konkret huvudord betecknande det som är avsett att bli till / som någon är avsedd att bli: tilltänkt / tillämnad […]
#2 Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer tiuff.
i. e. Dhen ena Paddan weet huru dhen andra är til moodz.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1025:
Thet är ont stiela när bonden är sielff en tiuff.
Låle (1300-talet) #325: Ther ær ont at stiælæ som bondhen ær selffwer tywf
Est graue furari fure cauente lari
Låle (1300-talet) #685: Ther ær ont at stiælæ som bwndhen ær selff tywff
non est securum furari de lare furum
YFSv (ca. 1450) #289: ther ær onth at stiæla som bondin ær siælwir thiwuir
est graue furari fure cauente lari
YFSv (ca. 1450) #617: ey ær ther goth stiæla som bondin ær siælff thiwff
Non est securum furari de lare furum
#3 Ondt hålla dhen Penning i pungen som vth måste.
i. e. Nöden och tarfwen öpna fulle taskan.
Heeter fördhenskul: Gullet aldrigh så rödh, dhet går jw vth för Bröd.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
tarfwen → SAOB TARV, behov; fattigdom
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1043:
Then penning är ond hålla som vth skal.
Låle (1300-talet) #227: Then penning ær ont at holde som vdh scal
Debentem fugere quit nemo stipem retinere
YFSv (ca. 1450) #199: thæn pæningh ær ondhir innæ haaldha som wth skal
debentem fugere quit nemo stipem retinere
#4 Ondt stödia sigh wedh lwtande wägg.
i. e. Lijta på olijt. Förlåta sigh på waahnmächtigh hiälp.
[⋯]
Blijr fördhenskul kallad: En machtlöös hiälp.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
olijt → SAOB OLIT: lita på olit sätta sin lit till det som icke är att lita på
förlåta sigh på: förlita sig på → SAOB FÖRLÅTA
waahnmächtigh → SAOB VAN– | –MÄKTIG, svag, kraftlös; maktlös
— 629 —
#1 Ondt kan och medh ondt fördrifwas.
i. e. Som man wille säya: Slå igen är intet förbudet.
[⋯]
Men Schrifften lährer osz annorlunda, at man icke skal wedergiälla ondt medh ondt.
osz: oss → SAOB VI
#2 Ondt föder ondt.
i. e. Dhet ena onda wäxer aff dhet andra.
[⋯]
Ondt spinnes aff ondt.
[⋯]
#3 Ondt giöra både mycket och wäl.
i. e. Mång Järn i Elden tillijka, brännas giärna.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
#4 Ondt plåcka Kirszebär medh Herrar.
i. e. Ondt giöra samlag medh dhen mächtiga.
Dheraff plägar man och säya: Leyonebytet är ondt at pågåå.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
samlag → SAOB SAM– | –LAG, om kompanjonskap / bolag och dyl.
pågåå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
#5 Ondt wara wreder, när ingen är rädder.
i. e. Wrede vthan macht, har hin håle sammanbracht.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #462:
Honom är ont wara wred som ingen rädhes.
— 630 —
#1 Ondt sittia millan 2. Eldar.
i. e. Twå Fahrligheeter.
Dheraff man och sägher: Ondt råka millan hammar och städh.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
millan: emellan → SAOB EMELLAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1090:
Thet är ondt sittia emellan twå elder.
Låle (1300-talet) #1070: Thet ær ont at siddhe i mællom two ildhe
Tedet binorum medio residere rogorum
YFSv (ca. 1450) #1001: thet ær ont sitia mællom twa eldha
Tedet binorum medio residere rogorum
#2 Ondt wachta dhen Hönan som bortta wil wärpa.
i. e. Dhet är något swårt at wachta dhen som giärna löper vthangårdz,
och noosar effter främmande maath.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #839:
Ondt är wachta then höna som j byen wil warpa.
#3 Ondt sälskap är vngdoms förderff.
i. e. Sådant man vmgår, sådant lährer man.
Ett skabbot Fåår smittar heela hoopen.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
vmgår (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med (någon), ha såsom sällskap
Sådant man vmgår… ≈ Sådant sällskap man umgås med, sådant sällskap lär man sig av.
Jfr. ⇓ 778 #2: Sådant [sälskap] man vmgår, sådant lährer man och.
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
— 631 —
#1 Ondt lährer sigh fulle sielfft.
i. e. Naturen är altijdh til dhet onda benägen.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
#2 Ondt gildra för gammal Räff.
i. e. Som man sade. Dhet är ondt at draga strå för en gammal Katta.
Item: Gammal Räff går intet giärna på nätet.
Dhe gambla praesumeres wara illklooke, och weeta at förebyggia list medh list.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
gildra → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
praesumeres → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
illklooke → SAOB ILL– | –KLOK, illistig, illslug
#3 Ondt wachta dhet hwar man älskar.
i. e. Dhet som wackert är, giädz hwar man åth,
är fördhenskul så mycket swårare at wachta.
[⋯]
Elliest säger man och: Dhen som såår Ärter wedh allmennewägen,
han får intet alla ballior i Laadan.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
giädz åth → SAOB GÄTA 3) (†) dep., i uttrycket gätas åt något, finna behag i något, fägna sig åt något
#4 Ondt bedias dhet hwar man lyster.
i. e. Dhet hwar man behaghar, är swårt at begiära, och wärre at få.
Dheraff haar och en Scribent* sagt:
Stultus est, qui cupida cupiens cupienter cupit.
(”Dum är den som, ivrigt åtrående det åtrådda [≅ det alla åtrår],
åtrår det ännu häftigare.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*Scribent = Ennius (ca. 239 – ca. 169 f.Kr.) ⇒ Wikipedia
☞ Remains of Old Latin, vol. 1, ed. & tr. by E. H. Warmington. London 1935, Phoenix #306, s. 330/331.
— 632 —
#1 Ondt blijr snarast spordt.
i. e. Hwar man är nyfijken på onda tijdender, och hälst dhem man giärna hörer.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
onda tijdender: dåliga nyheter → SAOB OND F. 10) olycksbådande,
som varslar om att det icke kommer att gå bra (för någon); dålig
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#2 Ondt swpa och blåsa tillijka.
i. e. En omöyeligh giärningh.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
swpa → SAOB SUPA, dricka / sörpla genom att suga in i munnen
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
#3 Ondt bähra Eld i barmen.
i. e. Ondt fåås wedh Skiökian.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
#4 Ondt effter Grytor, när man måste kooka i Hunderumpan.
i. e. Som man wille säya: Man sätter stundom en Padda til ett gott ämbete
för nödh skul, då man ingen annan haar wedh handen.
Och dheraff säger man:
Utendum est noctuis, ubi desunt lusciniae. Eras.
Man måste bruka Vgglor i mangel aff Nachtergaler.
Item: Haar man icke Kalck, så muhras medh Leehr.
ondt effter: ont om → SAOB OND
#5 Ondt simma moot strömmen.
i. e. Dhet är swårt at spiärna moot vdden, eller stå dhen mächtiga emoot.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 633 —
#1 Ondt rychte kommer snart vth.
i. e. Dhet onda blijr intet längie dölgt.
[⋯]
#2 Ondt klåå sigh wedh Knijffzvdden.
i. e. Ondt träta medh dhen mächtigha.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Ondt ätha Brödhlöst.
i. e. Swårt at släpas medh armod.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
#4 Ondt föra Krijg vhr Böker, och hämpta Barn vhr Apotheket.
i. e. Som man wille säya: Lärdom allena giör ingen Soldat.
Dher wil förfarenheet, moodh och mandom til:
Barn äre och en Gudz gåfwa, och Lijffzfrucht en Herrans skiänck.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
#5 Ondt byggia på hwars mans gunst.
i. e. Her omnes är intet at lijta på.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
Her → SAOB HERRE
omnes → SAOB OMNES, gemene man, massan, mängden
Her omnes: ”Herr omnes”, den stora massan
#6 Ondt Bodskap kommer tijdh nogh.
i. e. Man behöfwer intet hasta medh onda tijdender.
Man plägar fördhenskul säya: Han kom tijd nog som hängdes wed Liws.
[⋯]
tijdh nogh: tidigt nog / tillräckligt tidigt → SAOB NOG II. 1)
wed liws: när det var ljust
— 634 —
#1 Ondt slijpa vthan Watn.
i. e. Ondt haa omaak vthan någor nytta.
[⋯]
Som man sadhe: Ondt kiöpslaga vthan winst.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
någor (arkais. nom. sg. efter fsv. nokor / nogor): någon → SAOB NÅGON
#2 Ondt gå til Torgs vthan Penningar.
i. e. Dhet är en ond reeda, kiöpa och intet breeda.
Item: Dhen som wil kiöpa vthan Penningar,
han skal gå på dhet Torget dher intet är faalt.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ond reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
faalt → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp och dyl.
#3 Ondt flåå Paddan, och intet få footen dher aff.
i. e. Ut superius (⇑ 634 #1) Ondt slijpa vthan Watn. Ondt haa omaak vthan nytta.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Ondt kommer fulle okalladt.
i. e. Biud intet Lwsen i Skinnfällen, hon kommer fulle obedin.
[⋯]
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
#5 Ondt giöra gott aff dhet som intet duger.
i. e. Ondt fång giör elacka skoor.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fång → SAOB FÅNG, förhållandet att man får / blir ägare av något, erhållande, förvärvande
elacka: dåliga → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#6 Ondt draga stråå för gammal Katta.
i. e. Ondt narra dhe klooka.
Item: Ondt gildra för gammal Räff.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
draga stråå → SAOB STRÅ: draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra
någon bakom ljuset / dölja sina verkliga avsikter för någon, lura någon
gildra → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
⇒ Swenske ordsedher (1604) #248:
Een gamal katta är icke god draga strå före.
— 635 —
#1 Ondt måste intet medh ondt bethalas.
i. e. Man kan medh ingen ting bättre winna sin owän,
än medh wälgiärning.
[⋯]
#2 Ondt taa igen dhet som kommer i Vlfwemunnen.
i. e. Dhet som kommer i tiufwa- eller andra omilda händer,
dhet håls för borttmist och förlohrat.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Ondt kiöpa dyr ånger.
i. e. Dhet är beswärligit at kosta mycket på dhet som man sedan så högt skal ångra.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 636 —
#1 Ondt för stackaren, när nöden giör kiöpet.
i. e. Nöden ökar dhen fattigas trång. Han måste offta för nödh skul,
kiöpa dyrare än andra, effter han icke haar medel at kiöpa sina tarfwer i rättan tijdh.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
tarfwer → SAOB TARV, behov; pl. förnödenheter
#2 Ondt rådha och rädas för afwund.
i. e. Dhet är swårt at sittia wedh ett ämbete, och fruchta för haat.
[⋯]
Man plägar och säya, baaktaal til föracht:
Man måste mycket höra förr än öronen falla aff.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Ondt Barn giör Faderen from.
i. e. När Sohnen är arg, så räknas faderen för from.
[⋯]
Man brukar och dhetta när en argare Succederar en ondan, vthi något ämbete.
arg → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
Succederar → SAOB SUCCEDERA, efterträda (någon / något)
#4 Ondt spiärna moot vdden.
i. e. Dhet är swårt at stå dhen mächtiga emoot. Dheraff säger man och:
Potentiori reluctari non expedit. (”Att stå emot den mäktigare tjänar ingenting till.”)
Item: Frustra cum fato pugnes. (”Förgäves må du kämpa med ödet.”)
Och aff Schrifften*: Durum [est tibi] contra stimulum calcitrare. (”Det är svårt [för dig] att spjärna emot en sporre.”)
Ondt klåå sigh wedh Knijffzvdden.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
klåå → SAOB KLÅ, klia
*Schrifften: Apg, 26:14 ☞ Bibliorum Sacrorum Editio, Actus Apostolorum, 26:14:
»[…] omnesque nos cum decidissemus in terram, audivi vocem loquentem mihi Hebraica lingua:
”Saul, Saul, quid me persequeris? Durum est tibi contra stimulum calcitrare.”»
»Och när wij alle föllo nedh til jordena, hörde iagh ena röst tala til migh, och säya på Ebreisko,
Saul, Saul, Hwij förfölier tu migh? Tigh är swårt at spierna emoot vdden.»
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Apostlagärningarna, 26:14]
— 637 —
#1 Ondt strijda moot armood.
i. e. Fattigdomen är hård at pågå.
hård: svår, besvärlig → SAOB HÅRD 5) svår (att handskas med / få bukt med), besvärlig
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
#2 Ondt taga Penningar dher inga äre.
i. e. Som man sade: Ondt ryskia dhen skallotta. Döden taar intet dher intet är.
Item: Dher intet är, dher haar och Keysaren sin Rätt förlohrat.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
#3 Ondt lijdit är liufft at tänkia.
i. e. Dhet hugnar en Menniskia, när hon kommer ihug dhet onda
som hon tilförende haar lijdit, oc alt öfwerwunnet.
[⋯]
tilförende → SAOB TILLFÖRNE, tidigare
oc (konj.) → SAOB OCH
#4 Ondt får snart orsaak.
i. e. Dhet som illa giörs, finner fulle skiääl.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
skiääl → SAOB SKÄL, om (något som utgör) bevis i en rättssak
#5 Ondt roopa högt vhr heesan hals.
i. e. Ondt giöra något öfwer machten.
Dheraff plägar man och säya:
Ultra posse nemo obligatur. (”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 638 —
#1 Ondt skiära wijd mantel aff lijtet kläde.
i. e. Stoort giästebudh aff lijtet förråd. Ty (som man elliest säger)
Dhen många wil biuda, måste mycket siuda.
Item: En tiuck rumpa wil haa en wijd brook.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
siuda → SAOB SJUDA 5) koka, tillreda / laga mat
brook → SAOB BROK, brok, byxa/byxor
#2 Ondt Samwet haar domen i barmen.
i. e. Som man sade: Skyldigh är altijdh rädder.
Ondt Samweth är en gnagande matk.
[⋯]
matk (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
— 639 —
#1 Ondt Samweet haar aldrigh roo.
i. e. Dhet är städes i fruchtan, och rädz offta för ett ruskande Löff.
[⋯]
städes → SAOB STÄDSE, oavbrutet, ständigt; alltid
löff → SAOB LÖV
#2 Ondt Samweet är ett oprördt Haff.
i. e. Lijka som storm och owäder aff Haffsens diup oprörer allehanda oreenligheet;
Altså vpwäcker och ett ondt Samweet mycken stanck och oroo i Hiertadt,
at man dher ingen freed kan niutha;
Vthan tycker offta at heela Werlden wil falla honom för trång.
[⋯]
haffsens (arkais. gen. sg. n. best. till haff): havets → SAOB HAV
#3 Ondt sittia hemma och giöra kiöpet.
i. e. Marknan lährer kiöpet.
Dhet är owist frånwarandes at weeta marckgången i Kiöpstaden.
Ty man säger elliest: Alla lefwa wed en Gudh: Men icke wed ett kiöp.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
marknan (kontr.) = markna’n: marknaden
frånwarandes (s-particip med adverbiell funktion): när man är frånvarande
→ SAOB FRÅN– ⇒ VARA 2) b) α), frånvarande, (som är) borta, icke närvarande, icke med/ tillstädes
tilbakar → SAOB TILLBAKA
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
marckgången → SAOB MARKEGÅNG, pris som tillämpas i allmänna handeln, marknadspris, gällande pris
— 640 —
#1 Ondt byta medh Leyonet.
i. e. Dhet är intet gott at deela medh dhen mächtiga.
Deraff säger man och: Ondt plåcka Kirszebär medh Herrar.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Ondt lychtas medh ondt.
i. e. Dhet onda taar sällan godh ände.
[⋯]
#3 Ondt lugga Leyonet.
i. e. Ondt reethas medh dhen mächtiga; Eller klåå sigh wedh Knijffzvdden.
[⋯]
Schrifften sägher och: Röör intet wedh Herrans smorda.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wedh dhen ändrat från medh dhen enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
— 641 —
#1 Ondt söria hårdt och längie.
i. e. En swår sorgh kan intet längie vthärdas.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#2 Ondt gå på Krogen vthan Mynnt.
i. e. Ondt kiöpslaga vthan wärde.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Ondt måste tijdigt dämpas.
i. e. Siukdomar måste i tijdh cureras, förr än dhe få öfwerhanden.
Och är som gambla Ordspråket lyder: Bättre stämma i bäcken, än i Åån.
[⋯]
Bättre mista en Tåå, än heela Fothen.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 642 —
#1 Ondt skal ondt haa.
i. e. Paddan är dhet onda wäl undt, effter hon intet bättre haar förtiänt.
[⋯]
#2 Ondt tiähna 2. Herrar til tacka.
i. e. Dhe som äre aff åthskilligh humeur och sinne.
Dherföre haar och Christus sielff sagt: Man kan intet tiähna Gudh och Mammon.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
til tacka → SAOB TACK 1) (†) behag; belåtenhet; tillfredsställelse […] a) i uttrycket göra / tjäna någon till tacka, vara någon till behag, vara / göra någon till lags
⇒ Swenske ordsedher (1604) #542:
Ingen kan tiäne tuå herrer till lijke.
till lijke: lika mycket → SAOB TILLIKA, adv., 1) (†) på samma sätt, likadant; även övergående i betydelse: lika mycket / i lika hög grad / med samma styrka och dyl.
#3 Ondt Samweet är ett Rijs för Hiertat.
i. e. En plåga för dhen som illa handlar.
[⋯]
Ett sargat Samweet är en obootelig siuka,
och kan aff intet bootas, vthan aff Gudz Ord.
— 643 —
#1 Ondt Samweet, är Helfwetes förebod.
i. e. En försmaak aff Helfwetes pijna.
[⋯]
#2 Ondt Samweet haar Vlfwatänder.
i. e. Dhet fräter omkring sigh, och gnager sitt egit Hierta.
#3 Ondt Samweet tijtar vhr ögonen.
i. e. Man kan märkia aff Ansichtet på dhen som drags medh ett ondt Samweet.
[⋯]
#4 Ondt wällia bland skarnet.
i. e. Ondt sökia något gott, bland dhet som intet duger.
Item: Ondt tagaa ähran vth der ingen är.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#5 Ondt arbeta tungt wedh Wattnbullan.
i. e. Wattndryck gieer ringa krafft.
Man kan intet länge vthärda wedh Hunger och Torst.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
watnbullan→ SAOB VATTEN– | –BOL, om ställe där vatten kan hämtas
torst → SAOB TÖRST
— 644 —
#1 Ondt wachta sigh för Hwsztiufwen.
i. e. Han nyttiar sigh mädhan andra sofwa.
Han hitter alt, förr än dhet blijr tappat.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#2 Ondt wända på trånga wägar.
i. e. Ondt om hielp när nöden tränger.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Ondt plåcka Ax effter en girig åkerman.
i. e. Som man wille säya: Dhen girige lembnar intet mycket i stubben.
Man sägher fördhenskul: Dhet niugger gieer, må raggen tiggia.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
#4 Ondt wara Läkiarens lährespåån.
i. e. Dhet är fahrligit at råka vth för en oförfahren Medico.
Ignaro medico nil periculosius. (”Inget är mer riskabelt än en okunnig läkare.”)
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
oförfahren → SAOB O– ⇒ OFÖRFAREN, oerfaren
Medico (dat. till medicus styrd av råka vth för)
lährespåån / lährespån → SAOB LÄROSPÅN; ”försökskanin”
#5 Ondt säthe giör trögan giäst.
i. e. Dhen illa sitter wedh en måltijdh, han äther sin maath medh owillia.
Här medh förstås och dhen, som blijr satter til Bordz,
och icke niuter effter ståndet sin tilbörliga heeder. Dheraff man och säger:
Male sedentes male caenantes. (”De som sitter illa äter illa.”)
[⋯]
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
— 645 —
#1 Ondt wäya Paddan för Korffskinn.
i. e. Som man elliest wille säya: Man kysser intet Kocken i rumpan för sodet.
i. e. Wäya en padda för en ringa nytta skul.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wäya: vörda → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
sodet → SAOB SÅD, soppa, buljong, spad, avkok
#2 Ondt trampa Thörnet med baaran foot.
i. e. Som man sade: Hwar man fåås wedh Tistelen, så sticks han.
Paddan är ond at wedfåås.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
#3 Ondt reetas wedh Käringen.
i. e. Bättre fåås wedh en arg Hundh, än träta medh en ond Käring.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
#4 Ondt skiämpta medh narren.
i. e. Man måste intet inlåta sigh medh en grobian.
Ty han skiämmer så snart twåå, som han heedrar en.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
grobian → SAOB GROBIAN, om rå och ohyfsad person, grovhuggare, lurk, tölp
#5 Ondt för Herren, när Drängen skal lähran.
i. e. Som man aff lijka förstånd wille säya:
När Pijgan skal lähra Maatmodren, så löper baak fram i Hwshållet.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
lähran (kontr.) = lähra’n: lähra honom
— 646 —
#1 Ondt gå i dantz på haalan ijs.
i. e. En beswärligh giärning. Lijka som på en haal ijs är intet footfäste;
Altså är och ondt och swårt at begynna ett ogiörligit wärck.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ogiörligit: omöjligt → SAOB O– ⇒ OGÖRLIG 1) omöjlig att göra / åstadkomma, som icke låter sig göra, outförbar, ogenomförbar, omöjlig
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) verksamhet, aktivitet; arbete
#2 Ondt twinga Naturen.
i. e. Dhet är (som man wille säya) swårt at drijfwa dhen til arbete,
som är aff naturen trög och laath.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Ondt bör intet giöras, för dhet goda skul.
i. e. Man måste intet wärfwa något gott genom ogiärningh.
Ty ond börian taar elack ände. Man säger fördhenskul:
Non facienda sunt mala, ut eveniant bona.
(”Ont bör inte göras för att något gott skall komma därav.”)
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) c) olycklig, ledsam, sorglig, bedrövlig; α) om påföljd, utgång, vändning och dyl.
ond börian…elack ände: dålig början…olyckligt slut
#4 Ondt minnas vppäthen Maath.
i. e. Fåfängt tänckia på dhet som framfahret är.
Dheraff man och plägar säya: Seent tala om dhen Snöön som i fiool föll.
Item: Framfaren Snöö är snart glömder.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
framfahret → SAOB FRAM ⇒ –FAREN, har varit (men icke mera är), forn; förfluten, förliden
⇒ Swenske ordsedher (1604) #460:
Ho minnes ätin math eller slithin kläder.
Låle (1300-talet) #1119: Hoo mynnes ædhen madh eller slijdne klædher
Vestis et escarum memor est quis preteritarum
YFSv (ca. 1450) #1027: hwa minnis æthin math ok riwin klædhe
vestis et escarum memor est quis preteritarum
— 647 —
#1 Ondt dömma andra, när man sielfwer är skyldigh.
i. e. Dhet står illa, at reformera en annan, när man sielff är brotzligh.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
dömma: döma → SAOB DÖMA
#2 Ondt stoppa Traanan i mees.
i. e. Som man sade: Til en tiuck Rumpa wil en wijdh brook. Staten effter ståndet.
Lijka som en Traana illa kan stoppas vthi en lijten Kassa;
Så kan icke heller någon aff högt ståndh trijfwas vthi trångt stall;
i. e. wedh ringa expenser.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
mees → SAOB MES, korg, kasse
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
Staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
stall → SAOB STALL, om kammare i djäknekvarter
expenser → SAOB EXPENS, utgift, kostnad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #859:
Ondt är binda tranon j kassa.
Låle (1300-talet) #51: Thet ær onth at komme heyræ i meess
Ardea transire nequit in sportam facili re
YFSv (ca. 1450) #49: thet ær onth at binda hæghir i mees
ardea transire nequit in sportam facili re
#3 Ondt låhna Hws, och blij sielfwer vthkiörd.
i. e. Elack Giäst som drifwer vth Wärden. Dheraff råder och Syrach*,
at man intet så lätteligen skal härbergera en okiändan.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
lätteligen → SAOB LÄTTELIGEN, lättsinnigt, obetänksamt
*Jesu Syrachs Book, 11:36:
”HErbergha icke hwar och en j tino hwse.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 11:29]
#4 Onämpnder blijr oskiämder.
i. e. Så länge en ährlig man intet nämpnes, så blijr han och wedh sin heeder.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #203:
Emedan en är onemd, så är han oskemdh.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1050:
Ther en är onempt ther är han oskemd.
Låle (1300-talet) #354: Ee men een man ær vnæffndh thaa ær han vskændh
fama fit absque luto sordis sub nomine muto
YFSv (ca. 1450) #312: æ mæn mannen ær onæmdhir tha ær han ooskændhir
fama fit absque luto sontis sub nomine muto
#5 Oppenbart straff är bättre än skrymtad wenskap.
i. e. Som man wille säya: Dhen giör bättre, som vprichtigt säger sin wän
dhet han meenar, än dhen som talar enom alt effter munnen.
[⋯]
enom (dat. sg. m. till en, styrd av uttrycket tala någon efter munnen) → SAOB EN
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
⇒ Swenske ordsedher (1604) #866:
Oppenbart straff är bettre än en fördold wenskap.
— 648 —
#1 Opäthet Brödh är swrt at bethala.
i. e. Dhet faller enom swårt at bethala dhet som länge sedan är förtärdt.
[⋯]
Som man wille säya: Dhet går något trögt, när man skal arbeta vpp,
dhet som förr är låhnt och vpäthet.
swrt (adv.): svårt → SAOB SVÅR
enom (dat. sg. m. till en, styrd av uttrycket falla någon svårt) → SAOB EN
faller enom swårt: det är svårt för en …
#2 Opwärmd maath blijr man snart ledze wedh.
i. e. Hwardagz maath giör ringa lust.
Item: Ett och ett, blijr snart leedt.
Crambe recocta mors est. (”Återuppvärmd kål är döden.”)
[⋯]
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
ett och ett: ett och detsamma
leedt (neutr. av adj. led): lett → SAOB LED, motbjudande, som väcker avsky / motvilja, motbjudande
#3 Oppgående Solen wördas mehr än nedergående.
i. e. Tilwäxande härskap älskas mehr än afftagande.
[⋯]
härskap → SAOB HERRSKAP, härskarmakt, herravälde, herradöme
#4 Opprohr, medh skadha groor.
i. e. Vpståndh och buller tager altijdh til medh skada och förderff.
Ty intet vpplop i Landet affgår vthan Landzens märkeliga skada.
[⋯]
landzens (arkais. gen. sg. n. best. till land): landets → SAOB LAND
märkeliga → SAOB MÄRKLIG, uppenbar, påtaglig, tydlig
— 649 —
#1 Oreen Handh giör en feet Muhle.
i. e. Sölot Handtwärk gieer ymnig föda.
[⋯]
muhle → SAOB MULE 2) (vardagligt) nedsättande / skämtsamt, om munnen / munpartiet på en människa
sölot → SAOB SÖLOT, sölig, smutsig
ymnig → SAOB YMNIG, överflödande; riklig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #868:
Oreen handh gör feetan mun.
Låle (1300-talet) #730: Then vrenæ haandh gør then fæædhe mwndh
Ora sagenata facit esse manus maculata
YFSv (ca. 1450) #667: Oreen hand gør fetan mwn
Ora saginata facit esse manus maculata
Kock [1892], s. 295: »Nyerup (nr 726) och Mau (nr 3375) förmoda däremot, att det [ordspråket] syftar på
»den, som fever flot af uretfærdig vinding eller beriges paa ulovlig maade», men denna tolkning torde ej vara riktig.
Kristensen: Ordsprog nr 7574 anför: »En skiden hand gjör en fed mund. (Hånden må være sit arbejde lig, det er den, der skaffer føden)»,
och då han upptar endast ännu gängse ordspråk, så torde av hans tillfogade förklaring framgå, att ordspr. ännu användes i den
av honom angivna meningen, hvilken också är den naturligaste: »den genom arbete smutsiga handen skaffar riklig kost».
#2 Oreent Wattn släcker och en brand.
i. e. Som man sade: Alt Wattn släcker Elden.
Hungrig Maga är intet Bröd för swart.
Item: All Swijn swart i mörkret.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
hungrig maga (dat. ethicus till för swart): För hungrig mage är inget bröd för svart.
☞ Holm Ordspråk, s. 362: »Man får ta vad man kan få; enkel föda stillar också hunger.»
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1001:
Skitit watn slecker och en brandh.
#3 Oreent Käril haar elack stanck.
i. e. Odygd giör ond lucht.
[⋯]
elack: vidrig → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
#4 Oreen Barn får man intet kasta bortt.
i. e. För ett ringa lyte skul, wräker man intet bortt en godh Häst.
Ty om man kastade bortt Barnen, så funnes intet mycket gammalt folck.
Elliest plägar man och säya: Aff ruggota Fohlar, blijr offta goda Hästar.
[⋯]
ruggotta → SAOB RUGGOT, raggig; lurvig; som har borstig / tovig hårbeklädnad
— 650 —
#1 Ord äre Ord, och man är man.
i. e. Som man sade: Mans ord, mans ähra.
Item: Ord och affskeedh giör godh Credit.
En ährligh mans Ord pläghar man giärna troo.
affskeedh → SAOB AFSKED, överenskommelse, avtal; ordhållighet
#2 Orden äre godh, haar du Mynt så får du Skoo.
i. e. Som man wille säya: Godh Ord giöra intet fyllest til kiöpet;
Dher wil och Penningar til.
[⋯]
#3 Ord äre inga Qwarnesteenar.
i. e. Dhe äre intet så swåre, dhe kunna fulle tagas igen, om dhet så tiähnar.
Är en förwijtelse moot dhem som mycket säya medh lijten sanning.
Man sägher fördhenskul wedh samma meening: Alla Ord låta säya sigh.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
#4 Ord haa ingen rumpa.
i. e. Dhe låta intet wäl hålla sigh fast. Dhe löpa offta oförwarandes vhr Munnen,
och kunna intet ryckias tilbakar.
[⋯]
oförwarandes (s-particip med adverbiell funktion): utan förvarning → SAOB O– ⇒ OFÖRVARANDES, överraskande, oförberett, plötsligt
tilbakar → SAOB TILLBAKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #875:
Ordh haffuer icke rumpa.
#5 Ordh behöfwa Betzel.
i. e. Tungan haar godh styrszel behoff, at hon icke kommer något ondt åstad.
[⋯]
— 651 —
#1 Oreen Soo, oreen böszia.
i. e. Hwart effter annat.
[⋯]
Dhet loket til dhen byttan. Den pungen wid dhet bältet.
[⋯]
böszia→ SAOB BYSSJA, läger / bädd för svin
loket → SAOB LOCK
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1238:
Then pungen henger wäll widh thet bältet.
#2 Oringat Swijn giör ojämpn slåter.
i. e. Lijka som oringade Swijn (dhem man intet näns bora hool på trynet)
giöra skada på grääszwall. Altså giöra och siälffzwåldige barn,
antingen sigh sielfwa, eller androm, skada.
[⋯]
Som man wille säya: Blöta Bårdskärare giöra rutna såår.
[⋯]
slåter → SAOB SLÅTTER
näns (dep.; pres. ind.) → SAOB NÄNNAS, vilja; förmå sig (att)
siälffzwåldige: självbestämmande → SAOB SJÄLVSVÅLD 1) (†) självbestämmanderätt; frihet
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
blöta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#3 Ord giöra kiöp, men penningen bethalar.
i. e. Ondt kiöpslaga vthan wärde.
Item: Ondh reeda, kiöpa och intet breeda.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ondh: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ondh reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
#4 Orkelöös hand, giör arman man.
i. e. Dhen som går laat, han spör brist på maat.
Orkelös går Brödlös. Laater man är längie arm.
[⋯]
orkelöös / orkelös → SAOB ORKESLÖS, sysslolös, ovärksam, oföretagsam
längie → SAOB LÄNGE
#5 Orkelös är dygdelös.
i. e. Som man wille säya: Lättia lärer laster.
[⋯]
orkelös → SAOB ORKESLÖS, sysslolös, ovärksam, oföretagsam
— 652 —
#1 Orkelöös Jungfrw, får många tanckar.
i. e. När en Pijga går fåfäng och vthan giärning, så får hon offta onda hogskot.
orkelöös → SAOB ORKESLÖS, sysslolös, ovärksam, oföretagsam
hogskot → SAOB HÅG– / HUG– | –SKOTT, infall
#2 Orsaak nogh til Krijgh, när man måste wäria sigh.
i. e. Som man sade: Slå igen är intet förbudet.
Item: Wäria biuder Landzfredh.
Man säger och: Dhet ena Swärdet håller dhet andra i slijden.
Vim vi repellere licet. (”Det är tillåtet at slå tillbaka våld med våld.”)
[⋯]
slijden: slidan → SAOB SLIDA / SLIJD
#3 Orätt godz är som Örnefiädrar.
i. e. Dhet richtar ingen. Dhet förtärer dhet wälfångna medh sigh.
[⋯]
richtar → SAOB RIKTA, göra rik(are), berika
#4 Orät må lijdas, men icke gillas.
i. e. Man måste fulle stundom thola at orätt skeer, men icke samtyckia dher til.
[⋯]
orät → SAOB ORÄTT
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
#5 Orätt skrifwit plånar man vth.
i. e. Olagh måste medh lagh rättas.
Mendum scripturae liturâ tollitur. (”Ett skrivfel tas bort med en utstrykning.”)
— 653 —
#1 Orätt minskar wänskap.
i. e. När dhen ena wänen tilfogar dhen andra någon föracht eller oförrätt,
så faller snart affectionen, och sätter ondt Blood.
[⋯]
#2 Orätt stillas medh glömska.
i. e. Dhen som lijder någon orätt, och låtz förgiätadt,
han förekommer mycken oreeda. Dherföre haar och Publius* sagt:
Injuriarum optimum remedium est oblivio.
(”Bästa botemedlet mot oförrätter är att glömma dem.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Iniuriarum remedium…
Man sägher och: tijdh stillar wreede.
[⋯]
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
förgiätadt (kontr.) = förgiäta’dt: förgiäta dhet
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Orätt saaköre giör ingen rijk.
i. e. Ut superius (⇑ 652 #3). Dhen orätta Penningen draar andra medh sigh vth.
[⋯]
saaköre → SAOB SAKÖRE, bötesbelopp, bötesmedel
#4 Orådh kommer tijdh nogh.
i. e. Galen giärning kommer intet förseent; vthan wore bättre ogiord.
tijdh nogh: tidigt nog / tillräckligt tidigt → SAOB NOG II. 1)
förseent: vanlig äldre sammanskrivning av för seent
⇒ Swenske ordsedher (1604) #869:
Orådh kommer för bittida.
— 654 —
#1 Ostraffad skam, lockar mehra fram.
i. e. När Synden intet blijr näffst, så taar miszgiärningen til.
[⋯]
näffst (perf. part.): näpst → SAOB NÄPSA (näffsa), bestraffa, straffa, tukta, banna; tillrättavisa
#2 Ost är effterrätt.
i. e. Osten kommer altijd sijdst på Bordet,
och (som Medici meena) ligger längst i Magan.
[⋯]
magan: magen → SAOB MAGE / MAGA
— 655 —
#1 Oskuld är snart reentwättad.
i. e. Som man elliest säger: Slätt är snart slijpat.
Conscia mens recti (haar Poëten sagt) famae mendacia ridet. Ovid.*
(”Med gott samvete skrattar hon åt ryktets lögner.”)
Item aff Publio**:
In malis sperare bonum, nisi innocens nemo solet.
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ In malis sperare …
(”Ingen utom den oskyldige brukar hoppas på gott i ett förtvivlat läge.”)
[⋯]
*Ovid. = Ovidius (43 f.Kr. – 18 e.Kr.) ⇒ Wikipedia
☞ Fasti, IV:311 | Fasti ⇒ Wikipedia
»Gossips had accused Claudia of inchastity; but when the ship that carried the goddess’s image
up the River Tiber stuck fast on a sandbar, Claudia prayed for the goddess’s help, then released
and towed the ship single-handed. This miraculous feat proved Claudia’s reputation and the
goddess’s willingness to become Rome’s protector. Soon after, Rome had a good harvest,
then defeated the Carthaginian leader Hannibal. Accounts of Cybele’s arrival and her transformation
into Rome’s Magna Mater were embellished over time with circumstantial details, and formed part
of the goddess’s founding festival, Megalesia.» (Wikipedia: Claudia Quinta)
**Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#2 Oskuld är bästa wärn.
i. e. Oskyldig är snart förswarad. Man sägher fördhenskul:
Han är godh wäria, dhen ingen wil häria.
[⋯]
godh (adv.) → SAOB GOD: uttrycket god för / till (något / att vara / göra något);
även med infinitiv utan preposition, förtjänt (att), värdig (att), värd (att)
#3 Oskuld är hwar man huldh.
i. e. Dhen fromme blijr allestädz wäl lijden.
Wedh dhen meeningh sägs och såsom pro Symbolo:
Stilla och from, är bästa rijkedom.
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
#4 Osmord Wagn knarrar giärna.
i. e. Dhen wäl smörier, han åker lätt.
Dhen wäl kan muhta, han kommer fulle fort.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
fort (adv.): vidare → SAOB FORT 2) vidare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #532:
Illa kranker osmord wagn.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1002:
Smör wagnen, så knarckar hon inthet.
#5 Osäker Cur, när Läkiaren blijr arfwinge.
i. e. När en siuk giör Läkiaren til arfwinge,
eller wiszar honom på dödzfall om testamente,
så pericliterar dhen siuke wist om Lijfwet.
[⋯]
pericliterar → SAOB PERIKLITERA, löpa fara, löpa risk;
periklitera om livet, sväva i livsfara
wist (adv.): utan tvivel, förvisso → SAOB VISS II. 4) helt säkert / utan tvivel / förvisso
— 656 —
#1 Otacksampt folck, är Jorden en tungh börda.
i. e. Otack för wälgiordt, är swår at vndfå.
[⋯]
Dheraff säger man och: Otack är Paddesnack.
[⋯]
swår at vndfå: tungt att få
#2 Otack wedh ändan.
i. e. När längie är wälgiordt, så får man aff Paddan otack för omaaket.
[⋯]
#3 Otack för wälgiordt, giör tröga wänner i nödhen.
i. e. Mången fattigh niuter en otacksam Menniskia til onda.
[⋯]
Elliest pläghar man och säya:
Dhen som spijsar en fogel, han får skarnet för mödan.
spijsa → SAOB SPISA, utspisa, mata
skarn → SAOB SKARN, avfall, avskräde
— 657 —
#1 Otack, är hwars mans snack.
i. e. Dhen allgemeena Werldenes löhn, Plautus* haar fördhenskul sagdt:
Gratia plumâ levior. (”Tack är lättare än en dunfjäder.”) Tack wäger så lijtet.
[⋯]
werldenes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
allgemeena → SAOB ALLGEMEN, allmän, alltid och överallt gällande
*Plautus (ca. 250 – 180 f.Kr.), romersk komediförfattare – Citat i urval
#2 Otijdigt wälgiordt är illa anlagt.
i. e. Man måste see til hwem man gieer sina gåfwor.
[⋯]
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
#3 Otijdig gåfwa tiähnar ingen tack.
[⋯]
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
— 658 —
#1 Otijdigt lefwerne giör Läkiaren rijk.
i. e. Genom ond diaet aff frås och dryck, råkar man offta Läkiaren i händer,
och dhet intet vthan omkostnadh.
[⋯]
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
frås → SAOB FRÅS, (omåttligt) ätande?
Jfr. SAOB FROSSA, äta (och dricka) glupskt / omåttligt
#2 Otijdigh diaet giör Läkiaren hårdh.
i. e. Som man wille säya: Skarpt Plåster på ruhtet Såår. När en patient illa lefwer
vthi Maath och Dryck, då blijr Siukdomen altijdh wärre, och måste altså Läkiaren
applicera dher emoot så mycket skarpare medicamenter.
Och heeter då effter Ordspråket: Skarp Lwth på ett skorfwot Hufwud.
Och aff Publio*: Crudelem medicum intemperans facit aeger.
(”En oåterhållsam patient gör att läkaren blir grym.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Crudelem medicum …
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
ruhtet → SAOB RUTTEN
lwth → SAOB LUT
skorfwot → SAOB SKORVIG, täckt av skorv; skabbig
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Otucht, giör elack lucht.
i. e. Hon är stygg och stinkande för Gudh och Menniskior.
[⋯]
elack: vidrig → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
— 659 —
#1 Owaan giärning är altijdh tung.
i. e. Dhet man intet är waan wedh at giöra, faller swårt.
Heeter fördhenskul som Schrifften säger: Oket dragz lätt aff vngdomen.
[⋯]
#2 Owett syndar intet.
i. e. I werldzlig måtta är man fulle enskyllad, när man weet sigh intet hafwa brutet,
effter som man och plägar säya:
Qui nihil novit, nihil deliquit. (”Den som ingenting vet har inte felat.”)
Men för Gudh giäller intet oweet; Vthan dhet heeter då: Syndare alle.
[⋯]
owett / oweet → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
enskyllad: ursäktad → SAOB ENTSKYLLA, urskulda, ursäkta, beklaga
#3 Owett hugnar intet.
i. e. Som man elliest sade: Han gråter aldrigh Gull som aldrigh åtte.
Dher man intet weet aff, dher kan man icke heller haa någon hugnad aff.
[⋯]
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
åtte (impf. ind. sg.) [fsv. aatte]: ägde → SAOB ÄGA; förr även ÅGA, v. – ipf. […] åtte
hugnad → SAOB HUGNAD, glädje, tillfredsställelse; tröst, lisa
#4 Owett giör dumdrijstig.
i. e. Narren yfwes altijd mäst. Deraff man och säger:
Jw mindre wett, jw större mood. Narren är altijdh näsewijs.
[⋯]
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet
näsewijs → SAOB NÄSVIS, övermodig, kaxig; självmedveten, dryg
— 660 —
#1 Owillig giärning tiähnar ingen tack.
i. e. Dhet man giör ogiärna och emoot sin willie, dhet är intet behageligit.
[⋯]
Item aff en gemeen gam. Vers:
Qui cito dat, bis dat, qui tardat munera, nil dat.
(”Den som ger snabbbt ger två gånger, den som fördröjer gåvorna ger ingenting.”)
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#2 Owurpne Ägg, äre owisza Vngar.
i. e. Dhet som intet är til, är ondt at giöra något facit vppå.
[⋯]
owisza → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Owäder giör Hunden sporlöös.
i. e. Som man wille säya: Anfächtning giör mången rådhlös.
anfächtningh → SAOB ANFÄKTNING, oro, lidande, plåga
#4 Owänner winnas medh wälgiordt.
i. e. Som man säger: Wälgiordt stillar wreede.
När man giör sin owän gott, så blijr han snarast wän, och blyes medh sin ondska.
[⋯]
En arg Hundh stillas offta medh ett styckie Brödh.
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
— 661 —
#1 Owäntad Lycka gläder mäst.
i. e. När något gott händer, som man intet hade förmodat,
så frögdar dhet så mycket mehr. Deraff säger man och:
Inexpectata, semper gratiora. (”Det oväntade är alltid trevligare.”)
[⋯]
frögdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
#2 Oxen draar fulle, fast han dröner.
i. e. Man får intet släppa ämbetet handlöst, fast dhet stundom faller något swårt,
at man måste pusta vnder bördan.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
dröner: råmar → SAOB DRÖNA, råma, böla (sakta / utdraget)
ämbetet: uppgiften, plikten → SAOB ÄMBETE 1) om uppgift / plikt / åliggande och dyl. (som tillkommer någon på grund av befattning / ställning / funktion); […]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1294:
Vxen drager ändogh han dröner.
ändogh: fastän, även om → SAOB ÄNDOCK II. (numera mindre brukligt) såsom koncessiv konj.: trots att, fastän; […]
#3 Oxen får intet alt dhet han draar.
i. e. En tiähnare får intet tilägna sigh alt dhet han för sin Herre aflar
och wärfwar i wahrande sin tiänst. Man säger fördhenskul wed lijkan meening:
Fåhret bär intet Vllen åth sigh sielff.
afla → SAOB AFLA / AVLA, förvärva, skaffa sig
wärfwar → SAOB VÄRVA 1) (†) uträtta / verkställa / fullgöra (något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #876:
Oxen får icke alt thet han dragher.
#4 Oxen finner fulle wägen til krubban.
i. e. Som man sade: Nödh söker Brödh.
Hungeren lährer fulle wägen dijt något wankar.
fulle (adv.): nog → SAOB FULLER
wankar → SAOB VANKA, förekomma, finnas
— 662 —
#1 Oxen hugnas hoos Koon i Båås.
i. e. En Vngerswän glädz offta at få sittia hoos en wacker Pijga,
fast hon intet kan blij honom til deel.
[⋯]
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. och dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
#2 Oxe i ens annars, och Kalff i sitt egit.
i. e. Arbeta för en annan, och sättia sitt egit tilbakar.
[⋯]
Man pläghar och säya: Stundom lappar man ens annars säck,
och låter sin egen ätas aff rottor.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
tilbakar → SAOB TILLBAKA
#3 Oxen haar och waret Kalff.
i. e. Aff Barn blijr ock gammalt Folck. Dherföre säger man och medh Poëten:
Tandem fit furculus arbor. (”Men till slut blir också kvisten ett träd.”)
[⋯]
#4 Oöfwadt wett, är föga wett.
i. e. Klokheet vthan förfahrenheet, är aff ringa wärde. Fördhenskul säger man och:
Förfahrenheet lährer konsten bäst.
[⋯]
Elliest sägher man: Öfwatt wett, är bästa wett.
[⋯]
wett → SAOB Vett, gott omdöme, klokhet
förfahrenheet → SAOB FÖRFAREN ⇒ FÖRFARENHET, kunnighet, erfarenhet
⇑
P
— 663 —
#1 Paddan wil haa sigh framme.
i. e. Hon wil giärna wara annat folck lijk.
[⋯]
haa sigh framme → SAOB HAVA ⇒ HAVA FRAMME 3) (†) refl.: infinna sig, vara tillstädes; hålla sig framme
#2 Paddan blijr snarast ährad.
i. e. Dhet som intet duger, blijr offta mäst affhållet.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#3 Paddan haar altijd sitt laag.
i. e. Odygden blijr wedh sin art. Hon behåller sitt galna wijs.
laag → SAOB LAG, sbst.3, 11) sätt att vara, väsen(de), natur
wijs: vis, sätt → SAOB VIS såsom beteckning för hur någon går till väga med / utför något, hur något görs / utförs
#4 Paddan teer sigh fulle otecknad.
i. e. Som man sade: Man behöfwer intet binda skällan på skalken,
han yttrar sigh fulle sielff.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
otecknad → SAOB O– ⇒ OTECKNAD, icke försedd med något tecken / märke
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#5 Paddan blijr offta bäst löhnt.
i. e. Dhen minst haar förtiänt, får offta största beneficium.
[⋯]
Man säger och fördhenskul: Skalken haar bästa lyckan.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
beneficium → SAOB BENEFICIUM, förmån
#6 Pannt bär penningar heem.
i. e. Pannt giör säkran credit.
Medh godh pannt är man bäst försäkrad om sitt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #877:
Pant dragher penningar heem.
— 664 —
#1 Penningen sätter mannen til ähra.
i. e. Aldrigh så elack padda, haar han Penningar så får han fulle ähra.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 665 —
#1 Penningen är en skalk.
i. e. Han kommer både ondt och gott åstadh:
Han förer och mången i Galgen, när han miszbrukas
[⋯]
#2 Penningen är kommande och gångande.
i. e. Han blijr intet länge stilla på ett ställe.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #880:
Penningar äro kommande, och farande.
Låle (1300-talet) #992: Penninghe ære baadhe kommendæ oc farendæ
Sicut adauctiua sic era fluunt fugitiua
YFSv (ca. 1450) #905: pæning ær badhe farande ok komande
Sicut adauctiua sic era fluunt fugitiua
#3 Penningen giör kiöpet.
i. e. För reeda Penningar får man altijdh bättre kiöp, än på borgande.
[⋯]
reeda penningar → SAOB REDA: reda pän(nin)gar, kontanter
⇒ Swenske ordsedher (1604) #881:
Penningar göra köpet.
#4 Penningen kan alt rätta.
i. e. Han kan giöra krokot rätt, och rätt krokot: Och wända oppned på Domaren.
[⋯]
krokot → SAOB KROKIG
— 666 —
#1 Penningen giör Mannen sorger.
i. e. Ägodelar giöra oroo och nattewakande.
Socrates haar dherföre kalladt dhe rijka och penningagiruga:
Aurea mancipia. (”Guldslavarna / Guldets slavar.”)
penningagiruga: pengagiriga
#2 Penningen råder för alt.
i. e. Han förer Herrewäldet.
[⋯]
#3 Penningen giör mood.
i. e. Rijkedom giör mannen stålt och vpblåst.
Man sägher fördhenskul: Wäxer min Rogh, så wäxer min hogh.
[⋯]
rogh → SAOB RÅG
hogh → SAOB HÅG, benägenhet, lust
— 667 —
#1 Penning, är Pennings broder.
i. e. Dhen ena är så godh som dhen andra, ehwadan han kommer,
eller huru han wärfwas.
[⋯]
ehwadan → SAOB EVADAN, varifrån än, vadan än
#2 Penningen är lösen.
i. e. Hwars mans roop.
[⋯]
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
— 668 —
#1 Penningen taalar, dher en annan måste tijga.
i. e. Som man elliest plägar säya: Gullbrunnen flyter;
Dhen rijke förer altijdh ordet, och haar högsta rösten.
gullbrunnen (jfr. 282 #3: ”gulbrunnen”, dvs. ”guldbrunnen”) → SAOB FLYTA
#2 Penningar wäxa intet på Trää.
i. e. Dhe fåås intet så lätt; Dhe måste aff en part swrt förwärfwas:
Men dhe falla ojämpnt til som Åskeregnet.
Som man wille säya: Lyckan delar vnderliga.
trää: träd → SAOB TRÄD
swrt: mödosamt → SAOB SUR 3) b) svår, besvärlig, mödosam, hård, tung
delar → SAOB DELA, fördela
vnderliga (adv. anv. av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
#3 Penninganarrar få aldrigh nogh.
i. e. Dhen girige blijr aldrigh mätt.
#4 Penningar äre goda waaror, dhe giälla bådhe Winter och Sommar.
i. e. Dhe äre altijdh begiärlige: Dhe liggia intet i wraak.
wraak → SAOB VRAK: ligga i vrak, bli / vara utan (större) värde
#5 Penningen rätt anlagd, bär winningh heem.
i. e. Dhen rätt brukar sina medel, han får och nytta dheraff.
[⋯]
#6 Penningen giäller altijdh mäst dher han är myntad.
i. e. Dher man mäst är kiänder, dher blijr man och mäst ährad.
Doch haar Christus sielff sagt Contrarium,
Nullus Propheta in patriâ. (”Ingen är profet i sitt fädernesland.”)
En Prophet är icke förachtad, vthan i sitt Fädernes Landh.
vthan → SAOB UTAN, bortsett från, förutom, utom
— 669 —
#1 Penningar och ähra, lockar mången til lähra.
i. e. För ähra och rijkedom skuldh giörs mycken möda och arbete.
[⋯]
#2 Penningen pröfwar mannen.
i. e. Han frestar hans sinne.
[⋯]
#3 Penningen wil altijdh gå före.
i. e. Dhen rijka wil giärna wara främst wedh brädet.
[⋯]
#4 Penningen i pungen, tråtzar Wärden i Munnen.
i. e. Dhen som haar något i taskan, han gieer intet mång godh Ordh i Wärdzhwset.
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#5 Penningen är giärna der han blijr ährad.
i. e. Han sankas giärna dijt han blijr giömder och affhållen.
[⋯]
sankas → SAOB SAMKA, samla sig, församlas
giömder (perf. part.): gömd → SAOB GÖMMA (giöma), beskydda, skydda
— 670 —
#1 Penningalösa hindrar mycket gott kiöp.
i. e. Dhet är fåfängt gå til Torgs vthan Penningar.
Man sägher och: Ond reeda, kiöpa och intet breeda.
[⋯]
penningalösa → SAOB PENNING– | –LÖSA, (fullkomlig) avsaknad av pängar; pänningbrist, pänningknapphet
ond: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
reeda → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
ond reeda: dålig ordning → SAOB REDA 6) skick / tillstånd, ordning
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
#2 Penningen är allestädz wälkommen.
i. e. Som man wille säya: Hwem skulle icke taga emoot en sådan giäst?
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
#3 Penningen kan illa döllia sigh.
i. e. Rijkedom yttrar sigh giärna.
Item: Penningen är onder at giömma.
[⋯]
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Penningen haar många wänner.
i. e. Dhen rijke får många Bröör.
[⋯]
bröör (pl. till broder): bröder → SAOB BRODER
— 671 —
#1 Penningen låter snart öda sigh.
i. e. Han är kommande och gångande.
[⋯]
låter snart öda sigh: låter sig snart slösas bort → SAOB ÖDA 2) på onyttigt sätt förbruka / förslösa / förspilla (något), ödsla
#2 Penningar äre hwardagz tarff.
i. e. Som man wille säya: Hwem behöver icke Penningar?
[⋯]
tarff → SAOB TARV, behov
#3 Penningen giör lofwen.
i. e. Dhen som haar medel i Kistan, han får snart credit.
lofwen → SAOB LOVEN, kredit
#4 Peparen wäxer intet på Hälleberget.
i. e. Som man wille säya: Godh Sädh wil haa godh Åker.
[⋯]
— 672 —
#1 Pijgones ney, dhet är hennes jaa.
i. e. Då hon säger mäst ney, då wil hon hälst haa. Dhet giör hennes blygsamheet,
at hon icke säger så dristigt jaa, och kan lijkwist wäl meenadt.
[⋯]
pijgones (arkais. gen. sg. f. best. till piga): flickans → SAOB PIGA (pijga), ung kvinna, flicka; även om ogift kvinna (oavsett åldern)
meenadt (kontr.) = meena’dt: meena dhet
#2 Pracht föder afwundh.
i. e. Dhen som alt för mycket prålar och brytz öfwer sitt stånd,
han blijr aff hwar man illa sedder.
Ty högfärd står Gudh och Menniskior emoot.
[⋯]
Dheraff man och säger: Pracht i Kläder, är minsta heeder.
brytz öfwer: yvs över → SAOB BRYTA 15) dep. och refl.; uppträda med buller och bång, stoltsera, yvas, braska
#3 Prijsa waahrligh, lasta spaarligh.
i. e. Man måste hålla mått i roos och lastande.
Ty elliest säger man til en förwijtelse: Wäl är dhen som kommer för hans roos;
Men vsel dhen som kommer för hans last. Och måste altså hoos en part Menniskior,
alt wara ahntingen in excessu (”i överflöd”) eller defectu (”i underskott”);
Måttan råkas sällan på. Och då säger man dherom:
Mången får loff för lijtet, och skam för alzintet.
[⋯]
lasta → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #883:
Prijsa warligha och lasta sparligha.
— 673 —
#1 Prydd Krijgzman skrämmer ingen fiende.
i. e. Som man sade: Fiäder och Gullspann giör ingen seger.
[⋯]
#2 Prydder Narr, haar giäcken qwarr.
i. e. Lijka hwadh man hänger på Narren, så blijr han ändå dhen samma.
[⋯]
Och heeter: Soon med smyckie eller ännespann.
giäcken → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
qwarr → SAOB KVAR
ännespann: pannsmycke → SAOB ÄNNE- | -SPANN, (numera blott någon gång) (prydnads)spänne / smycke avsett för / buret i / på pannan; även utvidgat, om huvudkläde
#3 Pråla sachta i byn, Bönderna äre druckne.
i. e. Som man wille säya: Wäck intet vpp Hunden mädan han sofwer.
Man plägar och säya: Pocka paszligh, folcket är än mångestädz oppe.
Dhetta synes wara taget aff Bönder när dhe hålla dheres Samqwämb
och Giästebudh eller Kirmesza, och taget något in öfwer torstedrycken;
Då dhe intet pläga wara dhe bästa at fåås wed:
Och dher igenom kommet i Ordspråk.
pocka → SAOB POCKA, gräla / träta på någon, banna någon
paszligh (adv.) → SAOB PASSLIG, passande, lämpligt
mångestädz → SAOB MÅNGENSTÄDES, på många / åtskilliga ställen
kirmesza → SAOB KERMES, årlig fest till minne av en kyrkobyggnads invigning; årsmarknad hållen i samband med dylik fest
fåås wed → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
— 674 —
#1 Prålsacht heet min Faars Hundh.
i. e. En allgemeen reprimendo emoot stoorskrytare, som pocka och snorka,
och haa mycket aff Munnen.
Som man elliest wille säya: Tag sachta på, Jorden är gammal.
Item: Rijff icke skinnet aff Gröten.
[⋯]
heet (impf. ind. sg.): hette → SAOB HETA (heeta)
allgemeen → SAOB ALLGEMEN, allmän, alltid och överallt gällandepocka → SAOB POCKA, uppträda högmodigt / stolt; yvas
snorka → SAOB SNORKA, fara ut i ovänliga / hotfulla / snorkiga / hånfulla ord
tag sachta på → SAOB PÅ: taga sakta på, gå lugnt / sansat till väga, icke förhäva / överila sig
#2 Pråla medh Gullkryckia.
i. e. Dhet wore en arm högfärd, och slätt pråål, at en lahm Mennskia
wille beslå sin Kryckia medj Gull eller Silfwer til pråål och stååt,
dhen til intet annat kunde brukas, än at stödia dher wedh dhen siuka Kroppen.
slätt → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
#3 Presten mäszar intet deste meer, at Kyrkian är hög.
i. e. Som man elliest pläghar säya:
Koon molckar intet deste meer, at Byttan är stoor.
Och brukas när något lijtet blijr gifwet vthi ett stoort käril.
deste → SAOB DESTO
molckar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #885:
Prästen siunger icke thesmere, at Kiyrkian är stoor.
Låle (1300-talet) #380: Kircken ær wijdh tog siwngher præsthen i then eene ændhe
Fine sacrista tonat licet ampla chorus loca donat
YFSv (ca. 1450) #333: tho at kyrkian ær stoor tha sionghir prestrin ey
vtan i eenom ændha
fine sacrista tonat licet ampla chorus loca donat
#4 Puska luskar Pärla.
i. e. Som man elliest wille säya: Dhen ena Åsnan klåår den andra.
[⋯]
Dhen ena Paddan giör dhen andra til willie.
Dhet brukas och in bonam partem (”gentemot en välvillig part”).
Dhen ena wännen håller medh dhen andra.
[⋯]
Item: Dhen ena Handen twättar dhen andra.
puska → SAOB PUSKA, (i fackspr.) noppa
Puska → Dahlgren Glossarium, s. 657: Puska, f.?
[Puska o. Pärla äro här förmodligen feminina husdjursnamn.]
luskar → SAOB LUS ⇒ LUSA, befria från löss, löska, avlusa
”Puska luskar Pärla” ≅ det ena [hus-]djuret P. avlusar det andra [hus-]djuret P.
klåår → SAOB KLÅ, klia
— 675 —
#1 På en hård knagg hörer en swår klubba.
i. e. Ett skarpt swaar på ett slindigt taal. En seeger kiäpp på en treskan rygg.
[⋯]
Skalken wil hållas i twång.
[⋯]
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
slindigt → SAOB SLINDIG, listig, slug; arglistig, illistig, bakslug
treskan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. þryzker, thresker): tredsk → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
#2 På främmande Hundar och annars Barn, kostas alt Bröd fåfängt.
i. e. Twunget wärk går altijdh trögt.
När Hunden och Barnet haa äthet vpp Bröd, så går Hunden til sin Herre,
och Barnet til Modren igen.
[⋯]
wärk: arbete → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
äthet (supin.): ätit
⇑
Q
— 675 —
#3 Qwedin maath korrar intet i bwken.
i. e. Miszundt Brödh giör intet Magan ondt. Och brukas emoot afwundsiuka
wedh annars Lycka och wälgångh. Ty Afwund är altijd Lyckones föllieslag:
Men dhe besinna så lijtet dher hoos; At lijka som Geeten gnager dher hon är bunden;
Altså fräter och Afwund dher hon boor.
[⋯]
qwedin: missunnad → SAOB KVIDA, giva uttryck åt missnöje, klaga över
korrar → SAOB KURRA
magan: magen → SAOB MAGE / MAGA
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
föllieslag → SAOB FÖLJESLAG, sällskap
besinna → SAOB BESINNA, inse, förstå, fatta
dher hoos → SAOB DENSAMME, med syftning på en efterföljande relativ bisats
[här: … At lijka som Geeten …]
— 676 —
#1 Qwicker man får fulle Koo, men döder får intet Lijff.
i. e. Så länge en Menniskia skal lefwa, så får hon fulle födhan.
Gudh låter ingen swälta ihiäl;
När han förtröstar på Gudh medh Patriarchen Abraham.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
qwicker → SAOB KVICK, levande, som har liv / är vid liv
⇒ Swenske ordsedher (1604) #887:
Quicker man får koo, döder man får aldrigh liffuet sitt.
#2 Qwinnan är Manszens ähra.
i. e. När hon är from och dygdesam. Och blijr hon då deelachtigh aff sin mans heeder, och för hans skul ährad, som Juristen haar sagt:
Uxor coruscat radijs mariti. (”Hustrun skimrar genom makens strålar.”)
manszens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
#3 Qwinneskämmare och Prästehaatare, få sällan godh ända.
i. e. Dhe haa ingen wälsignelse at wänta.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #160:
Dande quinde hädare och Jungfru skendere och preste fiende,
få aldrigh en godh ände.
#4 Qwinna må ey Edzöre bryta.
i. e. Hon må intet biltog läggias. Edzör. B. Cap. 36. 44.
edzöre: ed att försvara den allmänna freden → SAOB EDSÖRE
edsörebrott → SAOB EDSÖREBROTT: grövre brott genom vilket den av konungen och de förnämsta männen i landet besvurna freden ansågs brytas.
bryta → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, fela
biltog → SAOB BILTOG, fredlös, landsflyktig, rättslös
#5 Qwinneråd är stundom gott.
i. e. Vthi saker som dheres förståndh tillåter, råka dhe stundom på nyttigt rådh.
[⋯]
Jfr. Erikskrönikan (ca. 1320): qwinnor fynna ok godh rad stundom.
☞ Fornsvenska textbanken, A:V4.A: Erikskrönikan #21:12
#6 Qwinnan kyszer stundom Swänen för Herren.
i. e. Som man wille säya: Mycket dhen siuka lyster.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #890:
Quinna kysser offta suennen för herran.
Låle (1300-talet) #100: Qwinner kysser offthe swennen fore herren
Basiat armigerum femina propter herum
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 677 —
#1 Qwinnan kan illa tijga.
i. e. Som man elliest plägar säya: Hon haar äthet Skaatägg.
Ty dhet man förtroor en part Qwinfolck, är giömma Gull vnder geterumpan.
[⋯]
äthet (supin.): ätit
#2 Qwinnan wil heller wara skiöön än fromm.
i. e. Hon älskar mehr fägring än fromheet.
Dheraff plägar man och säya: (⇓ 677 #3)
#3 Qwinnerådh står mäst i Speyelen.
i. e. Dhe delectera sigh mäst i Speyleskodande,
när dhe förmeena sigh wara något sköna.
[⋯]
Sådana tänckia lijtet på gemeena Ordspråket:
Fägring faller snart.
speyelen: spegeln → SAOB SPEGEL
delectera sigh i: gläder sig åt, njuter av
förmeena sigh wara: anse sig vara → SAOB FÖRMENA, v.2, refl.: anse, mena
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
— 678 —
#1 Qwinfolks krahm är altijdh faalt.
i. e. Dhe prostituera jw något aff dheres dygd eller odygd.
Dheraff pläghar man och säya: Dhet spörs fulle i bygden, hwadh folket är til dygden.
krahm → SAOB KRAM, handelsvaror i bodar, marknadsstånd och dyl., handel
faalt (adj.) → SAOB FAL, som är till salu, som kan förvärvas genom köp
prostituera → SAOB PROSTITUERA, visa, röja
spörs → SAOB SPÖRJA, märka, iaktta, erfara, röna, förnimma
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Qwinfolck hålla mäst efftergråth.
i. e. Dhe tänckia intet långt förvth;
Dherföre gråta de intet förr än skadan är skedder.
förvth → SAOB FÖRUT, i förväg
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Qwinfolck haa långa Kläder, men kortt sinne.
i. e. Dhe äre vndertijden heeta om Hufwudet.
[⋯]
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
heeta om Hufwudet → SAOB HUVUD: het om huvudet, uppbrusande, hetsig, kolerisk
#4 Qwinnekiärleek är farande godz.
i. e. Obeständigt.
[⋯]
#5 Qwinna är snart lockad.
i. e. Dhet är ett swagt käril, och kan fördhenskul illa stå emoot ahnfächtningen.
Och är som Ordspråket säger: Godtroo är snart wunnen.
[⋯]
ahnfächtningen → SAOB ANFÄKTNING, oro, lidande, plåga
godtroo → SAOB GOD– | –TRO, god tro; godtrogenhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #945:
Snart är quinnor lockat.
Låle (1300-talet) #1040: Snart ære qwinnær lockedhe
Suadent femelle prostrare preces modicelle
YFSv (ca. 1450) #943: quinna ær skøt lokkadh
Suadent femelle prestare preces modicelle
#6 Qwinneträta, lychtas medh wäta.
i. e. Medh grååt och thårar. Elliest säger man: Östan wäder och Qwinneträta,
lychtas sällan vthan wääta.
— 679 —
#1 Qwinfolks reedning är altijd lång.
i. e. Dhe wele haa tijdh til at smyckia sigh.
[⋯]
reedning → SAOB REDNING, att göra sig färdig / beredd / i ordning
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
#2 Qwinneprål är fåfängt, när dygden är bortta.
i. e. Som man wille säya: Pracht vthan dygd, är som en roos vthan lucht.
[⋯]
#3 Qwinnewåld, haar intet håld.
i. e. Dhet weet ingen styrsel. Dhet är en swår last,
när Qwinnan får föra regimentet öfwer Mannen.
[⋯]
— 680 —
#1 Qwinnewilla är ond at stilla.
i. e. Muliebre est furere* (”Det är kvinnligt att rasa”), som Seneca* sagt.
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
*De clementia, 15:5 ☞ @ Perseus
*Seneca (ca. 4 f.Kr. – 65 e.Kr.), romersk författare, (stoisk) filosof och politiker – Citat i urval
#2 Qwinnelist, haar ingen brist.
i. e. Hon öfwergår all annor list.
Dherföre haar och Publius* sagt:
Malo in consilio, faeminae viros vincunt.
(”När det gäller ondskefullt beräknande överträffar kvinnor män.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Malo in consilio …
[⋯]
annor (arkais.; ack. sg. f. till fsv. annar): annan → SAOB ANNAN
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#3 Qwinnetaal, är Kråkegaal.
i. e. Dhet är intet stoort achtandes. En part Qwinfolks snack wäger intet mycket.
[⋯]
kråkegaal → SAOB KRÅKE– | –GAL, kråkas läte
achtandes (s-particip med adverbiell funktion): att bry sig om → SAOB AKTA (achta)
[…] intet stoort achtandes: inte mycket att bry sig om
⇒ Swenske ordsedher (1604) #889:
Quinno taal lijknas widh kråkegaal.
Låle (1300-talet) #166: Qwinnæ tale ær alt som krage galæ
Cornicum numerum fouet improba vox mulierum
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#4 Qwinnewasck är marknadzbrask.
i. e. Qwinfolks snack är lijka som ett marknadszsorl.
[⋯]
qwinnewasck → SAOB KVINNE– | –VASK, kvinnfolks prat / skvaller
#4 Qwinnegråth, är intet åth.
i. e. Som man wille säya: Qwinfolcken kunna gråta när dhe willia.
[⋯]
är intet åth: är inget att göra [något] åt
— 681 —
#1 Qwinfolck sämias bäst.
i. e. Dhe förstå hwar annan wäl.
[⋯]
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
hwar annan → SAOB VARANDRA
⇑
R
— 681 —
#2 Rasker vng, blijr gammal tung.
i. e. Vngdoms sprung, giör ålderen tung.
När man längie alt ifrå vngdomen haar släpat och träladt,
blijr man omsijdor tröger och trått.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
trått → SAOB TRÖTT
— 682 —
#1 Reen hand går säkert genom Land.
i. e. Dhen oskyldige är altijdh trygger, ehwad som påkommer.
[⋯]
ehwad → SAOB EVAD 1) vad än (som), vad (som) helst (som)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #906:
Reen hand går genom alle landh.
#2 Reent är snart twättadt.
i. e. Oskyldig är snart frij giord. Slätt är snart slijpadt.
[⋯]
#3 Reedligh roosar sigh sielff.
i. e. Dhen vprichtige felas aldrigh beröm.
[⋯]
#4 Reedeligh man blijr fulle känder.
i. e. Dhen som redeligen handlar, han blijr fulle nampnkunnigh,
fast han bodde i ödermarken.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
nampnkunnigh → SAOB NAMN– | –KUNNIG, känd till namnet, allmänt bekant / känd, omtalad
#5 Regera, är en skijnande träldom.
i. e. Regimentzbördan är en swår last, och mycken träldom vnderkastad.
[⋯]
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
— 683 —
#1 Reetas intet wedh Paddan.
i. e. Som man sadhe: Fåås intet wedh dhet onda.
Släpp intet Lwsen i Skinpältzen.
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
skinpältzen: skinnpälsen
#2 Rijdande Swän, wil haa en åkande Möö.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt. En rijk Frijare, seer sigh giärna om en sådan Brwdh,
et vice versâ.
[⋯]
#3 Rijd intet på Snöön, vthan Grääs synes.
i. e. Man måste intet wara för dristig wedh fahran. Dheraff sägher man och:
Dhen fahran älskar, han förgås dher i.
[⋯]
#4 Rijkedom blindar wijszdom.
i. e. Ägodelar giöra högmodh, och högfärd blindar förståndet.
[⋯]
— 684 —
#1 Rijkedom går som han kommer.
i. e. Är han wäl fången, så kommer han sin Herre til gagn:
Är han illa samblad, så går han och sin gång.
[⋯]
fången (perf. part.): fådd, erhållen → SAOB FÅ, erhålla
#2 Rijkedom blijr fulle lastad, men aldrigh förkastad.
i. e. Man finner fulle dhen som straffar Ägodelar;
Men ingen som kastar dhem bort.
Dherföre haar och en Scribent sagt:
Opes, facilius invenias qui vituperet, quam qui fastidiat.
(”Du finner lättare den som klandrar rikedom, än den som försmår den.”)
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
lastad → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
#3 Rijk man paszar intet på ett Öga, han haar dhet andra i taskan.
i. e. Dhen rijke achtar intet en ringa skadha,
när han haar medel til at vpfyllan igen.
taskan → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
vpfyllan (kontr.) = vpfylla’n: vpfylla dhen
#4 Rijk liugare bör dubbel skam.
i. e. Dhen som haar medel til at betala sin skuld, och giöret intet,
han är ingen heeder wärd.
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon / något)
giöret (kontr.) = giöre’t: giör dhet
#5 Rijk och arm, alt en Malm.
i. e. Både aff ett vhrsprungh:
Och brukas när en rijk wil förhäfwa sigh öfwer dhen fattiga.
#6 Rijkedom haar många wänner.
i. e. När min Tunna rann, kände migh både Qwinna och Man.
[⋯]
— 685 —
#1 Rijkedom föder odygd.
i. e. Dhen rijke dristar på Gullet, och gieer dher medh orsak til många laster.
[⋯]
Som man wille säya: Lyckones affskrap.
[⋯]
dristar på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
#2 Rijkedom kan höllias, men armod illa döllias.
i. e. Ägodelar kunna fulle giömmas i Skrijn och Kistor:
Men nödh och armood är ond at skyla.
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Rijk mans Barn, och fattig mans Kalff wäxa snart vpp.
i. e. Som man wille säya: Dhe rijkas Barn blij wäl håldne,
och dhen fattigas Kalff (som mäst är ensam) blijr flijtigt skiötter;
Dherföre wäxa dhe båda snart stoora.
#4 Rijkedom skadar offta sin ägare.
i. e. Han förderfwar mången genom miszbruk.
[⋯]
Dherföre haar och Christus sielff sagt,
At enom rijkom wore swårt at ingå i Gudz rijke.
enom (arkais. dat. sg. m. till fsv. en): en → SAOB EN
rijkom (arkais. dat. sg. m. till fsv. riker): rik → SAOB RIK
enom rijkom dat.-obj. till swårt […]: för en rik […] vore det svårt
#5 Rijkedom haar Haarehiärta.
i. e. Dhen rijke lefwer altijdh i fruchtan om sina ägodelar.
— 686 —
#1 Rijkedom giör oroo.
i. e. Myckna ägodelar giöra sin ägare sömpnlösan.
[⋯]
#2 Rijkedom hindrar intet dårskapen.
i. e. Som man sade: Dhet finnes och fulle rijka narrar.
[⋯]
Item: Asinus aliquando auro onustus. (”Åsnan är ibland lastad med guld.”)
fulle (adv.): helt visst → SAOB FULLER
#3 Rijkedom haar och sin plåga.
i. e. Dhen rijke haar och sitt korsz.
[⋯]
#4 Rijker nogh som nögder är.
i. e. Han haar altijd nog som låter sigh nöya.
[⋯]
nögder: nöjd → SAOB NÖJD
#5 Rijkedom är Gudz låhn.
i. e. Som man wille säya: Man måste intet miszbruka ägodelar.
Wetandes at Gudh och snart kan taga sitt låhn igen, när han intet får tack för sitt.
wetandes (s-particip med adverbiell funktion): medveten om → SAOB VETA (weta)
#6 Rijk Hustru är trätetunder.
i. e. När Hustrun giör Mannen rijk, så blijr han hennes slaff,
och hon wil mäst råda sielff.
[⋯]
trätetunder → SAOB TUNDER 1) del / stycke av lättantändligt torrt material / ämne … använt såsom tändmedel
— 687 —
#1 Rijk qwinna och kornfeet häst, yttra snart mood.
i. e. Dhe kunna intet wäl döllia dheres högfärd.
[⋯]
yttra: visar → SAOB YTTRA I. tr. 2) ge uttryck för (något), ådagalägga / uppenbara / visa
#2 Rijker man dristar på Gullet.
i. e. Dhen rijke achtar för intet at giöra illa, effter han haar at bööta medh.
[⋯]
Den rijke slipper fulle straffet.
Item: Som Skrifften säger: Dhen rijke giör illa, och tråtzar dher til.
dristar på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 688 —
#1 Ringa wisthws giör knapp thäring.
i. e. Man måste ställa Munnen effter Maatsäcken.
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
thäring → SAOB TÄRING, om vad någon behöver för sitt uppehälle i allmänhet
#2 Ringa slächt, som icke är en Hora eller Tiuff ibland.
i. e. Som man wille säya: Man finner söndriga pottor öfwer alt.
… som icke är: … som det inte finns
⇒ Swenske ordsedher (1604) #65:
Arm är then slechten som ingen skökia eller tiuff är vtij.
#3 Ringa broth är snart förlåtet.
i. e. Man måste intet ansee ett lijtet feel. Ty ingen föddes vthan brist:
Och heeter fördhenskul rätteligen: Syndare alla.
[⋯]
broth → SAOB BROTT
ansee → SAOB ANSE, betrakta, se på, skärskåda
#4 Ringa wett och tappert mood, winner offta stoor ting.
i. e. En kiäcker man giör offta stoor wärk,
fast han icke är aff så högt förståndh och conduicte.
[⋯]
kiäcker: duglig → SAOB KÄCK 3) (†) duktig; dugande, duglig; skicklig; framstående
wärk: arbete, verk; storverk → SAOB VERK 1) handling, gärning
stoor wärk 1665 = stoort wärck 1677
conduicte → SAOB KONDUIT, klokhet, skicklighet; omdömesförmåga
#5 Ringa skada är snart bootad.
i. e. Som man elliest plägar säya: Små Barn, små sorger.
#6 Ringa kall, haar tryggan wall.
i. e. Såsom aff högan pall skeer diupa fall: Altså är och ett nedrigt ståndh
så mycket säkrare, som dhet mindre haar at förswara.
Deraff råder och Syrach*, at man giärna skal blifwa i nedrigt ståndh.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 3:19:
”Kära barn, bliff gerna vthi nedrigt stand, thet är bätre än alt thet werlden faar effter.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 3:17]
— 689 —
#1 Rijs, giör Narren wijs.
i. e. Tijdigt straff gieer förståndh.
Som man wille säya: Agan är god när mått är med.
Jfr. ⇒ Swenske ordsedher (1604) #907:
Rijs gör barnen wijs.
#2 Rijs giör gott Barn.
i. e. Vthan straff och tuchtan blijr intet Barn wäl vpfödt.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #905:
Rijset gör gott barn.
Låle (1300-talet) #73: Rijss gør goth barn
Acredo puerum virge meliora ineptum
YFSv (ca. 1450) #16: lime gør goth barn
acredo puerum virge meliorat ineptum
#3 Rijs är bättre än Räfweswantz.
i. e. Straffa är bättre än klaffa.
i. e. Smickra.
[⋯]
klaffa → SAOB KLAFFA, tala illa om någon / något, baktala, bakdanta, förtala
#4 Rijs bryter intet Been.
i. e. Dhet giör intet lemmalöös. Dhet brukas vthan Barnetz skada.
[⋯]
#5 Rodna röyer rychte.
i. e. Offta rodnar dhen skyldige. Ty ondt Samwet gieer snart tekn ifrå sigh.
[⋯]
Man sägher och fördhenskul: Ondt Samwet tijtar vhr ögonen.
Doch finnes fulle mången som aldrig rodnar för någon last.
[⋯]
Men rodna aff blygsamheet, håls för ett dygdetekn.
ifrå → SAOB FRÅN
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 690 —
#1 Rom bleff intet alt bygdt på en Dagh.
i. e. Som man wille säya: All godh giärning wil haa tijdh.
Item: Gudh skoop ingen hastigheet.
Elliest sägher man aff Erasmo:
Festina lente.* Hasta med maak. (”Skynda långsamt!”)
[⋯]
Och på Swänska: Dhen kommer och fram som Oxerna drifwer.
[⋯]
skoop (impf. ind. sg.): skapade → SAOB SKAPA
*Adagia #1001
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Festina lente
⇒ Swenske ordsedher (1604) #900:
Room bleff icke bygd alt på en dagh.
#2 Roopa intet wunnet, förr än du äst öfwer sunnet.
i. e. Som man sade: Rosa intet aff leeken förr än han är hållen.
[⋯]
Man plägar och elliest säya på Swänska aff samma meening:
Alla Dagars affton är icke än kommen.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
äst (pres. ind. sg. 2:a pers.): är → SAOB VARA
sunnet: sundet → SAOB SUND
— 691 —
#1 Roopa intet häy förr än du äst öfwer Bäcken.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
äst (pres. ind. sg. 2:a pers.): är → SAOB VARA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #897:
Ropa icke håy för än tu kommer öffuer bäcken.
#2 Rosa intet Marknan förr än han är hållen.
marknan (kontr.) = markn’an: marknaden
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Rosa intet Wärden förr än du haar giästen.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#4 Rosa intet Fisken, förr än du haaren på disken.
haaren (kontr.) = haar’en: haar dhen
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
disken → SAOB DISK, tallrik
#5 Rosa intet Kornet aff bladen, förr än du fåret i Ladan.
i. e. Owist om Åhrswäxten, förr än man weet hwadh han gieer i spannen.
fåret (kontr.) = får’et: får dhet
owist (adv.): ovisst, osäkert → SAOB OVISS 4) som man icke med bestämdhet vet / icke säkert känner till; osäker
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#6 Rosa Paddan, så haar du gagn aff henne.
i. e. Dhen som kan smickra, och rosa en i ögon, han niuther dhet stundom til godha.
Ty hwem hörer icke giärna sitt egit loff?
— 692 —
#1 Roser wäxa bland Thörne.
i. e. Skalkar finnas bland Dannemän.
[⋯]
skalkar → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
dannemän → SAOB DANNEMAN, hedersman
#2 Roos är narreproff.
i. e. Medh beröm och rosande blijr en giäck pröfwad.
[⋯]
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
#3 Rosad last, är dubbel synd.
i. e. Dhet man berömmer sigh aff någon odygd, är en ähra hoos Menniskior,
och blijr aff Gudh intet ostraffad.
[⋯]
Dheraff säger man och i ett annadt Ordspråk:
Synden blijr intet fulbordad, förr än hon rosas.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#4 Rosa intet aff wälgiordt.
i. e. Om du haar bewijst någon wälgiärning, så blås intet i horn dher om.
Schrifften säger och:
Nesciat manus dextra, quid faciat sinistra.
(”Må den högra handen inte veta vad den vänstra gör.”)
Dhen wänstra Handen bör icke weeta hwadh dhen högra gifwer.
[⋯]
#5 Rosad mandom äggias til större.
i. e. När ett Heroiskt sinne blijr för sin Dygd och tapperheet berömdt och ähradt,
så bewekes dhet offta til ett större.
[⋯]
äggias (pass.): eggas, sporras → SAOB ÄGGA 2) genom (återkommande / utmanande) uppvisande av / hänvisning till förhållande ägnat att reta / locka/ uppmuntra / påverka / (försöka) förmå (någon till handling) […]
— 693 —
#1 Rosa ingen för ändan.
i. e. Prijsa ingen lycksalig förr än han är död.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#2 Rummet giör ingen treffnadt.
i. e. Ehuru wäl dhe gambla (meehr aff Öfwertroo och fåfäng inbilning,
än rätt förstånd) haa giordt en stoor åthskilnad på Hwstompter och Booställen,
hållandes mehr aff dhet ena än dhet andra:
Icke för Situationen skul (som doch något wore medh nytta at considerera)
vthan mehr för inbillad lycka och treffnad på folck och Booskap;
Hafwa och dher vthi waret så observant, at dhe vthi dheres samqwäm hafwa
drucket hwar andra til Tompt- och Boolyckas skåål:
Dheraff ännu finnas reliquier hos en part gambla.
Men dher emoot säger man: Locus neminem beat. (”Rummet välsignar ingen.”)
Aff rummet föllier ingen wälsignelse.
Aff sådant fundament haar och Seneca* sagt:
Nulla ars loco discitur. (”Ingen konst lärs på en [viss] plats.”)
Konsten är icke bunden til något rum.
[⋯]
Icke waanährar heller rummet någon.
[⋯]
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
hållandes mehr aff (s-particip med adverbiell funktion): och värderar mer → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA AV 3) a) sätta värde på, värdera
considerera → SAOB KONSIDERERA, skärskåda, taga i betraktande, överväga
tompt → SAOB TOMT
*Seneca (ca. 4 f.Kr. – 65 e.Kr.), romersk författare, (stoisk) filosof och politiker – Citat i urval
— 694 —
#1 Ruszen är altijdh frusen.
i. e. Dhen som är opaszlig, han sijr altijdh vth som han wore fruszen.
ruszen → SAOB RUSEN, rysande, skälvande, olustig
opaszlig → SAOB O– ⇒ OPASSLIG, som icke mår riktigt bra, icke riktigt kry, lindrigt sjuk / illamående, indisponerad, ”krasslig”
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
#2 Rws wijsar sinnet vth.
i. e. Som man wille säya: Wiltu weeta ens sinne och humeur, så giör honom drucken.
[⋯]
Men at rätt vthleeta ens Ölsinne, så fölg lärdomen aff gambla Versen:
Quos novisse cupis, magnis urgeto culullis.
(”Dem du önskar lära känna skall du ivrigt påtruga stora bägare!”)
Giff honom stoora Barkemeyer* til wälkomme;
Så talar en drucken munn aff hiärtans grund.
rws → SAOB RUS
wiltu: hopskrivning av wil tu (vill du)
*Barkemeyer (Wikipedia): bezeichnet eine nordeuropäische Trinkglasform,
die im 16. und 17. Jahrhundert im Gebrauch war.
#3 Rutet är snart brutet.
i. e. Dhet som förr intet duger, dhet är snart förderfwadt.
Wedh sådan meening säger man och: (⇓ 694 #4)
rutet → SAOB RUTTEN, förmultnad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #904:
Rutit är snart brutit.
Låle (1300-talet) #399: Raadhet ær snarth brodhet
Frangere quod putruit absque labore fuit
YFSv (ca. 1450) #358: rothit ær ødbrwtith
frangere quod putrvit absque labore fuit
#4 Ruten rooth är snart oprycht.
ruten → SAOB RUTTEN, förmultnad
— 695 —
#1 Ruhtet Ägg, och möglat Smör, tiähnar wäl ihoop.
i. e. Hwart effter annadt. Man plägar och wedh dhen meeningen säya:
Skitit Smör åth siuka Hundar.
ruhtet → SAOB RUTTEN
#2 Rychtet wäxer mädhan dhet löper.
i. e. Mädhan rychtet går man emillan, taar dhet altijdh til, och blijr större.
Ty ingen taar dher något ifrå, vthan altijd läggs något til.
[⋯]
Mädhan rychtet går ändrat från Mädgan rychtet hår enl. Grubbs rättelser s. 918 (saknar paginering)
ifrå → SAOB FRÅN
#3 Rychtet sofwer intet.
i. e. Förtaal hwijlar intet. Dhet stadnar intet i första Hws.
Dheraff säger man och: Han sitter intet som tijdende bähr.
[⋯]
stadnar → SAOB STANNA, göra halt, icke gå längre, upphöra, sluta
tijdende → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
#4 Rychtet är sällan fåfängt.
i. e. Som man wille säya: Röök går giärna aff bränder.
Item: Sällan rychte vthan rooth.
[⋯]
Dherföre säger man och på Swänska wedh dhen meeningen:
Ingen Koo heeter brokot, vthan hon haar en fläck.
heeter → SAOB HETA, ha ett visst namn; benämnas; kallas
brokot → SAOB BROKIG
— 696 —
#1 Rychte wil haa sanning medh sigh.
i. e. Dhen som wil haa ett gott nampn och rychte,
han måste och så wara, som han wil heeta.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1163:
Then rychte wil haffua han wari sådan som han will heeta.
#2 Rychtet blijr effter döden.
i. e. Antingen nampnet är gott eller ondt, så yttrar dhet sigh effter döden.
[⋯]
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
— 697 —
#1 Rychte giör röken stoor.
i. e. Vthsprängt rychte giör offta mehr än sannt är.
Man sägher och: Sqwaller ökar rychtet.
[⋯]
vthsprängt → SAOB UT– | –SPRÄNGA, utsprida (underrättelse / nyhet och dyl.)
#2 Rådh är intet rådh, vthan dhet tijdigt brukas.
i. e. Som man sade: Effterrådh är intet rådh.
[⋯]
Seent rådha när skadhan är skedd.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #899:
Rådh är icke rådh, vthan thet doger j tijdh.
Låle (1300-talet) #52: Raad ær eij bædre æn vraadh vdhen the tages i tijdh
Arent consilia temporis absque bria
Låle (1300-talet) #154: Raad ær ey bædher æn vraad vdhen thet taghes i thide
Consilium tabet ni bene tempus habet
YFSv (ca. 1450) #51: radh ær ey bætra æn oradh wtan thet taks i tidh
arent consilia temporis absque bria
YFSv (ca. 1450) #140: radh ær ey bætra æn oradh vtan thet tax i tidh
Consilium tabet ni bene tempus habet
Läs thet i st. f. the i Låle-texten 52 (se Kock [1892], s. 32).
#3 Rådh vthan macht, är illa ahnlagt.
i. e. Rådslag vthan efftertryck, är fåfängt arbete. Är Klåcka vthan kläpp.
[⋯]
#4 Rådh är bättre än ijfwer.
i. e. Hastigh wreede willar godh rådslagh. Ty mansens wrede giör intet gott.
Onda affecter förstöra godt rådh.
[⋯]
willar → SAOB VILLA, förvilla, förvirra
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
— 698 —
#1 Rådh föllier dådh.
i. e. Som man wille säya: Kommer dag, så kommer råd.
När man blijr vthi sin kallelses wärck, så yppar sigh fulle rådh.
[⋯]
fulle (adv.): förmodligen, nog → SAOB FULLER
#2 Råka i rättan tijdh, haar nytta med sigh.
i. e. På en lyckeligh stund kan mycket winnas.
[⋯]
Dherföre wil och tijd tagas i acht. Ty, Tilfälle är icke altijdh i säcken.
[⋯]
#3 Rädder man frijar sällan wacker Pijga.
i. e. Som man sade: Dhen intet wågar, han intet winner.
Dhen Honing will slekia, han måste intet fruchta för Bijen.
[⋯]
frijar (förr även med direkt obj.): friar till → SAOB FRIA
slekia → SAOB SLEKA, slicka
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1237:
Then inthet wågar, han inthet windher.
Låle (1300-talet) #505: Hoo intheth wawær han intheth windher
Jn vim prorumpat nisi nisu nemo triumphat
Låle (1300-talet) #635: Hoo intheth wower han intheth windher
Nausi lucratur ausus cui nil famulatur
Låle (1300-talet) #711: Jnghen winner vdhen han wowær
ni se mente virum gerit auferit nemo tropheum
Låle (1300-talet) #891: Hoo icke tijl sætther han eij opp dragher
Qui sine re vadit res sibi nulla cadit
YFSv (ca. 1450) #443: hwa ey waghar han ey vindhir
jn vim prorumpat non nisi nemo triumphat
YFSv (ca. 1450) #577: hwa ey waghar han ey vindhir
nausi lucratur ausus cui non famulatur
YFSv (ca. 1450) #629: ængin vindhir vtan han vaghar
Ni se mente virum gerit affert nemo tropheum
YFSv (ca. 1450) #815: hwar ey waghar han ey windhir
qui sine re vadit res sibi nulla cadit
— 699 —
#1 Rädder, buckar för smällen.
i. e. Mången fruchtar dher ingen fahra är.
[⋯]
buckar → SAOB BOCKA
#2 Rädda Hundar skiälla mäst.
i. e. Feegaste Karar äre största munbrukare.
[⋯]
Idem: Diupa Strömmar löpa tyst.
[⋯]
#3 Rädder man är lyckan tunn.
i. e. Lyckan wil giärna favera dhen dristiga.
[⋯]
favera → SAOB FAVERA, gynna
#4 Rädder man winner ingen Stad.
i. e. Dhen rädde duger intet i Krijgh; Han kan intet luchta Krwtröken.
[⋯]
— 700 —
#1 Rädder Krijgzman brukar haarewärian.
i. e. En feeg Soldat salverar sigh giärna medh flychten.
[⋯]
salverar sigh → SAOB SALVERA refl.: rädda sig / sitt liv; sätta sig i säkerhet
#2 Rädder man haar Hiärtat i broken.
i. e. Han är altijdh moodfallen.
[⋯]
broken → SAOB BROK, byxa / byxor
#3 Räddhoga giör och wärn.
i. e. När en fiende är förskräckt, grijper han offta aff desperation til wärn,
och giör mootstånd.
[⋯]
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
desperation → SAOB DESPERATION, förtviflan, misströstan, hopplöshet
#4 Rädzla går för fahran.
i. e. Mången fruchtar dhet onda förr än dhet kommer.
Dheraff sägher man och: Han är intet galen som ondt rädz.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
— 701 —
#1 Rädzla giör Landet otryggt.
i. e. Dher alt för mycken rädzla är intagen aff Vndersåterna,
dher står Landet osäkert.
[⋯]
#2 Räff fångas offta medh räff.
i. e. List grijper list.
[⋯]
räff → SAOB RÄV
#3 Räfwen kan illa döllia sigh.
i. e. Art blijr giärna wed art. Skalken theer sig.
Han kan intet låta sin nyck.
[⋯]
art: påbrå, släktskap → SAOB ART 3) medfödd beskaffenhet / natur, som någon / något har på grund av sitt ursprung / sin härkomst; 3) a) α) den inneboende naturen / karaktären såsom fast och stabil / benägen att oförändrad övergå från generation till generation
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
theer sig → SAOB TE, refl.: visa sig, träda fram
låta → SAOB LÅTA, lämna, avlägsna sig från (något); övergiva, lämna; släppa
#4 Räfwen kommer så offta för nähtet, han fastnar en gång.
i. e. Dhen länge draar foot, honom möter en gångh rooth.
Item: Gåsen går så länge i Kiöket, hon fastnar en gång wedh spetet.
[⋯]
spetet → SAOB SPÄTT
— 702 —
#1 Räfweswantzen är bästa Hoffqwasten.
i. e. Dhen som til hofwa kan stryka fuchsen, at tala hwar man effter munnen,
han behåller gunst (doch til någon tijdh).
[⋯]
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
#2 Räfwen går intet 2. gånger på ett gilder.
i. e. Han är alt för listigh och klooker.
[⋯]
Ondt gildra för gammal Räff.
Item: Ondt draga stråå för gammal Katta.
[⋯]
gilder → SAOB GILLER, gillerinrättning, ”fälla”, ”snara”, försåt
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
gildra → SAOB GILLRA, gillra en (nät-)fälla
draga stråå → SAOB STRÅ: draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra någon bakom
— 703 —
#1 Räfwen kiännes aff rumpan.
i. e. Skalken kiännes aff sin art.
Cauda de vulpe testatur. (”Svansen vittnar om räven.”)
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#2 Räffskin komma fleer til torgs, än Åsnehwdar.
i. e. Dhen arglistige blijr altijdh mehr efftertrachtadt, än dhen enfaldiga.
Ty Wår herre (som man plägar säya) är alla dåraras förmyndare.
[⋯]
arglistige → SAOB ARGLISTIG, listig och elak, illslug
#3 Ränta är en gnagande matk.
i. e. Interesse skafwer in på Skällereepet, så at man blijr tunn om bogarna.
[⋯]
matk (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
skällereepet → SAOB SKÄLL– | –REP, rep vari skälla hänges om husdjurs hals
#4 Rätt wil haa nådemål.
i. e. Om icke nådh brukas wedh rätten, så blefwe offta högsta rätt största orätt.
#5 Rätt blijr fulle rätt, fast paddor wrängian.
i. e. Rättwijsan flyter fulle vpp, fast hon stundom tryckes.
[⋯]
Blåsan kan fulle siunka: Men intet drunkna.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
wrängian (kontr.) = wrängia’n: wrängia dhen
wrängia → SAOB VRÄNGA, förvränga; med avs. på lag / rätt: tolka / uttyda felaktigt / orätt / partiskt, vantolka
— 704 —
#1 Röök går giärna aff bränder.
i. e. Som man elliest plägar säya: Sällan rychte vthan rooth.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #898:
Röök går geft aff brande.
geft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
Låle (1300-talet) #134: Røghen kommer gerne aff brandene
Causa vaporare fumum facit ex aliqua re
YFSv (ca. 1450) #135: æ gaar røkir aff nakro
Causa vaporare fumum facit ex aliqua re
æ: alltid → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1083: ä, adv. 1) alltid, ständigt, städse;
för alltid; hvarje gång, vid alla tillfällen
aff nakro (nakro dat. till nakor ”något”) / ex aliqua re: från något
#2 Röök, Löök, och ond Qwinna, komma Bondens Ögon til rinna.
i. e. Try ond ting finnes stundom i en ährligh mans Hws.
Dhe 2. kunna fulle bättras och ändras: Men dhet tredie står intet til at bootha.
[⋯]
try → SAOB TRE
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
— 705 —
#1 Rööta och intet bööta giör snart fallande Hws.
i. e. När ingen vprättar dhet som förfaller, så blijret snart förderfwadt.
rööta → SAOB RÖTA, vålla röta på (något); förstöra (något) genom att utsätta det för fuktighet
bööta → SAOB BÖTA, råda bot på / för (ett missförhållande), avhjälpa
blijret (kontr.) = blijr’et: blijr dhet
S
— 705 —
#2 Sabelskinn skyler offta skalken.
i. e. Som man wille säya: Räfwepältzen är intet ensam om skalken.
Man får intet altijdh döma effter vthwärtes anseende.
sabelskinn → SAOB SOBEL– | –SKINN
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#3 Sachta kommer, at drucken man dantzar.
i. e. Feela är menniskligit.
[⋯]
#4 Saaker är altijdh rädder.
i. e. Ondt Samweet haar wittne i barmen.
Dheraff plägar man och säya: Han skymmer altijdh som skitin är.
saaker → SAOB SAKER, skyldig till ett visst brott / en viss förseelse / synd
skitin → SAOB SKITEN
#5 Sachta wäder förer och skipet i hambn.
i. e. Som man wille säya: Dhet lijder mädan dhet skrijder.
Man sägher och: Dhen kommer och fram, som Oxarna drijfwer.
dhet lijder… ≈ det går framåt, även om det går långsamt
sachta: lugnt → SAOB SAKTA, stilla, lugn
— 706 —
#1 Sachtmod giör Herren trygg.
i. e. När en Herre är mild och spaakfärdigh giör han trogna Vndersåter,
och sitt Land säkert.
Han winner och dher medh mycken affection.
[⋯]
spaakfärdigh → SAOB SPAKFÄRDIG, spak, fredlig, fridsam, stillsam, saktmodig
#2 Sachtmod stillar wreede.
i. e. Dhen som kan wijka vndan, och gifwa effter,
han förekommer mycken oreeda.
[⋯]
#3 Sachta, sachta, folcket är ännu mångestädz oppe.
i. e. En förwijtelse bland gemeent folck, emoot dhen som ställer sigh
obeskedligh vthi något Laag, och wil alt för mycket pocka.
Til sådana plägar man och säya: Tag sachta på, Werlden är gammal.
[⋯]
mångestädz → SAOB MÅNGENSTÄDES, på många / åtskilliga ställen
gemeent → SAOB GEMEN, allmän
obeskedligh → SAOB O– ⇒ OBESKEDLIG 3) ohövlig; ohyfsad; oförsynt, oförskämd
pocka → SAOB POCKA, uppträda högmodigt / stolt; yvas
tag sachta på → SAOB PÅ: taga sakta på, gå lugnt / sansat till väga, icke förhäva / överila sig
#4 Sadla förr än du rijder.
i. e. Begyn förr än du lychtar.
Item: Tagh rådh för giärning.
lychtar → SAOB LYKTA, sluta
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#5 Sallaten effter Munnen.
i. e. Som man sadhe: Rätterna effter Giästerna.
[⋯]
Åsnan tiähnar tijstel.
[⋯]
Åsnan tiähnar tijstel ≈ tistel duger för åsnan
— 707 —
#1 Sampnad macht haar större krafft.
i. e. Dher Kraffterna läggias til samman, haa dhe
så mycket mehra macht och wärkande.
[⋯]
sampnad macht → SAOB SAMNA: samnad makt, samlad styrka, förenade krafter
#2 Sanningen haar ingen wärre fiende än lögnen.
i. e. Dhe äre twänne contraria. Derföre plägar man och säya:
När sannt kommer fram, så får lögnen skam.
#3 Sanning födher haat.
i. e. Hon kan intet wäl höras eller lijdas.
[⋯]
#4 Sanningen är sigh altijdh sielff lijk.
i. e. Hon låter intet förandra sigh.
[⋯]
förandra → SAOB FÖR– | –ANDRA, ändra, förändra
#5 Sanning är ond at höra.
i. e. Ut superius (⇑ 707 #3). Hon är ingenstädz wäl lijden.
[⋯]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ingenstädz (adv.) → SAOB INGEN– | –STÄDES, på intet ställe, icke någonstädes
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt → SAOB LIDA (lijda) 7) b), omtyckt, uppskattad
— 708 —
#1 Sanning bär altijdh feegt hufwud.
i. e. Hon får många owänner.
[⋯]
bär feegt hufwud → SAOB FEG 1) dödsmärkt, ”dödsdömd” ⇒ a) (†) i uttrycket
någon bär ett fegt huvud och dyl., såsom uttryck för hotelse (till livet)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #912:
Sanningen bryther huffuut.
#2 Sanningen får intet giärna härberge.
[⋯]
#3 Sanning haar en fast bottn.
i. e. Hon består i all proff.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #911:
Sanningen haffuer en fastan botn.
#4 Sanning går altijd säker.
i. e. Hon haar intet at rädas före.
[⋯]
före: för → SAOB FÖRE 6) (†) = FÖR före; prep. I. 9. styrande ord / uttryck som angiver vem / vad det är som injagar skräck / ingiver fruktan, väcker ängslan / oro / farhågor och dyl. hos någon
rädas före: vara rädd för → SAOB RÄDA III. dep. 1) c) med bestämning inledd av prep. för, betecknande det (i synnerhet förr även den) som är utsatt för (verklig / inbillad) fara
#5 Sanning föder dygd.
i. e. Hon bär altijdh godh frucht.
[⋯]
#6 Sanning tränger genom såsom en Åskewiggie.
i. e. Som man wille säya: Hon går genom märg och Been.
Hon behåller altijdh öfwerhanden.
[⋯]
— 709 —
#1 Sanningen kommer omsijder i dagzliwset.
i. e. Ehuru länge dhet drags, så kommer lijkwäl sanningen en gång fram.
[⋯]
Sanningen kan intet stickas vnder stool.
Item: Hon låter intet kufwa sigh.
dhet drags: det dröjer → SAOB DRAGA, dröja, draga ut (på tiden)
#2 Sanning skiffter intet färgan.
i. e. Hon är sigh altijdh sielff lijk. Är enahanda.
Men lögnen får offta täckmantel.
färgan: färgen → SAOB FÄRG
#3 Sanning söker ingen winkel.
i. e. Hon går altijdh rätta broon. Hon giömmer sigh intet vndan.
[⋯]
rätta broon: rätta / raka vägen → SAOB RÄTT 11), som användes / bör användas i allmänhet
#4 Sanning består, när lögn förgår.
i. e. När sannt kommer fram, så får lögnen skam.
[⋯]
#5 Sanning låter intet kufwa sigh.
i. e. Ut superius (⇑ 709 #1). Hon låter intet twinga sig.
#6 Sanningh älskar liwset.
i. e. Hon söker ingen mörk wråå.
[⋯]
— 710 —
#1 Samwet är tusende wittne.
i. e. Meer än all wittneszbörd.
Conscientia mille testes. (”Samvetet är tusen vittnen.”)
#2 Samwetet låter intet twinga sigh.
i. e. Dhet wil wara fritt och oturberat.
[⋯]
oturberat → SAOB O– ⇒ OTURBERAD, ostörd, oantastad
#3 Samwetet liuger intet.
i. e. Ut superius (⇑ 710 #1). Tusende wittne.
#4 Samwetet låter intet draga stråå för sig.
i. e. Dhet låter intet giäcka sigh. Dhet thol intet mycket skiämpt.
giäcka sigh → SAOB GÄCKA refl. göra sig lustig över
draga stråå → SAOB STRÅ: draga strå för, (söka) vilseleda någon / föra
någon bakom ljuset / dölja sina verkliga avsikter för någon, lura någon
#5 Samwet wil wara osargat.
i. e. Dhet lijder ingen last.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#6 Saul blandh Propheterna.
i. e. Olijka sälskap.
i. e. När en olärd kommer bland lärdt folck,
och wil något låta höra sigh, plägar man skiämptswijs säya:
Quid Saul inter Prophetas? (”Vad har Saul bland profeterna att göra?”)
Som man elliest sade: Gracculus inter Musas, Anser inter olores. Eras.*
(”En kråka bland sånggudinnorna. En gås bland svanarna.”)
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
*Adagia #622
— 711 —
#1 Seegt Höö är ondt at draga.
i. e. Swårt wärck är ondt at pågå. Dher wil fördhenskul godh hielp til.
seegt → SAOB SEG (om ämne i fast form): fuktig, halvtorr
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
#2 See wäl til med hwem du tråder i dantz.
i. e. Acta wäl hwem du troor, eller giör wänskap medh. Heeter fördhenskul:
Fide, sed cui vide. (”Visa förtroende, men se upp mot vem!”)
Ty Wänner (sägher man) måste wällias.
tråder i dantz: dansar med → SAOB TRÅDA II. tr. 2) i uttrycket tråda dans(en), tråda i dans(en) (börja) dansa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #986:
See til huem tu tager j hand förr en tu går j danzen.
Låle (1300-talet) #749: Gaar thw i dandz see hwem thw tagher om haandh
Pacta manus videas cui das intrando coreas
YFSv (ca. 1450) #684: gaar thu j danz see hulikin thu ij hand takir
Pacta manus videas cui des intrando coreas
#3 See illa vth i en wacker Spegel.
i. e. Som man sade:
Speyelen giör ingen skönheet, om hon intet är förr i Ansichtet.
speyelen: spegeln → SAOB SPEGEL
förr (adv.): redan → SAOB FÖRR, i förväg, redan förut
#4 Seedwänia, giör offta Laag.
i. e. Gammalt brwk haar och laga krafft. Cicero* haar dherföre sagt:
Quod exemplo fit, id jure fieri putatur.
(”Det som sker enligt förebild, det anses ske enligt lag.”)
[⋯]
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
#5 Seent stängia Hönsehwset, när Räfwen haar äthet vpp Hönsen.
i. e. Effterrådh är intet rådh.
[⋯]
äthet (supin.): ätit
— 712 —
#1 Seent sichta när Såderna äre vpätne.
såderna → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
#2 Seent stängia buhren, när Fogelen är vthflugen.
[⋯]
#3 Seent sparka moot, när Oket är fast på Halsen.
i. e. Ondt stå dhen mächtiga emoot. Ondt spiärna moot vdden.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Sedan skadan är skedd, weet hwar man godh rådh.
i. e. Som man sade: Alla weeta godh rådh, förvthan dhen i wåndan står.
Item: Effterråd är intet rådh.
wåndan → SAOB VÅNDA, trångmål, nöd; (svårt) lidande, (svår)
— 713 —
#1 Seent spara i bottnen.
i. e. Dhen intet sparar wedh brädden, han finner intet wedh bottnen.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #858: Bædræ ær sparth fra brædh æn fra bondhen
Quam fundo parce magis sint res vasis ab arce
YFSv (ca. 1450) #783: bætræ ær spara fra bræd æn fra bwthn
quam fundo parce magis sint res vasis ab arce
#2 Seent komma medh Miölken sedhan föhlet är dödt.
i. e. Långsam hiälp kommer offta förseent.
[⋯]
förseent: vanlig äldre sammanskrivning av för seent
#3 Seent roopa kasz, när Korfwen är vpähten.
i. e. Ut superius. (⇑ 516 #2)
kasz / kaas (interj.) → SAOB KAS: schasningsord, schas!
#4 Seent wachta Elden, när Hwset står i brandh.
[⋯]
#5 Seent råda när skadan är skedd.
i. e. Ut superius (⇑ 712 #4). Effterrådh är intet rådh.
[⋯]
— 714 —
#1 See til, är bäst på spelet.
i. e. God vpsicht hielper winna.
[⋯]
Man sägher och: Hästekiöp behöfwer ögon,
om man icke wil blij bedragen.
#2 Seent wreeder, är längie wreeder.
i. e. Dhen som långsampt stiknar, han blijr i gemeen länge bitter och onder;
Och är långwräcken.
[⋯]
Dhet hänger honom länge i hättan.
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
stiknar → SAOB STICKNA, bli förtretad / förtörnad /stucken; bli vred / arg / ilsken, bli sticken
långwräcken → SAOB LÅNG | –VRÄKEN, oförsonlig, långsint
… hänger honom länge i hättan.: … stannar länge kvar i huvudet på honom.
#3 Seen tack, är ingen tack.
i. e. Dhen som dröyer medh sin tacksamheet, han förtiähnar och ringa tack.
Gratia quae tarda est, ingrata est gratia. Lucian.
(”Det tack som är senkommet är ett otacksamt tack.”)
#4 Seen bättring är sällan reen.
i. e. Som man wille säya: Ånger i siäletoget, går intet altijdh aff hiärtat.
[⋯]
Exemplen om en sann boot i Dödstunden, äre ganska fåå.
Dherföre råder och Skrifften til tijdigh bättring, mädan man än synda kan.
— 715 —
#1 See wäl til hwem du gieer dhin gåfwa.
i. e. Man får intet spendera på hwar padda.
Och heeter dherföre: Otijdig gåfwa tiänar ingen tack.
Beneficia male locata, malefacta arbitror, haar en Scribent* sagdt.
(”Goda gärningar men fel placerade anser jag vara illgärningar.”)
Man säger och: Inepta est largitio, quae indignis accidit.
(”Det är en meningslös frikostighet som kommer dem till del som inte är värda den.”)
Item: Beneficia dignis ubi das, omnes obligas. Publ.**
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Beneficium dignis …
(”När du gör dem en välgärning som är värda den
försätter du dem alla i tacksamhetsskuld till dig.”)
Beneficium dando accepit, qui digno dedit. Id: Publ.**
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Beneficium dando …
(”Den som gjort den en välgärning som är värd den har själv
inkasserat en välgärning genom att göra en välgärning.”)
Heeter fördhenskul som Erasmus*** haar sagt:
Beneficia cum delectu praestanda.
(”Välgärningar bör beredas med åtskillnad.”)
Tyskarna säya och: Man sol mitt vnterscheid guhts thun.
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
*Scribent = Ennius (ca. 239 – ca. 169 f.Kr.) ⇒ Wikipedia
☞ Remains of Old Latin, vol. 1, ed. & tr. by E. H. Warmington. London 1935, Ex fabulis incertis #416, s. 374/375.
**Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
***Eras. = Erasmus av Rotterdam (d. 1536) ⇒ Wikipedia
#2 Siälfwer är godh dräng.
i. e. Dher man intet är sielff, dher blijr intet Hufwud twättadt.
Man säger dherföre: Egen hand är altijd hullast.
Oculus Domni saginat equum. Herrens Öga giör Hästen feet.
Item: Dhen dräng och pijga lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
[⋯]
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
#3 Siälffägan är altijdh bäst.
i. e. Ehwart dhet hwälfwer, är gott haa något sielfwer.
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
#4 Siälffkiär är ingom kiär.
i. e. Dhen som håller för mycket aff sigh sielff, dhen håller ingen annan aff.
[⋯]
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom kiär: inte kär för någon
— 716 —
#1 Siälffklook, är största took.
i. e. Inbilladh klokheet är bara dårskap. Dhe egenwijsa drunkna i konsten.
Salomon* haar fördhenskul rådt, at man intet skal förlåta sigh på egen wijszdom.
Öfwer sådana roopar och Propheten wee.
förlåta sigh på: förlita sig på → SAOB FÖRLÅTA
*Salomos Wijsheet, 3:5:
”Lät tigh icke tyckia at tu är wijs […].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 3:5]
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
#2 Siälffzwållet skijfwar sigh.
i. e. Egenwillian nyttiar sigh.
Som man wille säya: När man gieer Paddan en spann, så taar hon sielff en aln.
nyttiar sigh → SAOB NYTTJA, refl.: se sig själv till godo; även: se till sitt eget bästa (utan att ta hänsyn till andra)
skijfwar sigh → SAOB SKIVA, refl.: kråma / fjädra / brösta sig, yvas
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret
#3 Siälffzwåld föder ondska.
i. e. Egenwillia giör treeska Barn.
[⋯]
siälffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD 1) (†) självbestämmanderätt; frihet
treeska → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
#4 Siälff koka siälff ätha.
i. e. Som man bär sigh åth til, så får man och fruchten dheraff.
[⋯]
Siälff giöra, siälff bähra.
[⋯]
#5 Siälfflärd är ingo wärdh.
i. e. När en är mycket lärd, och behåller dhet så inne medh sigh,
at ingen får dheraff weeta.
[⋯]
Skrifften säger och: Man tänder intet vpp Liws, och sätter dhet vnder en skiäppa.
[⋯]
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
skiäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
— 717 —
#1 Silfwer och Guld, är hwar man huldh.
i. e. Dhen rijke blijr allestädz ährad och affhållen.
huldh → SAOB HULD, uttrycket vara någon huld, hålla någon kär
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
hwar man: dat. obj. till är … huldh: är kära för var man
#2 Silfwerhammar bryter snart en Järndörr.
i. e. Medh Penningar winnes offta fasta Slott och Fästningar.
[⋯]
#3 Sijla Muggor, och swälga Cameler.
i. e. Som man sade: Stocka flugor, och låta Bijen fara.
[⋯]
Straffa dhen fattiga, och låta dhen rijka löpa.
[⋯]
stocka → SAOB STOCKA, med avseende på svärmande bin: infånga och placera i bistock / i bikupa
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
⇒ Swenske ordsedher (1604) #990:
Sijla mygg och vpsluka hela kamelen.
#4 Sittia emillan 2. stolar.
i. e. Mista dhet ena, och få intet aff dhet andra.
emillan → SAOB EMELLAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1090:
Thet är ondt sittia emellan twå elder.
— 718 —
#1 Sittia i Gudz Kålgård.
i. e. Lefwa i goda dagar.
Vivere in delitijs [deliciis]. (”Leva i vällust.”)
[⋯]
Idem: Man kallar dhet och på Swänska:
Sittia i wassen och giöra pijpor.
#2 Siuker är onder at giöra i laag.
i. e. Dhen siuke är altijdh otolig; Han weeet intet när han är nögder.
Dheraff plägar man och säya:
Impatiens sui morbus est. (”Han är otålig i sin sjukdom.”)
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
nögder → SAOB NÖJD
#3 Siukdom, är dödzens sändebodh.
i. e. Dhen siuke är intet säker om lijfwet.
Elliest plägar man och säya: At Siukdom är dödzens dagzwärkie.
Som man wille säya: Siukdomar arbeta dagligen til Kropsens ruin.
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
kropsens (arkais. gen. sg. m. best. efter fsv. krofsins / krofhsins / krupsins): kroppens → Söderwall Ordbok, 1, s. 696: kropper, m. 1) kropp
Obs.: gen.-formen kropsens saknas under ”Ordformer” i SAOB → KROPP
#4 Siwk och sund, haa intet en munn.
i. e. Dhen hälbregda och dhen siuka, smakar intet maaten lijka.
Dheraff man och säger vthi en gammal Vers:
Aeger et athleta, sunt dispare saepe diaetâ.
(”Den sjuke och den friske är ofta olika när det gäller dieten.”)
[⋯]
hälbregda → SAOB HELBRÄGDA, frisk, som brukar vara frisk
#5 Sittia på steen, är och en hwijla.
i. e. Aldrigh så ondt, dhet är jw til något gott.
Som man wille säya: Tråtter hwilar fulle vthan Hyende.
Elliest säger man och: Dhen som sätter sigh nedher på en steen,
blijr twå gånger glad förr än han står vp igen.
i. e. En gångh när han sätter sigh tråtter nedh til hwijla;
Dhen andra gången, när han märker steenen wara hårdh,
glädz han åther, at han blijr steenen qwitt.
tråtter → SAOB TRÖTT, försagd, klenmodig, ängslig, rädd
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
hyende → SAOB HYENDE, kudde, dyna
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
⇒ Swenske ordsedher (1604) #385:
Han går icke miste om säthe och huile, som på steen sitter.
— 719 —
#1 Skadan är snart giord, men seent bootad.
i. e. Dhet är fulle lätt at begåå en ond giärning, men swårare at förswara.
[⋯]
fulle (adv.): sannerligen → SAOB FULLER
#2 Skada skiärper ögon.
i. e. Aff skadan blijr man wijs, men intet rijk.
[⋯]
Som man och wille säya: Brändt barn skyr elden. ☞ 58 #4
#3 Skabbot Häst wil haa egit stall.
i. e. Ond Qwinna wil haa Hwset ensam.
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
#4 Skabbot Häst thol ingen skrapa.
i. e. Narren lijder ingen tuchtan.
[⋯]
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
#5 Skalken theer sigh, dhen skorfwete klår sig.
i. e. Odygden kan så illa döllia sigh; Som en klådigh kan hålla handen ifrå skabben.
Man plägar och säya: Skalken sticker honom.
Item: Skalken brår på honom.
En gammal Vers lyder och därom:
Nequam nequitiam monstrat ubique suam. (”Odågan visar sin oduglighet överallt.”)
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
theer sigh → SAOB TE, refl.: visa sig, träda fram
skorfwete → SAOB SKORVIG, angripen av skorv, som har skorv; täckt av skorv; förr även med inbegrepp av / liktydigt med: skabbig
klår → SAOB KLÅ, klia
klådigh → SAOB KLÅDIG, som har skabb
ifrå → SAOB FRÅN
sticker → SAOB STICKA: uttrycket skalken sticker någon, anfäkta / ansätta
— 720 —
#1 Skalkamater i skarn.
i. e. När man oförwarandes släpper något vhr händerna,
dhet man haar ärnadt en godh wän; Så plägar man skiämptzwijs säya:
Skalka maater i skarn.
oförwarandes (s-particip med adverbiell funktion): plötsligt
→ SAOB O– ⇒ OFÖRVARANDES, överraskande, oförberett
ärnadt: avsett för → SAOB ÄRNA 1) e) (†) i p. pf. i mer / mindre adjektivisk användning, med konkret huvudord betecknande det som är avsett att bli till / som någon är avsedd att bli: tilltänkt / tillämnad […]
ärnadt en godh wän: avsett för en god vän
skalkamater / skalka maater → SAOB SKALK, S s g r. B. –MAT
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#2 Skalken kiännes aff talet, som Örter aff luchten.
i. e. Odygden yttrar sigh giärna.
Dherföre haar och Erasmus sagt:
Cauda de vulpe testatur.* (”Svansen vittnar om räven.”)
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
*Adagia #835
#3 Skalken och Hunden, förlijkas intet giärna.
i. e. Dhe äre paddor båda. Skalken reetas giärna aff förwete,
wedh Hunden, och Hunden kan intet myckit lijda.
Dheraff plägar man och säya: Förwete spör tijdender.
förwete → SAOB FÖR– | –VETE nyfikenhet
lijda → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
spör → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
tijdender → SAOB TIDENDE, underrättelse, nyhet; pl.: nyheter
#4 Skallot medh krwsadt Håår.
i. e. Til förstå, om dhen som sielff intet duger,
och tager ens annars hambn vppå sigh.
Eller en waanskapad wil sminka, och giöra sigh skiön:
Då brukar man dhetta til en förwijtelse.
[⋯]
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
hambn (fsv. hamber, hampn, dräkt) → SAOB HAMN, gestalt, skapnad, skepnad
#5 Skammen går stundom på torra Landet.
i. e. När alt för skambligit tilbiudes, eller elliest alt för olijka tilgår;
Då plägar man och säya: At Skammen går på torra Landet:
Eller, Wagnen går för Hästarna.
[⋯]
för: före, framför
— 721 —
#1 Skam är fattigh mans skada.
i. e. Om en fattigh blyes wedh tiggia, så måste han swälta.
Ty man säger elliest: Ingen gieer dumbe Lamb.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
#2 Skamlös är dygdelös.
i. e. Dhen intet haar aff blygden; Han haar icke mycket aff dygden.
[⋯]
blygden → SAOB BLYGD, blyghet; sedesamhet, tukt, ärbarhet
#3 Skamlös munn stryker ingen odygd vth.
i. e. Mången är så til sinnes, när han haar begåt något ondt slår han sigh på
en oförskiämd munn; Tänkiandes dher medh at vthskrapa waanähran.
[⋯]
tänkiandes dher medh [fsv. thänkiandis till þänkia] (s-particip med adverbiell funktion): med avsikten att därmed
→ Söderwall Ordbok, Supplement, s. 961: þänkia 1) tänka, tänka på
→ SAOB TÄNKA (tänkia)
#4 Skarfwa dher dhet brast.
i. e. Öka dher dhet slapp.
Item: Böria dher du lychta.
[⋯]
slapp (impf. ind. sg.): släppte → SAOB SLIPPA 11), lossna, komma loss; släppa
lychta (kontr.) = lychta’ : lychtade
lychtade (impf. ind. sg.): lyktade, slutade → SAOB LYKTA (lychta), sluta
— 722 —
#1 Skarnet yfwes altijdh mäst.
i. e. Som man wille säya: Jw större took, jw högre roop.
Item: Mycket aff munnen, lijtet aff vllen, sade han som klippte Soon.
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#2 Skarnet kommer och aff gott folck.
i. e. Man förbrår här medh dhem, som vthan qualiteter alt för mycket
gloriera aff förnembligh Slächt och Herkomst.
[⋯]
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
gloriera → SAOB GLORIERA, berömma sig (av något), förhäva sig (över något), skryta (med något)
förbrår → SAOB FÖRBRÅ / FÖREBRÅ, klandra
#3 Skarpögder Skytte, som kan see hwart Lood flyger.
i. e. En invectiv på dhem som wele hållas för mycket klooke och skarpsinnige
fram för andra. Om hwilka man och pläghar säya: Han kan sij genom ett Stekebräde.
Item: Han kan höra grääs wäxa.
lood → SAOB LOD 2) projektil (kula) för gevär / kanon / armborst
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
sij (inf.): se → SAOB SE (sij)
#4 Skarp aga giör blödigh Barn.
i. e. Alt för hård tuchtan giör Barnet blygt.
[⋯]
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
#5 Skarpt plåster läker bäst.
i. e. Lijka som dhe Medicamenter som något swijda, snarast heela en skada,
och taga vth dödkiöttet; Altså måste och genom skarpa Laagsmedel,
dhet onda rymmas aff wägen, förr än fromheeten kan få rum. Dheraff säger man och:
Nulla remedia tam faciunt dolorem, quam quae sunt salutaria.
(”Inga botemedel åstadkommer mer smärta än de hälsobringande.”)
Dhervppå plägar man och säya: Blötha Bårdskiärare giöra ruthna såår.
Item: Bättre mista en Tåå, än heela Footen.
snarast → SAOB SNARARE, oftast
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
blötha → SAOB BLÖT, blödig, vek, öm, medlidsam
bårdskiärare → SAOB BARDSKÄRARE, barberare
ruthna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putridh
— 723 —
#1 Skarp Lwth på skorfwot Hufwud.
i. e. Som man wille säya: En swår klubba på en hård knagg.
Item: Skarpt plåster på ruhtet såår.
[⋯]
lwth → SAOB LUT
skorfwot → SAOB SKORVIG, täckt av skorv; skabbig
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
ruhtet: ruttet → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putridh
#2 Skarpaste maanare, wärsta betalare.
i. e. Dhen som så hårdt kräfwer andra, han plägar sielff offta illa bethala.
[⋯]
maanare: som manar, påminner → SAOB MANA, påminna någon om hans skuld
#3 Skatt och skuld är ingen ähregåfwa.
i. e. Dhet man ratione subjectionis (”enligt underställdhetens redovisningsplan”)
är skyldig at giöra, der får man intet äfwen tack före. Såsom man wille mycket
tacka en Vndersåte för sina skyldige vthlagor.
[⋯]
vthlagor → SAOB UTLAGA, avgift / pålaga / skatt som någon var ålagd / skyldig att utbetala / erlägga (särskilt till kronan)
#4 Skingrad macht är snar wunnen.
i. e. Strödd hoop är snart slagen.
[⋯]
#5 Skinnet är bäst på Räfwen.
i. e. Kläderna äre offta meer än mannen.
[⋯]
—724 —
#1 Skittna migh först, och stryk mig sedan.
i. e. När någon haar giordt dhen andra förtreet,
och wil sedan sleekias medh dhen offenderade, bedias före,
och stryka öfwer medh en Harefooth.
[⋯]
skittna → SAOB SKITNA / SKITTNA, smutsa ned
sleekias medh (dep.) → SAOB SLEKA: slekas med någon, göra någon vänligt stämd
/ (söka) ställa sig in hos någon genom smicker / inställsamhet
offenderade → SAOB OFFENDERA, förolämpa, förtörna, förarga
#2 Skittit Smör åth siuka Hundar.
i. e. Gott nogh åth Paddan, dhet som intet duger.
[⋯]
#3 Skiutzar min granne, så skiutzar iagh medh.
i. e. Sälskap i nöden, hugnar en blöödan.
Item: Den ena Åsnan hugnas, at dhen andra bäär säcken.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
blöödan → SAOB BLÖD, försagd, klenmodig, ängslig, rädd
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. och dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
#4 Skoda intet Hunden effter håret.
i. e. Man får intet döma effter vthwärtes anseende.
[⋯]
— 725 —
#1 Skode wäl Moderen dhen Dotteren wil åga.
i. e. Som man sade: Art blijr giärna wedh art.
Man praesumerar giärna något gott om Dotteren, när Moderen är from och dygdig.
Ty man säger dherom: Äpplet faller intet långt frå Träät.
[⋯]
Doch röhnes offta contrarium, at en from och dygdigh Moder,
föder vpp en elack Dotter.
åga (inf.): äga → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA
art: påbrå, släktskap → SAOB ART 3) medfödd beskaffenhet / natur, som någon / något har på grund av sitt ursprung / sin härkomst; 3) a) α) den inneboende naturen / karaktären såsom fast och stabil / benägen att oförändrad övergå från generation till generation
praesumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
frå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd): trädet → SAOB TRÄD
elack: dålig → SAOB ELAK 7) moraliskt mindervärdig, (moraliskt) dålig, ond; usel
#2 Skogen är godh fattigmans kåpa.
i. e. Ett gott skiul för dhen som är tunplaggad.
tun → SAOB TUNN
tunplaggad: tunnklädd → SAOB PLAGGA, kläda; äv. refl.: kläda sig
#3 Skogen haar Ögon, och marken Öron.
i. e. En förwijtelse emoot dhem som begå något ondt i skogh och mark,
meenandes at dhet ingen hörer eller seer.
[⋯]
meenandes (s-particip med adverbiell funktion): i tron att → SAOB MENA (meena)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #158:
Dagh haffuer ögon, och skogh haffuer öron.
Låle (1300-talet) #63: Skow haffwer øren oc mark øwen
Aures sunt nemoris oculi campestribus oris
YFSv (ca. 1450) #69: skogh hawir øron ok mark hawir øghon
aures sunt nemoris oculi campestribus horis
#4 Skoon måste giöras effter footen.
i. e. Staten effter ståndet. Som man säger: Hwart effter annadt, tiähnar bäst ihoop.
[⋯]
Item: Junkare skoo och Bonde foot.
staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
junkare → SAOB JUNKER, ung adelsman, ung ädling
#5 Skomakaren haar offta söndriga skoor.
i. e. Som man aff lijka förstånd wille säya: Smeden haar offta elack yx.
Item: Offta kommer Eldh i Sootarens Hws.
[⋯]
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
yx: yxa → SAOB YXA | YX / YXE
— 726 —
#1 Skomakaren blij wedh sin Läst.
i. e. Hwar blifwe wed dhet han haar lärdt.
Bos ad jugum (”Oxen vid oket.”), haar Erasmus* sagt.
[⋯]
Och dhet som Apelles* skal hafwa sagt:
Ne sutor ultra crepidam. (”Skomakaren må hålla sig till sandalen.”) Plin.*
blij (pres. konj. sg.): må bli(va) → SAOB BLIVA
blifwe (pres. konj. sg.): må bli(va) → SAOB BLIVA
*Adagia #1574: Bos sub iugum. (sic!) (”Oxen under oket.”)
*Apelles (356 – 308 f.Kr.), namnkunnig grekisk målare under antiken ⇒ Wikipedia
*Plinius Maior (ca. 23 – 79 e.Kr.): Naturalis historia, 35:36, 85.
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ne sutor
#2 Skorfwen mins man intet länger än han swijder.
i. e. Man tänker intet länger på dhet onda, än man haret i barmen.
skorfwen → SAOB SKORV, benämning på vissa hudsjukdomar; sårskorpa / ruva (särskilt sådan bildad vid skorv
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
haret (kontr.) = har’et: har dhet
#3 Skooskaff och Qwinnetwång, lijdes illa, och Klädetrång.
i. e. Som man wille säya:
Dhet är en skratte som låter Stoon stafwa, Hustrun gnaga, och Kläderna trängia sigh.
[⋯]
Som man wille säya: Man skal intet sielff giöra sigh något beswär.
lijdes → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
skratte → SAOB SKRATTEN, tok, dumbom; narr, gycklare
trängia sigh → SAOB TRÄNGA I. tr. 1) b), trycka, klämma åt / kring
#4 Skrickelååt får efftergrååt.
i. e. Alt för stoor brååglädie, haar sorgen baak om sigh.
[⋯]
skrickelååt → SAOB SKRICKA ⇒ SKRICKELÅT, skrik / stojande av glädje
brååglädie → SAOB BRÅD– | –GLÄDJE, hastig / plötslig glädje
⇒ Swenske ordsedher (1604) #810:
Offta kommer gråt effter skricke lååt.
#5 Skräck, giör mången giäck.
i. e. Rädzla giör rådwil.
Mången aff räddhoga grijper til galna och dårachtiga rådslagh.
[⋯]
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
giäck → SAOB GÄCK, enfaldig / löjeväckande person, tokstolle
— 727 —
#1 Skräck giör mannen stum.
i. e. När en blijr hastigt förfährad, kommer man inga ord fram.
[⋯]
kommer … fram → SAOB KOMMA ⇒ KOMMA FRAM, få fram (något)
#2 Skränegrååt warar intet länge.
i. e. Dhen som wedh sorgen mäst skrähner och tiwter, han sörier snarast vth.
[⋯]
Heeta tårar torkas snart.
sörier … vth → SAOB SÖRJA ⇒ SÖRJA UT, giva utlopp åt och uttömma sin sorg
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#3 Skräppa och swälta är fattig högmood.
i. e. Ut supra (⇑ 33 #2).
[⋯]
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
swälta → SAOB SVÄLTA 2) särskilt i fråga om att lida brist på / ha / få otillräckligt av något
fattig → SAOB FATTIG 4) såsom uttryck för ringaktning / förakt. a) för att beteckna att något icke gör skäl för sitt namn / att det icke är mycket bevänt med något: klen, skral, slät, dålig, ynklig
högmood ((†) r. / m.) → SAOB HÖGMOD 1) dryghet, högdragenhet, stormodighet; förmätenhet
skräppa och swälta …: skryta när man lider brist är skral högdragenhet
#4 Skryta vthan proff troos intet giärna.
i. e. Dhen mycket wil säya aff sina Konster annorstädz giorda,
han blijr sällan trodder vthan proff. Dherföre haa och dhe gambla sagt,
som aff Erasmo blijr infördt: Hic Rhodus, hic salta.* (”Här är Rhodos, hoppa här!”)
Som man wille säya: Låth här in loco (”på plats”) see hwad du kant för Konster.
annorstädz (adv.): annorstädes → SAOB ANNORSTÄDES 1) på (något) annat ställe, på (någon) annan ort (eller plats), på (något) annat håll
kant (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
*Adagia #2228
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Hic Rhodus
#5 Skryta, giör förtryta.
i. e. Dhet giör en ährligh man ondt, at höra på en stoorskrytare.
Dheraff sägher man och medh Erasmo: Jactantia odiosa. (”Skrävlande är avskyvärt.”)
[⋯]
#6 Skumpar altijd Koo medh första Kalff.
i. e. Mången är offta för dristig wed ett nytt ämbete.
Man förbråår och här medh vnga och nygiffta Qwinnespersoner,
som intet mycket achta första Barnet; Vthan springa och skerta dher medh:
Intet mycket tänkiandes, at dher kommer ett annat effter.
Och måste då heeta: Lusta leek, giör Qwinnohweek.
[⋯]
förbråår → SAOB FÖRBRÅ / FÖREBRÅ, klandrar
skerta → SAOB STJÄRTA, lekfullt / uppsluppet springa omkring
tänkiandes [fsv. thänkiandis till þänkia] (s-particip med adverbiell funktion): med tanke på
intet mycket tänkiandes: utan någon större tanke på
→ Söderwall Ordbok, Supplement, s. 961: þänkia 1) tänka, tänka på
→ SAOB TÄNKA (tänkia)
lusta leek → SAOB LUSTA– | –LEK, förlustelse, nöje
— 728 —
#1 Skyldigh är altijdh rädder.
i. e. Han skymmer altijdh som skittin är. Dhen som haar ett ondt Samwet,
han meenar at alt dhet som hwiskas, går honom ahn.
Derföre säger man och i gemeene Versen:
Conscius ipse sibi, de se putat omnia dici.
(”Den självupptagne/skuldmedvetne tror att allt [som sägs] sägs om honom.”)
Deraff plägar man och säya: När man kastar en kiäpp bland Hundar,
så gnäller altijdh dhen som hugg får.
[⋯]
skymmer → SAOB SKYMMA, hålla sig undan, hålla sig osedd
skittin → SAOB SKITEN
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#2 Sköna kläder skyla offta stoora sorger.
i. e. Mången prålar vthwärtes, och haar sorgen i hiärtat.
#3 Skiönheet får många domare.
i. e. En däyeligh Qwinna kommer snart i snack.
Ty, jw skiönare, ju mehr ahnfächtning.
[⋯]
däyeligh → SAOB DEJLIG 3) b) vacker, strålande, härlig
ahnfächtning → SAOB ANFÄKTNING, oro, lidande, plåga
#4 Skiönheet håls för Herreheeder.
i. e. Höga Herrar tilägna sigh giärna skiönheeten, såsom ett Arfwegodz.
[⋯]
håls för: hålls för, anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
#5 Skägget pryder mannen.
i. e. Dhet giör honom anseende, när dhet wäl handteres.
[⋯]
anseende (adj.) → SAOB ANSEENDE, som tager sig fördelaktigt ut; ansenlig
— 729 —
#1 Skiämpt i tijda, står wäl til lijda.
i. e. Man ogillar intet skiämpt, när dhet brukas vthan offense.
[⋯]
offense → SAOB OFFENS, -ense 1665—1847, 2) förolämpning, skymf
#2 Skämpta intet medh Helgonen, dhe giöra järtekn.
i. e. Som man wille säya:
Kasta intet småsteenar åth wår Herre, han kastar stoora igen.
Och heeter altså: Reetas intet wedh dhen mächtiga.
Periculosum est leonem vellere. (”Det är farligt att lugga ett lejon.”)
Lugga intet Leyonet.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #999:
Skempta icke medh helgone, the göra iernteekn.
iernteekn → SAOB JÄRTECKEN (i äldre danska även jærntegn)
— 730 —
#1 Skänkier och ränkior råda wåldh.
i. e. Medh list och muhtor giörs meer än medh macht.
[⋯]
Asinus auro onustus maenia [moenia] evertit.
(”En åsna lastad med guld river ner befästningsverk.”)
#2 Skönheet är en ögnefägna.
i. e. Hon gagnar hwarken i Kiök eller Kiällare.
[⋯]
kiällare → SAOB KÄLLARE, rum avsett till förvaring av i synnerhet mat och dryck
#3 Skiönt blomster wisnar snart.
i. e. Fägring faller snart.
[⋯]
#4 Skönheet haar moodh i föllie.
i. e. Jw skiönare Qwinna, jw ståltare aff mood.
[⋯]
#5 Skiönt nogh som skiänckt är.
i. e. Som man sade: Gifwen Häst* skal man intet i munnen sij.
[⋯]
sij (inf.): se → SAOB SE (sij)
*Adagia #3424
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Equi donati
— 731 —
#1 Skörleffnad, får ond treffnad.
i. e. Otucht, bär elack frucht.
ond: oangenäm → SAOB OND F. 9) oangenäm, obehaglig, otrevlig
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#2 Slachta intet meer än du kannt salta.
i. e. Tag digh intet meer vppå än du kannt skiöta.
[⋯]
Mång Järn i Elden tillijka, brännas giärna.
kannt (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
tillijka → SAOB TILLIKA, samtidigt; på en gång, på samma gång
#3 Slemt snack, kränker goda seeder.
i. e. Dhet står en Menniskia illa ahn,
at föra ohöfweskt snack bland erbart sälskap.
[⋯]
ohöfweskt: ohöviskt
erbart: ärbart
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#4 Slå Biörnen medh rijs.
i. e. Fåfäng aga.
Paddan låter intet tuchta sigh. Dhet bijter intet gott på henne.
Lijka som man wille twinga en Biörn medh en rijszqwist.
[⋯]
— 732 —
#1 Slå Wattn på Gåsen.
[⋯]
Treesker gieer intet om bannor.
treesker → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
gieer … om → SAOB GIVA ⇒ GIVA OM: bry sig om, fråga efter
#2 Slå stoora Spijkar aff lijtet Järn.
i. e. Som man sade: Arm högfärd, skräppa och swälta.
slå → SAOB SLÅ I. A. 5) a) β) smida
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
#3 Slå igen är intet förbudet.
i. e. Ondt stå stilla och låta slå sigh.
Ty elliest säger man: Dhen som slår han bryter.
[⋯]
Och på Swänska: Wäria biuder landzfred.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
bryter → SAOB BRYTA, begå brott, handla brottsligt; förbryta sig, felar
⇒ Swenske ordsedher (1604) #314:
Genslag är icke aflagt.
Låle (1300-talet) #676: Geenslaw ær eij afflawdh
non interdictum fit verber post prius ictum
YFSv (ca. 1450) #606: geenslagh ær ey forbwdhit
non interdictum post verber sit prius ictum
#4 Slå och löpa, är lijten heeder.
i. e. Dhen först slår och taar flychten, han rädz för återslag,
och lägger ingen ähra in.
[⋯]
Hijt lyder och dhet som Käringen sägz hafwa lärdt sin Son:
Slå, och löp min son, så blijr fulle folck aff digh.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 733 —
#1 Slå ingen Herre ett togh aff, dhet går så snart tilbakar som fram.
i. e. Til Herrebodh måste man altijdh wara willigh och oförtruten.
Ty Herrars rådh kan snart förandras; Dhen som då haar draget sigh vndan,
honom blijr dhet offfta medh onåder vthtydt.
[⋯]
slå … aff → SAOB SLÅ: uttrycket slå någon något av, vägra någon något
togh → SAOB TÅG, resa, färd, utflykt; påhitt, infall, tilltag
tilbakar → SAOB TILLBAKA
förandras → SAOB FÖR– | –ANDRA, ändra
#2 Släpper man Hunden i smörtroget, så klijfwer han i
medh bådha fötterna.
i. e. När man gieer Paddan en spann, så taar hon sielff en aln.
[⋯]
spann → SAOB SPANN, om avståndet mellan topparna av tummen och ettdera av
lillfingret / långfingret / pekfingret, som uppkommer när fingrarna är utspärrade
till maximal vinkel mellan tummen och det andra fingret
⇒ Swenske ordsedher (1604) #619:
Läth hund til honingz trogh, så springer han vthi medh bådha fötter.
läth (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (lätha)
Låle (1300-talet) #630: Ladh hwndh til honings trow tha springher han i meth baadhe been
mergit vtrosque pedes canis inueniendo faui vas
YFSv (ca. 1450) #524: læt hundh til hunax kaar han springir j medh badhom fotom
Mergit utrosque pedes canis inueniendo faui vas
#3 Slätt är snart slijpadt.
i. e. Dhet som wäl är giordt, behöfwer ingen förbättringh.
Reent är snart twättadt. Oskyldig är snart frij giord.
[⋯]
#4 Slätt kiöpenskap vthan någon winning.
i. e. Som man sadhe: Såå skäppa, och få skäppa, giör en arm Åkerman.
En Kiöpman vthan skiäligh winst, kan intet länge drifwa handel,
effter dhet är hans födekrook, åker och Plog.
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
#5 Slätt tröst, at andra haa och giordt illa.
i. e. Som en part säya: Jagh är intet dhen första, som så haar giordt.
[⋯]
Tiufwen slipper intet der medh, at han weet andra haa stulet.
Ty hwar måste plichta för sin egen broth.
[⋯]
broth→ SAOB BROTT
— 734 —
#1 Släät weed är god at klyfwa.
i. e. Fromt folck är gott at handla medh.
#2 Slätt och rätt är bästa treffnad.
i. e. Dhen som enfaldigt går sin Werld igenom och intet brytz öfwer sitt ståndh,
han trijffz aldrabäst. Dheraff säger man och:
Qui simpliciter ambulat, bene ambulat.
(”Den som vandrar på ett flärdlöst sätt vandrar på ett bra sätt.”)
slätt → SAOB SLÄT, obetydlig, liten, ringa
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
enfaldigt (adv.) → SAOB ENFALDIG, som har ett barnsligt sinnelag; oskuldsfull, oskyldig; okonstlad, naturlig
brytz öfwer: yvs över → SAOB BRYTA 15) dep. och refl.; uppträda med buller och bång, stoltsera, yvas, braska
#3 Slösa giör armood.
i. e. Dhen som mehr wil tähra, än medlen räckia til, han får fattigdom til Löhn.
Erasmus haar kallat sådana slösare: Pertusa dolia (”otäta vinfat”). Gistna Käril.
[⋯]
tähra → SAOB TÄRA, gradvis / småningom förbruka / använda upp
gistna → SAOB GISTEN, sprucken / otät på grund av torka, gistnad
#4 Smeden haar offta elack Yx.
i. e. Som man elliest wille säya wedh lijka meeningh:
Skomakaren haar offta söndriga Skoor.
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
yx: yxa → SAOB YXA | YX / YXE
#5 Smeden haar dherföre tänger,
at han icke skal bränna sina händer.
i. e. Herrar haa dherföre tiähnare, at dhe icke behöfwa alt giöra sielfwa.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #941:
Smeden haffuer ther medh tänger, at han wil icke brenna sine hender.
Låle (1300-talet) #636: Smedhen haffwer forthi tænggher
at han wil eij brændhe sijne hændher
Ne digitos vrat faber ignem forcipe curat
YFSv (ca. 1450) #550: smiidh hawir thy tang at han vil sik ey brænna
Ne digitos vrat faber ignem forcipe curat
— 735 —
#1 Smedens Barn thola bäst gnisterna.
i. e. Dher man daglig vmgår medh, dhet kan man bäst fördraga.
Heeter fördenskul:
Consvetudo est altera natura. (”Vanan är en andra natur.”)
vmgår medh (intr. med prep. med): sysslar med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
#2 Smicker lockar älskog.
i. e. När en är stadder i Kärlekz balken, och brukar söth Ord och smijdigt taal,
så yttrar sigh snart affectionen.
[⋯]
stadder i kärlekz balcken → SAOB KÄRLEKS– | –BALK, uttrycket vara stadd i kärleksbalken, hysa tankar på kärlek (och äktenskap), vara kär
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#3 Smijd mädan Järnet är warmt.
i. e. Nyttia lyckan mädan hon är blijdh.
Bruka lägenheeten mädan hon giffz. Tagh tijdh i acht.
[⋯]
blijdh → SAOB BLID, mild, god, vänlig, nådig
lägenheeten → SAOB LÄGENHET, tillfälle
⇒ Swenske ordsedher (1604) #679:
Man skal slå iernet medhan thet är heet.
Låle (1300-talet) #272: Man scal slaa iærneth naar thet ær heedh
Dum candet ferrum velocius est feriendum
YFSv (ca. 1450) #225: man skal sla jærnith tha thet ær heeth
dum candet ferrum velocius est feriendum
⇒ Swenske ordsedher (1604) #937:
Slåå Jernet medhan thet är hett.
#4 Smolor äre och bröd.
i. e. Lijtet och smått, hiälper alt til födan.
smolor: smulor → SAOB SMULA
#5 Små Barn, små sorger.
i. e. Som man wille säya: Ringa skada är snart botad.
Effter små Barn är altijdh sorgen minst.
#6 Små Såår och fattigha Fränder, bör man intet förachta.
i. e. Som man elliest wille säya: Aff ett ringa sargande, som intet blijr wårdat,
sätter mången Lijfwet til. Små och fattiga förwanter kunna och stundom
komma vpp på bänken, och hiälpa andra medh sigh;
Och måste fördhenskul intet försmåås.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #761:
Man skal icke förachta itt lithet sår, ey heller fattighe wenner.
— 736 —
#1 Smått folck, stoort sinne.
i. e. Ett skiämptzord; Lijka som dhet små folcket icke hade wäl ruhm
i Kroppen til stoort mood; Vthan dhet måste yfwas och brytas vth.
[⋯]
#2 Små Nötter äre kiärnefulla.
#3 Småhaat, är och haat.
i. e. Som man wille säya: Loppebet swijder och: Fast owänen icke är så stoor
och considerabel, så gnager han lijkwäl effter machten.
Dherom haar och en Scribent sagt:
Inimicum, quamvis humilem docti est metuere. Publ.*
(”Det som utmärker den kloke är att frukta en fiende hur obetydlig han än må vara.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Inimicum quamvis humilem …
Poëten haar och dhet samma welat förstå som haar sagt:
A cane non magno saepe tenetur aper. Ovid.**
(”Ett vildsvin fasthålls ofta av en liten hund.”)
considerabel → SAOB KONSIDERABEL, ansenlig, beaktansvärd, betydande
*Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Ovid. = Ovidius (43 f.Kr. – 18 e.Kr.) ⇒ Wikipedia
☞ Remedia amoris, 422 | Remedia amoris ⇒ Wikipedia
— 737 —
#1 Små Karar bära och lång Spiwt.
i. e. Ut superius (⇑ 736 #1), Smått folk stoort mood.
[⋯]
#2 Små Foglar wärpa små Ägg.
i. e. Hwar giör effter machten. Effter rådh och ämbne.
[⋯]
Man säger och: Små foglar, små näste.
Elliest säger man och: Fattig man kokar tunn Wälling.
Item: Fattigh man är icke Grefwe.
rådh → SAOB RÅD 7) c) (†) i förbindelsen råd och ämne / ämnen och dyl., sammanfattande, om olika (särskilt ekonomiska) resurser som äro en förutsättning för förvärkligandet av något; särskilt i sådana uttryck som ha råd och ämne, ha råd / resurser / möjligheter / tillgång till vad som behövs för något; efter (sitt / sin) råd och ämne, efter sina råd och ämnen, efter ämnen och råden, efter sina resurser / möjligheter, efter råd och lägenhet
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) (†) förmåga / förhandenvarande möjlighet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #940:
Små foglar wärpa små ägg.
Jfr. ⇒ Swenske ordsedher (1604) #997:
Store foglar vpå stoore ägg.
#3 Små trätor giöra stoor Krijgh.
i. e. Aff lijten gnista en stoor Eld.
#4 Små Diwr haa och sin Galla.
i. e. Smått folck är snarsticket.
[⋯]
snarsticket → SAOB SNAR– | –STICKEN, lättstött, lättretlig, lättretad
#5 Småjunkare få intet rum, när dhe stoora gå til Bordz.
i. e. Som man wille säya:
Leerpottan och Koppargrytan sämias intet wäl ihoop.
[⋯]
småjunkare → SAOB SMÅ– | –JUNKER, om person tillhörande den lägre adeln
sämias → SAOB SÄMJAS, komma överens; bli ense; samsas
— 738 —
#1 Små Buskar blij höga Trää.
i. e. Aff Barn blijr och gammalt folck.
[⋯]
trää: träd → SAOB TRÄD
#2 Små Grytor haa och Öron.
i. e. Barn märkia offta hwadh gammalt folck grunkar.
[⋯]
grunkar → SAOB GRUNKA, tala i mjugg, mumla, glunka (om)
#3 Smått regn gieer och wätska.
i. e. Som man sadhe: Smulor äre och Brödh.
[⋯]
#4 Små Helgon få lijtet offer.
i. e. Ringare Herrar få mindre ähra.
[⋯]
#5 Små Grytor kooka och maath.
i. e. Ringa tiähnare giör och gagn.
[⋯]
#6 Små brunnar äre snart öste.
i. e. Fattigh mans maath är snart ähten. Lijtet förråd är snart förtärdt.
[⋯]
ähten (perf. part.): äten
— 739 —
#1 Små bäckiar haa och sin Fisk.
i. e. Fattig man får och födhan. Man plägar dherföre säya:
Hönan lefwer så wäl aff sitt kraffz, som Leyonet aff sitt rooff.
[⋯]
#2 Småningom faller födhan bäst.
i. e. Effter handom winner man sin nödtorfft.
[⋯]
Men dhe som medh macht sträfwa effter at blij bråårijka,
dhem slåret snarast feelt.
Dherom säger man och, vthi ett annadt Ordspråk:
Bråårijk blijr offta långfattigh.
[⋯]
faller… bäst → SAOB FALLA XIX. d), i uttrycket falla (någon) väl (bättre osv.) behaga (någon)
bråårijka → SAOB BRÅD– | –RIK, hastigt rik
slåret (kontr.) = slår’et: slår dhet
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#3 Små tiufwar hängias vpp, för dhe stoora taar man Hatten aff.
i. e. Man fåås intet giärna wedh dhen wäldiga, fast man weet hans feel.
Dheraff plägar man och säya:
Små tiufwar hängias i Galgan, dhe stoora i Gullkädior.
Som man wille säya: Dhe stoora bryta offta, och få beneficier dher til.
[⋯]
fåås wedh → SAOB FÅ A. 3) i uttrycket fås vid, ge sig i kast med (någon / något), ha att göra med (någon / något)
beneficier → SAOB BENEFICIUM, förmån
#4 Små Helgon giöra och järtekn.
i. e. Ringa folck lägger och stundom ähra in.
Man skodar intet altijdh Hunden effter Håret.
[⋯]
— 740 —
#1 Små Brunnar släckia och torsten.
i. e. Aff fattigt folck får man och stundom bijstånd.
#2 Små såår swijda och.
i. e. Ut superius (⇑ 468 #2). Loppebeth kiännes och.
#3 Smått rägn stillar offta stoort wäder.
i. e. Fromt sinne förtaar mycken wreede.
[⋯]
#4 Små olyckor warna för större.
i. e. En olyckelig händelse bodar offta för en wärre.
bodar → SAOB BÅDA, tyda på; förutsäga, förutspå
#5 Små Foglar, små näste.
i. e. Fattigh man bygger små Hws. Ty elliest säger man:
När Meeszhättan wil wärpa så stoort som Trahnan, så remnar hon baak.
[⋯]
#6 Små Klockor haa och sitt liwdh.
i. e. Som man säger: Hwar Fogel siunger effter sin näbb.
Item: Små foglar små ägg.
[⋯]
— 741 —
#1 Små Hws, och höga Liws, haar waret dhe gamblas wälstånd.
i. e. Dhe gambla haa mycket hållet aff små, warma, och beqwäma wåningsz Hws:
Men dher emoot achtat för en heeder, at bruka stoora och höga Liws.
Man seer ännu hoos gammalt folk samma brwk; Serdeles små och mörka Fönster
på dheres Hws: Men hafft dherhoos rijka och fulla Wisthws, och mått wäl dher wedh.
Om sådhana små Hws haar en lärd man skrifwit några Vers öfwer Dören
på ett lijtet nybygdt Hws, som fuller äre wärde at läsas;
Och dherföre Läsaren til behag, här införas; Som så lyda:
Parva domus vegeto sed sint modo corpore vires;
Sit mens, sit recti conscia, pura mali:
Sit pax, sit pietas, modicum far, fidus Achates:
Sit concors thalamus; Sat mihi magna domus. etc.
Dhet är på Swänska Vers så gifwet:
Ett lijtet Hws och Näst, dher sundheet städse boor inne,
Gott och lustigt mood, reent Samwetz rooliga sinne:
Gudsz fruchtan fredh i Land, Nödtorfft förtrooliga wänner;
Qwinnone fredliga låth. etc. Dher rymmes rummet i Hwse. etc.
[⋯]
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
fuller (adv.): sannerligen → SAOB FULLER
— 742 —
#1 Smäda fritt, dhet lodar jw något widh.
i. e. En oförskiämd menniskia baaktalar drijstigt, i meening,
at jw en finns som troor något dheraff, och föhrer dhet wijdare vth.
[⋯]
lodar wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
#2 Smäda giör harm.
i. e. Intet större förtreet är, än höra försmädelse.
[⋯]
#3 Smäd icke på dhe döda.
i. e. Dhet är en slätt heeder at förtaala dhen döda, som intet swara kan.
[⋯]
slätt → SAOB SLÄT, dålig, obetydlig, liten, ringa
#4 Smöria giöra Hwden week.
i. e. Som man wille säya: Muhta giör domaren mild.
Man säger fördenskul: Dhen wäl smörier, han åker lätt.
[⋯]
På Swänska plägar man elliest säya: Dhen röda smörian läker all såår.
hwden → SAOB HUD
röda → SAOB RÖD, om mynt / pengar; i uttryck som betecknar guldmynt / (såsom mutor använda) pengar
— 743 —
#1 Snabber haar, snooker mister.
i. e. Som man sade: Den effter kommer, han effter faar.
[⋯]
Serovenientes, male caenantes. (”De som kommer sent äter dåligt.”)
Man säger dhet och wijdare på Swänska:
Ömder, kommer sedan maaten är giömder.
Item: Han mister intet som först får.
snooker → SAOB SNOK, slö / tafatt / sluskig person, luns, slusk
ömder: fattig, eländig → SAOB ÖM — Etymologi [fsv. ömber, olycklig, arm, ömkansvärd, smärtande m. m.; motsvarande fd., d., nor. øm, fvn. aumr (nyisl. aumur, fär. eymur); utan motsvarighet i de övriga germ. språken; av omdiskuterat ursprung, grundbetydelse dock sannolikt: eländig, arm och dyl.]
ömder: fattig, arm → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1172: ömber (ömer. ööm), adj. 1) plågad, lidande, öm. 8) fattig, ringa, obetydlig
ömder: arm → Hellquist Ordbok, s. 1235: öm, arm, usel, olycklig
#2 Snabber i måål, snäll i giärning.
i. e. Dhe gambla haa hållet för en observation vthi dheres Hwszhåld medh Legehion,
at dhen som haar waret kringer til at ätha, han skulle och wara qwicker
til sin giärning och arbete. Så at och dherom är blefwet sagt på Latin:
Qui citius comedit, citius laborat. (”Den som äter fortare arbetar fortare.”)
[⋯]
snäll → SAOB SNABB
Legehion ändrat från Legejon enl. Grubbs rättelser s. 919 (saknar paginering)
kringer → SAOB KRING, snabb, rask, flink, livlig
#3 Snart är wäl giordt, när willian är god.
i. e. Som man sade: God willia draar Laszet til Bysz.
[⋯]
bysz (arkais. gen. sg. m. obest. efter prep.): till bys, till byn → SAOB BY
#4 Snart fånget, snart förgånget.
i. e. Dhet som lätt fås, dhet kan och snart förlohras.
Heeter fördhenskul:
Quod cito fit, cito perit. (”Det som sker snabbt förgås snabbt.”)
[⋯]
#5 Snart nogh, när wäl är giordt.
i. e. Man fråghar intet huru snart en tingh blijr giordt, när dhet blijr wäl giordt.
Och heeter då: Sat cito, si sat bene.
(”Bra nog är snabbt nog. / Snabbt är tillräckligt, om det är väl gjort.”)
[⋯]
— 744 —
#1 Snart, och wäl giordt föllias intet giärna.
i. e. Dhet räcker intet altijdh til, at giöra en ting både snart och wäl.
#2 Snart råkar rychte.
i. e. Man kan aff ringa orsaak komma i folkz munn: Men intet så lätt dher vth igen.
Man säger fördhenskul: Rychtet sofwer intet.
Dherom lydher och gambla Versen:
Ex minimo crescit, sed non cito fama quiescit.
(”Ryktet växer fram ur det minsta men tystnar inte så snabbt.”)
[⋯]
råkar → SAOB RÅKA I. 11) d) uppstå, uppkomma
#3 Snart gifwit, är dubbelt gifwit.
i. e. Som man wille säya: Lofwa intet längie dhet du strax kan gifwa.
Heeter altså effter en gammal Vers:
Qui cito dat bis dat, qui tardat munera nil dat.
(”Den som ger snabbt ger två gånger, den som dröjer med sina gåvor ger ingenting.”)
Elliest säger man: God willie giör gåfwan täck.
[⋯]
täck → SAOB TÄCK, som behagar; kärkommen
— 745 —
#1 Snart giordt kan längie ångras.
i. e. Hastig giärning haar ånger i föllie.
Offta giörs en ting i hastigheet, som länge blijr ångradt.
#2 Snart är min särck vplyfft.
i. e. När man söker persvadera någon til en giärning, som man intet är obenägen til,
och seeer sig wara öfwertaalt, då brukas dhetta bland gemeent folck;
Som man wille säya: Snart är iagh rådder, eller öfwertaalter.
[⋯]
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
persvadera → SAOB PERSVADERA, övertala / intala / ivrigt (till)råda (någon)
gemeent folck: vanligt folk → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
rådder (perf. part.): rådd → SAOB RÅDA 19) havande, gravid, med barn
#3 Snafwande Häst måste hållas i tygelen.
i. e. Odygd wil haa styrszel. Ond Qwinna wil haa gott munstyckie.
[⋯]
— 746 —
#1 Snafwar en Häst på fyra been, än sedan en man på en Tunga.
i. e. Dhet är snart åth, at man försnappar sigh medh ett ordh.
Dheraff pläghar man och säya: Dhe wijse feela och.
[⋯]
än sedan: så mycket mer → SAOB SEDAN 6) b) i uttrycket än sedan, såsom adverbial inuti en sats: så mycket mer
det är snart åth, at …: det händer lätt att man försnappar sigh med ett ord.
Jfr. 362 #4: i. e. Dhet kan snart komma, at man försnappar sigh medh ett Ord.
Jfr. 410 #2: i. e. Medh dheres fall är snart åth.
dheres fall är snart åth ≈ deras fall händer snart/lätt, det händer snart/lätt att de faller
#2 Snijken är altijdh fijken.
i. e. Dhen girige sparar ingen mööda. Han är altijdh oförtruten til at sambla.
[⋯]
#3 Snyltegiäst haar altijd skarpan Knijff.
i. e. Smorotzer achtar flijtigt på andras mååltijdh.
Han låter intet längie nödga sigh. Han taar giärna wedh första bodet.
[⋯]
smorotzer → SAOB SMOROTSER, snyltgäst, parasit
nödga → SAOB NÖDGA, enträget bedja / krusa / truga / söka övertala (någon)
låter intet längie nödga sigh: behöver inte låta sig krusas länge
taar wedh: tar emot → SAOB TAGA ⇒ TAGA VID 1) c), mottaga, ta emot; antaga
bodet → SAOB BUD, inbjudning
⇒ Swenske ordsedher (1604) #182:
Drompte gest haffuer huas knif och toman buck.
drompte gest: snyltgäst → SAOB DRUNTA, v.1, ⇒ DRUNTE-GÄST (†) person som flackar omkring och förstår att nästla sig in och snylta hos än den ene än den andre; snyltgäst, parasit
buck: mage → SAOB BUK
Låle (1300-talet) #213: Dryllegæsth haffwer gerne hwass kniff oc thom bwgh
Culter acutus edax gula mensipitam commitatur
Låle (1300-talet) #627: Kringeldriffwer bær ey vdhen thom bwgh oc hwass kniff
mensipite comites gula sunt caua culter acutus
YFSv (ca. 1450) #132: æ kombir frazsare medh toom bwkh ok hwassan kniiff
Culter acutus edax gula mensipetam comitantur
YFSv (ca. 1450) #508: æ kombir kringildriff medh hwas kniiff ok toom bwk
Mancipite comites gula sunt caua culter acutusb
#4 Snyltegiäst och gammal fisk, giör snart trögan Bondans disk.
i. e. Wed frijgiäster (i.e. Dhe som intet bethala) och swran fisk,
blijr en Wärd snart ledze.
[⋯]
giör snart trögan Bondans disk → SAOB DISK II. 2) b): gör kosten vid bondens bord föga njutbar
swran (ack. m. sg. efter prep.): vid sur → SAOB SUR
Wed frijgiäster […] och [wed] swran
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
— 747 —
#1 Socker munn haar gifft i grund.
i. e. Som man elliest säger: Söter i munnen, falsker i grunden.
Publius* haar dherföre sagt: Habet et suum venenum blanda oratio.
(”Smickrande tal har sitt eget gift.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Habet suum venenum …
Item aff en Poët: Fistula dulce canit, volucrem dum decipit auceps.**
(”Flöjten sjunger ljuvligt medan fågelfängaren lurar fågeln.”)
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
**Disticha Catonis, I, 27.
#2 Solen skijn offta i oreen rum.
i. e. Paddan njuter och lycka; Fast hon är dhen intet wärdig.
Wår Herre gieer och wååpom lycka.
[⋯]
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
wååpom (arkais. dat. pl. m. till våp): våp → SAOB VÅP, dumhuvud, dumbom, tok(a)
#3 Soon sölar giärna i träcken.
i. e. Hon blijr giärna wedh sin waana.
Sus lutum quaerit. (”Svinet söker gyttjan.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1004:
Soo rörer gerna j skarne.
#4 Soon äther fulle okryddat.
i. e. Som man sade: Hwad skal honingen i wagnsmörian?
Paddan sätter man intet på Gullskins hyende.
[⋯]
Elliest sägher man och wedh sådhan meeningh: Fylla Märren medh Pepar.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
gullskin: ”guldskinn” → SAOB GULD– | –SKINN, förgyllt (tunt) skinn (läder, pergament); skinn behandlat med läderguldlack
hyende → SAOB HYENDE, kudde, dyna
— 748 —
#1 Sonen tråder giärna i Faderens skoor.
i. e. Som man sade: Katt bråår giärna på kiöön.
Man plägar och säya dherom: Äpplet faller intet långt frå Trääd.
Item: Dotteren tråder i Moderens särck.
[⋯]
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
frå → SAOB FRÅN
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #947:
Sonen går gerna j fadrens skoo.
#2 Soon drömmer om Draaff,
och Käringen om sin Staaff.
i. e. Dher man mäst vmgår medh, dhet ligger mäst i sinnet.
[⋯]
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
vmgår medh (intr. med prep. med): sysslar med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
⇒ Swenske ordsedher (1604) #209:
En drömer soo om draff, och käringen om sin staff.
Låle (1300-talet) #1033: Ee drømmmer saa om draff
Och kærlingh om sijn krogstaff
Succula dum stertit siliquas per sompnia vertit
Sompniat atque manus quod baculo det anus
YFSv (ca. 1450) #915: æ drømir so vm draff
Succula dum stertit siliquas per sompnia vertit
En fullständig latinsk version av YFSv-texten 953, motsvarande Låle-texten 1033,
torde även ha funnits i Sverige, vilket, både Swenska Ordsedher #209 och
Grubb indirekt vittnar om.
— 749 —
#1 Soon bär intet ooket för sin dygd.
i. e. Straffet twingar skalken.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#2 Som man såår vth, så skiäär man och vpp.
i. e. Som man låhnar vth, så blijr man och bethalt.
Heeter fördhenskul som Cicero* har sagt:
Quemadmodum sementem feceris, ita et metes.
(”Som du har sått, så skall du och skörda.”)
☞ Latinska bevingade ord…⇒ Ut sementem …
Item: Ab alio expectes, alteri quod feceris. Publ.**
(”Hoppas på att någon annan gör för dig, det du gjort för någon annan!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ab alio expectes …
[⋯]
Publius** haar och sagt:
Qui in secundis commodat, habet in adversis auxilia.
(”Den som är hjälpsam när han är framgångsrik får hjälp i motgångar.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Habet in adversis …
Wer in seinem glück andern hilfft, dem wirdt im vnglück wieder geholfen.
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
**Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1142:
Then lithet såår han lithet skär vpp.
Låle (1300-talet) #260: Hwo lidhet saar han lidhet faar
Dum sit pauca seges pauca metendo leges
Låle (1300-talet) #593: Hoo som lidhet saar han lidhet faar
messis erit rara quam dextera spargit auara
YFSv (ca. 1450) #231: hwa som litith saar han skær litith
dum sit pauca seges pauca metendo leges
YFSv (ca. 1450) #521: hwa litith saar han litith skær
Messis erit rara quam dextra sparsit auara
— 750 —
#1 Som Wärden är, så finna sigh och giästerna.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt. Paddan råkar fulle sällskap.
Simile simili gaudet. (”Lika gläds åt lika.”)
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
#2 Som en finnes, så dömes han och.
i. e. I dhet fölliet man blijr beträdder, dhet blijr han och lijk hållen.
[⋯]
beträdder (perf. part.): anträffad → SAOB BETRÄDA II. anträffa, komma på, ertappa
#3 Som du roopar i marken, så får du och swaren til.
i. e. Gott tiltaal, får gott geenswar. Echo föllier roopet.
[⋯]
#4 Som dhe gambla sunge, så qwittra och dhe vnge.
i. e. Dhet grymtar så grijs, som gammalt swijn.
Deraff plägar man och säya: Små grytor haa och öron.
[⋯]
sunge (impf. ind. pl.): sjöng → SAOB SJUNGA
(sunge: pl. med –e ist.f. –o genom vokalharmoni med unge)
qwittra (pres. ind. pl.): kvittrar → SAOB KVITTRA
#5 Som man bär sigh åth til, så får man och lyckan til.
i. e. Som man sadhe: Hwar smijder sin egen lycka.
[⋯]
— 751 —
#1 Som Kiöparen är til, så giälla och warorna.
i. e. Man råkar stundom en skratte som gieer meer än godzet är wärdt.
Och då säger man:
När Narren kommer til Kiöpstadz, så får kiöpmannen penningar.
[⋯]
#2 Sompt i sänder, giör Fläsket drygt.
i. e. Småningom afftaget dryger wisthwset. Elliest heeter dhet: Slösa giör Armood.
Item: Ödha, giör ödhe.
Sera in profundo parsimonia.* Eras. Seent spara i bottnen.
[⋯]
i sänder → SAOB SÄNDER 2) a) åt gången / i taget / för varje gång (särskilt) för sig
wisthwset → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
*Adagia #1164: Sera in fundo parsimonia
Se ☞ Seneca: ur Ad Lucilium epistulae morales, 1:5 ⇒ Sagt av och om romerska filosofer
#3 Som folket är, så föllier och ähran.
i. e. Alla måste intet wara som swijnefötter. Åthskilnad måste wara iblandh folk.
[⋯]
#4 Som hampen är, så blijr och tråden.
i. e. Som man elliest säger: Aff elackt läder giörs slemma skoor.
[⋯]
hampen (best. form till hampe / hamp, m.): hampan → SAOB HAMPA / HAMPE / HAMP, Cannabis sativa L.
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
slemma → SAOB SLEM, dålig, underhaltig, undermålig
— 752 —
#1 Sommaren födher, och Winteren öder.
i. e. Winteren förthärer hwadh Sommaren förtiähner.
Dheraff plägar man och säya: Dhen som siunger (i. e. Lättias) om sommaren,
han får dantza (i. e. swälta) om Winteren.
[⋯]
lättias (dep.) → SAOB LÄTTJAS, vara lat / sysslolös, föra ett lättjefullt liv, göra ingenting, ”slå dank”
#2 Sorgen fäller snart rosenfärgan.
i. e. Hon giör snart röda kinder bleek.
färgan: färgen → SAOB FÄRG
⇒ Swenske ordsedher (1604) #952:
Sorgofult hierta, fäller rosende färga.
#3 Sorgh giör rådlös.
i. e. Bedröfwelse gör mannen så perplex, at all godh rådh förswinner.
perplex → SAOB PERPLEX, rådvill / förvirrad; förbluffad, handfallen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #950:
Sorgh gör månger man rådhlös.
#4 Sorg och grååt, skillier kärleeken åth.
i. e. När kära wänner skola skillias åth, så sättes ögonen til.
[⋯]
sättes … til → SAOB SÄTTA ⇒ SÄTTA TILL: sätta ögonen till, låta något gå ut över
ögonen (såsom beteckning för att man låter sorg / smärta ta sig uttryck i tårar)
#5 Sorg bär intet i Kiöket.
i. e. Hon haar ingen nytta medh sigh.
[⋯]
#6 Sorgh bethalar ingen skuld.
Idem. Man skal länge söria, förr än en daler dher medh blijr bethalt.
Heeter altså som man siunger i gambla Swänska Wijsan;
Hwad hielper dhet man qwijder?
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
qwijder → SAOB KVIDA, giva uttryck (i synnerhet i oartikulerade ljud) åt sorg / smärta, jämra sig, klaga
— 753 —
#1 Sorg giör swrt lefwerne.
i. e. Hon giör Liffztijden tung och swår.
Erasmus haar fördhenskul dher emoot til waarning sagt:
Cor ne edito.* (”Du skall inte ge utlopp för hjärtat!”) Grähm digh intet för mycket.
swrt → SAOB SUR, svår, besvärlig, mödosam, hård, tung
swår → SAOB SVÅR, besvärlig, bekymmersam, vansklig, eländig
*Adagia #2:VII (s. 96)
#2 Sorg och Åhr, giöra grå Håår.
i. e. Ålder och mootgång giöra mannen gammal.
[⋯]
#3 Sorgen är ond at döllia.
i. e. Hon wil giärna yttra sigh, och brista vth.
Och heeeter fördhenskul som Erasmus haar sagt:
Dolorem celare, difficile est. (”Att dölja sorgen, det är svårt.”)
[⋯]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
yttra sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#4 Sorg giör sömpnlös.
i. e. Dhen sorgfulle wakar offta när andra sofwa.
[⋯]
#5 Sorgfult hiärta lijder intet skiämpt.
i. e. En bedröfwad menniskia förgår all lust.
[⋯]
Fördhenskul haar både Salomon* och Syrach* medh alfwar rådt,
at man icke skal sielff giöra sigh någon sorgh.
Dheraff haa och dhe gambla sagt:
Quatvor sunt, qui consumunt in tristitia dies suos:
Invidi mordaces; Perfidi fallaces;
Cupidi tenaces; Et stupidi pertinaces.
(”De som i dysterhet förödar sina dagar är av fyra slag:
De avundsjuka och bitska; de svekfulla och bedrägliga;
De lystna och snärjande; samt de dumma och envetna.”)
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
förgår → SAOB FÖRGÅ, gå miste om
*Salomos Wijsheet, 14:10:
”När hiertat söriande är, så hielper ingen vthwertes glädhe.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 14:10]
glädhe → SAOB GLÄDJE
*Jesu Syrachs Book, 30:22:
”Gör tigh icke sielff sorgh, och plågha tigh icke sielff medh tina eghna tanckar.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 30:22]
— 754 —
#1 Spaara wedh brädden, så haar du något wedh bottnen.
i. e. Haar du något giömt, så finner du dher igennet.
[⋯]
Dheraff säger man och på Swänska:
Bespard Penningh är så godh som wunnen.
igennet (kontr.) = igen’et: igen dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #858: Bædræ ær sparth fra brædh æn fra bondhen
Quam fundo parce magis sint res vasis ab arce
YFSv (ca. 1450) #783: bætræ ær spara fra bræd æn fra bwthn
quam fundo parce magis sint res vasis ab arce
#2 Spaarlig lofwa, och rundelig hålla, giör god Credijt.
i. e. När man meer giör, än han haar vthlofwadt,
så förökas hans heeder och lofwen.
lofwen → SAOB LOVEN, kredit
#3 Spaard Penning, är så godh som wunnen.
i. e. Dhet som medh maneer bespares, är så gott som dhet man medh
mödha och omaak förwärfwar. Man säger fördhenskul:
Penning är pennings broder.
[⋯]
maneer → SAOB MANER, förmåga, handlag, skicklighet
— 755 —
#1 Spatzeregång, giör laster mång.
i. e. Lättia föder laster.
#2 Spatzeregång giör födhan trång.
i. e. Som man sadhe: Hällgesmåål, giör magran Kåål.
Dhen som går fåfäng, han äther stundom smaala bethar.
Dheraff sägher man och: Lättia löhnes medh armood.
Item: Dhen som sofwer dhet röda aff Solen, han mister och dhet feeta aff Kålen.
hällgesmåål → SAOB HELGSMÅL, ledighet från arbete
går fåfäng→ SAOB FÅFÄNG: gå fåfäng, gå sysslolös / utan sysselsättning / som icke uträttar något, overksam
smaala → SAOB SMAL, liten; obetydlig, ringa
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
#3 Spee och spott, giör ingen gott.
i. e. Föracht kränker en menniskia i Hiärtat.
[⋯]
spee → SAOB SPE 1) skymfande / hån, bespottelse; förödmjukelse / nesa / smälek / vanära
spott → SAOB SPOTT, sbst.3, 1) hån, skymfande, smädelse, (hånfullt) gyckel / förlöjligande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #968:
Spee och spott gör ingom gott.
ingom (dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
#4 Spee kommer för Spottarens dörr.
i. e. Dhen som spottar en annan, han blijr och försmädder igen.
Som man låhnar vth, så blijr man och bethalt.
Heeter fördhenskul: Paena talionis. (”Vedergällningens straff.”)
Dheraff man och säger:
Quemadmodum sementem feceris, ita et metes.
(”Som du har sått, så skall du och skörda.”)
Man säger och: Spee bärs spottaren heem.
[⋯]
spee → SAOB SPE 1) skymfande / hån, bespottelse; förödmjukelse / nesa / smälek / vanära
spottaren → SAOB SPOTTA, v.2, Avledn. till 1) person som smädar / hånfullt gycklar, bespottare
spottar: hånar → SAOB SPOTTA, v.2, 1) (†) håna / smäda / i ord skymfa (någon / något)
spee bärs spottaren heem: hån slår tillbaks på den som hånar
⇒ Swenske ordsedher (1604) #807:
Offtha kommer spee öffuer spottarens dör.
Låle (1300-talet) #276: Hwo andhen spotther han bliffwer eij vspottheth
Deridens alium non inderisus abibit
YFSv (ca. 1450) #471: ok kombir skadhi for sputtarans dør
lar deridentis quandoque subest nocumentis
— 756 —
#1 Spill, spaar icke, min Herre haar nogh.
i. e. Gott wara kostfrij aff annars pungh.
Item: Gott skära breeda remmar aff annars Hwd.
Är en förwijtelse emoot onödigt slösande. Och brukas emoot en part slämmare,
som låta sin Herres godz gå genom Halsen, så länge dhet räcker,
och bethala sedan medh Stöffel och Spade.
Wedh dryckes-Staten pläghar man och säya:
Infunde abunde, ne cures unde.
(”Häll i dig rejält – bry dig inte om varifrån [det kommer]!”)
[⋯]
kostfrij → SAOB KOST– | –FRI, frikostig, generös
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
remmar → SAOB REM 1) i) α) i uttryck som ange att någon är / visar sig frikostig (/ förser / ”skor” sig) på någon annans / andras bekostnad och dyl.; vanl. i uttrycket skära breda (äv. grova) remmar av (en) annans hud / skinn / läder / rygg
hwd → SAOB HUD
slämmare → SAOB SLÄMMA ⇒ SLÄMMARE, frossare, suput, svirare, rucklare
dryckes-Staten: dryckesgille, dryckeslag
#2 Spinna med Gullteen, giör wäfwen dyr.
i. e. Handla medh skada. När en part Qwinfolk som giärna wele hafwa nampn
för goda Hwszhållerskor, såsom dhe dher mycket spinna och wäfwa;
Så leya dhe för sponan medh stoor omkostnad, som intet kan lösa mödhan.
Dhet kallas spinna medh Gulthen.
Heeter och wedh lijka meening: Meetha medh Gullkrok.
[⋯]
theen → SAOB TEN, del av spinnrock bestående av en kort käpp med krok i övre ändan
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
leya → SAOB LEJA, leja för något, anställa arbetskraft för utförande av något visst arbete
sponan → SAOB SPÅNAD, spinnande, spinning
gulthen: gullthen
#3 Spott och skadan föllias giärna åth.
i. e. Dhen skadan får, honom tryter ingen spott.
Item: Dhen som miszgår, honom miszbiudz.
[⋯]
miszgår → SAOB MISS- | -GÅ 7) gå / avlöpa illa / olyckligt (för någon / med något); olyckas, slå fel, misslyckas; ofta med indirekt obj., dels: gå illa / misslyckas för (någon), dels: drabba (någon); även opers.
miszbiudz → SAOB MISS- | -BJUDA 2) (†) tillfoga (någon) något ont
⇒ Swenske ordsedher (1604) #969:
Spott och skada fölges gerna åth.
Låle (1300-talet) #222: Spoth oc skade følges gernæ ath
Dampno concinnus consueuerat esse cachinnus
YFSv (ca. 1450) #195: spoth ok skadhi følias gerna aath
dampno concinus consweuerat esse cachinnus
#4 Spott och spee skiämtar intet.
i. e. Mången kan fulle vndertijden lijda någon skadha, men ingen spott och förtreet.
[⋯]
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
lijda → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
— 757 —
#1 Spotta intet dhen lyckan är wrång.
i. e. Lägg intet steen på börda.
[⋯]
wrång → SAOB VRÅNG B. 2) f), som är full av besvärligheter / motgångar / prövningar
…dhen lyckan är wrång: …som lyckan är otursam mot.
#2 Spåmän haa tw wilkor.
i. e. Ahntingen liuga eller säya sannt. Och sägz i gemeen om dhem,
som vndertijden ominera ens annars olycka. Man plägar och önska
dhem sielfwa dheres egen spådom, medh sådan Ordh:
Vates secum auferat omen. (”Må spåmannen ge sig av med sin spådom.”)
Som man wille säya: Behålt sielfwer dhet du spåår.
[⋯]
tw → SAOB TU, två
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
ominera → SAOB OMEN ⇒ OMINERA, förutspå / förutsäga (något)
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
behålt (imper. sg.): behåll! } [be-]hålt ⇒ hålt → SAOB HÅLLA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #970:
Spåmen haffuer tu welkor, antingen liuga eller säger sant.
Låle (1300-talet) #361: Hwoo som spaar han ænthen lywer eller syer sandhedh
fatidicus verum fatur vel figmina rerum
YFSv (ca. 1450) #319: hwa som gæthir han antigia liughir allir sighir sant
fatidicus verum fatur vel figmina rerum
#3 Spänna Wagnen för Hästarna.
i. e. Begynna wed orätta ändan.
Currus bovem trahit. (”Vagnen drar oxen.”)
[⋯]
Wända baak fram på en giärning.
[⋯]
för → SAOB FÖR, framför
#4 Spörs wäl i bygden, hwadh folcket är til dygden.
i. e. Dhet blijr snart spordt, ahntingen man giör illa eller wäl.
Man säger fördhenskul: Bäst ställa sigh wäl, så spörszet minst.
[⋯]
spörszet (kontr.) = spörsz’et: spörsz dhet
spörszet: frågas det → SAOB SPÖRJA, fråga efter, söka ta reda på
ställa sigh wäl: sköta sig väl → SAOB STÄLLA 2) f) (†) i uttrycket ställa sin person (så / så), ställa sig / skicka sig / bete sig (så / så) […]
Jfr.: ⇒ Swenske ordsedher (1604) #1174:
Thet spörs wäl j by huru barnet är til dygdene.
≈ Man undrar väl i byn vad barnet duger till. ≈
til dygdene (arkais. dat. sg. efter prep. til): till duglighet / förtjänst → SAOB DYGD 4) (i sedligt hänseende) värdefull / förtjänstfull egenskap, (sedlig / moralisk) förtjänst; i synnerhet förr även.: förtjänstfull egenskap som är karakteristisk för person i viss ställning; ofta motsatt: last / fel
— 758 —
#1 Sqwaller och raller lychtas alder.
i. e. Lögn och sqwaller är hwar morgon nytt.
Nugae novantur indies. (”Småprat förnyas för dagen / dagligen.”)
Menniskian är så ond och arg, at hon intet kan låta sin nästa blij oförtalt.
Skrifften* sägher fördhenskul medh godh skiääl:
Mundus in maligno positus. Werlden är stadd i dhet onda.
Ja, som man elliest säger: Werlden är en hynda.
[⋯]
raller → SAOB RALLER, tomt / grundlöst prat; sladder, skvaller
lychtas → SAOB LYKTAS, dep.: upphöra, sluta
alder (adv.): aldrig
stadd (perf. part.): ställd → SAOB STÄDJA, ställa / placera (någon / något någonstädes / så / så)
*Skrifften: 1 Joh. 5. v.19:
… och hela werlden är stadd j thet onda.
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = 1 Joh. 5. v.19]
#2 Sqwaller sugga, wil all tugga.
i. e. Sqwaldran skonar ingen, hwarken högh eller lågh.
Ingen blijr aff henne olytter.
sqwaller sugga → SAOB SKVALLERSUGGA, skvallerbytta
sqwaldran → SAOB SKVALLRA, skvalleraktig kvinna / flicka; skvallerbytta
olytter (p. adj. till lyta) → SAOB O– ⇒ OLYTT, icke skadad / vanärad / belackad
#3 Sqwaldrebyttor, haa giärna systrar.
i. e. Lijka foglar flyga giärna samman.
Gracculus gracculo affidet. (”Den ena kajan anförtror sig för den andra kajan.”)
[⋯]
#4 Stackot wijsa är snart qwäden.
i. e. Lijtet förråd är snart förtärdt.
Item: Lijtet Klädhe giör kortan Mantel.
Brevis cantilena cito absolvitur. (”En kort visa avslutas snabbt.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #979:
Stackot wijsa är snart quädin.
stackot: kort → SAOB STACKIG 1) kort; liten
quädin (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA 1) yttra, säga, tala; KVÄDA 2) sjunga
#5 Stackot frögd haar långan ånger.
i. e. Man drags vndertijden i hastighet til en ond lusta,
som ångras så länge man lefwer.
Deraff man då må säya: Ondt kiöpa dyr ånger.
[⋯]
stackot: kortvarig → SAOB STACKIG 2) a) om tid / tidsavsnitt, kort
vndertijden (adv.) → SAOB TID, tidvis; stundom; ibland; emellanåt
— 759 —
#1 Stadigh man hweekar intet.
i. e. Allfwarsamt folck löper intet medh hwisp.
Vir fortis non facile movetur. (”En stark man påverkas inte lätt.”)
[⋯]
hweekar → SAOB VEKA, vara / bli osäker / villrådig / vankelmodig, vackla, tveka
hwisp → SAOB VISP, lättsinnigt / skvalleraktigt / inställsamt tal
#2 Stafweren kommer Stodmärren til draga.
i. e. Som man elliest pläghar säya: En seeger kiäpp på en treeskan rygg.
[⋯]
stafweren (best. (†) -eren): staven → SAOB STAVER 1) (numera blott i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = STAV, sbst.2
stodmärren / stodhästen → SAOB SNYFFEL, sbst.2, (†) hingst som hålles hos ston för att väcka deras brunst.
»En Hingst eller Bescheler är för Aflelsen, men en Stodhäst eller Snyffel är för at reta til lust och åtrå.» (Salander, 1758)
treeskan → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1000:
Staffuen kommer stodmären til gångs.
#3 Steen som altijdh wältras, han mosas intet.
i. e. Dhen offta flyttier sitt Boo, och byter om tiänster, han winner dher intet vppå.
[⋯]
Dheraff sägz och vthi ett annadt gemeent Ordspråk:
Ingen fyttier så sitt boo, han mister jw så gott som en Koo.
[⋯]
mosas (dep.) → SAOB MOSSA / MOSSAS, överdragas / betäckas / bli bevuxen med mossa, bli mossig
gemeent → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #971:
Stenen som offta röres, wexer icke gräsz vppå.
Låle (1300-talet) #661: Then stheen wordher eij mwssgroodh som offthæ røres
Non lapis artatur musto qui sepe rotatur
YFSv (ca. 1450) #587: thæn steen som oppta røris han wardhir ey mosughir
non lapis artatur musto qui sepe vagatur
I den YFSv-texten 587 är rotatur den bästa läsarten enl. Kock [1892], s. 267.
— 760 —
#1 Steen på börda är altijdh tungh.
i. e. Dhen giör illa, som ökar dhen bedröfwades sorgh.
Afflicto non est addenda afflictio. (”Den plågade bör inte tillfogas [ännu mer] plåga.”)
[⋯]
#2 Stiäl min Broor, så hänger en Tiuff.
i. e. Som man wille säya: Hwart Kaar står på sin brädd.
Stånde hwar sitt äfwentyr, som illa giör.
[⋯]
#3 Stilla Watn haar diup grund.
i. e. Diupa strömmar löpa tyst.
Dhet stillaste folket haar skalken baak örat.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#4 Stiälaren och dölliaren, båda lijka goda.
i. e. Dhe äre vnder lijka dom och straff.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1144:
Then är så godh som döl som then ther stiell.
Låle (1300-talet) #322: Han ær saa godh ther fiæl som then ther stiæl
Est qui rapta tegit reus vt qui rem met abegit
YFSv (ca. 1450) #288: han ær ey bætre som gømer æn thæn som stiæl
est qui rapta tegit reus vt qui rem met abegit
döl (pr. ind. sg.): döljer → SAOB DÖLJA
— 761 —
#1 Stiäla är fulle gott handtwärck, men löhner illa.
i. e. Som man wille säya: Tänckte Tiufwen på Galgen, så stule han aldrig.
Man plägar referera om en tiuff, som för sin broth skulle gå til Galgan,
och är in transitu honom aff Predikanten bland annadt förehållet,
at han hade bättre giordt, om han hade lärdt ett gott handtwärck,
än taga sigh sådant orådh före. etc. Skal omsijdor hafwa swaradt:
Jag haar fulle lärdt ett gott handtwärck (meenandes stiäla)
Men iagh får intet blifwa dher wedh.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
stule (impf. konj. sg.): skulle han aldrig stjäla, stule / stal han aldrig → SAOB STJÄLA
in transitu: i förbifarten
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
meenandes (s-particip med adverbiell funktion): det vill säga → SAOB MENA (meena)
#2 Sticken thol icke at Solen skijn i wattnet.
i. e. Heeta Hufwud thola intet skiämpt.
[⋯]
Jfr. 299 #1 Han thol icke at Soolen skijn i Wattnet.
sticken → SAOB STICKEN I. 2) stucken, uppretad / förargad / sårad / stött / (i fråga om starkare affekt) arg / vred / ilsken och dyl.
skijn (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA (skijna)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #375:
Han thör wäll see huarest solen skin j vatnet.
thör (pres. ind. sg.): vågar → SAOB TÖR 1) (†) ha mod att (göra något), våga, töras; vanligtvis i förbindelse med ett handlingsverb i inf. och vanligtvis utan inf.-märke
huarest: där → SAOB VAREST I. (ålderdomligt) såsom adv. 2) (numera mindre brukligt) såsom rel. adv.: där
skin (pres. ind. sg.): skiner → SAOB SKINA
Jfr. 299 #1 Han thol icke at Soolen skijn i Wattnet.
#3 Stilla och from, kommer sällan för dom.
i. e. Dhen enfaldige flyr giärna wijdlöfftigheet.
Dheraff säger man och:
Simplictas est amica legibus. (”Oskuldsfullheten är vän med lagarna.”)
Och vthi Swänskan: Han är godh wäria, som ingen wil häria.
[⋯]
enfaldige → SAOB ENFALDIG, som har ett barnsligt sinnelag; oskuldsfull, oskyldig
#4 Stocka Flugor, och låta Bijen fara.
i. e. Sijla Muggor, och swälga Cameler.
[⋯]
stocka → SAOB STOCKA, med avseende på svärmande bin: infånga och placera i bistock / i bikupa
bijen (pl. best.): bien / bina → SAOB BI
muggor → SAOB MYGGA
— 762 —
#1 Stoor ähra, stoora sorger.
i. e. Högt wälde, mycken åhoga.
Man siunger fördhenskul dherom vthi en Lat. Cantilena:
Honor vult onere gravari. (”Ära vill tyngas av förpliktelse.”)
Ährad wil wara beswärad.
åhoga: oro, ängslan → SAOB ÅHÅGA 1) a) (†) oro / ängslan / bekymmer
Cantilena → SAOB KANTILENA, kort, visartat sångstycke
#2 Stoor ord fylla intet säcken.
i. e. Som man wille säya: Dhet är intet medh blotta orden bestält.
[⋯]
bestält (perf. part.): uträttat → SAOB BESTÄLLA 8) uträtta, utföra, verkställa, sätta i verket
#3 Stoor ord sittia intet i Halsen fast.
i. e. Alla Ord låta säya sigh. Ord vthan wärck är som en Klockeklang.
[⋯]
Man säger och dher wedh: Mycket aff munnen, lijtet aff Vllen.
[⋯]
wärck: handling → SAOB VERK 1) handling, gärning, åtgärd
⇒ Swenske ordsedher (1604) #972:
Stoor ord sittia icke j halsen fast.
(1604 års text är korrupt och har därför kompletterats med ord sittia från 1636 års utgåva.)
#4 Stoor synd, stoort straff.
i. e. Offta och illa syndat, ökar straffet.
[⋯]
— 763 —
#1 Stoort hopp, faller så snart ned som opp.
i. e. När man wil alt för högt vth, så falleret snart i skarnet.
Dheraff säger man och: Hoppet faller offta i brunnen.
[⋯]
falleret (kontr.) = faller’et: faller dhet
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#2 Stoor lycka, stoor fahra.
i. e. Som man elliest plägar säya: Höga Hästar, giöra swårt fall.
[⋯]
På Swänska säger man och: Stoor lycka håller intet färgan.
färgan: färgen → SAOB FÄRG
#3 Stoor ordh och lijten macht,
haar hin håle sammanbracht.
i. e. Som man wille säya: Ondt wara wreeder, när ingen är rädder.
[⋯]
På Swänska: Stoor ordh sittia intet i Halsen fast.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
⇒ Swenske ordsedher (1604) #495:
Högferdh och lijthen macht thet haffuer fanen samman satt.
#4 Stoor ähra kostar Mynnt.
i. e. Til en tiuck rumpa hörer en wijdh Brook.
Dhen i ähra sitter, han måste och dher effter föra sin Stat.
Heeter altså:
Honor est Sumptuosus. (”Ähra är kostsam.”) Staten effter ståndet.
[⋯]
Wedh dhen meeningen säger man och (⇓ 764 #1):
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
Stat → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
— 764 —
#1 Stoort Hws, många tarfwer.
[⋯]
tarfwer → SAOB TARV, behov; pl. förnödenheter
#2 Stoort Hwszhåld, wil haa gott wisthws.
i. e. Många äthare fresta på mathsäcken.
Ty dher wil intet stumper til måål, eller klwter til kläde.
Man sägher dheraff: Mång Swijn giör Drancken tunn.
Item: Mång Barn, och lijten maat, giör tunna smörgiäs.
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
stumper → SAOB STUMP, mindre bit / stycke av något
drancken → SAOB DRANK, flytande massa som stannar kvar i brännvinspannan
vid alkoholens avdestillering och huvudsakligen användes till kreatursfoder
smörgiäs (pl. till smörgås) → SAOB SMÖRGÅS, smörklick / smörklimp / smör på ett stycke bröd
#3 Stoora dygder, stoora feel.
i. e. Dhe wijse haa och sina brister.
Dher höga gåfwor äre, dher äre och offta stoora feel.
Dherom haar och Erasmus sagt: Quo quis sapit altius, eo profundius decipit.
(”Ju högmodigare tankar någon har, desto djupare bedrar han sig.”)
Jfr. ”Noli altum sapere, sed time.” @Bibliorum Sacrorum Editio, Rom. 11:20
#4 Stoor Lycka löper snart om.
i. e. Hon håller intet länge färgan.
Dheraff säger man och: Lycka och Glaas, går snart i kraas.
In magna fortuna, parva licentia.
(”I en hög samhällsställning finns lite handlingsfrihet.”)
Item: Fortuna est vitrea, cum maxime splendet, rumpitur, haar Publius* sagt.
(”Lyckan är skör som glas: när den skimrar som mest går den i kras.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Fortuna vitrea …
färgan: färgen → SAOB FÄRG
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 765 —
#1 Stoor Lofwen och okrympt Kläde, minskas altijdh.
i. e. Lofwen förgiätes, och Klädet löper ihoop.
Dhet står fördhenskul aldrabäst, intet meer lofwa, än man wil och kan hålla.
Elliest heeter dhet: Lofwa rundt och hålla tundt, giör swagh Credijt.
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#2 Stoor narr, stoora biällror.
i. e. Hwart effter annadt tiähnar bäst ihoop.
#3 Straff wil haa nådemåål.
i. e. Nådh måste stundom wara wedh rätten.
[⋯]
#4 Straff kommer offta långsampt, men strängt.
i. e. Som man sade: Wår Herre är tholigh,
och draar längie ihoop medh en menniskia:
Men straffar omsijdhor deste hårdare.
[⋯]
På Swänska pläghar man och säya:
Dhen länge släpar foot, honom möhter en gång rooth.
Item: Han får en gång sina fiskar warma.
[⋯]
Straffet går seent, men kommer geent.
omsijdhor → SAOB OMSIDER
deste → SAOB DESTO
geent (adv.) → SAOB GEN, raka vägen
— 766 —
#1 Straffet skrämmer skalken.
i. e. När en arg menniskia blijr för sin broth straffad,
så see andra dher wedh, och rädas för näffsten.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
broth → SAOB BROTT
arg → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
näffsten → SAOB NÄPST, straff, bestraffning, minnesbeta, ”läxa”
#2 Straffa din wän, men osmädt.
i. e. Man må fulle warna sin wän medh godha, men vthan försmädelse:
Elliest sätter dhet ingen godh wänskap.
[⋯]
osmädt (adv.; participiellt adj.) → SAOB O– ⇒ OSMÄDAD / OSMÄDD, icke smädad; (adv.) utan att smäda
fulle (adv.): mycket väl → SAOB FULLER
medh godha: scil. ord → SAOB GOD, 22)
— 767 —
#1 Straffet börias på Gudz Hws.
i. e. På dhen fromma. Justi affliguntur. (”De rättrådiga hemsöks.”)
Tyskarna säya: Je frömmer Christ, je grösser kreutz:
Men Augustinus haar dher emoot gifwet sådana korszbärare
en märkelig tröst; Der han haar sagt:
Qui habet patrem Deum, et fratrem Christum, non timet in die mala.
(”Den som har Gud till fader och Kristus till broder är inte rädd under/på en ond dag.”)
börias (dep.): börjar → SAOB BÖRJA
#2 Straffa, är bättre än klaffa.
i. e. Rijs är bättre än räfweswantzen.
Dhet är en vpprichtigare wänskap, at säya sin wän hans brister,
än tala effter munnen.
[⋯]
klaffa → SAOB KLAFFA, tala illa om någon / något, baktala, bakdanta, förtala
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
#3 Straffet effter brotet.
i. e. Som synden är, så måste och näffsten wara.
[⋯]
näffsten → SAOB NÄPST, straff, bestraffning
#4 Strax neeka är bättre, än länge lofwa.
i. e. När man får strax ney på dhet man begiärer,
så blijr man intet dragen på haalan ijs.
[⋯]
#5 Strijd icke moot sanningen.
i. e. Låt sannt wara sannt, så går alt wäl til.
#6 Strykan om munnen med en Haarefoot.
i. e. Smickra; Fuchszschwantza. Gifwa smicker för smör.
strykan (kontr.) = stryka’n: stryka dhen/han/honom
fuchszschwantza → SAOB FUXSVANSA, bete sig inställsamt, lisma
— 768 —
#1 Strång Vll är ond at färga.
i. e. Ond art är swårt at bättra. Dheraff plägar man och säya:
Fast man förgyller Gåselorten, så är ändå skarn i grunden.
[⋯]
strång → SAOB STRÅNG, grov, sträv
strång vll: grov ull
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
art: natur → SAOB ART 3) väsen, natur; medfödd beskaffenhet / natur, beskaffenhet som (någon / något) har på grund av sitt ursprung / sin härkomst
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
#2 Stryka fuchsen, är bästa hoffkonst.
i. e. Til hofwa gieer man offta sööth ordh aff falskt hiärta.
[⋯]
Strykian om munnen medh en Haarefoot.
Stryka ändrat från Styra enl. Grubbs rättelser s. 919 (saknar paginering)
strykian (kontr.) = strykia’n: strykia dhen/han/honom
fuchsen: räven → SAOB FUX, räv
#3 Sträck footen effter fällen.
i. e. Ställ munnen effter maatsäcken. Thäringen effter nähringen.
[⋯]
thäringen → SAOB TÄRING, om vad någon behöver för sitt uppehälle i allmänhet
(i synnerhet under resa / vistelse på annan ort än bostadsorten)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #893:
Reck foothen så witt at skinfelden recker til.
Låle (1300-talet) #492: Ræck fodhen saa at skindfælIen maa owergaa
Jnfra mensuram lodicis porrige suram
Låle (1300-talet) #1164: Ræck eij foddhen længher æn skijndfellen ræcker
vltra mensuram lodicis non trahe suram
YFSv (ca. 1450) #429: man skal ey rækia foten længre æn skinfældin rækkir
Jnfra mensuram lodicis non rege suram
YFSv (ca. 1450) #738: ræk ey fotin vndan skinfældin
pes sic tendatur ne lodex pretereatur
Jfr. Karlskrönikan (ca. 1450): wakte thu thinna föter ey lenger wtstrekkir än som skinfällen räkkir
☞ utg. G. E. Klemming. Sthlm 1866, sid. 64, rad 1873-1874
#4 Stränge Herrar råda intet länge.
i. e. Ond styrszel sätter aff säthe. Och är en förwijtelse emoot en part som nys
komma til ett ämbete, och strax begynna medh otijdigh strängheet.
[⋯]
Man plägar och säya med Publio*:
Male imperando summum imperium amittitur.
(”Genom dålig maktutövning kan det största imperium gå förlorat.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Male imperando …
[⋯]
otijdigh → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
*Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 769 —
#1 Sträng Fader giör blödigh Barn.
i. e. Som man wille säya: Agan är godh, när han är måtteligh.
[⋯]
blödigh → SAOB BLÖDIG, lättrörd, ömsint, öm, medlidsam
#2 Stulet Watn är altijdh sött.
i. e. Dhet förbudna giör man hälst.
[⋯]
Wedh samma meening sägz och: (⇓ 769 #3)
#3 Stulen maath smakar bäst.
[⋯]
#4 Stumpen och krumpen, giöra lijkaste laget.
i. e. Som man elliest sägher: Lijkt söker giärna lijkt.
Concolores aves facilime [facillime] congregantur. (”Fåglar av samma färg samlas gärna.”)
Item: Simile simili gaudet. (”Lika gläds åt lika.”)
[⋯]
krumpen → SAOB KRUMPEN, förkrympt; hopkrympt; krokig och böjd av ålder
— 770 —
#1 Stundom swång och stundom språng.
i. e. Ahntingen för lijtet eller för mycket, sällan råkas måttan.
Och heeter: Aut in excessu (”till överdrift”), aut in defectu (”underdrift”).
[⋯]
swång → SAOB SVÅNG 1) om förhållandet att magen är insjunken av brist på föda, övergående i betydelse: hunger
språng → SAOB SPRÅNG III. om kraftig uttänjning (på gränsen / ända till bristning) av visst parti av kropp / kroppsdel; även konkret, om kraftigt uttänjt sådant parti
≈ Ibland är man övermätt, och ibland är man utsvulten.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #980:
Stundom haffuer man språng, och stundom haffuer man swångh.
#2 Styr Häst medh Betzel, och Kohna med Kiäpp.
i. e. Dhe behöfwa både styrszel och tuchtan.
[⋯]
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
⇒ Swenske ordsedher (1604) #975:
Styr häst medh bessel, och kona medh käpp.
Låle (1300-talet) #508: Styr hæsth meth bætzell oc konæ meth kæppæ
Jnferule penis sponsam sed equm rege frenis
YFSv (ca. 1450) #444: styr hæst medh belz ok kono medh kæp
jn ferule penis sponsam sed equum rege frenis
#3 Styra lusta, är dygdeproff.
i. e. Stå emoot ond begiärelse, är en stoor dygd, och Gudz gåfwa.
[⋯]
#4 Stålt Qwinna wil mäst råda.
i. e. I gemeen wil högfärden giärna föra wäldet i Hwset.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
#5 Största hoopen sluta rådh.
i. e. Många stämmor giälla mäst.
[⋯]
— 771 —
#1 Suggan fägnar drafwet.
i. e. Rätterna effter giästerna. Sallaten effter munnen.
Brukas til förwijtelse, när man seer någon vmgå med dhet som honom illa anstår.
fägnar → SAOB FÄGNA, vara glad över
drafwet → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
vmgå medh (intr. med prep. med): syssla med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 3) a) β) (†) ägna sig åt / befatta sig med
#2 Sund maga thol all spijs.
i. e. Dhen helbregda haar en maga som en Fohrmans taska,
dhen dher taar emoot allehanda Mynnt.
[⋯]
maga: mage → SAOB MAGE / MAGA
helbregda → SAOB HELBRÄGDA, frisk, som brukar vara frisk
fohrman → SAOB FORMAN, körsven, kusk
taska → SAOB TASKA, påse, mindre säck, väska; penningpung
#3 Sundags spohnan lyckas intet.
i. e. Som man wille säya: Hälgedags arbetet richtar intet.
[⋯]
Sundags spohnan → SAOB SÖNDAG– | –SPÅNAD, spånad på söndagar
spohnan → SAOB SPÅNAD, spinnande, spinning
richtar → SAOB RIKTA, göra rik(are), berika
#4 Sunder man, är rijker man.
i. e. Hälsan är ett förborgat Kleenod, och meer än stoora rijkedomar.
#5 Sund Lufft giör Läkiaren arm.
i. e. Dher ingen Siukdom grasserar, haa Medici lijten förtiänst.
[⋯]
#6 Swra drufwor giöra ömma tänder.
i. e. Ondh giärningh haar elack frucht. Elliest blijr och här medh förståndet
Ewas Äpplebeth, som swijdher in vppå alla hennes Barn.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 772 —
#1 Swr Fisk är tröger maath.
i. e. Man går intet giärna på dhet som illa smaakar.
[⋯]
Man plägar och elliest säya: Man draar intet Knijff åth swran wälling.
i. e. Man fägnar intet giärna dhet som intet gott duger.
swran (ack. m. sg. efter prep.): åt sur → SAOB SUR
fägnar → SAOB FÄGNA, vara glad över
#2 Swrt öga seer intet giärna Solen.
i. e. Som man elliest wille säya: Fur odit lucem. Tiufwen haatar liuset.
Dhen illa haar giordt, han skyr altijdh at komma i Dagzliuset,
och fram för Öfwerheeten, aff räddhoga för straffet.
Dheraff man och plägar säya: Han skymmer altijd som skitin är.
Item: Skyldigh är altijdh rädder.
[⋯]
swrt → SAOB SUR 1) d) om öga: (inflammerat och) rinnande
räddhoga → SAOB RÄDDHÅGA, fruktan; klenmod, försagdhet; ängslan
skymmer → SAOB SKYMMA, hålla sig undan, hålla sig osedd
skitin → SAOB SKITEN
#3 Swrt wärfwadt går trögt vhr pungen.
i. e. Dhet man haar slijtit ondt före, eller dyrt kiöpt, dhet giffz nödigt vth.
[⋯]
swrt: mödosamt → SAOB SUR 3) b) svår, besvärlig, mödosam, tung, ”jobbig”
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
före: för
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
#4 Swart Salt aff ond giäldernär.
i. e. Aff tröge och onda bethalare, måste man taga Bast och Blaggarn.
i. e. Dhet man kan få, elliest får man intet.
swart salt → SAOB SALT 1) a) svart salt, ämne erhållet genom urlakning av tångaska
tröge ändrat från trög enl. Grubbs rättelser s. 919 (saknar paginering)
blaggarn → SAOB BLAGGARN, blångarn (av blånor spunnet, grövre och simplare, garn); mycket grovt, i allmänhet tvåskaftat tyg av blångarn
⇒ Swenske ordsedher (1604) #669:
Man skal tagha suart salt aff onda gellenärer.
Låle (1300-talet) #10: Tagh soorth salth aff ondhe gællere
a soluente pigri tibi mnas salis elige nigri
Låle (1300-talet) #233: Thw scalt taghe soorth salth aff onde geldere
De male soluente sal nigrum suscipe gente
Låle (1300-talet) #949: Tagh soort salt aff ondhe gælleræ
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
YFSv (ca. 1450) #14: Thu skalt taka swarth salt aff ondom gyællara
Ab soluente pigre tibi mnas salis elige nigri
YFSv (ca. 1450) #205: thu skalt taka swarth salt aff ondom giællara
de male soluente sal nigrum suscipe gente
YFSv (ca. 1450) #864: tak swart salt aff ondom gællara
Sal nigrum poscas a quo solui male noscas
#5 Swart swijder intet, dhet hwijta går aff medh ångest.
i. e. Som man wille säya: Fägring faller snart.
Poêten* haar dherföre sagt:
O formose puer nimium ne crede colori:
Alba ligustra cadunt, vaccinia nigra leguntur. (Bucolica II:17-18)
(”O du sköna gosse, tro inte färgen alltför mycket!
Vita ligusterbär faller till marken; mörka blåbär plockas.”)
Man plägar och elliest säya: Bruhna Nötter haa sötha kiärnar.
Item: När hwar täckes sitt, så blijr all maath äthen, och alla Pijgor giffta.
[⋯]
*Poêten: Vergilius (ca. 70 – ca. 19 f.Kr.)
kiärnar: kärnor → SAOB KÄRNA
täckes (dep.) → SAOB TÄCKAS, behaga
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1018:
Thet suarta suiker icke, thet huita går aff medh ångest.
— 773 —
[Obs. sidan är felpaginerad i Penu 1665 som 673!]
#1 Swarta Pijgor blij och giffta.
i. e. Man kastar intet bortt en swartbrwn Pijga.
Heeter fördhenskul ut superius (⇑ 772 #5)
Vaccinia nigra leguntur. (”Mörka blåbär plockas.”):
Alba ligustra cadunt, vaccinia nigra leguntur. (Vergilius: Bucolica II, 18)
(”Vita ligusterbär faller till marken; mörka blåbär plockas.”)
[⋯]
#2 Swarter Swän får och en hwijt Möö.
i. e. När en ringa Person råkar oförmodelig Wedh någon Lycka;
Antingen han kommer til ett gott ämbete, eller gifftermåål;
Då säger man medh Poêten*: Mopso nisa datur; Quid non speremus amantes?
(”Nysa ges åt Mopsus / Mopsus får Nysa – varför skall vi som älskar då inte hoppas?”)
[⋯]
*Poêten: Vergilius (Bucolica / Eclogae, 8:26)
*Virg: Vergilius (ca. 70 – ca. 19 f.Kr.), romersk poet ⇒ Wikipedia
*se även: Adagia #1500
#3 Swartsiukan dräper ingen.
i. e. Dhen skinnrädde haar fulle ondt aff harm och nijt, men dör dher intet aff.
Dherföre plägar man och säya: Afwundsiuker haar sielfwer wärst.
Dhet håls och för en omgångs siuka, och så gemeen, at och Erasmus haar sagt:
Qui non zelat, non amat.* (”Den som inte nitälskar, han älskar inte.”)
[⋯]
skinnrädde → SAOB SKINN– | –RÄDD, rädd om skinnet
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
gemeen → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
nijt → SAOB NIT, avund
*Adagia #3630
— 774 —
#1 Swaanen behöfwer så wäl sina fiädrar, som Sparfwen sina.
i. e. Som man plägar säya: Dhen mycket haar, han mycket tarfwer.
Dhen rijke behöfwer så wäl sine medel, som dhen fattiga sina.
Och heeter altså: Staten effter ståndet.
[⋯]
staten → SAOB STAT 3) b), hus, hushållning, representation
ståndet → SAOB STÅND 11) b), social ställning / rang / värdighet
#2 Swart Jord bär och godh Sädh.
i. e. Man skodar intet hunden effter håret.
Item ut superius (⇑ 773 #1). Swarta Pijgor blij och giffta.
[⋯]
#3 Sweek i dryckiom, sweek i androm styckiom.
i. e. Som man plägar säya vthi ett annadt Rijm aff samma materia:
Man troor dhen sällan wist,
Som i dryckiom brukar list.
Man plägar och dher wedh säya:
Falsus in uno, in caeteris fidem perdit. (”Falsk i ett förlorar tilltron i andra ting.”)
[⋯]
dryckiom (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. drykker): dryckeslag → SAOB DRYCKJOM, drickande av starka drycker; starka drycker, dryckesvaror
androm (arkais. dat. pl. efter prep. i till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
styckiom (arkais. dat. pl. efter prep. i till stycke): avseenden → SAOB STYCKE 5) avseende, förhållande, hänseende
wist (adv.): med övertygelse → SAOB VISS II. 1) med visshet / övertygelse, helt säkert
#4 Swijka dhe sworne, och icke dhe borne.
i. e. Blod är altijd tiuckare än watn. Frändskap håls för hullast.
[⋯]
sworne (pl. till participialadj. svuren) → SAOB SVUREN 1) som vid ed givit någon ett löfte / förbundit sig att vilja stå i vänskapsförbindelse med någon annan / förhålla sig på visst sätt
borne (pl. till participialadj. boren) → SAOB BOREN 2) som genom födelsen är någons släkting, som är någons blodsförvant
hullast (superl. till hull / huld): huldast → SAOB HULD, trogen, trofast; pålitlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1013:
The suikas the suorne och icke the borne.
Låle (1300-talet) #353: Ee swighes the sornæ oc icke the baarnæ
fallunt iurati non eodem sanguine nati
YFSv (ca. 1450) #311: æ swikas the sworno ok ey the boorno
fallunt jurati non fallet carne creati
#5 Swijker du Hästen i Häcken, så lägger han digh i Bäcken.
i. e. När Hästen intet får sitt foder, så härdar han intet vth dagzleeden.
[⋯]
Dhet kan och förstås om dhe tiänare, som aff dheres Herrar blij alt för knapt håldne,
och fördhenskul grijpa offta sielffwa til födan, och för nöd skul, swijka och besnilla
dheres Herrar dher medh.
Dheraff man och plägar säya: Elack Häst som icke är fordret wärd.
elack: usel → SAOB ELAK 8) b) om djur: ondsint, ond; ilsken
— 775 —
#1 Swijnegrååt, giör intet Ögonen wååt.
i. e. Skrymtare gråta intet aff hiärtat.
[⋯]
#2 Swijn, alla swarta i mörkret.
i. e. Som man sade: Kärleken är blind.
Han faller så snart på Kooträcken, som på Rosenblaad.
[⋯]
Hungrig är intet Brödh för swart.
Item: Mycket dhen siuka lyster.
[⋯]
hungrig … för swart (dat. ethicus till för swart): För den hungrige är inget bröd för svart.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #78:
All suin suart j mörkret.
#3 Swulten Swijn roota mäst.
i. e. Som man sade: Magra muggor bijta wärst. Och förstås om torfftiga Karar,
när dhe först komma til ett embete, snåla dhe omkring sigh,
och tagha per fas et nefas (”med rätt eller orätt”) hwad dhe kunna få.
Serdeles vthi tiänster aff någon vpbörd, vthan tanckar om någon Räkenskap;
Såsom alt wore dheres egit, som dhe om händer hafwa.
muggor: myggor→ SAOB MYGGA
torfftiga → SAOB TORFTIG 1) b) som är i behov av (ekonomisk) hjälp, fattig, behövande
embete → SAOB ÄMBETE 2) a) i fråga om att någons ämbetsinnehav inleds; särskilt i förbindelse med sådana verb som tillträda, inträda, insätta, förr även komma, […]
#4 Swäria i lyckia, är snart at vpryckia.
i. e. Ett skiämptsordh, när någon förneekar en giärning, och wil beswäria henne,
dher man lijkwäl troor honom skyldigh. Då säger man, at han skal swäria i lyckia,
så kan han Eeden snart vpryckia; Såsom en knuth i lyckia bunden är snart at vplösa.
Man pläghar fördhenskul wedh sådan händelse säya: Oswuret bäst.
Item: Swärie dhen som ingen siälen haar.
[⋯]
lyckia → SAOB LYCKA, ögla; löpknut; rännsnara, snara
swärie (pres. konj. sg.): må svära → SAOB SVÄRA (SVÄRJA / swäria)
— 776 —
#1 Swäria ökar synden.
i. e. Jw offtare man swär, jw meer man syndar.
Ty dhen som swär, han kan intet wara vthan synd, haar Syrach* sagt:
Christus sielff förbiuder och alt swäriande.
*Jesu Syrachs Book, 23:11:
”Altså kan ock then icke wara aff synd reen, som offta swär, och Gudz nampn förer.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 23:10]
#2 Swärd lockar Swärd.
i. e. Som man roopar i skogen, så får man och swaren til.
[⋯]
#3 Swärd föres bäst, när Herren håller i skafftet.
i. e. Krijgh går bäst för sigh, när Herren är sielfwer medh. Dheraff pläghar man och säya:
Der man intet är sielff, dher blijr intet Hufwudet twättadt.
Item: Siälfwer är godh dräng.
Elliest plägar man och säya: Hundar ätha vpp annars ärende.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
— 777 —
#1 Syl i en Säck, stråå i en Skoo, och Skiökian i Fönstret,
dhe låta giärna see sigh.
i. e. Odygden yttrar sigh giärna.
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #998:
Stråå j en skoo och syl j en säck, och een hora j ett fönster the dölias icke gerna.
#2 Synden är intet fullbordad förr än hon roosas.
i. e. Rosad synd är dubbel synd.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#3 Syn går för sägn.
i. e. Som man wille säya: Ögat är ett troget wittne.
Item: Ögnasynen troos altijdh mehr än sagor.
[⋯]
Elliest är meeningen dher aff: När man wil förneeka någon act,
som doch är allom vppenbaar, då sägher man til mehra verification:
At Syn går för sägn.
Item: Dhet är klaart at påtaga.
sägn → SAOB SÄGEN / SÄGN 1) något som säges / sagts, yttrande, uttalande, påstående, utsaga; (muntlig) uppgift
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
allom (arkais.; dat. pl. till all): alla → SAOB ALL
[…] är allom vppenbaar: […] är uppenbar för alla
påtaga → SAOB PÅTAGA, ta på, vidröra
⇒ Swenske ordsedher (1604) #985:
Syn går för senng, så by som bonde.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #992:
Syn går för säghn.
senng (1604); säng (1636) / säghn (1604): sägn (1636) → SAOB SÄGEN ⇒ Ordformer
#4 Synes fulle på skrället, hwadh käril dhet haar waret.
i. e. Art wijsar art.
[⋯]
fulle (adv.): utan tvivel → SAOB FULLER
skrället → SAOB SKRÄLLE, (skrällande och gammalt) sprucket / söndrigt / dåligt kärl av lera / trä
— 778 —
#1 Såå skiäppa, och fåå skiäppa, giör en arman Åkerman.
i. e. Som man wille säya: Slätt handel dher ingen winning är.
Ty om hoppet icke födde Åkermannen, så misztröstade han snart om födhan.
[⋯]
skiäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
slätt → SAOB SLÄT, trög, matt, flau
#2 Sådant man vmgår, så lährer man och.
i. e. Dhet man mäst handterar, lärer man snarast, ahntingen dhet är ondt eller gott.
[⋯]
vmgår (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med (någon), ha såsom sällskap
Sådant man vmgår… ≈ Sådant sällskap man umgås med, sådant sällskap lär man sig av.
Jfr. ⇑ 630 #3: Sådant [sälskap] man vmgår, sådant lährer man och.
skabbot → SAOB SKABBOT, skabbig
#3 Sådhan Herre, sådan Swän.
i. e. Lijkt söker giärna lijkt.
[⋯]
Dherföre plägar man och säya aff Erasmo:
Qualis rex, talis grex. (”Sådan ledare, sådan hjord.”)
[⋯]
Hijt höra och dhe Swänska Rijmen:
Är en Herre mild och spaak,
Så går och Swänen i gott maak;
Men är Herren arg och swåår,
Snart finns en Swän aff samma håår.
[⋯]
spaak → SAOB SPAK, fredlig, fridsam, stillsam, saktmodig
arg → SAOB ARG, av ond art i moraliskt hänseende, usel, ond
— 779 —
#1 Sådhan Kyrkia, sådhan Helgon.
i. e. Hwart effter annat. Koppar Mynt, Koppar Siälemässa. Doopet effter Barnet. etc.
#2 Sådant Såår, sådant Plåster.
i. e. Som man wille säya: På en håd knagg, hörer en swår Klubba.
Ty elliest pläghar man säya: Blöta Bårdskiärare giöra rutna såår.
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
blöta → SAOB BLÖD, svag, bristfällig
bårdskärare → SAOB BARBERARE
rutna: ruttna → SAOB RUTTEN, angripen av röta / gangrän, varig, putrid
#3 Sådan jagt, sådan Wildebråd.
i. e. I sådant watn, fångar man slijka Fiskar.
[⋯]
— 780 —
#1 Så gåret, dhen ena släpper, dhen andra fåret.
i. e. All ting haar sitt skiffte. Intet är vnder Solen beständigt.
Ty, som bäst man meenar sigh haa något i händerna, såsom tiänster och annadt:
Så weet man intet aff, förr än man sitter emillan 2. stoolar.
Dheraff och Erasmus haar sagt:
Omnium rerum vicissitudo.* (”Alla tings omväxling.”)
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
fåret (kontr.) = får’et: får dhet
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
*Adagia #663
⇒ Swenske ordsedher (1604) #965:
Så gåret, then ena mister, then andra fååreth.
#2 Så gott är liggia naakot, som hafwa elackt på sigh.
i. e. Til förståendes om elacka män och Hwszhållare,
som intet försöria sigh eller dhe sina:
Och hållas fördhenskul så gode tappade som hitte.
til förståendes (s-particip med adverbiell funktion): med tanke på … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
elackt: uselt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
hitte (perf. part. pl.): hittade → SAOB HITTA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #962:
Så gott är liggia naken, som inthet haffua på sigh.
#3 Så gammal som godher.
i. e. En önska emoot otijdig strängheet.
önska: önskan → SAOB ÖNSKA, v., Avledn.: ÖNSKA, r. / f. (†) önskan […] någon gång även dels om föremål för önskan […]
otijdig → SAOB OTIDIG 1) f) […] förhastad; även närmande sig betydelsen: orättvis, obillig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1003:
Så gammal som godher.
#4 Så är By som Bonde.
i. e. Hästen är som han blijr hållen til.
Item: Laater Åboo* giör Hemmanet swagt.
åboo → SAOB ÅBO 1) (förr) om person som med (livslång / ärftlig) besittnings- och nyttjanderätt bodde på och brukade annans
jordegendom, innehavare av åborätt; även (numera bl. i skildring av äldre förhållanden) allmännare, om självägande bonde.
*»Åbo avser dem som under ärftlig besittningsrätt innehade annans jord. Han var helt enkelt en brukare av åborätt. Åbon var berättigad att stanna kvar på egendomen under den bestämda legotiden, förutsatt att han betalade det årliga arrendet (ränta eller skatt) och höll hemmanet vid makt.» B. Avenberg: Vad är åbor och rusthållare? @Kävlingebygdens Släktforskarförening [2014-12-14]
Peer Brahe (1520-1590): Oeconomia eller Huszhåldz-Book.
skrifwin anno 1581. Tryckt på Wijsingsborg, 1677, sid. 57-58:
»… och såsom man säga plägar, at thet är så By som Bonde.
Ther aff fölier, at thet är så Bonden som Fougten är till, förty man finner
flere orkeslöse och försummelige Bönder, än the som äre Arbetssamme och flijtige.»
✫ Bakgrunden till detta ordspråk är de gyttriga förhållanden som rådde i byarna fram till tiden före storskiftet 1749: alla bönder i en by var nämligen helt beroende av varandra, och byns ve och väl berodde på hur varje enskild bonde skötte sin gård, sina ägor och sina åligganden, eftersom många funktioner i en by delades, såsom underhåll av vägarna i byn och transportvägar ut till de vitt spridda jord- och skogsägorna. Vidare måste sådd och skörd, skogsavverkning, virkestransporter och nyplanteringar etc. samordnas, eftersom man t.ex. inte kunde köra över varandras nysåddda eller oskördade åkrar eller oavsiktligt blockera varandras virkestransporter.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1227:
Thet är by som bonde.
≈ Sådan bonde, sådan by. ≈
⇒ Swenske ordsedher (1604) #954:
Så är bonde som by, vthan och iw vthi.
≈ Sådan by, sådan bonde. ≈
☞ Holm Ordspråk, s. 43: »Samhället blir sådant som den enskilde.»
#5 Så lärer man padda binda Öök.
i. e. Til förstå, När en får hugg eller straff til minneszbeta för något förseende, etc.
Vthan twifwel taget aff en dräng, som vthaff glömska eller oachtsamheet,
försumar at binda sin Öök, när han går dher ifrå, och låter honom drifwa bortt,
eller taga någon skada, och får dherföre hugg. etc.
Då lärer padda binda Öök en annan gång:
Som elliest heeter: Kiöpa wett, eller Giee lährepenningar.
[⋯]
ifrå → SAOB FRÅN
— 781 —
#1 Så längie narren tijger, så håls han för klook.
i. e. Som man säger: Narren kiännes aff tahlet, som Örter aff luchten.
#2 Så mång Hufwud, så mång sinne.
i. e. Hwar föllier sin egen Hiärna.
Och kan sådant bäst verificeras wedh en dryck:
Dher dhen ena gråter; Dhen andra leer;
Dhen 3. qwäder; Dhen 4. är wreeder.
Och heeter fördhenskul billigt:
Quot capita tot sensus. (”Så många huvuden, så många tankar.”)
[⋯]
verificeras → SAOB VERIFIERA / VERIFICERA, intyga / bestyrka riktigheten / äktheten av (något)
wreeder → SAOB VRED, ursinnig; arg
billigt (adv.) → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #995:
Så mång huffuut, så mång sinne.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1064:
Thet är icke lijka låter, then ene leer then andre gråter.
Låle (1300-talet) #664: Thet ær eij eens lighe leegh at en leer oc een andhen grædher
Non iocus equatur hic ridet et hic lacrimatur
YFSv (ca. 1450) #592: thet ær olika laatir en leer ok annar gratir
non jocus equatur hic ridet et hic lacrimatur
Jfr. Alexandersagan (ca. 1380): ther war margha handa later
then ene pipar then andre grater
☞ utg. [G. E. Klemming] / J. A. Ahlstrand. Sthlm 1862, sid. 174, rad 5299.
#3 Så stoort Skipp haar fulle förr segladt omkull;
som en bytta medh wälling.
i. e. Så stoort mood haar fulle förr fallet i skarnet.
Dheraff sägher man och wedh lijka meening: Högmood går för fallet.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
skarn → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
#4 Så olijkt är fulle förr blefwet lijkt.
i. e. Som man sade: Så stoort vnder är fulle förr skedt.
Och brukas när man giör project om något olijkt Gifftermål eller annadt.
[⋯]
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
— 782 —
#1 Säg icke alt dhet du weest.
i. e. Haff tandh för tunga.
weest (pres. ind. sg. 2:a pers.): vet → SAOB VETA
haff (imper. sg.): hav! / ha! → SAOB HAVA (hafva)
haff tandh…: håll tand… → SAOB HÅLLA: Hålla tand för tunga, hålla tungan rätt i munnen
#2 Sällan wåller en, at twå träta.
i. e. Ondt tiltaal och wärre swar, giör snart en träta.
[⋯]
Echo föllier roopet. Som man roopar i marken, så får man och swaren til.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #785:
När tuå tretta, så seya the icke båden ith.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1141:
The seya ej både itt som trätha.
Låle (1300-talet) #251: Naar two the trætthes the syæ icke baade eth
dissona dictorum lis est rixosa duorum
YFSv (ca. 1450) #217: førsta twe trætta tha sigha the ey bade eeth
dissona dictorum lis est rixosa duorum
#3 Sällan stillas storm vthan Rägn.
i. e. Som man elliest säger: Smått rägn, stillar offta stoort wäder.
Dhet håls för en långligh observation, at en starck brusande storm sällan affgår,
medh mindre han rijfwer vpp rägn.
Kan och lämpas til Qwinneträta, som sällan lychtas vthan wäta.
långligh → SAOB LÅNGLIG, (mycket) lång, långvarig
#4 Sällan giäspar glader man.
i. e. En giäspande är antingen laat eller olustig.
olustig → SAOB OLUSTIG, ovillig, obenägen, ohågad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #988:
Sällan gespar glader man.
#5 Sällsamt håls för vndersampt.
i. e. Dhet sällan skeer, blijr altijdh högt achtadt.
[⋯]
— 783 —
#1 Sällan döör Hundh aff beenszhugg.
i. e. Man faar intet illa aff dhet man giärna wil haa.
Såsom man wille kasta ett styckie Bröd åth en hungrogan,
och ett Been åth en Hund, dhe skulle intet tyckiat wara illa giordt.
döör ”dör” är tryckfel för gør ”skäller” i Låle-handskrift B.
I Låle-handskrift A står i stället gæller, ett annat ord för ”skäller”.
Se följande Swenske ordsedher (1604) #929 för utförligare kommentar.
beenszhugg → SAOB BEN ⇒ –HUGG (†) hugg / slag som förorsakas av ett kastat ben
hungrogan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. hungrogher): hungrig → SAOB HUNGRIG
tyckiat (kontr.) = tyckia’t: tyckia dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #929:
Sieldan dör1) hunden aff beenshugg.
sieldan → SAOB SÄLLAN
1) dör: tryckfel för gör ”skäller”; gör, ett annat ord för ”skäller”, återfinns i Låle-handskrift B.
gö → SAOB GÖ, om hund: skälla
beenshugg → SAOB BEN ⇒ –HUGG (†) hugg / slag som förorsakas av ett kastat ben
Se även ☞ Kock [1892], s. 350.
≈ Sällan skäller hunden till följd av de hugg han får av [kött-]ben som kastas på honom. ≈
Jfr. Grubbs kommentar i Penu proverbiale till 783 #1:
»Man faar intet illa aff dhet man giärna wil haa.
Såsom man wille kasta ett styckie Bröd åth en hungrogan,
och ett Been åth en Hund, dhe skulle intet tyckiat wara illa giordt.»
Låle (1300-talet) #919: Siællen gæller hwndh aff beens hwgh [enl. hs. A]
Raro mouens rictus plangit canis ossibus ictus
gæller ”skallar”, ”skäller” i Låle-hs. A har i Låle-hs. B ersatts med gør, ett annat ord för ”skäller”
gæller: skäller → Söderwall Ordbok, 1, s. 437: gälla (pres. gällir), v. gifva från sig ett genomträngande el. starkt ljud.
gør: skäller → Söderwall Ordbok, 1, s. 437: göia (gö, göö, pres. göör), v. skälla
YFSv (ca. 1450) #837: siællan gællir hund vidh beenshugh
Raro mouens rictus plangit canis ossibus ictus
siællan: sällan → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 344: siäldan, adv. sällan.
gællir: skäller → Söderwall Ordbok, 1, s. 437: gälla (pres. gällir), v. gifva från sig ett genomträngande el. starkt ljud.
beenshugh → Söderwall Ordbok, 1, s. 93: benshug, n. [Fdan. benshug] hugg eller slag som förorsakas av ett kastat ben
#2 Sällan är greenen bättre än bohlen.
i. e. Art blijr giärna wed art. Äpplet faller intet långt frå Träät.
bohlen → SAOB BÅL, stam på träd
frå → SAOB FRÅN
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
#3 Sällan är kull, vthan Trull.
i. e. Sällan Fäähoop vthan brokot Nööth.
Som man wille säya: Sällan någon stoor Barnahoop, deraff icke ett waanslächtas.
Deraff man och plägar säya: Söndriga pottor öfwer alt.
brokot → SAOB BROKIG
#4 Sällan rychte vthan rooth.
i. e. Vthan grund. Ty röök går giärna aff bränder.
Flamma fumo proxima.* Eras. (”Lågan är närmast röken.”)
[⋯]
*Adagia #420
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Flamma fumo proxima
— 784 —
#1 Sälskap i nöden, hugnar en blödan.
i. e. Dhet lijsar mycket, at hafwa medbrödher i Olyckan.
[⋯]
Bland gemeent folk säger man och:
Skiutzar min granne, så skiutzar iagh medh.
[⋯]
Man pläghar och säya: Een Åsna hugnas, at dhen andra bär säcken.
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
blödan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. blödher): blödig → SAOB BLÖD 2) blödig 3) försagd, klenmodig, ängslig, rädd
lijsar → SAOB LISA, lindra, mildra; trösta
gemeent folck: vanligt folk → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
hugnas → SAOB HUGNA 1) b) refl. och dep.: känna glädje och tillfredsställelse / tröst
#2 Sällan wann rädder man.
i. e. Dhen något wågar, han något winner, dhen rädde haar wärst.
[⋯]
#3 Sällia Hönsen förr än Äggen blijr wurpne.
i. e. Som man elliest säger: Sällia skinnet förr än Biörnen blijr skuten.
Item: Owurpne Ägg, äre owisza vngar.
Man sägher dher emoot til förwijtelse: Fåå först, och flåå sedhan.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
wurpne (perf. part. pl.): värpta → SAOB VÄRPA
skuten (perf. part.): skjuten → SAOB SKJUTA
owurpne (participiellt adj. pl.): ovärpta → SAOB O– ⇒ OVÄRPT
owisza → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#4 Sällan spelar man sigh rijk.
i. e. Som man sade: Kort och Thärning, är en owis bärning, som sällan lyckas.
[⋯]
owis → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
bärning → SAOB BÄRGNING, skörd, avkastning; utkomst, inkomst
— 785 —
#1 Sällan achtas ett.
i. e. Dhet går så trögt at hålla sigh wedh enahanda handtering.
Man wil så giärna glööta i mångahanda,
dher man lijkwäl nogh hadhe medh ett at skaffa.
[⋯]
Och går fördhenskul dher medh effter allgemeena Ordspråket:
Fiorton ämbete, fämpton Olyckor.
☞ Holm [1975] Ordspråk, s. 382: »Mångsyssleri ger klent resultat.»
glööta → SAOB GLÖTA, röra (i vatten och dyl.); rota, gräva, snoka (i något)
allgemeena → SAOB ALLGEMEN, allmän, alltid och överallt gällande
ämbete ((†) pl. obest. form): ämbeten, uppgifter → SAOB ÄMBETE 1) (numera mindre brukligt) om uppgift / plikt / åliggande och dyl. (som tillkommer någon på grund av befattning / ställning / funktion); […]
#2 Sändegodz, är skändegodz.
i. e. Som ett annadt Ordspråk lyder: Hundar ätha vpp annars ärende.
När man sänder sina wahror til marknadz medh en annan,
så blij dhe sällan så wäl sålde, som man sielff wore dher tilstädes.
Dheraff man och säger: Ondt sittia hemma och giöra kiöpet.
skändegodz → SAOB SKÄNDE– | –GODS, förstört / fördärvat / tillspillogivet gods
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#3 Sättia stool för dörr.
i. e. När en tiähnare vthan sin Herres willie och weetskap går vhr sin tiänst,
och lembnar honom ett leedigt ställe; Dhet kallar man sättia stool för dörr.
#4 Sätt Paddan på Gullskinn, hon hoppar ändå sielff aff.
i. e. Som man wille säya:
Narren tiähnar ingen heeder; Han weet intet at nyttian.
[⋯]
Om Åsnan wore klädd i Gull, så äther hon ändå Tistel.
[⋯]
nyttian (kontr.) = nyttia’n: nyttia dhen
⇒ Swenske ordsedher (1604) #625:
Lägh paddan på hyiende, hon springer wel sielff vthaff.
— 786 —
#1 Sättia Bocken til Trägårdzwachtare.
i. e. Som man sade: Binda Korfwen wedh Hunden.
Giöra Vlfwen til Fåraheerde.
[⋯]
#2 Sätt thäringen effter nähringen.
i. e. Ställ Munnen effter Maathsäcken.
thäringen → SAOB TÄRING, om vad någon behöver för sitt uppehälle i allmänhet
#3 Sättia snöre på söndriga Kläder.
i. e. Som man sade:
Lijtet man håller sigh wäl medh, sade han som årde medh sporar.
Item: Lijtet om Halsen, och intet om arszen.
årde (impf. ind. sg.) [fsv. arþe]: plöjde → SAOB ÄRJA, v., (numera blott i skildring av äldre förhållanden) med avseende på åker / jord och dyl.: (med hjälp av årder) plöja / luckra upp och dyl.
sporar: sporrar → SAOB SPORRE
arszen → SAOB ARS, säte, ända, stuss, bak, bakdel, gump
arszen → Söderwall Ordbok, 1, s. 49: ars (ardz), m. [Mnt. ars] bakdel, säte (på menniskior)
#4 Sättia dhet döfwa örat til.
i. e. Förachta all rådh och waarningh.
Item: Om någon blijr illa bannad eller efftertaalt, och låtz intet hörat.
Erasmus haar om sådant sagdt:
Surdo fabula narratur.* (”För en döv berättas sagan.”)
[⋯]
låtz (dep.; pres. ind. sg.): låtsas → SAOB LÅTSA | LÅTSAS (låtas)
hörat (kontr.) = höra’t: höra dhet
*Adagia #387: Surdo fabulam narras
— 787 —
#1 Sökia Wattn i Klååstenen.
i. e. Fåfäng möda. Sökia dhet som intet är til at finna.
Dheraff sägz och wedh lijka meening:
Man taar aldrig ähran vth dher ingen är.
Asini lanam quaerere. (”Söka åsnans ull.”)
[⋯]
klååstenen → SAOB KLÅ– | –STEN, benämning på pimpsten
(eg.: sten varmed man ”klår” / kliar sig)
ähra: ärlighet → SAOB ÄRA 5) a) i fråga om löfte / ed / försäkran och dyl., med åberopande av äran såsom garanti för pålitlighet / uppriktighet / ärlighet; […]
taar … vth: begär → SAOB TAGA ⇒ Särsk. förb.: TAGA / TA UT I. tr. 1) h) med avseende på något sakligt, särskilt något som betraktas såsom en rättighet att få / äga: avkräva (från någon); […]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #667:
Man tagher aldrig ähro, ther ingen är.
≈ Man begär aldrig ärlighet där ingen finns. ≈
ähro (såsom obj. → SAOB ÄRA Ordformer): ärlighet → SAOB ÄRA 5) a) i fråga om löfte / ed / försäkran och dyl., med åberopande av äran såsom garanti för pålitlighet / uppriktighet / ärlighet; […]
#2 Söndrig Skiorta vnder en ny Klädning.
i. e. Ut super: Lijtet om Halsen, intet om arsen.
Item: Arm högfärdh, skräppa och swälta.
Smörielse på Sådebrödh.
arsen → SAOB ARS, säte, ända, stuss, bak, bakdel, gump
skräppa → SAOB SKRÄPPA, skryta
sådebrödh → SAOB SÅDA | –BRÖD, av sådor bakat bröd, bröd av sådor
sådor → SAOB SÅDA, avfallsprodukt av till mjöl / gryn mald spannmål
smörielse → SAOB SMÖRJELSE, om smör / annat matfett som bredes på bröd
#3 Söndriga skoor giöra wååta fötter.
i. e. Som man sade: Fattigdom är onder at släpas medh.
Han är intet bättre än han heeter.
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
⇒ Swenske ordsedher (1604) #964:
Sunder skoo gör wåtha fötter.
#4 Söndrigt Hiwl stiälper snart laszet.
i. e. Ondt giöra medh elack reeda.
Item: Ondt rådh kastar offta stoor desseiner omkull.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
reeda: utrustning → SAOB REDA, sbst.1, (†) om redskap / hjälpmedel / tillbehör och dyl. (som tarvas för något); utrustning
desseiner (fr. dessein) → SAOB DESSÄNG, plan, uträkning, beräkning, tanke, idé
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1265:
Wärre hiul stielper lasset.
wärre (komp. till dålig): sämre → SAOB DÅLIG
#5 Söndriga pottor öfwer alt.
i. e. Ingen finns vthan feel.
[⋯]
Heeter fördhenskul effter gambla Ordspråket:
Alla wore på ett bythe, ingen slapp vthan lythe.
[⋯]
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
— 788 —
#1 Sörg intet för dhen dagh du aldrig såg.
i. e. Söria kommer tijdh nogh. Dheraff plägar man och dherwedh säya:
Kommer dagh, så kommer rådh.
[⋯]
Doch måste man lijkwäl altijdh draga en skäligh försorgh.
[⋯]
tijdh nogh: tidigt nog / tillräckligt tidigt → SAOB NOG II. 1)
#2 Sööth ordh stilla wreeden bäst.
i. e. Godh ordh blijdka en wreedan Man.
Deraff säger man och wedh samma meening: Smått rägn stillar och storm.
sööt: fagra, vackra → SAOB SÖT 2) om ord / tal och dyl., särskilt: fager
wreeden → SAOB VREDE, ursinne, ilska, harm
wreedan (arkais. ack. m. sg. obest. till fsv. vreþer): vred → SAOB VRED, ursinnig; arg
#3 Sööt ordh frögda dhen fromma.
i. e. När en stilla och from menniskia får godh ord för lijden skada och förtreet,
så tycker hon hafwa fått Satisfaction nogh.
[⋯]
sööt: fagra, vackra → SAOB SÖT 2) om ord / tal och dyl., särskilt: fager
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
lijden (perf. part.): liden, uthärdad → SAOB LIDA (lijda) 2) utstå / genomgå (något pinsamt / svårt / något som innebär ett umbärande eller dyl.); LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
Satisfaction → SAOB SATISFAKTION, gottgörelse, upprättelse
#4 Sööt ordh frögda en dåra.
[⋯]
sööt: fagra, vackra → SAOB SÖT 2) om ord / tal och dyl., särskilt: fager
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dåra: dåre; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE,
men förekommer t.ex. i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
⇒ Swenske ordsedher (1604) #259:
Fager ord frögde wäl en dåre.
Låle (1300-talet) #569: Fawræ ordh frygdhe een daaræ
Letificat stultum qui scit promittere multum
Låle (1300-talet) #610: Fawræ ordh frygde een daare
mulcent delirum verba polita virum
YFSv (ca. 1450) #240: faghir ordh frøgdha een dar
demulcet multum dulcis promissio stultum
YFSv (ca. 1450) #540: faghir ordh frøgdha æn dara
Mulcenit delirium verba polita virum
#5 Sööt ordh äre kiärleeks tunder.
i. e. Aff smickrande taal yttrar sigh kärleken.
[⋯]
tunder → SAOB TUNDER, stycke av lättantändligt torrt material / ämne, fnöske
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
— 789 —
#1 Sööt ordh giöra swrt kiöp.
i. e. När man i kiöpande wil tiggia och bedia,
så stägrar offta Kiöpmannen sitt Godz.
[⋯]
swrt kiöp: besvärligt köp → SAOB SVÅR 6) som vållar / bereder / medför / innebär möda / besvär / omak / svårighet(er)
stägrar → SAOB STEGRA, öka / höja priset
#2 Söter sång, dårar Fogel mång.
i. e. Ut superius (⇑ 788 #4). Sööt ord frögda en dåra.
[⋯]
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
dåra: se 788 #4
#3 Söter i munnen, falsker i grunden.
[⋯]
#4 Söter sång för döfwa öron.
i. e. Fåfängt arbete. Erasmus haar dherföre sagt:
Surdo fabula narratur.* (”För en döv berättas sagan.”)
[⋯]
Wedh dhen meeningen må man och säya:
Hwad giör dhen blinde med speyelen.
[⋯]
speyelen → SAOB SPEGEL
*Adagia #387: Surdo fabulam narras
— 790 —
#1 Sött börian får offta swr ända.
i. e. Som man wille säya: Ändan är icke begynnelsen lijk.
[⋯]
#2 Sött dricka, swrt bethala.
i. e. Som man sägher: Vppätit Brödh blijr nödigt betalt.
Dhet smakar fulle wäl at dricka; Men går så trögt, när bethalas skal.
[⋯]
swrt bethala: ”jobbigt” att betala → SAOB SUR 3) b) svår, besvärlig, mödosam, tung, ”jobbig”
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
fulle (adv.): sannerligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #336:
Gott är drijcka och swrt betala.
Låle (1300-talet) #107: Thet ær søth at dricke oc swrdh at betale
blanda gule prendi fit pocio seua rependi
YFSv (ca. 1450) #90: søth ær at drykka ok surth athir gyælla
blanda gule prendi fit pocio seua rependi
#3 Sött Wijn giör swr Ättikia.
i. e. Sööt ordh haa offta en ondh efftersläng.
Dheraff säger man och: Fromt taal, haar falskan grundh.
[⋯]
ondh: dålig → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig; dålig
⇑
T
— 790 —
#4 Tagh rådh för giärning.
i. e. Som man elliest sägher: Koxa förr än du flyger.
När man taar sigh något wärck före, vthan föregående rådh och betänckiande,
så plägar dhet icke altijdh lyckas.
[⋯]
Som man wille säya: Dhet rådh som intet kan påfinnas dhen ena dagen,
kan bättre infalla dhen andra.
Man sägher fördhenskul: Kommer dagh, så kommer rådh.
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
koxa → SAOB KOXA, se sig uppmärksamt omkring
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
wärck: arbete, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
påfinnas → SAOB PÅFINNA, finna / tänka / fundera ut (något); upptänka (något); komma på
— 791 —
#1 Tag dher dhet är, och lägg der dhet tarfwes.
i. e. Som man sade: Tagh aff säcken och lappa säcken medh.
Item: Munka Korn, munka Soo.
Ty elliest sägher man och: Dhet är intet bortta man gieer sin grijs.
#2 Tag dhet du får, och kräff dhet som åther står.
i. e. Aff ond giällenär taar man swart Salt.
giällenär → SAOB GÄLDENÄR, person som är skyldig någon pänningar
swart salt → SAOB SALT, svart salt, ämne erhållet genom urlakning av tångaska
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1008:
Tagh thet tu får och kräff thet åther står.
#3 Tag moot Lyckan mädan hon biudz.
i. e. Öpna säcken mädan grijsen är gifwen. Du fåren intet när han blijr sweden.
[⋯]
fåren (kontr.) = får’en: får dhen
sweden (perf. part.): svedd → SAOB SVEDA (sweda) 3) a), utsätta något för behandling med eld / hetta; över eld bränna (ytan på kropp av slaktat djur) så att (kvarsittande) hår och fjun / fjädrar och dyl. avlägsnas (och därigenom iordningställa djurkroppen för vidare matberedning)
#4 Taga sin wän och giöra sigh owän.
i. e. Som man elliest plägar säya: Borga sin wän, och kräfia sin owän.
Mången achtar så lijtet en godh wänskap,
at han för en ringa nytta skul, förtörnar offta sin wän.
[⋯]
kräffia → SAOB KRÄVA
— 792 —
#1 Taga i tw, så bakas bättre.
i. e. Slå intet alt för stoort vppå. Lijka som i en bakning, när ämbnet giörs för stoort,
kan dhet icke så wäl baakas igenom;
Altså dhen som wil medh sin Stat alt för högt vth, förvthan tilhörige medel,
Man måste ställa munnen effter maatsäcken;
Och sträckia footen effter täckiet: Och dhet heeter taga i Tw.
[⋯]
tw → SAOB TU, två
taga i tw → SAOB TAGA ⇒ TAGA ITU ta (något) i två delar
ämbnet: (deg-)stycket → SAOB ÄMNE 4) a) β) α’) om stycke av större deg avskilt för vidare bearbetning för sig
Stat → SAOB STAT, ämbete, rang, värdighet
#2 Tagerätten är aflagder.
i. e. Dhet giäller intet taag, vthan loff eller Laag.
#3 Tack ökar wälgiärning.
i. e. När man finns tacksam för wäl giordt,
så haar man altijdh meer gott at wänta.
[⋯]
finns tacksam: befinnes tacksam → SAOB FINNA, 7): i passiv oftare BEFINNA | BEFINNAS, 5) med sbst. / pron. såsom obj. och med bestämning som angiver, hurudan(t) man finner någon / något vara beskaffad(t); i synnerhet i passiv.
#4 Tacklös giärning är altijdh tung.
i. e. Dhet är förtreteligit och trottesamt, at giöra wäl
emoot en otacksam Menniskia.
[⋯]
trottesamt (adv.) → SAOB TRÖTTSAM
#5 Tacksamheet bryter intet been.
i. e. Dhet haar ingen skada medh sigh.
Dhet kostar allenast en munn full medh wäder.
[⋯]
— 793 —
#1 Tacka intet för Grijsen, förr än du haren i säcken.
i. e. Som man wille säya: Tacka när du får.
Man säger deraff skiämptswijs: Haarekiött är bättre, än fåårekiött.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
haren (kontr.) = hare’n: har dhen
#2 Tacka lockar låhn heem.
i. e. Dhen som är tacksam, och bär igen dhet man låhner och borgar,
han får och til låhns en annan gång.
#3 Tack blijr snart gammal.
i. e. Hon förgiätes snart.
[⋯]
Tack går altijdh naaken.
#4 Tala gieer naturen: Men förståndh lährer tijga.
i. e. Tijga i tijdh, är en stoor klookheet.
[⋯]
#5 Tala intet moot sanningen.
i. e. Blygs intet wedh at säya sannt.
[⋯]
#6 Tala i tijdh, är högt förståndh.
i. e. Dher wil förnufft til ett tijdigt taal.
Salomon* haar dherföre sagdt: Ett ordh i sinom tijdh taladt,
är som ett gyllende Äpple på en Silfwerskåål.
Dheraff haar och Erasmus sagt:
Aliud est multa dicere, et tempestiva.*
(”Det är något annat att säga många saker och att säga saker i rättan tid.”)
[⋯]
tijdigt → SAOB TIDIG, som inträffar/ görs / (upp)kommer vid en tidpunkt som
med hänsyn till omständigheterna är den rätta / lämpliga / lägliga;
som inträffar i rättan tid / när det behövs
*Salomos Wijsheet, 25:10:
”Itt ord j sinom tijdh talat, är såsom itt gyllene äple vthi silffskålom.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 25:11]
*Adagia #199: Non est eiusdem et multa et opportuna dicere.
— 794 —
#1 Tand för Tunga, giör helbregda Lunga.
i. e. Tijga är hälsosamt, och fördärfwar ingen.
helbrägda → SAOB HELBRÄGDA, frisk
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1005:
Than för tungo, thet haffuer helbrögda lungo.
#2 Tankar löpa tullfrij.
i. e. För Menniskior: Men Gudh allena seer i Hiärtat, och taxerar tankarna.
Juristerna säya: Cogitationum paenam nemo luit. (”Ingen straffas för sina tankar.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1007:
Tankar ähre tulfry.
#3 Tankefull, som en förlofwad Möö.
i. e. Kärleken giör mycken oroo, och många sorgedagar. En förlofwad Jungfrw
går icke obilligt tankefull; Betrachtandes både dhet framfarna,
och dhet tilkommande, huru alt må afflöpa medh ähra och heeder.
[⋯]
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
betrachtandes (s-particip med adverbiell funktion): med uppmärksamheten riktad mot → SAOB BETRAKTA (betrachta)
#4 Tapa, är gott för löye.
i. e. Dhen som förspelar sina Penningar, eller elliest förlohrar på sin kiöpenskap,
han förgiäter snart skrattelöye, om förlusen är aff något wärde.
[⋯]
tapa → SAOB TAPPA
förspelar → SAOB FÖR– | –SPELA, bortspela, förlora
förgiäter → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
skrattelöye → SAOB SKRATT– | –LÖJE, ljudligt / våldsamt skratt; gapskratt
#5 Tapper föhrare, giör godh fölliare.
i. e. Godh leedare får snart föllie. När Höfwedzmannen är kiäck,
så blijr och Soldaten moodigh.
[⋯]
höfwedzmannen → SAOB HÖVITSMAN, överhuvud, hövding, ledare, styresman; förman, uppsyningsman
kiäck → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
— 795 —
#1 Tijdh wil tagas i acht.
i. e. Dhen som intet achtar tijdh och tilfälle, han försummar offta sin wälfärd.
Dheraff säger man och icke obilligt, at Tijden är ädel.
Elliest plägar man och säya: Dhet är icke altijdh baakedagh.
[⋯]
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#2 Tijd nogh wara rädder när dhet tränger.
i. e. Man löper intet giärna ojagad. Man sägher och wedh samma förståndh:
Man taar intet aff hatten, förr än än man sijr karen.
tijd nogh: tidigt nog / tillräckligt tidigt → SAOB NOG, II, 2)
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
#3 Tijden kan alt öfwerwinna.
i. e. Med tijden kan mycken sorg förgiätas.
[⋯]
Man säger dhet och på Swänska: Medh tijdhen wäxa rooser.
— 796 —
#1 Tijden öpnar alt.
i. e. Som man sadhe: Dhet som giömmes i snöö, dhet kommer vpp i thöö.
[⋯]
#2 Tijden haar wingar.
i. e. Han löper hastigt såsom han fluge bortt.
[⋯]
— 797 —
#1 Tijden giör bythe.
i. e. Tijden förandras och Menniskian ombytes medh tijden.
Tempora mutantur et nos mutamur in illis.
(”Tiderna förändras, och vi förändras med dem.”)
[⋯]
förandras → SAOB FÖR– | –ANDRA, ändras
ombytes → SAOB OMBYTA, pass. med intr. bet.: undergå förändring, bli annorlunda, förändra sig, förändras
#2 Tijdh winner wijszdom.
i. e. Dhet som intet kan vthrättas medh konst och klookheet,
Dhet bringar offta tijdhen tilwäga.
[⋯]
— 798 —
#1 Tijden är ädel.
i. e. Han är omistandes. Ty när han en gång är försummad,
hämptas han aldrigh tilbakar.
[⋯]
Man plägar elliest säya: Tijdspilning är en obooteligh skada.
tilbakar → SAOB TILLBAKA
omistandes (s-particip med adverbiell funktion): oersättlig
→ SAOB O– ⇒ OMISTANDE, oumbärlig; omistlig; oersättlig; oskattbar
#2 Tijdh stillar wreede.
i. e. Aldrigh är en Menniskia så förbittrad,
at wreeden icke medh tijden faller aff.
[⋯]
— 799 —
#1 Tijdigh gåfwa får dubbel tack.
i. e. Den som gieer snart, han gieer dubbelt.
Och heeter fördhenskul: Lofwa icke länge, dhet du straxt kant gifwa.
[⋯]
tijdigh → SAOB TIDIG, som inträffar/ görs / (upp)kommer vid en tidpunkt som
med hänsyn till omständigheterna är den rätta / lämpliga / lägliga;
som inträffar i rättan tid / när det behövs
kant (2 sg. pres. ind. till kunna): kan → SAOB KUNNA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #891:
Raska gåffua tiäner dubbelt tack.
#2 Tije tiäna til hofwa för ens mans lycka.
i. e. Hofflyckan rakar intet dhen tijonde.
Skrifften haar fördenskul wed sådan meening sagt:
Alla löpa fulle på wädtebaanen, men en får löhnen.
[⋯]
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
ens mans (kongruensböjning): en mans
… rakar intet dhen tijonde: träffar/råkar intet → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 240: raka, råka, träffa; råka, finna, påträffa
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
wädtebaanen: Grubb refererar till 1 Kor. 9:24 men använder inte det vanliga äldre bibelsvenska ordet för ”tävlingsbana” t.ex.:
NT 1526: wedhiobanen [→ SAOL VÄDJOBANA];
Bibel 1541 / 1618: wedhiobanen;
(Bibel 1702: wädjobanen);
eller ”skrank” från bibeltyskan:
Luther-Bibel 1545: Schranke [”in den Schranken laufen”],
utan använder sig av ett ord som står närmare det nutida tyska ordet för ”tävlingsbana”,
nämligen Wettbahn → DWB WETTBAHN (sportliche) kampfbahn.
Grubbs ”wädtebaan” står inte heller att finna i SAOB.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1222:
Tije tiena til hoffua för ens mans lykka.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #510:
Hundrade tiene för ens lyko.
#3 Tijga och tänkia, kan ingen kränkia.
i. e. Medh stillatijgande kan mycket förswaras.
[⋯]
— 800 —
#1 Tijga i tijdh håls för konst.
i. e. At tijga i rättan tijdh, är ingen ringa wetskap.
[⋯]
håls för: hålls för, anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
— 801 —
#1 Tiggiarestafwen är tung.
i. e. Fattigdomen är swår at dragas medh.
#2 Tijg sielfwer, så tijga andra medh.
i. e. Dhen som wil haa något dölgt, han måste och sielff hålla munnen til.
[⋯]
#3 Tijga, är Qwinneplåga.
i. e. Dhet faller en part Qwinfolck något swårt at tijga dhet dhe weeta.
#4 Tijga skillier wänner åth.
i. e. När man är länge borta, och intet vmgår sina wänner,
ey heller medh Breff corresponderar, så råkar mycken wänskap i glömska.
[⋯]
vmgår (tr.): umgås med, träffar → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†), mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
#5 Tijga taar mycken Olycka bort.
i. e. Medh stillatijgande går mycket ondt förbij.
[⋯]
#6 Tijga och lijda, stillar mycken qwijda.
i. e. Tholamodh öfwerwinner alt. Dhen som heemligen kan draga sitt kors
medh tholamodh, han öfwerwinner mycken wedermöda.
Dhervppå lyder och gambla Versen:
Perfer et obdura, dolor hic tibi proderit olim.
(”Håll ut och framhärda! Denna smärta har gagnat dig förr.”)
Item: Nemo sapiens, nisi patiens. (”Ingen är vis, om han inte härdar ut.”)
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1195:
Tålamodh öffuer winner all tingh.
— 802 —
#1 Tijga giör minsta lust i laaget.
i. e. När man hoos gott sälskap sitter tyster och trumpen,
så haar man ringa glädie aff Laaget.
[⋯]
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
#2 Tije spela sigh arm förr än en rijk.
i. e. Som man elliest plägar säya: Kortt och Thärning, är owisz bärgning.
Ty Spel-Lyckan löper vnderligh. Men dhen som godh medel haar,
han kan altijdh spela säkert.
[⋯]
Hijt lyda och dhe gemeena Verserna:
Dives eram dudum, me fecerunt tria nudum:
Alea, vina, Venus; tribus his sum factus egenus.
Fordom war iagh aff medel full;
Try ting haa kastat migh omkull:
Dubbel och Speel, Älskog och Dryck,
Haa röhnt på migh sin onda nyck.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
owisz → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
bärgning → SAOB BÄRGNING, sätt att vinna sitt uppehälle / utkomst, försörjning
vnderligh (adv. användning av adjektivet): på ett underligt sätt → SAOB UNDERLIG
try → SAOB TRE
#3 Tiggiaren får intet wara blyger.
i. e. Blyg tiggiare swälter offta. Nöden giör dhen torfftiga diärff.
[⋯]
Man säger elliest på Swänska: Ingen gieer dumbe Lamb.
torfftiga → SAOB TORFTIG 1) b) som är i behov av (ekonomisk) hjälp, fattig, behövande
— 803 —
#1 Tiggiaren är altijd trygg.
i. e. Man kan intet taa frå dhen som intet haar.
[⋯]
Item: Centum viri unum pauperem spoliare non possunt. Ulpius*.
(”Hundra män kan inte plundra en ensam fattig.”)
[⋯]
Vthi Swänskan sägher man: Ondt ryskia dhen skallotta.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ryskia → SAOB RYSKA, rycka, avlägsna, särskilt hår / ull
skallotta → SAOB SKALLOT, skallig
*Ulpius = Ulpianus, romersk jurist, d. 228 e.Kr.
#2 Tiggiaresäcken är bottnlös.
i. e. Han blijr aldrigh full.
[⋯]
#3 Tilfälle är en ond rådhgifware.
i. e. Lägenheet öpnar wägen til ondt rådh.
Dherföre måste man så wäl sky tilfället, som sielffwa onda giärningen.
[⋯]
lägenheet → SAOB LÄGENHET, tillfälle
— 804 —
#1 Tilfälle giör tiufwen.
i. e. Som man elliest säger: Ond giömmare giör många tiufwar.
[⋯]
ond: ondsint → SAOB OND J. 17) som är inställd på att skada, fientlig, illvillig, illasinnad, elak, ondsint; ondskefull
giömmare: tjuvgömmare, hälare → SAOB GÖMMA ⇒ GÖMMARE 4) person som undangömmer / undandöljer något; tillfälligt utom om tjuvgömmare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1181:
Tilfälle gör tuiffuen.
#2 Tilfälle är icke altijdh i säcken.
i. e. Lägenheet står icke altijdh til reedz.
[⋯]
lägenheet → SAOB LÄGENHET, tillfälle
— 805 —
#1 Tilbuden tiänst blijr offta försmådd.
i. e. Dhen som går obedin til, han går otackad ifrå.
[⋯]
tilbuden (buden perf. part. till buda) → SAOB TILLBJUDA 3) (numera mindre brukligt) erbjuda / föreslå (någon något, särskilt angivet av inf.-förb.); även refl.: erbjuda sig (att göra något), ställa sig till förfogande
obedin (participiellt adj.) [fsv. obiþin]: obedd → SAOB O– ⇒ OBEDD, oombedd; objuden
ifrå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #280:
Frambudin tienst är altidh försmådh.
#2 Til en tiuck rumpa, hörer en wijd brook.
i. e. Som man wille säya: Ondt stoppa Trahnan i Mees.
[⋯]
brook → SAOB BROK, byxa / byxor
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
mees → SAOB MES, korg, kasse
#3 Tillijka roos Båthen bäst.
i. e. När hwar hielper willigt til, så går all ting wäl.
[⋯]
På Swänska sägher man elliest: Lijka börda bryter intet ryggen.
tillijka → SAOB TILLIKA, betecknande att något sker samlat / samtidigt
— 806 —
#1 Til hofwa giffz många Händer vthan Hiärta.
i. e. Man kyszer offta dhen Hand, man såge giärna wara aff.
Dher kysses offta hand, dher hiertat är långt ifrå.
[⋯]
såge giärna (impf. konj. sg.): gärna hade sett → SAOB SE
ifrå → SAOB FRÅN
#2 Til hofwa sällies offta Röök vthan Eld.
i. e. Dher lofwas mycket vth, som aldrigh håls.
Erasmus haar fördhenskul kallat sådan lofwen Fumum vendere* (”sälja rök”).
[⋯]
Man plägar och säya (⇓ 806 #3):
lofwen → SAOB LOVEN, löfte, utfästelse, förbindelse
*Adagia #241: Fumos vendere.
#3 Til hofwa giffz offta smicker för Smör.
i. e. Sööt Ordh för lijdin skadha.
[⋯]
lijdin (perf. part.): liden, uthärdad → SAOB LIDA (lijda) 2) utstå / genomgå (något pinsamt / svårt / något som innebär ett umbärande eller dyl.); LIDA (lijda) 6) uthärda, tåla
#4 Smeklering finns wedh alla Hoff.
[⋯]
smeklering → SAOB SMEKLERING, smickrare, lismare
— 807 —
#1 Til hofwa, måste mycket tholas och lijtet troos.
i. e. Wedh Hofwet får man intet troo alt som sägz.
Dheraff sägher man och:
Fide, sed cui vide. (”Var lojal, men se upp mot vem!”)
#2 Til hofwa hiälper mehr ett qwintin Lycka, än ett skålpund wett.
i. e. Hofflyckan deelar intet effter förtiänsten.
[⋯]
qwintin → SAOB KVINTIN, 3,329 gram; i uttryck som beteckna något såsom mycket ringa / obetydligt, uns, gnutta
skålpund: stor vikt, ”stort mått”
#3 Til en glupande Vlff, hörer en bijtande Hund.
i. e. På en hård knagg hörer en swår Klubba.
[⋯]
swår → SAOB SVÅR, som har stor vikt, som väger mycket, tung
#4 Tinga och intet breeda giör en elack reeda.
i. e. Fåfängt längie tinga på kiöpet, när man intet kan eller wil bethala.
Ty elliest sägher man: Penningen giör kiöpet.
Item: Dhen borga wil, han får intet längie tinga.
[⋯]
På Swänska säger man och wedh lijka meening:
Ondt gå på Krogen vthan Mynnt.
tinga → SAOB TINGA, ackordera, bjuda, köpslå, pruta
breeda → SAOB BREDA, breda, lägga fram (pänningar) till betalning; betala
elack: usel → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
— 808 —
#1 Tiock Hwd achtar intet Loppebeth.
i. e. Som man sade: Bannor bijta intet til beens.
Item: Slå watn på Gåsen. Förståendes, at tredsker achtar inga bannor.
hwd → SAOB HUD
förståendes (s-particip med adverbiell funktion): nämligen att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
tredsker → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
#2 Tistel wäxer bland Hweete.
i. e. Skalkar finnas blandh Dannemän.
skalkar → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
dannemän → SAOB DANNEMAN, hedersman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1188:
Tilstädia moste man tistelen wexa ibland huetet.
#3 Tiufwen är annadt folck lijk.
i. e. Man kan intet skillian från ährligit folck:
Och altså intet wäl tagha sigh för honom til waara.
Elliest plägar man och säya:
När Tiufwen kastar bördan, så är han androm lijk.
skillian (kontr.) = skillia’n: skillia dhen/honom/han
androm (arkais.; dat. pl. till fsv. annar): andra → SAOB ANNAN
#4 Tiufwen älskar mörkret.
i. e. Dhet är hans födekrook: Han kan giömma sigh dher vthi.
Man sägher dherföre aff Schrifften: Fur odit lucem. (”Tjuven hatar ljuset.”)
[⋯]
Wedh sådhan meeningh sägher man och: Swrt öga seer intet giärna Soolen.
Här vnder blij och förståndne falska Lährare, som sökia heembliga wråår
til at vthsprijda dheres wilfarelse.
[⋯]
swrt → SAOB SUR 1) d) om öga: (inflammerat och) rinnande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1184:
Tiuffuen älskar altijdh mörkret.
altijgh tryckfel 1604 rättat till altijdh 1636.
Låle (1300-talet) #249: Tiwffwenæ elskæ altijd gernæ mørk
Diligit obscurum semper collectio furum
YFSv (ca. 1450) #233: thiwin ælska gerna myrkith
diligit obscurum semper colleccio furum
— 809 —
#1 Tiufwen tänker hwar man stiäl.
i. e. Misztrogen är giärna sielfwer ond. Dhen ena skalken troor dhen andra illa.
Dheraff plägar man och säya: Ondt stiäla dher Bonden är sielfwer tiuff.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1115:
Tiuff täncker huar man stiel.
#2 Tiufwen är altijdh wederbränd.
i. e. Hwadh han öfwerkommer, så lodhar giärna wedh honom.
wederbränd (participialadj.): vidbränd, bränd; en som har fastnat / som är ”fast” → SAOB VID– (veder– 1541-1709) | –BRÄNNA, om det brända / svedda hos något; även om beläggning av fastbränd mat på insidan av kokkärl; i utvidgad användning, om vidbränd smak / lukt
lodhar wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
#3 Tiufwen är snart skrämder.
i. e. Skyldigh är altijd rädder. Ondt samwet är altijd i fruchtan.
#4 Tiufwen tiänar i Galgan bäst.
i. e. Som man wille säya: Bland ährligit folck är han intet tiänligh.
[⋯]
#5 Tiufwens wäria, är stiäla och swäria.
i. e. Kommer tiufwen eeden wedh, så hänger han intet.
Dheraff haar och Erasmus kalladt Eedh:
Emplastrum debiti. (”Den skyldiges plåster.”)
— 810 —
#1 Tienst håller wänskap.
i. e. Dhen altijdh kan achta på tiänsten, och wara miuker,
han winner fulle gunst.
[⋯]
Heeter altså: Tiänst om tiänst.
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Toback, håls för kack.
i. e. Sombligha hålla dhet för en nyttig ting, när dhet måtteligen blijr nyttiat.
[⋯]
håls för: hålls för, anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
kack → SAOB KACK, smuts, träck
— 811 —
#1 Tolamod öfwerwinner alt.
i. e. Vndraga stillar mycket ondt:
Men dhet wäxer intet i hwars mans Örtegårdh.
[⋯]
vndraga → SAOB UND– | –DRAGA, ha fördrag(samhet) / överseende med; uthärda, stå ut
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
#2 Thomm Kaar slambra mäst.
i. e. Som man sadhe: Dhen gieeten som mäst bräker, hon molkar minst.
[⋯]
Narren haar altijdh mäst aff munnen.
Man säger och: Mycket aff munnen, lijtet aff Vllen.
[⋯]
molkar → SAOB MJÖLKA / MOLKA
— 812 —
#1 Thomm pung dher annars Penningar liggia vthi.
i. e. Som man sade: En posa medh skuldh, är snart tömder.
Item: Fåfängt skryta aff andras medel. Och heeter fördhenskul:
Dhen som bethalar sin skuldh, han bättrar sitt Godz.
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1193:
Tom är then pung som annars peninger liggia vthi.
Låle (1300-talet) #31: Then pwngh ær thoom anner mandz pænninge ligge vdhi
Alterius plena frustra sonat ere crumena
YFSv (ca. 1450) #30: thæn pungir ær tombir som annars pæninga æru i
alterius plena frustra sonat ere crumena
#2 Tommpt Wisthws giör en galen Redeswän.
i. e. Ondt taa til Kättils dher intet är i förråd.
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
galen: ”vansinnig” → SAOB GALEN 2) b) oregerlig, obehärskad; stundom: rasande, våldsam, vild
redeswän → SAOB REDESVEN, hovmästare, köksmästare, förvaltare
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kättil → SAOB KITTEL, kokkärl
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1259:
Tomt wisthus gör en galen redsuen.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1196:
Toom källare gör galin kellar swenn.
Låle (1300-talet) #716: Thom kelleræ gør galen reedhe deyæ
Ob penus effetum fert proma cor irrequietum
YFSv (ca. 1450) #635: tombir kællare gør galna deghio
Ob penus effetum fert proma cor irrequietum
YFSv (ca. 1450) #771: tombir kællare gør galna deghio
promptrix mente furit que se famis ensibus vrit
#3 Tomm Kiällare, giör en torran skiänck.
skiänck → SAOB SKÄNK, förfriskning
#4 Tomm Ax wäxa högt.
i. e. Owett yfwes altijd mäst.
Deraff säger man och: Jw större took, jw mehra roop.
[⋯]
owett → SAOB OVETT, okunnighet; ovetenhet; oförstånd, oförnuft, omdömeslöshet
#5 Tooker blijr seent klooker.
i. e. Narren blijr aldrig wijs.
[⋯]
#6 Torr Wedh giör snaran Eeldh.
i. e. Gott giöra medh godh reeda. God reedskap giör lätt arbete.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1194:
Tår wedh gör snart eld.
Låle (1300-talet) #53: Tør weedh gør rasker ildh
Arrida sarmenta recreant incendia lenta
YFSv (ca. 1450) #53: thør thræ kofra latan eledh
arida sarmenta recreant incendia lenta
— 813 —
#1 Torfwa giffter Lorfwa.
i. e. Gullet giör galet Gifftermål. Mången taar Trull för Gull.
Om Jungfrwn haar Gull och gröna skogar, så blijr hon fulle gifft,
fast hon wore bådhe halt och krumm. Men plägar sällan afflöpa vthan ånger.
[⋯]
lorfwa → SAOB LURVER ⇒ LORVA, osnygg / vårdslös kvinnag
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
krumm → SAOB KRUMM, krokig, böjd, krökt
#2 Traanan lofwar för Wilgåsen, så flyga dhe bådha bortt.
i. e. När dhen ena paddan caverar för dhen andra, så äre dhe lijka wissa.
Dheraff säger man och: Padda så godh som Fröö.
lofwar → SAOB LOVA 2) gå i borgen (för någon / något)
wilgåsen: vildgåsen
caverar → SAOB KAVERA, gå i borgen
fröö → SAOB FRÖ, groda
wissa ändrat från wijsa enl. Grubbs rättelser s. 919 (saknar paginering)
#3 Tredsker gieer intet om bannor.
i. e. Som man wille säya: Tiuck Hwd achtar intet Loppebeth.
Dhet tredska folket bijta inga bannor på.
Vthan dhe säya effter gemeena Ordspråket: Bannor bijta intet til Beens.
Item: Lijka hwad Hunden skiäller, när han bijtz intet.
[⋯]
tredsker → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
gieer … om → SAOB GIVA ⇒ GIVA OM: bry sig om, fråga efter
hwd → SAOB HUD
gemeena → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#4 Troo håller sämia.
i. e. När man röhner trooheet och vprichtigheet aff sin wän,
så blijr wänskapen styrckt.
[⋯]
— 814 —
#1 Troo intet Trägudhen, vthan han giör järtekn.
i. e. Som man wille säya: Lijt intet på paddan vthan du röhner gott dheraff.
[⋯]
#2 Troo icke alt som sägz, dhet liugs stufwor emillan.
i. e. Man får intet wara alt för godtrogen. Ty Lögn blijr snart ett Handtwärck.
[⋯]
stufwor → SAOB STUGA
emillan → SAOB EMELLAN
#3 Troo alla wäl, men digh sielfwan bäst.
i. e. Man måste see sigh wijszligen före.
[⋯]
wijszligen (adv.) → SAOB VISLIGEN, på ett vist / förståndigt / förnuftigt / klokt sätt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1200:
Troo allom wäll men troo tigh sielffuan bäst.
— 815 —
#1 Troo ingen wän opröfwad.
i. e. Försök först hans humeur.
Ty dhe gambla haa sagt: Man måste ingen troo, eller inlåta sigh i wänskap medh,
förr än man haar förtärdt medh honom en skäppa Salt.
[⋯]
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
skäppa → SAOB SKÄPPA, kärl, tråg, lerfat
#2 Trogen wän kan snart fås och mistas.
i. e. Som man sade: Hålt dhen i ähra som du röhner wänskap aff.
Ty dhet är något rart, at finna en tryggan wän.
[⋯]
Som man will säya: När en Herre blijr aff dhe sine älskad,
så sofwer han altijdh trygger.
hålt (imper. sg.): håll! → SAOB HÅLLA
rart (adv.): sällsynt, värdefullt → SAOB RAR, ovanlig, sällsynt; värdefull, dyrbar, högt skattad
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1204:
Trogen wän är seent fången och snart mist.
#3 Troo gieer Brödh, otroo giör Odödh.
i. e. Dhen som medh troohet vmgår, han får god löhn; om icke aff Menniskior,
så löhner honom Gudh. Men otroo får omsijdor blygd och neesa.
[⋯]
odödh → SAOB O– ⇒ ODÖD, oförmodad / våldsam död, för tidig död, bråd död
troohet → SAOB TROHET 3) förhållandet / egenskapen att vara trogen
vmgår (tr.): umgås → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†) mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med
som medh troohet vmgår: ≈ som är trofast / att lita på i umgänget
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1201:
Troo giffuer brödh otroo giffuer odödh.
Jfr. ur ”Striden om Visby” (1449):
Troo giffuer brödh
falscheett o dödh
☞ Svenska medeltids dikter och rim, utg. G. E. Klemming. Sthlm 1881-82, s. 409, r. 190-191.
o dödh: särskrivning av odödh → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 142: odödher, m. [Fdan. udød] olycklig el. svår död.
— 816 —
#1 Trooheet finns snarast i Hundehwset.
i. e. Man finner offtare en trognare Hund än Menniskia.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#2 Trooheet är Landzflychtigh.
i. e. Hon blijr ingenstädes lijden.
Dheraff haar och en Scribent sagt:
Nusquam tuta fides. (”Ingenstädes är lojaliteten beskyddad.”)
[⋯]
lijden (perf. part. i adjektivisk anv.): liden, omtyckt; tåld → SAOB LIDA (lijda) 7), b), omtyckt, uppskattad; ”tåld”
#3 Troogen wän är ett liggiande Fää.
i. e. Tryggia wänner äre en stoor rijkedom.
[⋯]
Syrach* haar fördhenskul sagt:
At dhen som haar en trogen wän, han haar en mächtigh skatt.
*Jesu Syrachs Book, 6:14:
”En troghen wen är itt starkt beskerm. Then honom haffuer, han haffuer en mechtigh skatt.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 6:14]
— 817 —
#1 Trogen tiähnare är Gull wärd.
i. e. Han är intet til at mista.
[⋯]
#2 Trogen tiähnare är en skatt i Hwset.
i. e. Han är sin Herre hull, han håller hans godz til rådha och främiar hans wälfärdh;
Giör dhermedh offfta aff ringa håfwor, sin Herre en stoor skatt.
Dheraff man och säger om sådana tiähnare:
Is satis est spectatus servus, cui dominus curae est.
(”Han är en mönstergill tjänare, vars omsorg är den om hans herre.”)
[⋯]
#3 Trollen boo och i heligom hwsom.
i. e. Dhet skeenheliga folket haar offta skalken baak örat.
Heeter altså: Frommer i ögon, haar Etter i Hiärtat.
Om sådhana plägar man och säya:
Han är intet all dher han synes.
heligom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): heliga → SAOB HELIG
hwsom (arkais. dat. pl. obest. efter prep.): hus → SAOB HUS
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#4 Trotter Oxe trampar tungt.
i. e. Dhen längie löper medh, han blijr omsijdor trott och tungfotad.
[⋯]
trotter / trott → SAOB TRÖTT
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
— 818 —
#1 Try ting giör wee i Bondans Hws, Ond Kohna, Röök och Wäggelws.
i. e. Aff sådana 3. onda är dhet första wärst. Dhe andra kunna genom medel affhielpas.
[⋯]
try → SAOB TRE
wee → SAOB VE, olycka, ofärd, kval
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
#2 Try ting måste bultas til gagn.
i. e. Ladulagan när man trysker: Stockfisken förr än han kokas:
Ond Kohna för otijdigt munbrwk.
[⋯]
try → SAOB TRE
ladulagan → SAOB LADA ⇒ –LAGA, lager av säd som är utbredd på loggolvet för att tröskas
trysker → SAOB TRÖSKA
stockfisken → SAOB STOCKFISK, uppfläkt, på stänger soltorkad torsk / gråsej / kolja / labb / långa / vitling); ofta kollektivt eller såsom ämnesnamn
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
try → SAOB TRE
wee → SAOB VE, olycka, ofärd, kval
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
munbrwk: prat → SAOB MUN– | –BRUK 3) (4) (†) prat; pratsamhet; särsk. dels: tomt prat, munväder, dels: käbbel, dispyt, ordväxling, träta, dels: ovett
#3 Try ting bär märkie för odygd.
i. e. Soon medh Ook: En Tiur medh blinda: Och en ond Qwinna medh blått Öga.
Som man wille säya: Dhe 2. för owaanan; Och dhet tredie för ondskan.
Dheraff plägar man och säya:
Dhen som bär swärdet i munnen, får offta hugg på balian.
[⋯]
try → SAOB TRE
ook: ok → SAOB OK 3) b) träram som fästes runt halsen på kreatur för att hindra det från att flöja. (flöja: ”slänga / kasta sig hit och dit” och därigenom orsaka skador)
blinda: som sbst. blinda återfinns ordet inte i SAOB, varken som huvudord eller som sökord i Fritextsökning. Möjligtvis är blinda (både 1665 och 1677) en felskrivning för binda (SAOB → BINDA 1) jämnbred remsa avsedd att bindas omkring något och synonymt med BINDEL 1) duk / remsa / band / dyl. avsedd (avsett) att knytas / lindas om något a) om dylik duk lagd om någons ögon för att förhindra honom att se omgivningen / vad som försiggår.)
Enl. Rietz Dialektlexikon, s. 142: FJÄL f. 1) b) försågs ilskna tjurar med bräde / fjäl för ögonen (för att förhindra dem att kunna se och reagera på det som försiggick runt omkring och därmed orsaka skada).
balian → SAOB BALJA, fodral till vapen; skida, slida
#4 Try ting giöra intet gott vthan aga.
i. e. Walnöteträd, Som bäst trijffz och bär effter slaag och kastande.
Åsnan för sin tredska skul, måste haa piskan.
Ond Kohna måste och haa hugg på ryggen, elliest giör hon intet gott.
[⋯]
try → SAOB TRE
tredska → SAOB TRDSKA, motspänstighet, omedgörlighet, trots; ohörsamhet
kohna → SAOB KONA, kvinna; c) hustru
— 819 —
#1 Trång lährer tiggia.
i. e. Som man sade: Nödh haar ingen Laag vthan ond. Nöden är hård at pågå.
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
#2 Trädh flyter til dhes dhet siunker.
i. e. Krukan går så länge til bruns, hon får en gångh en knäck.
Item: Aldrig är dagen så lång, dhet kommer jw qwäller en gångh.
#3 Trädt blijr fulle stäckt förr än dhet wäxer i skyn.
i. e. Dhen som alt för mycket sträfwar effter ähra och högheet,
han får snarast ett nederfall. Deraff man och säger: Höga trä blåsa snarast omkull.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
stäckt → SAOB STÄCKA, klippa, beskära, toppa
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
trädt (kontr.) = träd’t: trädhet
trä (pl. obest.): träd → SAOB TRÄD
snarast → SAOB SNARARE, lättast
— 820 —
#1 Träät är aldrigh så gott at icke matken äther Äpplet.
i. e. Moderen är aldrig så dygdig, at hon icke kan födha en waanartig dotter.
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
matken (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
#2 Träät huggs intet aff, fast matken kommer i Äpplet.
i. e. Man kastar intet bortt en godh Häst för ett ringa lythe.
Man säger dherföre: Alla wore på ett bythe. etc. [= ⇑ 20 #1: …, ingen slapp vthan lythe.]
träät (best. form till trä för träd) → SAOB TRÄD
matken (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
#3 Trädh faller intet i första hugg.
i. e. När man accorderar om något kiöp eller elliest,
så brukas dhetta såsom til persvasion vthi tingande.
[⋯]
Item: Är winden knapp, så lägg på lowen.
accorderar → SAOB ACKORDERA, överenskomma, träffa avtal (om)
persvasion → SAOB PERSVASION, övertalande; övertalning; övertygande
lägg på lowen: troligtvis tryckfel för ligg på lowen
lowen → SAOB LOV 2) sjöt. förhållande(t) att lova / kryssa/ hålla upp mot vinden
… så ligg på Lowen: … se till att du får ett fördelaktigt läge/gynnsam vind!
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1202:
Trää faller icke j första hugh.
trää → SAOB TRÄD
Låle (1300-talet) #829: Træ faller eij aff førsthe hwgh
primitus inflictum non corruit arbor ob ictum
YFSv (ca. 1450) #761: træ fallir ey at førsta hugge
primitus inflictum non corruit arbor in ictum
#4 Trädh bär inga Äpple åth sigh sielff.
i. e. Som man wedh lijka förståndh wille säya: Fåret haar minsta gagn aff Vllen.
[⋯]
äpple ((†) pl. obest. form): äpplen, t.ex. NT 1526, Uppb. 18:14: Och the äple [gr. ὀπώρα: frukt] som thin siäl begärar..) → SAOB ÄPPLE
#5 Trägen winner.
i. e. Som man sadhe: Idken winner, och icke sticken.
Dhen något gott wil få, han måste wara trägen och tholig.
[⋯]
idken → SAOB IDKEN, ivrig, nitisk; flitig, trägen
sticken → SAOB STICKEN I. 2) stucken, uppretad / förargad / sårad / stött / (i fråga om starkare affekt) arg / vred / ilsken och dyl.
— 821 —
#1 Trägen giäst, giör trögan wärd.
i. e. När man kommer för offta til sin wän,
så seer man stundom så giärna ens rum, som trång.
seer man stundom så giärna ens rum, som [ens] trång → SAOB RUM, i uttrycket ser så gärna någons rum som trång och dyl.,: ser lika gärna att någon är borta (som att han är närvarande)
trång → SAOB TRÅNG, nöd; trångmål
#2 Trängd Fiende fächtar skarpt.
i. e. När en desperat Armee, seer sigh ingen vthflycht, vthan Döden för ögonen,
grijper hon offta medh så mycket större ijfwer til wärns, än elliest.
Och så giörs offta aff nöden en dygd.
[⋯]
#3 Trängder bryter hol.
i. e. Nödh bryter Järn och Ståål.
Item: Dhen som tränger, han stiäl til han hänger.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1220:
Trängder bryther hohl.
#4 Träta om Geetevllen.
i. e. Onödigt kijff.
[⋯]
Man sägher fördhenskul: Trätekiär får snart orsaak.
[⋯]
— 822 —
#1 Trätande Qwinna är Mansens leeda.
i. e. Hon giör mannen ledze wedh sitt vmgiängie.
[⋯]
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
#2 Träta och kijff, giör stackot Lijff.
i. e. Wreede och bitterheet förkortta Liffztijden.
Dherföre haar bådhe Salomon* och Syrach* flijtigt dher ifrå affrådt.
[⋯]
stackot: kort → SAOB STACKIG 2) e) (†) pregnant, i uttryck som betecknar att någons livstid blir (alltför) kort
ifrå → SAOB FRÅN
*Salomos Wijsheet, 15:18:
”En sticken man kommer trätto åstadh, men en toligh man stillar kijff.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 15:18]
*Jesu Syrachs Book, 28:10:
”Haff kijff fördragh, så bliffua monga synder tilbaka.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 28:8]
#3 Träta och skull, kastar mången omkull.
i. e. Dhen som råkar i giäld, och haar lust til Rättegång,
han får omsijdor armod til löhna.
[⋯]
skull → SAOB SKULD
råkar i giäld → SAOB GÄLD, råka i gäld, bli skuldsatt
omsijdor → SAOB OMSIDER
#4 Trätekiär finner snart orsak.
i. e. Dhen haar lust til at deela (i. e. träta) han får fulle tilfälle;
skulle dhet och brytas aff en Giärdzgård, som man plägar säya.
[⋯]
Man säger och: Dhen som wil hängia en Hund, han finner fulle reep.
[⋯]
Och är fördhenskul medh sådhant folck (som man elliest plägar säya)
Bättre äta än träta.
deela → SAOB DELA F) 22, tvista; väcka (rättslig) tvist, göra tvistig
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 823 —
#1 Trög giärning, giör tunn nähring.
i. e. Som man wille säya: Giärnings waal, giör nährings qwal.
Dhen nödigt arbetar, han äther och smala bethar.
nödigt (adv.): motvilligt → SAOB NÖDIG 1) (†) tvungen; nödtvungen; nödd och tvungen; även: som endast med svårighet kan förmås till något, som endast ogärna / motsträvigt gör något, motvillig, ovillig
smala → SAOB SMAL, liten; obetydlig, ringa
bethar → SAOB BETA, tugga, munsbit
#2 Tröger Hund giör elack jagt.
i. e. Tredsker dräng giör sällan gagn.
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
tredsker → SAOB TREDSK, som vägrar efterkomma / lyda befallning
gagn → SAOB GAGN, nytta
#3 Tuchtan giör förstånd.
i. e. Agan giör snälla Barn, när han skeer med moderation.
Dheraff haa och dhe gambla sagt:
Disciplina non exscindit vitia, sed abscondit.
(”Disciplin utplånar inte felen, men den döljer dem.”)
#4 Tucht och lähra, gieer Brödh och ähra.
i. e. Som man wille säya:
Tucht och goda seeder, sättia mången til ähra och heeder.
[⋯]
— 824 —
#1 Tuchtan är swår at pågå.
i. e. Dhet wil ingen giärna wara vnder agan.
[⋯]
pågå → SAOB PÅGÅ, angripa, ge sig på
swår at pågå → SAOB PÅGÅ, gripa sig an med (något); ge sig i färd / i kast med (något); även: gå in på (något); stundom: bekväma sig till (något)
#2 Tungan leeker på Tandesåår.
i. e. Som man wille säya: Han wäcker altijdh waaken som torstig är.
Soon drömmer om draaff.
Item: Frijare snacka om älskog.
[⋯]
wäcker…waken: gör hål i isen → SAOB VÄCKA, v.2, 1) med avseende på is: ta upp vak(ar) / ränna i; även med avseende på dels tillfrusen vattensamling, dels hål
torstig → SAOB TÖRSTIG
draaff → SAOB DRAF, drav, kreaturs- / grismat
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #718: Ee ligher twnghe aff tændher swaresth
Obsequitur denti superambula lingua dolenti
YFSv (ca. 1450) #637: æ lekir tunga a tanne sarast
Obsequitur denti super ambula ligua dolenti
#3 Tungan är både ond och godh.
i. e. Hon kan komma både ondt och gott åstadh.
Man plägar fördhenskul kalla Tungan (när hon blijr blandh andra rätter spijsad)
den bästa och wärsta maaten.
[⋯]
— 825 —
#1 Tungan fördärfwar mycken gunst.
i. e. En sqwaldrande Tunga giör sigh snart förachteligh.
Dherföre haar och Syrach* önskadt, at han kunde sättia ett låås för sin mun.
[⋯]
*Jesu Syrachs Book, 23:1:
”O At iagh kunde settia itt låås för min munn […]”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 22:33]
#2 Tung Steen är ond at kasta långt bort.
i. e. Som man sadhe: Kiärt Barn giör sorgen swår.
Dhet är beswärligit at öfwergifwa dhet som kiärt är.
[⋯]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1206:
Tung sten ond longt bort kasta.
Låle (1300-talet) #953: Jlth ær sthoor steen langt at kasthe
Saxum robustum iactare procul sit onustum
YFSv (ca. 1450) #869: ilth ær thungan steen fiærran kasta
Saxum robustum jactare procul fit onustum
#3 Tunnekanna är wäneskiänck.
i. e. När grannar wäl förlijkas, så plägha dhe sända hwar annan tunnekanna
aff hwar bryggning, såsom ett proff aff Ölet, och tekn til en god wänskap.
[⋯]
tunnekanna → SAOB TUNNA– | –KANNA, mer / mindre erinrande om liten tunna; även om innehållet, särsk. om öl / annan dryck) utgörande smakprov
förlijkas (dep.) → SAOB FÖRLIKA | förlikas, vara ense, komma överens, sämjas, samsas
hwar annan → SAOB VARANDRA
#4 Tw olijka diwr, en Älg och en Biwr.
i. e. När man wil giöra åthskilnad emillan 2. personer aff olijka qualiteter,
så brukas dhetta; som man wille säya: Dhet äre 2. så olijka män,
som Älgen och Biwren. Och kommer fast öfwer ens medh dhet man pläghar säya:
Katt i Biörneläger.
[⋯]
tw → SAOB TU, två
biwr → SAOB BJUR, bäver
emillan → SAOB EMELLAN
#5 Twungen kärleek och färgad skönheet, warar intet längie.
i. e. Som man wille säya: Trugad Hund giör elack jagt:
Och Sminck sitter intet länge fast. Kärleken wil war frijwillig och otwungen;
Och fägring haar intet beståndh.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
— 826 —
#1 Twungen Eedh, är Gudh leedh.
i. e. Samwetet wil intet wara twunget.
En gammal Lährare skal dherföre hafwa sagt: Tria Deus sibi reservata voluit:
Aliquid ex nihilo facere; Scire futura; Et conscientijs dominari.
(”Tre saker önskade Gud sig förbehållna:
Att göra något av ingenting; Att veta framtida ting; Och att vara herre över samvetena.”)
Item: Juramenta non debent esse vincula iniquitatis.
(”Svurna eder bör inte få tjäna som oresonlighetens handklovar [i juridiska spörsmål].”)
Ty Man lofwar stundom i sin nödh, dhet man icke kan hålla för sin dödh.
leedh → SAOB LED, avskyvärd, vederstygglig, motbjudande
för → SAOB FÖR, före, innan
#2 Twungen ähra, är ingen ähra.
i. e. Som man sade: Trugad heeder minskar respecten.
Siälfftagen ähra warar intet länge, och föder idel föracht.
#3 Twungen from bryter snart om.
i. e. Dhen som allenast aff rädzla för straffet, är from,
han blijr intet länge dher wed.
[⋯]
Och går då som man plägar säya: När straffet är bortta, blijr skalken qwarr.
kalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
qwarr → SAOB KVAR
#4 Twå hårda stenar mala sällan gott miöl.
i. e. Som man wille säya: Wrånger och wranter qwäda sällan ett. Och förstås
icke allenast om eenwijst folk i gemeen; Vthan lämpas i synnerheet til arga ächta folck,
som icke förlijkas, dherföre, at dhen ena intet wil gifwa dhen andra effter.
[⋯]
Item: Hårt moot hårt, giör wärcket swårt.
wrånger → SAOB VRÅNG, förvriden, oriktig, felaktig, falsk
wrante → Rietz Dialektlexikon, s. 817: VRANTEN, vresig, knarrig, tvär och frånstötande
qwäda → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
wärcket: arbetet, ”jobbet” → SAOB VERK 1) om enstaka handling / gärning / åtgärd; verksamhet, aktivitet
— 827 —
#1 Twåå Hund, och kiämme Hund,
så blijr ändå Hund som förr war Hund.
i. e. Som man elliest plägar säya: Föra Swijn til Rijn, så blijret ändå Swijn.
[⋯]
twåå → SAOB TVÅ, tvätta
kiämme → SAOB KAMMA
Rijn (holländska): (floden) Rhen
blijret (kontr.) = blijr’et: blijr dhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1216:
Twå hund och kembe hund doch är han hund som förre war hund.
Låle (1300-talet) #13: Twaa hwndh oc krem hwnd thaa rer hwndh som ferre wor
ablue pecte canem velud ante videbis inanem
YFSv (ca. 1450) #11: thwa hundh ok kæmb han ær æ hundhir thæn same
ablue pecte canem velud ante videbis inanem
#2 Twå narrar tiäna intet wäl i ett Hws.
i. e. Narrrar aemulera giärna om dårskapen, dherföre kunna dhe illa förlijkas.
[⋯]
Som man elliest wille säya: Twå frijare see intet giärna hwar andra hoos Brwden.
Item: En tiggiare förtryter at dhen andra står för Dören.
aemulera: tävla om
förtryter → SAOB FÖRTRYTA, känna avund / missunnsamhet
#3 Twå stoora rymmas intet wäl på en wäg.
i. e. En högdragande lijder intet giärna sin lijke.
Dhe wele giärna båda sittia främst.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta, tåla
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
#4 Twå kunna altijd meer än en.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Een moot en, och twå moot Raggen.
[⋯]
raggen → SAOB RAGGEN, den onde, djävulen, hin, fan
— 828 —
#1 Twång, giör Lagen wrång.
i. e. När man begynner på executionen,
så wändes baak fram på rättwijsan.
executionen → SAOB EXEKUTION, utförande / värkställande (av något); (straff)åtgärd
#2 Twång, är ett starckt dragplåster.
i. e. Dhet söker stundom nederst i Gulltaskan, när intet hielper ney.
[⋯]
Men dher emoot är bäst at lijdha, dhet man intet kan wrijdha.
[⋯]
#3 Twå Foglar byggia Boo, en lefwer i oroo.
i. e. Ensampt är altijdh ledesampt.
[⋯]
ledesampt (adv.) → SAOB LEDSAM, långrandig, tråkig, trist, enformig
#4 Twå måltijder slåsz intet.
i. e. Twå gånger äthet på raadh, förlijkas fulle i Magan.
[⋯]
Wedh sådhan meening plägar man och skiämptzwijs säya:
Kyrkian är aldrigh så full, at Prästen icke haar sitt rum.
[⋯]
äthet (perf. part.): ätet
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
magan: magen → SAOB MAGE / MAGA
— 829 —
#1 Twångh, giör fattig man bångh.
i. e. Dhen fattige måste altijd wara vnder Ooket.
bångh → SAOB BÅNG, rädd, ängslig
#2 Twå kunna liuga dhen tredie i Galgan.
i. e. Dhet är ondt at komma för en hufwudh liugare, och 2. falska wittne.
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
hufwudh liugare → SAOB HUVUDLJUGARE, storljugare
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1210:
Twå mågha få liuga, then trijdie hengia.
Låle (1300-talet) #817: Thwaa mwæ saa lijffwæ at then tridiæ hængher
Pseudo duum mendi faciunt trinum lue pendi
YFSv (ca. 1450) #777: twe magho swa liugha at then tridhi hænghir
pseudo duum mendi faciunt trinum lue pendi
#3 Twädrächt giör oroo.
i. e. Dhet inbördes oenigheet inrijter i en Stadh eller Land,
dher får ingen lefwa i roo.
[⋯]
inrijter → SAOB INRITA, uppstå, vinna insteg, gripa omkring sig
#4 Twäklufwet måål, är bättre än trytande.
i. e. Som man wille säya: Bättre halfft Brödh, än alt mista.
Item: Bättre något än intet.
Partem habere melius est, quam toto privari.
(”Det är bättre att ha/få en del än att berövas det hela.”)
trytande ändrat från trytende enl. Grubbs rättelser s. 919 (saknar paginering)
#5 Twätaligh man giffz intet witzord.
i. e. Dhen som i wittnesmåål varierar sitt taal, han blijr intet trodder.
[⋯]
twätaligh → SAOB TVE– | –TALIG, som gör sig skyldig till tvetalan, som far med osanning; även om något sakligt: motsägande, falsk
#6 Tyster man kan mycket troos.
i. e. Man praesumerar altijdh at en from och stilla man mehr skal kunna förtroos,
än dhen som altijdh är wijdöpen i munnen.
[⋯]
praesumerar → SAOB PRESUMERA, anta, förmoda, ta för givet
— 830 —
#1 Tyster Hundh är intet troendes.
i. e. För dhet stilla och tystlåtiga folcket måste man taga sigh til wara.
Ty lijka som en liumsker Hundh snarast bijtz, när han intet skiäller;
Altså skadar och dhet småskalka folket när dhe minst taala.
intet troendes: inte att tro på
liumsker → SAOB LÖMSK
småskalka → SAOB SMÅ– | –SKALKANDE, som är i viss mån / lite grand skalkande, skalkaktig
#2 Tyst Harpa gläder minst.
i. e. Man håller intet aff dhet speel som intet klingar.
[⋯]
Man säger och på samma meening: Siälfflärd är ingo wärd.
Item: Lärdom vthan brwk, är Eld vthan wärme.
ingo (arkais. dat. sg. n. till ingen): inget → SAOB INGEN
#3 Tyst Laag giör ringa lust.
i. e. Som man sadhe: Tijga i Giästebudh, är minsta glädien.
laag → SAOB LAG, sbst.3, 13), samvaro, sällskap, sammanslutning
#4 Tystlåtigh Qwinna är Guld wärd.
i. e. Hon är sinom man en stoor rijkedom.
Han haar ähra aff hennes vmgiänge.
tystlåtigh → SAOB TYST– | –LÅTIG, tystlåten
sinom (arkais. dat. sg. m. till sin): sin → SAOB SIN
[…] sinom man dat.-obj. till en stoor rijkedom: […] för sin man en stor rikedom
#5 Tänkia på ändan, wärier dhet onda.
i. e. Man måste så lefwa, som man i dagh skulle döö.
Och heeter som gambla Versen lydher:
Omnem crede diem tibi diluxisse supremum.
(”Tro att varje dag har grytt för dig som den sista!”)
[⋯]
— 831 —
#1 Tänkte tiufwen på Galgan, så stule han aldrig.
i. e. Den som påminner sigh straffet, så syndar han intet så lätt.
Ty man plägar säya: Straffet skrämmer skalken.
[⋯]
stule (impf. konj. sg.): skulle han aldrig stjäla, stule / stal han aldrig → SAOB STJÄLA
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
#2 Törne blijr älskat för Roserna.
i. e. En ond Moor blijr offta affhållen för en wacker dotter skul.
Man plägar och fördhenskul säya: Mången smeker amman för Barnet skul.
[⋯]
⇑
V / (U)
— 831 —
#3 Vlfwen bijter och räknade Fåår.
i. e. Som man sade: Tiufwen achtar intet waal: Han taar dhet han finner.
Märkte och omärkte Fåår äre Vlfwen lijka kiära.
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #235: Wlff tagher oc aff taldhe faar
De grege predatur lupus is quamuis numeratur
YFSv (ca. 1450) #207: wluin takir ok taaldh faar
de grege numeratur lupus is quamuis numeratur
wluin → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [wluin]
#4 Vlfwen får snart orsak medh Lambet,
fast dhet än drucke nederst i bäcken*.
i. e. Den illa wil han får snart en swepesaak.
Dheraff säger man och: Trätekiär får snart orsaak.
Item: Dhen som wil hängia en Hund, han han finner fulle reep.
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
swepesaak → SAOB SVEPSAK, svepskäl; särskilt i uttrycket få en svepsak till något / att göra något, få en förevändning till (att inlåta sig i) något / att göra något
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
* fast dhet än drucke nederst i bäcken syftar på fabeln om Vargen och lammet: »En Wargh och itt Lamb, kommo oförwarandes bådhe til at dricka vthur en rinnande bäck. Warghen drack offwan och Lambet nedan före. Tå nu Wargen bleff Lambet warse, kom han löpandes, och sadhe til Lambet: Hwij gör tu migh watnet oreent? At iagh icke kan drickat? Lambet swarade: Huru kan iagh göra tigh watnet orent? Dricker icke tu offuan före, och kant snarare göra watnet oreent för migh? Wargen sadhe: Hwadh? Bannar tu migh och ther til? Lambet sadhe, inthet bannar iagh tigh. Sadhe Wargen: Ja, för sex månadher sädan, giorde tin fadher migh och en sådan pusz, tu brår inthet vhr ätthen. Lambet swaradhe: Iagh war inthet på then tijdh til, huru kan iagh tå vmgiälla mins faders gerningh? Warghen sadhe: min åker och ängh haffuer tu och vpbithit, gnaget och fördärffuat? Lambet swaradhe: Huru kan thet wara mögeligit? Iagh haffuer jw inga tänder? Ey, sade Warghen, om thu och aldrigh så många vthwäghar haffua kunne til at förswara tigh medh, så wil iagh lijkwäl idagh icke låtha bliffua oäthit, och suälta; Beet såå Lambet ihiäl och åth thet vpp.»
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _
oförwarandes (s-particip med adverbiell funktion): utan förvarning
→ SAOB O– ⇒ OFÖRVARANDES, överraskande, oförberett, plötsligt
hwij → SAOB VI, varför
kant (pres. ind. sg. 2:a pers.): kan → SAOB KUNNA
pusz → SAOB PUSS, liten vattensamling på marken, pöl
brår vhr → SAOB BRÅ: brå ur, skilja sig från (sin släkt)
vmgiälla → SAOB UMGÄLLA, sona / gottgöra / göra bot för
mins (arkais. gen. sg. till fsv. min): min → SAOB MIN
mins faders (kongruensböjning): min faders
vpbithit (supin.): uppbetat, avbetat, betat av → SAOB UPP | –BITA, uppbeta
mögeligit (adv.): möjligt → SAOB MÖJLIG
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _
— 832 —
#1 Vlfwen bijter intet dher han boor.
i. e. Falsker går intet brystgiänges.
Han går räfwekrokar långt omkring, at ingen kan märkia hans list.
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
brystgiänges → SAOB BRÖSTGÄNGES, rakt på sak, öppet, direkt
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1283:
Vlffuen bijter icke på then skoogh som han burin är.
Låle (1300-talet) #30: Wlffwen bidher eij paa then mark som han ær baaren
Agro quo latitat lupus agnum prendere vitat
YFSv (ca. 1450) #70: wluen bithir ey lamb a the mark som han ær wan
agro quo latitat lupus agnum prendere vitat
wluen → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 791: ulver (-ar). m. ulf, varg. [- – – -]
#2 Vlfwen byter fulle håår, men aldrig sinne.
i. e. Paddan går intet frå sin art.
Fast man låse Vlfwen aldrigh så mång Pater noster före, så roopar han ändå Lamb.
Erasmus haar fördhenskul sagt:
Lupus pilum mutat, non animum.* (”Vargen byter hår/päls, inte sinnelag.”)
*Adagia #2219
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Lupus
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
låse (impf. konj. sg.): skulle läsa / läste → SAOB LÄSA
frå → SAOB FRÅN
Pater noster: ”Fader vår”
#3 Vlfwen är stundom Hundalijk.
i. e. Som man plägar säya: Frände är Frände wärst.
Homo homini lupus.* Eras. (”En människa är mot [en annan] människa [som] en varg.” /
”Människor är som vargar mot varandra.”)
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
*Adagia #70
Se mer ☞ Latinska bevingade ord … ⇒ Homo homini
⇒ Swenske ordsedher (1604) #282:
Frände är frände werst.
Låle (1300-talet) #557: Frændher ære wslæ wærsth
Linea plebiculis miseris est torua tribulis
Låle (1300-talet) #1181: Frændher ære wslæ wærst sagdhe ræffwen til røde hwnnen
Vulpes fert catulis pare pelle sibi rubicundis
vir ferus est tribui que sit egena sui
YFSv (ca. 1450) #484: frændir æru wslom wærst
linea plebiculis miseris est torua tribulis
YFSv (ca. 1450) #1086: frændhir æru wslum wærst saghdhe ræff til rødha hunda
wlpes fert catulis pare pelle sibi rubicundis
vir ferus est tribui que sit egena sui
#4 Vlfwehiärta finns offta vnder Fårepältzen.
i. e. Som man elliest sägher: Trollen boo och i heligh Hws.
Om sådana plägar man säya: Han är intet all dher han synes.
Item: Stilla folcket kan och döllia skalken.
[⋯]
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
— 833 —
#1 Vlfwar bijtas intet, vthan om maaten.
i. e. När Hoen är thomm, så bijtas Grijserna.
Item: Twå Hundar förlijkas intet om ett Been.
vlfwar (fsv. sg. ulver): vargar → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
#2 Vlfwen achtar intet Frijbreff.
i. e. Han skiöter intet om Salvaguardie.
Paddan skrämmes intet medh förbudh.
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
frijbreff → SAOB FRIBREV, angivande vad man får åtnjuta / göra; stundom angivande den plats dit man får komma
salvaguardie → SAOB SALVAGARDE, skydd, försvar
#3 Vmgiänge lährer kiänna folcket.
i. e. Dhen elliest intet kiännes til sitt humeur, han blijr snart kiänder aff vmgiänget;
Ahntingen til heeder eller wahnähra.
Man säger dherföre vthi en gammal Vers:
Noscitur ex socio, qui non cognoscitur ex se.
(”Den som inte yppar något om sig själv får man lära känna som kamrat.”)
#4 Vnger lährer, gammal [är] trög.
i. e. Dhet man intet haar lärdt i vngdoms åhren, faller något swårt
at lähra på gambla dagar. Deraff säger man och:
Ondt lähra gammal Hund kuhra.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
kuhra → SAOB KURA, vila i hopkrupen / hukande ställning; även i fråga om anfallsställning
— 834 —
#1 Vnga skal man lähra, dhe gambla skal man ähra.
i. e. Ålderdomen bör sin billiga heeder.
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma
billiga → SAOB BILLIG, rättfärdig, rättvis, skälig, rimlig
Ålderdomen bör sin billiga heeder: Ålderdomen bör få sin skäliga heder.
#2 Vngdoms mödha är ålderdoms lust.
i. e. Dhet man vthi Studier eller annat wärck haar i vngdomen arbetadt,
dhet är på ålderen en hugnad.
[⋯]
wärck: verksamhet, sysselsättning → SAOB VERK 2) verksamhet, arbete, skapande arbete
hugnad → SAOB HUGNAD, glädje, tillfredsställelse; tröst, lisa
#3 Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
i. e. Dhen något wärfwar i vngdomen, han finner dhet för sigh på ålderen.
Item: Dhen något lährer i vnga åhren, han får gagn dheraff på gambla dagar.
[⋯]
wärfwar → SAOB VÄRVA, åstadkomma, åvägabringa (något)
#4 Vngdomen wil haa sitt sielffzwåld.
i. e. Vngdomen lijder intet giärna någon correction.
[⋯]
sielffzwåld → SAOB SJÄLVSVÅLD, självbestämmanderätt
correction → SAOB KORREKTION, tillrättavisning, upptuktelse, straff, bestraffning
— 835 —
#1 Vngdomen och wijszdomen föllias intet altijd.
i. e. Wett går sällan för åhren.
[⋯]
för → SAOB GÅ FÖRE, om tid: gå före, föregå, komma före
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1285:
Vngdom och wisdom fölies säldhan åth.
#2 Vngdomen är snart förförd.
i. e. Vngdoms åhren hugsa sigh intet.
Man säger fördhenskul: Ondt sälskap är vngdoms fördärff.
[⋯]
Deraff råder och Salomon* flijtigt vngdomen at fly ondt sälskap.
hugsa → SAOB HUGSA, tänka sig för, betänka sig
sälskap → SAOB SÄLLSKAP
*Salomos Wijsheet, 1:10:
”Min son, om skalckar locka tigh, så fölgh icke […].”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 1:10]
#3 Vnga Hundar haa skarpa tänder.
i. e. Vnga och kiäcka Karar dhe bijta frå sigh: Dhe låta intet klå sig vnder näsan.
[⋯]
kiäcka → SAOB KÄCK, rask; manhaftig, frimodig, frejdig, oförskräckt; oförvägen, djärv, tapper
frå → SAOB FRÅN
klå sig vnder näsan → SAOB KLÅ: klå någon under näsan, kraftigt skymfa / förfördela någon
— 836 —
#1 Vngt Blodh haar hämpndemood.
i. e. Vngdomen inclinerar mycket til hämpnd.
[⋯]
Hwaraff kommer; At mången hämpnas så sin harm, at han blijr både vsel och arm.
Elliest pläghar man säya at: Hämpnas är Qwinnesoot.
Som och offta sannas på en part Qwinnespersoner, som icke kunna moderera
dheres ijfwer; Vthan måste hämpnas på dheres owänner;
Kunna dhe dhet icke åstadkomma, så råka dhe offta dher öfwer i största siukdom.
inclinerar → SAOB INKLINERA, vara böjd / benägen
#2 Vnger som en Rååh, gammal som ett stråå.
i. e. Som man elliest sade: Rasker vngh giörs gammal tungh.
rååh → SAOB RÅ, rådjur
giörs → SAOB GÖRA | bliva / vara
#3 Vngdoms sprung giörs gammal tung.
sprung → SAOB SPRUNG, språng, hopp, ”spring”
giörs → SAOB GÖRA | bliva / vara
#4 Vnger nimmer, gammal winner1).
i. e. Dhet man lärer i vngdomen, mins man giärna på ålderen,
antingen dhet är ondt eller gott.
1) winner: tryckfel för minner
≈ Ung är läraktig – gammal minns. ≈
[⋯]
Quod nova testa capit, inveterata sapit.
(”Det ett nytt [kok-]kärl tar till sig av smak,
det ger det smak av som gammalt [och väl använt].”)
(Walther: Proverbia sententiaeque Latinitatis medii ac recentioris aevi, #25948.)
[⋯]
nimmer → SAOB NIM, läraktig
minner: kommer ihåg → SAOB MINNA 2) komma ihåg (något), minnas
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
⇒ Johan Skytte (1577-1645): Een kort Vnderwijsning […].
Stockholm, 1604, s. 8:
Wij Swenske hafwe vthi een gammal Ordsedh:
Vnger nimmer, Gammal håller.
Hwilkens Ordesedz rätta Mening är thenne, at ingen tingh blifwer i ene Menniskios Hierta
så wäl rotat, och warder så länge behållen, som thet man enom i hans Barndom gifwer och vunderwijser.
≈ Ung är läraktig, och gammal minns. ≈
håller: behåller → SAOB BEHÅLLA 10) (numera föga brukligt) fasthålla i minnet, minnas, komma i håg
behållen (perf. part. till behålla): ihågkommen → SAOB BEHÅLLA 10) (numera föga brukligt) fasthålla i minnet, minnas, komma i håg
⇒ Peer Brahe (1520-1590): Oeconomia eller Huszhåldz-Book.
skrifwin anno 1581. Tryckt på Wijsingsborg, 1677, sid. 4:
»Och både thesse Deelarne [dygd och odygd] stå myckit vthi förste Vpfödzlen,
sådan som then är, så blifwa the gärna på åldren.
Unger nimmer, och Gammal håller.»
≈ Ung är läraktig, och gammal minns. ≈
uppfödzlen: uppfostran → SAOB UPP- | -FÖDSEL (†) uppfostran
nimmer → SAOB NIM, läraktig
håller: behåller → SAOB BEHÅLLA 10) (numera föga brukligt) fasthålla i minnet, minnas, komma i håg
⇒ Laurentius Petri (1499-1573): Oeconomia christiana.
Vpsaliae, 1559: ed. H. Lundström, Upsala, 1897, (Skrifter från reformationstiden 5.), s. 45:
Wnghan lärer och Gammal beholler,
såsom och Salomon betÿghar. [Prov. 22:6]
≈ Ung är läraktig, och gammal minns. ≈
beholler: behåller → SAOB BEHÅLLA 10) (numera föga brukligt) fasthålla i minnet, minnas, komma i håg
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #901: Thet vngher nymmer thet gammeldh haaldher
Quod noua testa capit inueterata sapit
YFSv (ca. 1450) #826: hwat vnghir nimbir thet han gamal haldhir
quod noua testa capit inueterata sapit
Walther: Proverbia sententiaeque Latinitatis medii ac recentioris aevi, #25948.
nimbir → Söderwall Ordbok, 2:1, s. 111: nima (nimma. nimbir), v. 2) discere, inhämta.
haldhir → Söderwall Ordbok, 1, s. 451-452: halda (haalda. holda), v. 10) hålla, iakttaga, bevara.
behalda → Söderwall Ordbok, 1, s. 88: behalda (behalla. beholda. beholla.), v. 1) behålla. höra gudz ord ok behalla them MP 1: 85.
MP = Svenska Medeltids-Postillor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1879–80.
— 837 —
#1 Vnger kan få wijda spöria, som dhen gambla haar fahret.
i. e. En vng kan genom flijt och Studier snart hämpta vpp hwadh en gammal
haar förfahret; Serdeles när dhen vnge är til ingenium qwicker och laborieus,
och haar gott minne, som för ålderdomen dagligen tagher aff.
[⋯]
fahret: förfahret (supin.): förfarit, erfarit → SAOB FÖRFARA, förfara, erfara, utforska, utröna, taga reda på
ingenium → SAOB INGENIUM, begåvning, förstånd, intelligens
laborieus → SAOB LABORIÖS, arbetsam, flitig
#2 Vngt vmgiängie, giör gammal wänskap.
i. e. Dhe som i vngdomen hafwa hafft förtrooligh conversation,
dhe blij giärna godha wänner på ålderen.
[⋯]
#3 Vng Hustru är gammal mans dödh.
i. e. Som dhe gambla haa sagt: Dhen som fogligen wil bringa en gammal man
i Grafwen, så må han gifwa honom en vngh Hustru. Wäl förståendes,
at en gammal mans kraffter intet kunna praestera alla requisita til ett sådhant wärck,
fast willian wore godh.
[⋯]
fogligen (adv.) → SAOB FOGLIG, passande, lämplig, bekväm, tjänlig
wäl förståendes (s-particip med adverbiell funktion): väl medveten om att … → SAOB FÖRSTÅ 7) b)
praestera → SAOB PRESTERA, tillhandahålla, framskaffa, uppdriva (något)
requisita → SAOB REKVISITUM, som är erforderligt för / hör till något
wärck: bedrift, verk → SAOB VERK 1) handling, gärning; handlande, agerande
— 838 —
#1 Vnger Ängel, gammal Diefwul.
i. e. Sagt om dhen som i vnga dagarna haar waret from, och på ålderen arg och ond.
[⋯]
dhen ändrat från dhem enl. Grubbs rättelser s. 920 (saknar paginering)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1287:
Vng ängel warder gefft gamal dieffuull.
gefft (adv.): vanligtvis → SAOB GÄV 3) (†) såsom adv.: vanligen, ständigt
Låle (1300-talet) #734: Vngher ænghil wordher gernæ gammel diæffwel
Ortus sit angelicus euo sathanizat iniqus
YFSv (ca. 1450) #671: vngir ængil ær gamal fændin
Ortus angelicus senio satanizat iniqus
fændin: fiande (fändin), troligtvis ”fienden”, ”djävulen”; i svordomar → Söderwall Ordbok, 1, s. 248: fiande (fändin), m. 1) fiende, djävul, fan
Kock [1892], s. 296: ”Fændin »fan» är ej bestämd form av fiande, fiænde »fiende»,
utan ett lågtyskt (frisiskt) låneord, urspr. part. presens av verbet (ags.) fandian
»försöka» fresta., ffris. fandia.” (Kock [1892], s. 296)
#2 Vgnen och Hustrun tiähna bäst i hwset.
i. e. Som man wille säya: Spaszerande Mathmoor, giör elackt Hwszhåld.
[⋯]
Som man wille säya: Dhe kunna ingen dera wäl mistas vhr Hwset.
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#3 Vngt Blod fult aff mood.
i. e. Vngdomen är altijdh modig.
Och kallas dheraff Fervida juventus. (”Lidelsefull ungdom.”)
[⋯]
modig → SAOB MODIG, hetsig; obetänksam; orädd, oförfärad; tapper; djärv
#4 Vng rytare, gammal skrytare.
i. e. Dhet skeer i gemeen, at dhe som i vngdomen haa waret arga huggebiäszar,
och hafft lust til trätor; Dhe blij på ålderen borgstugusnorkare, och föra giärna kijff
på bahnen, fast dhe sielfwe intet kunna för dhem vth; Så reeta dhe lijkwäl andra
dher til. Dheraff man då sannar Ordspråket: Alt blijr giärna wed art.
[⋯]
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
huggebiäszar → SAOB HUGGA | –BJÄSSE, tapper stridsman; slagskämpe
borgstugusnorkare → SAOB BORG– | –STUGUSNORKARE, person som uppträder kaxigt i borgstugan
#5 Vng frijat haar ingen ångrat.
i. e. Om han haar råkat wedh något gott.
Ty man plägar säya: Dhen som wil see 12. sina söner rijdandes för sigh i Harnesk,
han får intet affbijda gråå Håren til Gifftermååls.
[⋯]
rijdandes (s-particip med adverbiell funktion): ridande → SAOB RIDA (rijda)
rijdandes för sigh: ridande / rida framför sig
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före, framför
affbijda → SAOB AFBIDA / AVBIDA, vänta ut, invänta slutet på (något, som pågår), vänta på / invänta (något)
— 839 —
#1 Vnger gråå, får åhren fåå.
i. e. Dhen som i vnga åhren tijdeligen grånar, han förmeenes korttan liffztijd.
[⋯]
Aff Swänskan plägar man och säya: Gråå Håår, äre Dödzens blomster.
tijdeligen (adv.) → SAOB TIDLIG, tidig, alltför tidig
dödzens (arkais. gen. sg. m. best. till död): dödens → SAOB DÖD
#2 Vnger spaar, gammal haar.
i. e. Dhen något giömmer i vnga åhren, han haar något at grijpa til på gambla dagarna.
Ty elliest heeter dhet som Erasmus haar sagdt:
Sera in profundo parcimonia.* Seent spaara wedh bottnen.
Wed dhen meeningen sägher man och:
Sommarens grödha är winterens födha.
Item: Vngdoms planta är ålderdoms frucht.
*Adagia #1164: Sera in fundo parsimonia
Se ☞ Seneca: ur Ad Lucilium epistulae morales, 1:5 ⇒ Latinska citat och tänkvärdheter
#3 Vnder hwijt Aska ligger offta glödande Kohl.
i. e. Som man wille säya:
Skalken kan döllia sigh, som Etter vnder Honing.
skalken → SAOB SKALK, skurk, bov, skälm, kanalje; missdådare, ogärningsman
honing → SAOB HONUNG
#4 Vhr Askan i Elden.
i. e. Som man sade: Fly taakdropet, och råka i slagregnet;
vhr en ringa fahra vthi en större.
Erasmus kallar det: De fumo ad flammam.* (”Från rök till låga.”)
[⋯]
*Adagia #3640
— 840 —
#1 Vhrminnes häffd, bör intet qwaal.
i. e. Vthgammal egendom får man intet tala på.
[⋯]
häffd → SAOB HÄVD, besittning; innehav
bör → SAOB BÖRA, tillkomma (någon / något); böra givas / ägnas (någon/ något)
qwaal → SAOB KVAL | jur. åtal
vthgammal → SAOB UT | –GAMMAL, mycket gammal l. ålderstigen, urgammal
tala på → SAOB TALA, tala på: göra anspråk på något, kräva
#2 Vthan Rijs blijr Barn sällan wijs.
i. e. Vthan skäligh aga lära Barn ingen dygd.
#3 Vthför backa går altijd lätt.
i. e. Medgång hielper mannen fort.
Item: Godh wind gieer Skipet fahrt.
[⋯]
⇑
W
— 840 —
#4 Wachta digh för första vthläggningen.
i. e. Låhna sin wän och kräfia sin owän.
Ty dher kommer offta klander i låhn;
Och bethalningen faller stundom långsampt eller aldrig.
[⋯]
kräfia → SAOB KRÄVA
#5 Wachta digh för dhen som naturen haar teknadt.
i. e. Dhen som i födzlen haar fått något serdeles afftekn,
han plägar i gemeen haa någon ond nyck. Dheraff man och plägar säya:
Cave tibi ab eo, quem natura notavit. (”Bevare dig för den som naturen har märkt!”)
[⋯]
teckna → SAOB TECKNA, förse (någon) med synlig defekt / fel
afftekn → SAOB AFTECKEN, utmärkande, i ögonen fallande kännetecken; märke; särskilt om kroppslig egendomlighet / abnormitet
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
nyck → SAOB NYCK, plötsligt, (till synes) omotiverat infall / hugskott / påfund / tilltag
— 841 —
#1 Wachta digh för ond giärning, Lögn får snart wändning.
i. e. Oskuldh achtar intet sqwaller.
[⋯]
Och på Swänska: När sannt kommer fram, så får lögnen skam.
Item: Falskt rychte lodar intet wedh.
[⋯]
lodar → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
#2 Wachta digh för din fiendes gåfwa.
i. e. Som man sade: Dhet är icke annat än Lockebrödh.
[⋯]
— 842 —
#1 Wachta digh för dhet slags Kattor,
som framman sleekia och klösa baak.
i. e. Dhe som äre sööte i munnen, och falska i grunden.
Dhe blij fördhenskul i gemeen kallade ögnewänner.
Item: Smeklering.
[⋯]
framman (adv.) → SAOB FRAMMAN, framtill, framför, på framsidan
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
smeklering → SAOB SMEKLERING, smickrare, lismare
#2 Wachta digh för Sockermunn och Peparhiärta.
[⋯]
sockermunn → SAOB SOCKER– | –MUN, mun / (metonymiskt) person som säger insmickrande / sockersöta saker, dels såsom smeksam benämning på person
peparhiärta → SAOB PEPPAR– | –HJÄRTA, ondskefullt hjärta
#3 Wackert Hws höfwes en from Wärd.
i. e. Såsom dhet illa anstår, at vthi ett skiönt Hws skulle boo en ohöflig Wärd;
Altså skulle och illa tiähna at en vmflatig Siäl skulle boo vthi en däyelig
och wäl skapad Kropp.
[⋯]
Som man elliest wille säya: Ett gott Skipp, och en galen styreman,
tiähna intet wäl ihoop.
Och som Diogenes haar sagt: Blyswärd i en Gullballia.
[⋯]
vmflatig → SAOB UNFLÄDIG, orenlig, smutsig, oren; motbjudande; oanständig / osedlig
däyelig → SAOB DEJLIG, vacker, skön, fager
ballia → SAOB BALJA, fodral till vapen; skida, slida
gullballia: guldslida
— 843 —
#1 Wacker wijsa är intet för offta qwäden.
i. e. Som man sade: Dhet goda kommer intet för offta.
[⋯]
qwäden (perf. part.): kväden, framförd → SAOB KVÄDA, yttra, säga, tala; sjunga
#2 Waantroo gieer ingen roo.
i. e. Dher wijdskepelse inkommer, dher är ingen roligheet i hiärtat.
[⋯]
roligheet → SAOB ROLIG ⇒ ROLIGHET 1) (†) vila, stillhet, lugn
#3 Waanan är dryger.
i. e. Han är swår at borttläggia.
[⋯]
dryger → SAOB DRYG, svår att få bukt med / övervinna
#4 Waanan är halfwa naturen.
[⋯]
#5 Waanan giör bördan lätt.
i. e. När man blijr waan wedh ett swårt wärck, så faller dhet intet så tungt,
fast dhet elliest är beswärligit nogh.
[⋯]
wärck: verksamhet, syssla → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
— 844 —
#1 Wahnan är onder at kasta i wråå.
i. e. Han är swår at öfwergifwa.
Man plägar och säya:
Får Musen waana på Osten, hon blijr intet giärna dher ifrå.
[⋯]
onder at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
ifrå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1229:
Thet är ont kasta wana j wrå.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #310:
Gammal wane är tung j wrå kasta.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #842:
Ondt är wane bort kasta.
#2 Waanart haar en långan stiärt.
i. e. Odygd är ond at vthrota. Hon sätter diupa rötter.
[⋯]
ond at: svår att → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1261:
Wanart haffuer en long stiert.
Låle (1300-talet) #132: Wanarth haffwer een langher stærth
Caude dedecora dilatat stirps inhonora
YFSv (ca. 1450) #115: wrakt hawir langan stiærth
Caude dedecora dilatat stirps inhonora
Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1013-14: vräkt (wrakt), f. 1) hämd. 2) hämdkänsla, groll, hat.
— (?) wrakt (måhända uppkommet af ett ursprungligare wanart …)
☞ Kock [1892], s. 71:
”Jag antar därför att wanarth är den ursprungligare läsarten,
och att wargin och wrakt i S äro därav förvanskade,
såvida ej wrakt skulle stå i st. f. wart dvs. u-art nysv. »oart»,
som är synonym till vanart.”
#3 Wagnen går för Hästarna.
i. e. När något wändes baak fram, eller begynnes wedh orätta ändan,
så plägar man säya: Wagnen går för Hästarna.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före, framför
#4 Wandra giör ingen lärdh.
i. e. Aff reesande wäxer intet lärdomen.
Ty wandra taar mycken tijdh bortt, som requireres til Studier.
[⋯]
requireres: behövs
— 845 —
#1 Warmen är gamblom bäst.
i. e. När dhen naturlige warmen begynner tryta, måste man hielpa vnder
medh Pältz- och Stuguwarmen. Gott Ööl och Wijn tiänar icke heller illa,
til at vpwarma gambla förkiölda magar. Dhe gambla blij och (för warman skul,
som dhe giärna sökia) kallade aff Erasmo, Aprici senes (”solskensälskande gamlingar”):
Effter dhe giärna wele wara dher warmt är, och läppia giärna Soolskeen.
Hijt kan och lämpas dhet, som en gammal man (på tilfrågan huru han wore kommen
til en så högh ålder) skal hafwa swaradt:
Super lapidem non sedi; På kallan Steen iagh aldrigh sath,
Crudam non comedi, Hårdan Spijs iagh ey heller gath;
Calidum me tenui; Jagh hölt migh altijdh warm och så;
Propterea consenui. Dy är iagh worden gammal och gråå.
[⋯]
warmen → SAOB VÄRME
gamblom (arkais. dat. pl. efter fsv. gamal / gambl-: gamblom): gamla → SAOB GAMMAL
se: Söderwall Ordbok, 1, s. 383: gamal, adj. 1) gammal, ålderstigen
[…] är gamblom bäst: […] är bäst för gamla
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
gath → SAOB GITTA, ha lust till; önska
dy → SAOB TY, därmed / därav följande, därför
Jfr.:
Låle (1300-talet) #400: E fryss then gamblæ thet han paa ildhen sadhe
Frigus eum punit licet igni se vetus vnit
Låle (1300-talet) #1134: Ee gyss then gamblæ man thet han paa illæn saade
Vir vetus algescit licet illi pruna calescit
YFSv (ca. 1450) #363: æ giøs thøm gambla tho at han widh eldh sitir
frigus eum punit licet igni se vetus vnit
YFSv (ca. 1450) #1047: æ giøs gamal man tho at han vidh eld sethir
vir vetus algescit licet illi prvna calescit
#2 Warmen är halfwa födhan.
Idem: Om man aldrigh hade så gott tractament,
så kan man doch illa lijdha kiöldh, serdeles på ålderen.
warmen → SAOB VÄRME
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, traktering; arvode
Om man aldrigh hade så gott …: Hade man aldrigh så gott …
#3 Warmt Ööl och färskt Brödh, är en odrygh spijs.
i. e. När man måste ätha warma Brödh vhr Vgnen,
och dricka färska Ölet vhr Karet,
så möglas intet Brödh, och intet swrnar Ölet i Kiällaren.
Här medh förstås ett otijdigt Hwshåld.
[⋯]
otijdigt → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en
tidpunkt som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
— 846 —
#1 Warnad fahra skadar minst.
i. e. Dhet onda som man weet förvth, kan bättre möthas, och mindre skada.
[⋯]
Man sägher och aff Swänskan: Förewijs faar intet illa.
[⋯]
förewijs → SAOB FÖRE– | FÖRE–VIS, förklok, framsynt; utrustad med siarförmåga
#2 Warpa intet mehr vpp, än du kannt wäfwa neder.
i. e. Begynn intet mehr, än du kannt ända.
Ty man säger elliest: Dhen mehr slachtar, än han kan salta, han får swra steeker.
[⋯]
Elliest säger man och: Den som taar wattn öfwer Hufwud, så löperet honom i ärmen.
Är och en förwijtelse och waring emoot onödiga trätor.
kannt (2 sg. pres. till kunna): kan → SAOB KUNNA
swra: sura → SAOB SUR
löperet (kontr.) = löper’et: löper dhet
waring (vbalsbst. till vara): varning → SAOB VARA,: göra (någon) uppmärksam, varna (någon)
— 847 —
#1 Wattnet smakar vhr brunnen bäst.
i. e. Aff grunden lähres all tingh bäst.
Lijka som gott och reent watn smakar altijdh bäst vhr sielfwa springbrunnen:
Men när dhet begynnar flödha, och flyta genom moras och oreenligheet,
blijr dhet stinckande, och får en elack smaak; Altså är och medh en godh och
hälsosam Lärdom; När dhen får blij wedh sin rätta grund och reena förstånd,
är han behageligh: Men när han begynnar löpa genom många wrångas meeningar
och vthtydelse, blijr han snart oreen och förfalskad.
Dherföre haar och Poêten wäl sagt: Dulcius ex ipso fonte bibuntur aquae.
(”Vatten dricks ljuvligare ur själva brunnen.” / ”Vatten smakar bättre direkt ur brunnen.”) Ovid.
elack: otäck → SAOB ELAK 3) obehaglig, oangenäm, otrevlig; otäck; vedervärdig; vidrig
wrångas → SAOB VRÅNG, förvriden, oriktig, felaktig, falsk
#2 Watn och Brödh, stillar hungers nödh.
i. e. Som man wille säya: Naturen är medh ringa nögd.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
#3 Wedh böön och gåfwa, bör en domare sofwa.
i. e. Han måste blunda, och hålla öronen til, och intet taga emoot muhtor,
som så lätteligen förkränkia en girigh domare. Ty at ansee i domen böön och grååth,
är en otijdig Barmhertigheet.
[⋯]
Men at taga muhtor, dher medh haar en Domare såldt sitt frija Ord,
och låtet stoppa sigh munnen til.
[⋯]
Är fördhenskul för en domare rådsamt, at taga i acht dhet
som vthi en gammal Vers sägz:
Judicis est recti, non munere, nec prece flecti.
(”Det hör till en rättvis domare att ej böjas av gåva, ej heller av bön.”)
Elliest heeter dhet som Erasmus haar dherom sagt:
Bos in lingua.* (”Oxen på tungan.”)
i. e. Som man wille säya: Oxen haar stött rättwijsan omkul.
[⋯]
ansee → SAOB ANSE, fästa sig vid, taga hänsyn till, bry sig om, fråga efter
otijdig → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt
som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
*Adagia #618
— 848 —
#1 Wedh Rätt och Laag, trijffz Landh och Stadh.
i. e. Dher Laag och Rätt håls wedh macht, dher måår hwar man wäl.
[⋯]
#2 Weekt Järn är gott at smijda.
i. e. Fromt folck låter wäl handtera sigh.
[⋯]
#3 Weld är en ond rådgifware.
i. e. Affecter råda sällan rätt.
[⋯]
weld → SAOB VÄLD 5) (†) stark motvilja / affekt / vrede
#4 Weld löhner last.
i. e. Kärleek skyler brist.
Som man wille säya:
Dhen man vnner något gott, dhens feel wil man giärna öfwerskyla.
[⋯]
weld → SAOB VÄLD, gottfinnande, godtycke
— 849 —
#1 Wett brister giärna vth.
i. e. Förstånd kan intet wäl döllia sigh. Dheraff pläghar man och säya:
Sapientia non diu latet. (”Gott förstånd ligger inte länge dolt.”)
[⋯]
#2 Weeta Laag, och giöra rätt, är twäggiehanda.
i. e. Mången kan wäl weeta hwadh rättwijst är, men giör intet dher effter.
twäggiehanda → SAOB TVÅ– | –HANDA, två (olika), av två slag, två slags
#3 Wigt och måål, giör feetan Kåål.
i. e. När hancken* står fram om nagelen*, så ökas kiöparens winst.
[⋯]
wigt → SAOB VIKT
måål → SAOB MÅL, mått
hancken → SAOB HANK, besmanskrok
nagelen → SAOB NAGEL, om de märken (stift, skåror och dyl.) som utmärkte
de olika måtten på äldre apparater för mätning av längd, rymd och vikt
* ☞ Wahlund Osed och ordsed, s. 179:
»[…] hank kallades den krok på vilken varan upphängdes och som löpte på den graderade trä- eller metallstång, där naglar utmärkte de olika vikterna; vid exakt vägning skulle således hanken och nageln sammanfalla.»
#4 Wichtigh saak, driffz bäst medh maak.
i. e. Importerliga ährender måste tracteras medh långsampt och mooget rådh.
[⋯]
Heeter fördhenskul som Keys. Augustus skal hafwa sagt:
Festina lente. Hasta medh maak. (”Skynda långsamt!”)
saak → SAOB SAK, rättstvist, rättsärende
Importerliga → SAOB IMPORTERA ⇒ IMPORTERLIG, viktig, betydelsefull, betydande
#5 Wijk stoora hoopen.
i. e. Wachta digh för Her Omnes. Dhet är i gemeen en orooligh hoop,
som offta kommer buller åstadh.
Dheraff haar och Homerus sagt:
Multitudini cendum. (”Den stora hopen måste undvikas.”)
[⋯]
wijk → SAOB VIKA, gå ur vägen för / undvika
Her → SAOB HERRE
omnes → SAOB OMNES, gemene man, massan, mängden
Her omnes: ”Herr omnes”, den stora massan
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
— 850 —
#1 Wijk dhen större.
i. e. Träth icke medh din öfwerman.
Man säger elliest:
Ondt klå sigh wedh kniffzvdden. Ondt träta med dhen wäldiga.
wijk → SAOB VIKA, gå ur vägen för / undvika
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
klå → SAOB KLÅ, klia
wäldiga → SAOB VÄLDIG, som har makt / välde / stort inflytande, härskande, mäktig
#2 Wijger i munnen, med bäfwande brynia.
i. e. Stoor i orden och seeger i Hiärtat.
Vppå sådana quadrerar dhet man elliest plägar säya:
Rädder Hund skäller altijd mäst.
[⋯]
brynia → SAOB BRYNJA, pansarskjorta
seeger: seg → SAOB SEG 4) a) uthållig / envis / ihärdig; som icke låter knäcka sig av motgångar / lidanden och dyl.
quadrerar → SAOB KVADRERA, passa, stämma
#3 Wiggen måste dijt klubban drijfwer.
i. e. Som man sade: Han måste lyda som legder är.
Item: Han måste altijd wijka, som mindre förmår.
Och heeter altså: Cede majori. (”Vik undan för den större!”)
Som man wille säya: Herrebodh wil intet ha ney.
[⋯]
legder (perf. part.): lejd → SAOB LEJA (lega), anställa någon i sin tjänst
herrebodh → SAOB HERRE– | –BUD, befallning som någon giver / bud som någon sänder i sin egenskap av härskare; befallning / bud från regent / överordnad och dyl.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1185:
Titt går wiggin som klobban driffuer.
#4 Wijdt wäga moot, säll är dhen som wäl haar giordt.
i. e. Ehwart man kommer i Werlden, är gott haa så handlat,
at man finner wänskap för sigh; Dher han haar nederlagdt någon wälgiärningh.
Plautus* haar dherom sagt:
Bonis quod bene fit, haud perit.*
(”Det goda som görs för goda människor sker aldrig förgäves.”)
Habet in adversis auxilia, qui in secundis commodat. Publ.**
(”Den som är hjälpsam när han är framgångsrik får hjälp i motgångar.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Habet in adversis …
[⋯]
wijdt (perf. part.): (be)vittnat → SAOB VITA (wijta), intyga, styrka, bevisa (något)
ehwart: varthelst → SAOB EVART I. adv. 1) allmänt relativt adv., inledande en allmän relativsats: varthän än, varthelst
*Plautus: Rudens, 939.
*Plautus (ca. 250 – 180 f.Kr.), romersk komediförfattare – Citat i urval
**Publ. = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1223:
Thet är widt wäga moth säl är then som något gott haffuer giordt.
Låle (1300-talet) #149: Wijth ær weyæ modh saligh ær then wel gør
Compita sunt plura fausti quibus actio pura
Låle (1300-talet) #150: Wijth ær weyæ modh wel ær then wel gør
Compita sunt multa bona dilige non age stulta
Låle (1300-talet) #359: Wijt ær wæye modh saligh ær then ther wel gør
fas tibi sit carum sunt compita multa viarum
YFSv (ca. 1450) #136: widh æru vægha moth sæl ær thæn som væl gør
Compita sunt plura fausti quibus accio pura
YFSv (ca. 1450) #316: widh æro wæghamoth sæl ær then som væl gør
fas tibi sit carum sunt compita multa viarum
— 851 —
#1 Willian tags för wärket.
i. e. Vpsåth håls för giärning.
[⋯]
wärket: verket, resultatet → SAOB VERK 1) handling, gärning, åtgärd; resultat
håls för: hålls för / anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
#2 Willigh Häst skal man intet sporhugga.
i. e. En flijtigh tiänare moste skoonligen drijwas.
[⋯]
sporhugga → SAOB SPORRHUGGA, sporra (med piska / hugg /slag)
skoonligen (adv.) → SAOB SKONLIG, med skonsamhet / försiktighet / varsamhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1275:
Wiliogan hest skal man icke mykit driffa.
Låle (1300-talet) #108: Williegh øxe scal man eij altijdh køræ
bos non semper onus substet licet ad iuga pronus
YFSv (ca. 1450) #92: man skal ey vilioghan vxa off fast køra
bos non semper onus subeat licet ad iuga pronus
— 852 —
#1 Willia är ingen Landzrätt.
i. e. När willian får spela mäster, så haar Lagen lijtet at säya.
Item: Så blijr Lagen biltog.
Man sägher och dher hoos: Reges et leges voluntati non imperant.
(”Kungar och lagar befaller inte av egen vilja.” [sc. utan genom Guds vilja (?)]
landzrätt → SAOB LANDSRÄTT, rätt som gäller för landsbygden
(i äldre tid enligt landslagen)
biltog → SAOB BILTOG, fredlös, landsflyktig, rättslös
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1276:
Wilian är icke landz rätt.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #11:
Wold är icke landzrett.
Låle (1300-talet) #59: Wiliæ ær ey landhe ræth
astree volitum sepe relegat itum
Låle (1300-talet) #833: Williæ ær icke landhe ræth
propria vota sequi non est iuris tenor equi
YFSv (ca. 1450) #64: vili ær ey landz ræth
astree volitum sepe relegat itum
YFSv (ca. 1450) #766: wili ær ey lanz ræthir
propria vota sequi non est juris tenor equi
#2 Wil man jaga en annan, så måste man sielff löpa medh.
i. e. Dhen som wil haa något giordt, han måste och stundom sielff läggia handen til.
Ty man sägher elliest: Han måste til Rumpan som Koon åger.
Item: Den Pijga och Dräng lijter på, får skam och skada i hwarie wråå.
Man brukar och dhetta wed tractament och wälplägning;
At dhen som wil förmå en annan til drycks, hans måste sielfff släppa halsen til.
åger (pres. ind. sg.): äger → SAOB ÄGA, v.; förr även ÅGA, v. -er
tractament → SAOB TRAKTAMENTE, traktering
wälplägning (verbalsubst. till välpläga): välplägnad; ungefär liktydigt med: gästabud / kalas → SAOB VÄL– | –PLÄGA
#3 Willia och macht giör stoora wärck.
i. e. När dhe hielpas åth, så förmå dhe mycket.
Conjuncta valent. (”Förenade är starka.”)
Dheraff plägar man och säya:
Voluntas non sufficit, ubi potestas deficit. (”Vilja räcker inte där styrka saknas.”)
Elliest säger man: Macht bryter Bärgh.
wärck: bedrifter, resultat → SAOB VERK 1) handling, gärning, åtgärd; resultat
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1277:
Wilia och macht göra alla gerningar.
Låle (1300-talet) #748: Wiliæ oc mackt gøræ allæ gerningher
Omnes res gestas faciunt duo velle potestas
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
#4 Wilda Hästar thämias och.
i. e. Aldrig så ostyrigh vngdom, han blijr jw omsijdor spaak;
När han får Betzlet i munnen.
i. e. Bekymmer och omsorg, och Bookatten at släpas medh.
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
bookatten → SAOB BO– | –KATT, huskatt
släpas (deponentiell s-form) medh → SAOB SLÄPA: släpas med, dras med
#5 Wijn frögdar Hiärtat.
i. e. Dhet giör Gudh och menniskior glada.
[⋯]
frögda: fröjdar → SAOB FRÖJDA 2) glädja
— 853 —
#1 Wijn speglar Hiärtat.
i. e. Dhet vptäcker mansens sinne. Dhet blijr och fördhenskul aff Erasmo kalladt:
Animi speculum. (”Själens spegel.”) Dheraff säger man och vthi en gammal Vers:
Quos novisse cupis, magnis urgeto culullis.
(”Dem du önskar lära känna skall du ivrigt påtruga stora bägare!”)
[⋯]
mansens (arkais. gen. sg. m. best. till man): mannens → SAOB MAN
#2 Wijn weet ingen styrszel.
i. e. Dryckenskap giör galenskap. Man pläghar fördhenskul säya:
Dher Wijn går in (sc. för mycket) dher går wetet vth.
wetet → SAOB VETT, förnuft / förstånd, tanke- / fattnings- / omdömesförmåga
#3 Wijn willar minnet.
i. e. När Wijn brukas til öfwerflöd, så beröfwar dhet både minne och förstånd.
[⋯]
willar → SAOB VILLA, förvilla, vilseleda
#4 Wijn wäcker willa.
i. e. Dhet giör klook folck galet.
[⋯]
willa → SAOB VILLA, villfarelse, sinnesförvirring / galenskap
#5 Wijn giör wältaligh.
i. e. Dhet giör Tungan lätt. Erasmus haar fördhenskul sagdt:
Vinum verba minisrat. (”Vinet tillhandahåller orden.”)
[⋯]
Som man sade: Vena (”Den poetiska ådran”) flyter illa vthan wätska.
[⋯]
— 854 —
#1 Wijnet blyes intet.
i. e. En drucken man talar dristigt vth hwad han meenar.
Erasmus sägher fördhenskul: In vino veritas.* (”I vin[et] [finns] sanning[en].”)
[⋯]
Man säger dherwedh på Swänska:
Drucken munn, talar aff hiertans grund.
[⋯]
blyes: blygs → SAOB BLYGAS (blyas)
dristig → SAOB DRISTIG, oförfärad, oförskräckt; oförsagd, käck
hiertans (arkais. gen. sg. n. best. form efter fsv. hiärta) → Söderwall Ordbok, 1, s. 499: hiärta, n. 2) i andlig mening: hjärta […], själens innersta, själ, sinne. – I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst.
aff hiertans grund: grund är här det följande substantivet.
*Adagia #617
#2 Wijn giör bästa grannesämian.
i. e. Som man elliest säger: Mycken wänskap i Wijnfaatet.
Dhen som wäl kan spendera, han behåller altijdh godh wänskap,
så länge Wijnet räcker. Man sägher fördhenskul:
Han är altijd godh som glugg fyller.
[⋯]
— 855 —
#1 Wijn minskar åhren.
i. e. Dryck korttar lijfwet.
[⋯]
#2 Wijn och Qwinnor giöra mannen galen.
i. e. Dhe fördärfwa mången ährligh man.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #496:
Huijff och wijn göre wise rasande sinn.
#3 Wijnproff giör narren groff.
i. e. När en tylper får smaka Wijnet, så blijr han meer oförskiämd.
tylper → SAOB TÖLP, som är / uppfattas som grov / ohyfsad / burdus / obelevad / dum och dyl., lurk
#4 Winteren kommer, som wij haa wändt.
Och spör hwad Sommaren haar förtiänt.
i. e. Som man wille säya: Winteren är Sommarens arfwinge.
Om sommaren måste winterfödhan förskaffas.
[⋯]
Men i Swerige haar Bonden annadt winterarbete;
Han får intet sofwa til rödha Solen.
Dheraff blijr och dhen laate wijster til Myrornas exempel.
[⋯]
wij (pers. pron. 1 pl.) → SAOB VI
wändt (supin.): väntat → SAOB VÄNTA (wändta)
sofwa tilt rödha Solen → SAOB SOL, sova till efter soluppgången
wijster til (perf. part.): hänvisad → SAOB VISA (wijsa) I. tr. och intr. 2) a), med adverbiell bestämning inledd av prep. till: hänvisa
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1279:
Wintren spör huadh sommar haffuer affladh.
Låle (1300-talet) #289: Ee spør winther hwat sommer hawer awlæt
Estas quid peperit brume presentia querit
YFSv (ca. 1450) #250: æ kombir winthir ok spør hwat somaar haawir afflat
Estas quid peperit brume presencia querit
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1280:
Wintren är somarzens arwinge.
Låle (1300-talet) #290b: Vinteren er sommerenss arffuing
Estiuum fenus petit hospes hyems inamenus
YFSv (ca. 1450): – – – – – – – – –
— 856 —
#1 Wijpan wil wäria hwar Tufwa, och mister offta sitt egit Näste.
i. e. Dhen mycket bekymbrar sigh om ens annars, han mister offta sitt egit.
Heeter fördhenskul: Achte hwar sitt, låte annars fara.
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ens annars (kongruensböjning): en annans
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1282:
Wipan will wärie all marken och kan icke sigh sielff [scil. wärie].
Låle (1300-talet) #1165: Wijben wil wæriæ all marcken
oc hwn kaneij wæriæ syn eghen reedhe
vppupa wlt nempe sibi singula subdere tempe
vix saltem solidum tenet a discrimine nidum
YFSv (ca. 1450) #1071: wipan wil hægna aal markin
ok gethir ey wart sith eghit redhir
vppupa wlt nempe sibi soli subdere tempe
vix saltem solidum tenet a discrimine nidum
#2 Winna och tappa, är Kiöpmans styl.
i. e. Kiöpmans handtering består vthi winst och förlust.
Ty Dhen som wil haa dhet sötha, han måste och stundom lijda dhet swra.
Dheraff säger man och i gambla Versen:
Dulcia non meruit, qui non gustavit amara.
(”Den har inte förtjänat det söta som inte har smakat det bittra.”)
Elliest plägar man och säya: Icke alt godz man winner på.
[⋯]
styl → SAOB STIL, sätt att leva
lijda → SAOB LIDA, tåla, fördraga
swra: sura → SAOB SUR
#3 Winna i Äpple, och tappa i Pärun.
i. e. Som man wille säya: Wärfwa til Landz, och förlohra til Siöös.
äpple ((†) pl. obest. form): äpplen, t.ex. NT 1526, Uppb. 18:14: Och the äple som thin siäl begärar…) → SAOB ÄPPLE 1) b) α) (†) i sådana uttryck som […] vinna i äpple(n) och tappa i päron […]
tappa: förlora → SAOB TAPPA, v.2, 5) i fråga om att förlora något / lida nederlag, bli besegrad i något / i något avseende komma till korta; […]
pärun → SAOB PÄRON 1) b) β) vinna i äpple(n) och tappa i päron och dyl., vinna en viss framgång, men förlora (något) i något annat avseende. […]
#4 Winna ett Torp, och tappa en Stadh.
i. e. Mista meer för mindre.
[⋯]
#5 Winna, som Kåpan i dantzen.
i. e. Kiöpslaga medh skada. Lijka som en lång, sijd Kappa blijr vthi en dantz
lätteligen trampad, och faar illa; Altså kan och en Kiöpman snart taga skaada
aff en olyckeligh handel och kiöpenskap.
kåpan i dantzen → SAOB KÅPA, vinna som kåpan i dansen, bli illa tilltygad, stå sig slätt
sijd → SAOB SID, långt nedhängande, fotsid
— 857 —
#1 Winna, står intet altijdh i Spelarens handh.
i. e. Som man elliest plägar säya: Wåga winna, wåga tappa.
Ty man säger dher hoos: Dhen som wiste han wunne.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1299:
Wåge winne wåghe tappa.
#2 Wij haa och waret i förskipet.
i. e. Som man sade: Wij haa och mått wäl.
När man vhr wälmachten råkar i decadence, så plägar man och säya:
Jagh mins dhen dag, at iagh och war en man.
[⋯]
waret (supin.): varit → SAOB VARA (wara)
wälmachten → SAOB VÄL– | –MAKT, välbefinnande, välmåga; välstånd, välgång
mins (dep.): minns → SAOB MINNAS
#3 Wij tale, Gudh råder.
En Menniskia sätter sigh offta mycket före, men vthgången står hoos Gudh.
Dheraff man och pläghar säya:
Homo proponit, Deus disponit. (”Människan föreslår, Gud ordnar.”)
[⋯]
Är fördhenskul bäst at föllia gambla Ordspråket:
Medh Gudh är bäst at böria.
tale (pres. ind. pl. 1:a pers.): talar → SAOB TALA
— 858 —
#1 Wiste Hästen sin krafft, han läte intet rijda sigh.
i. e. Den som förstår sin frijheet, han låter intet giärna draga sigh til träldom.
[⋯]
läte intet (impf. konj. sg.): skulle inte låta / lät inte → SAOB LÅTA
#2 Wijszdom haar ingen ånger.
i. e. Dhen klooke förmeenes intet begå någon dårskap,
som honom skulle ångra.
[⋯]
Doch slår dhet offta feelt, Så at dhe wijse och feela.
… som honom skulle ångra: opers. konstruktion av ångra, dvs. … som han skulle ångra
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#3 Wijszdom allena giör ingen Krijgzman.
i. e. Dher måste wara moodh och mandom hoos.
Deraff man och plägar säya: Ondt föra Krijg vhr Böcker.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
#4 Wijszdom lijder nödh, när rätten ligger dödh.
i. e. När Laag ligger nedre, der giäller ingen wijszdom.
[⋯]
Men Salomon* haar hållet contrarium, som haar sagt:
Genom wijszheet regeras Folck och Land.
nedre → SAOB NERE
*Salomos Wijsheet, 8:15-16:
”Genom migh regera Konunganar, och rådherranar stadhga rettheet.
Genom migh rådha Förstanar och alle Regenter på iordenne.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 8:15-16]
— 859 —
#1 Wijszdom tags intet medh Haregarn.
i. e. Dher wil flijt och möda til.
[⋯]
haregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
#2 Wijs man är allestädz hemma.
i. e. Den något haar lärdt, han finner allestädz födebygd.
[⋯]
allestädz (adv.): allestädes → SAOB ALLESTÄDES, på alla ställen, överallt
födebygd → SAOB FÖDA ⇒ FÖDEBYGD, födelsebygd
#3 Wijs man, är rijk nogh.
i. e. Förstånd och wijszdom är en ymnigh rijkedom.
Dheraff haar och dhen wijse Bias* aff Grekeland sagt:
Omnia mea mecum porto. (”Allt mitt… / Allt jag äger… bär jag med mig.”)
[⋯]
*Bias (ca. 590 – ca. 530 f.Kr.), en av Greklands sju vise – Citat i urval
— 860 —
#1 Wijszdom föllier åhren.
i. e. Som man elliest sade:
Vngdomen och wijszdomen föllias intet giärna åth.
Ty wett går sällan för åhren.
[⋯]
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
går för → SAOB FÖREGÅ 5), ha företräde framför (något / någon); gälla högre / mera
#2 Wijszdomen räcker intet altijdh til.
i. e. Som man sade: Hwem kan i all tingh wara klook.
[⋯]
#3 Wijszdom vthan brwk, är Salt vthan sälta.
i. e. Kropp vthan Lijff. Dhen Gudh haar gifwet förstånd och lärdom,
och wil intet bruka sina gåfwor, han är och ingom nyttigh.
Syrach* frågar och sielff, hwar til en nedgrafwen Skatt wore nyttigh.
Man säger fördhenskul: In sereno, non in obscuro habitat lux. (”I det klara, ej i det dunkla, bor ljuset.”)
Man säger och medh Schrifften*: Man tänder icke vpp ett Lius, och sätter dhet vnder en skiäppa.
ingom (arkais. dat. sg. m. till ingen): ingen → SAOB INGEN
ingom nyttigh: inte nyttig för någon
*Jesu Syrachs Book, 20:32:
”En wijs man then sigh intet bruka låter, och en nedhergraffuen skatt,
hwar til äro the bådhen nyttigh?”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 20:30]
*Schrifften: Matth., 5:15:
”Icke tender man heller liws och setter thet vnder ena skeppo, vthan på en liwsastaka at thet lyser allom them som j hwset äro.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Matteus, 5:15]
*Schrifften: Luc., 8:16:
”Men ingen vptender itt liws och skyler thet vnder någhot kaar, eller setter vnder bencken, Vthan setter thet på liwsastakan, at the som ingå, skola få see liwset.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Lukas, 8:16]
#4 Wijszdom haar långa Öron och stackot Tunga.
i. e. En klook man bör mycket höra och lijtet tala. Dheraff säger man och:
Vir sapiens brevis facit sermonem. (”En klok man gör ett kort uttalande / fattar sig kort.”)
i. e. Han är intet mångtaligh. Han haar intet mycket aff munnen.
stackot: kort; haar…stackot tunga ≈ ”fattar sig kort”→ SAOB STACKIG 1) kort; liten
mångtaligh → SAOB MÅNGEN ⇒ MÅNGTALIG, som talar mycket, mångordig, talträngd
#5 Wijst folck feelar och.
i. e. Hwijta Höns wärpa och windägg.
Item: Alt för klook, är största took.
Man säger och: Wij wore alla på ett byte, dher ingen slapp vthan lythe.*
[⋯]
windägg → SAOB VIND– | –ÄGG, outvecklat / obefruktat hönsägg, särskilt om ägg som värpts utan (fast) skal
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
* ☞ Holm Ordspråk, s. 52:
»Alla voro vi på ett [l. Adams] byte, ingen slapp utan lyte
(alla har vi fått dela arvet efter Adam och följderna av hans syndafall, vi har allesamman våra fel).»
— 861 —
#1 Wijs man haatar flättia.
i. e. Han älskar ingen fåfängia.
[⋯]
flättia → SAOB FLÄTTJA 2) b) lättsinne, lättsinnighet, brist på allvar och stadga, tanklöshet, ostadighet och dyl.; lättsinnigt / otillständigt /obetänksamt tal / uppträdande
fåfängia → SAOB FÅFÄNGA
#2 Wijszdom är bättre än Harnesk.
i. e. Hon öfwergår macht och wåldh.
[⋯]
#3 Wijs man binder Lyckan wedh hiwlet.
i. e. Förståndh håller Lyckan i thömmar,
och styrer hennes owissa lopp.
[⋯]
#4 Wijszdom föllier ähra.
i. e. Förstånd och klookheet höyer mannen vpp:
Och för sin wijszdom blijr han ährad.
— 862 —
#1 Wijsa Barn i Byy, och gå sielff effter.
i. e. Som man elliest säger: Hundar ätha vpp annars ärende.
Dherföre är altijdh sielfwer bästa drängen.
Ty dhen som sänder owist folck åstad,
han måste sielff beställa sitt ärende å nyo.
[⋯]
annars (arkais.; gen. sg. till fsv. annar): annans → SAOB ANNAN
ärende → SAOB ÄRENDE 1) (mer / mindre väl) specificerat / avgränsat (mindre / enklare) göromål / uppdrag och dyl. / sådan (arbets)uppgift som kräver / innebär förflyttning (någonstans hän) för att utföra det resp. den; […] f) [sannolikt egentlig konkret användning utvecklad ur e men omtolkad såsom abstrakt med övriga led såsom bildligt] (†) i ordspr. hundar äta upp annars ärende, i fråga om olägenheten med att anförtro någon annan sina ärenden.
owist (adj.): opålitligt → SAOB OVISS 9) (†) opålitlig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1281:
Wijs barn j byn och gack sielffuer effter.
Låle (1300-talet) #294: Wijss barn i by oc gack selwer effther
Esto sequens puerum quem miseris ad forma rerum
YFSv (ca. 1450) #255: wisa barne i by ok gak siælwir æpte
esto sequens puerum quem miseris ad fora rerum
wijs (imper. till wijsa): visa! → SAOB VISA
gack (imper. till ga) [fsv. gak]: gå! → SAOB GÅ (ga / gangha)
#2 Wijdt gåfwa giör tröga wänner.
i. e. När man gieer sin wän något, och sedan förwijter honom gåfwan,
dhet sätter ondt Blod.
[⋯]
wijdt (perf. part.): (be)vittnat → SAOB VITA (wijta), intyga, styrka, bevisa (något)
förwijter → SAOB FÖRVITA, medelst förebråelser / hårda ord taga (någon) i upptuktelse för (något); klandra (någon) för (något)
#3 Witne, giör saken wichtigh.
i. e. Fåfängt gå til rätta, vthan bewijs.
Ty Ney och Jaa, giöra en lång träta. Men dhet man medh wittne och skiäl
kan bewijsa, dhet håls för en wunnen saak.
[⋯]
saken → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
— 863 —
#1 Wore dhet så timmadt, som rimmadt.
i. e. Så snart händt som sagt.
Och brukas såsom en önska til dhet man giärna såge wara skedt.
Man plägar och wedh dhen meeningen säya:
Jagh wille at dhet wore nattegammalt.
i. e. Allareda händt.
timmadt → SAOB TIMA, ske, inträffa, hända, äga rum
giärna såge (impf. konj. sg.): gärna hade sett → SAOB SE
nattegammalt → SAOB NATT– | –GAMMAL, som är en natt gammal
önska: önskan → SAOB ÖNSKA, v., Avledn.: ÖNSKA, r. / f. (†) önskan […] någon gång även dels om föremål för önskan […]
allareda → SAOB ALLAREDAN
#2 Wore han så lijk en Haare, som en narr,
så wore han långe vpäthen.
i. e. När man sijr någon bähra sigh galet och narrachtigt åth,
då brukas dhetta såsom en förwijtelse emoot dåskapen.
Man plägar och säya: Han är narren lijkast.
långe (adv.) → SAOB LÅNG 7) c) ε’) (†) såsom adv. långo / långe, (för) längesedan
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
#3 Wranter lijder ingen warning.
i. e. Dhet stickna folcket thol intet, at dhem sägs något emoot.
[⋯]
wranter → Rietz Dialektlexikon, s. 817: VRANTEN (vrantuer), vresig, knarrig, tvär och frånstötande
stickna: ilskna → SAOB STICKEN I. 2) stucken, uppretad / förargad / sårad / stött / (i fråga om starkare affekt) arg / vred / ilsken och dyl.
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
— 864 —
#1 Wrede är gammal mans dödh.
i. e. Intet är skadeligare för ålderdomen, än wrede och bitterheet.
[⋯]
#2 Wredt rådh giör sällan gott.
i. e. All rådslag som skee medh ifwer och wredsampt mood,
få sällan någon godh effect.
[⋯]
effect ändrat från affect enl. Grubbs rättelser s. 920 (saknar paginering)
#3 Wreder man är som osläkt Kalck.
i. e. När man slår Watn på osläcktan Kalck, så fräser han och ryker;
Altså är och, när man reetas wedh en ifrigh man.
Skrifften haar fördhenskul wäl sagt: At wreden hwijlar vthi ens dåras Hiärta.
[⋯]
ifrigh → SAOB IVRIG, hetsig, häftig, het; hetlevrad
ens (gen. sg. m. till en) → SAOB EN
obs.: ens (räkneord / obest. artikel) (gen. till en) sätts i samma kasus (gen.) som sitt huvudord.
ens dåras (kongruensböjning): en dåres
dåras: dåres; ordformen saknas som variant i SAOB ⇒ DÅRE,
men förekommer t.ex. i Ordspråksboken 23:9, GVB 1541:
”Tala icke för en dåras öron, ty han förachtar tins taals klookheet.”
#4 Wreder man seer icke sin Näsa.
i. e. Han förgiäter sigh sielff.
[⋯]
Dher emoot roosar Salomon* dhen som kan styra sitt sinne, och wachta sigh för wrede och bitterheet.
[⋯]
förgiäter → SAOB FÖRGÄTA 1) glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
*Salomos Wijsheet, 16:32:
”En toligh man är bätre än en starck, och then som rådher sitt sinne är bätre än en som städher winner.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 16:32]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1291:
Wredh man seer icke sin egin näsa.
— 865 —
#1 Wreder man giör sällan gott.
i. e. Wreden är altijdh dhet godha til hinders.
[⋯]
Item aff gambla Versen:
Impedit ira animum, nec possit cernare verum.
(”Vreden klavbinder själen, och man kan inte heller urskilja det sanna.”)
[⋯]
Som man wille säya: Wreder man giör snart dhet honom ångrar.
[⋯]
dhet honom ångrar: opers. konstruktion av ångra, dvs. det han ångrar
#2 Wrede willar wijszdom.
i. e. Han giör dhe wijsa til dårar.
[⋯]
willar → SAOB VILLA, förvilla, vilseleda
#3 Wrijd wedian mädan hon är vng.
i. e. Barnet böra agas i tijdh förr än ryggen blijr styff.
[⋯]
wedian → SAOB VIDJA, kvist / gren, särskilt av vide
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
#4 Wreder man får snart wapn.
i. e. I wreden grijper man offta til dhet som närmast är wedh handen.
[⋯]
wedian → SAOB VIDJA, kvist
wapn → SAOB VAPEN
#5 Wreder man får man intet Knijff i hand.
Som man wille säya: Man måste intet släckia Eld medh Ollia.
Elliest plägar man och säya: Man får intet narren kiäpp i hand.
Publius* haar fördhenskul sagt: Eripere telum, non dare, irato decet.
(”Man måste rycka vapnet ifrån den vredgade – inte räcka honom det!”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Eripere telum …
[⋯]
wreder man får man intet …: man får inte lämna / ge en kniv i handen på en vred man → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
man får intet narren …: man får inte lämna / ge en käpp i handen på narren → SAOB FÅ D. 14) a) (†) i uttrycket få (någon något / någon) i hand(en) / händer(na) och dyl., lämna i händerna på någon
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 866 —
#1 Wrånger wil aldrigh wrijdas.
i. e. Som man sadhe: Krokot blijr aldrigh rätt. Eenweten låter aldrigh rätta sigh.
[⋯]
krokot → SAOB KROKIG
#2 Wrång dom drabbar domaren sielff.
i. e. Wår Herre låter ingen orätt blij vthan straff.
[⋯]
#3 Wrång hörszel giör galet förstånd.
i. e. Dhen orätt hörer, han förer och galna tijdender.
Dheraff man och säger: Illa hördt, blijr illa fördt.
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1290:
Wrång börsle1), gör wrång försla2).
wrång → SAOB VRÅNG B. 2) bakvänd / förvriden / oriktig / felaktig / falsk
1) börsle: tryckfel för hörsle (hörelse) (1604 och 1636)
hörelse (†) verbalsbst. till höra): hörande, hörsel → SAOB HÖRA
2) försla: tryckfel för framförelse / framførilse (?)
framförelse / framførilse: framförande → SAOB FRAMFÖRA
Låle (1300-talet) #927: Wrangh hørijlsæ gøre wrangh fram førijlssæ
Re male percepta responsio prodit inepta
YFS (ca. 1450) #843: wrang hørilse gør wrang framførilse
Re male percepta responsio prodit inepta
#4 Wrångt lijda, giör saken ond.
i. e. På wrång berättelse, faller orätt domb.
Ty en domare kan intet see länger än til tänderna.
[⋯]
saken → SAOB SAK, rättstvist, rättssak, rättegångssak; mål
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
#5 Wunnet Folck kan illa troos.
i. e. Det Land och folck som med swärd vnderkufwas,
står intet altijd wäl til at troo.
[⋯]
— 867 —
#1 Wågat speel lyckas intet altijdh.
i. e. Man får intet för mycket drijsta på Lyckones favor; Hon slår offta feelt.
[⋯]
drijsta på → SAOB DRISTA: på, förtrösta / lita / förlita sig på, sätta sin lit / sitt hopp till
lyckones (arkais. gen. sg. f. best. till lycka): lyckans → SAOB LYCKA
favor → SAOB FAVÖR, gunst, ynnest
feelt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
#2 Wåga winna, wåga tappa.
i. e. Den något wågar, han något winner.
[⋯]
Skrifften säger och:
Många löpa på wädiebanen, men en får lönen.
[⋯]
wädiebanen → SAOB VÄDJA ⇒ VÄDJOBANA, tävlings- / kapplöpningsbana; levnadsbana / levnadslopp
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1299:
Wåge winne wåghe tappa.
#3 Wåga, och wäg intet, så gåret fulle fort.
i. e. Man måste stundom vthan långt betänkiande wåga en ting på Lyckan, […].
[⋯]
gåret (kontr.) = går’et: går dhet
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
— 868 —
#1 Wåld haar lijten treffnad.
i. e. Wåldsam giärning löper sällan wäl aff. Sällan blijr Tyrannij ostraffadt.
[⋯]
treffnad: trivsel → SAOB TREVNAD
#2 Wåld finner sin domare.
i. e. Som man sade: Wår HErre råkar fulle dhen som brukar wåld och orätt,
och blijr dher öfwer en starck Hämpnare.
[⋯]
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1289:
Wold och oräth finner sin domare.
#3 Wåldh styres medh wåldh.
i. e. Som man wille säya: Slå igen är intet förbudet.
Vim vi repellere licet. (”Det är tillåtet at slå tillbaka våld med våld.”)
[⋯]
#4 Wår Herre kan icke giöra alla paddor i laag.
i. e. Paddan är altijd lagelös. i. e. Aldrig nögd.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
#5 Wår Herre gieer och wåpom Lycka.
i. e. Han är alla Dårars Förmyndare.
wåpom (arkais. dat. pl. m. till våp): våp → SAOB VÅP, dumhuvud, dumbom, tok(a)
— 869 —
#1 Wår Herre regerar bogan bäst.
i. e. Som man wille säya: Han förmår all ting, och weet bäst hwad osz tiähnar.
Är ett Tröstspråk vthi anfächtningh, dher emoot man intet rådh weet.
[⋯]
Är fördhenskul bäst at blij wedh gambla Ordspråket:
Medh Gudh är bäst at böria.
bogan → SAOB BÅGE
osz: oss → SAOB VI
#2 Wår Herre låter affbedia sigh.
i. e. När man råkar wedh wrante och oförsoonligha menniskior,
som aff ingen förlijkningh wele weeta, så brukas dhetta såsom til affbediande.
[⋯]
affbedia → SAOB AFBEDJA, genom bön utverka förlåtelse / tillgift; genom bön blidka / försona (någon)
wrante → Rietz Dialektlexikon, s. 817, sp. 2 VRANTEN (vrantuer), vresig, knarrig, tvär och frånstötande
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
— 870 —
#1 Wååt Snöö och twungen kärleek, haar ingen lång ålder.
i. e. Snöön går i watn, och trugade kärleken förswinner.
#2 Wäg icke all ord på Gullwicht.
i. e. Man får intet wara alt för grannrächnande om ett ord blandh wänner.
grannrächnande → SAOB GRANN– | –RÄKNANDE, nogräknad
#3 Wägh intet wälgiordt.
i. e. Man måste intet roosa aff wälgiärningh. Vthan som Schrifften talar,
lät dhen wänstra handen intet weeta hwad dhen högra giör.
[⋯]
roosa aff → SAOB ROSA, rosa av något: uttala sig berömmande / uppskattande om något
lät (imper. sg.): låt! → SAOB LÅTA (läta)
#4 Wäg, förr än du wågar.
i. e. Tagh rådh för giärning.
Item: Koxa förr än du flyger. Öfwerlägg först en ting, förr än du något begynner.
Och heeter som Publius* haar sagt:
Deliberandum est diu, quod statuendum est semel.
(”Det som måste beslutas en gång för alla måste länge övervägas.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Deliberandum est…
[⋯]
wäg (imper. till väga): väg! → SAOB VÄGA I. tr. 2) d) ε), överväga / tänka igenom (något)
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
för → SAOB FÖR ⇒ C) 17 före; innan
koxa → SAOB KOXA, se sig uppmärksamt omkring
*Publius = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#5 Wägra sigh lijtet, är höffligt, för mycket är skadeligt.
i. e. Som man wille säya: Dhet är icke altijdh nyttigt, at man är alt för discret:
Man giör sigh offta sielff skada dher medh.
[⋯]
— 871 —
#1 Wäck intet Hunden mädan han sofwer.
i. e. Fås intet wedh paddan mädan du haar roo.
[⋯]
Fås … wedh → SAOB FÅ 3) (†) i uttrycket fås vid / med (någon / något), ge sig i kast med (någon / något), ”tagas med” (någon); ”lägga sig i” (något); ha att göra med (någon / något), röra vid (något)
paddan → SAOB PADDA, odugling, klåpare, stympare; tölp, drummel, kräk
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1264:
Weck icke hunden medan han soffuer.
#2 Wäyas bör dhen som wälde haar.
i. e. Som man wille säya: Ähra dhen ähra bör.
wäyas (1): lämnas företräde → SAOB VÄJA 1) (tillfälligt) avvika från tilltänkt färdväg / kurs och dyl. för att undvika (sammanstötning med) någon / något som utgör hinder / fara / riskerar att skadas vid framfarten; även övergående i betydelse: lämna företräde
wäyas (2): hedras → SAOB VÄJA 2) (†) hedra / vörda (någon / något); även närmande sig / övergående i betydelse: värdera högt
wälde: makt → SAOB VÄLDE, sbst.2, 1) b) i allmännare användning i fråga om (att ha befogenhet) att bestämma / råda över någon / något: makt / myndighet; inflytande […]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma
… dhen ähra bör: … som ära tillkommer / som bör äras
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1215:
Tu skal weija then ther wälde haffuer.
weija → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1023: väghia (wäga. väia. wäia. wäya. weja), v. 1) väja, vika undan (för), draga sig tillbaka (för). 6) förmå (ngn) till eftergift el. att foga sig efter ens önskningar; med gåfvor göra (ngn) sig bevågen el. vinna (ngn) på sin sida, muta, besticka, man skal wäia thöm thär wäldhe hawir (xenia pivesentes hiis qui sunt arce potentes)
wälde → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1029: välde, n. 1)
kraft, makt.
3) makt, välde, herravälde, värdighet.
Låle (1300-talet) #1201: Thw scalt weyæ then ther wællæ haffwer
Xenia presentes hijs qui sunt arce potentes
YFSv (ca. 1450) #1107: man skal wæia thøm ther wældhe hawir
xenia presentes hiis qui sunt arce potentes
#3 Wäl begynt, är halffgiordt arbete.
i. e. När man medh en godh resolution begynner ett wärck,
så faller så mycket lättare at ändat.
[⋯]
resolution → SAOB RESOLUTION, beslutsamhet
wärck: arbete, verk, projekt → SAOB VERK 1) a) syssla, göromål, arbete
ändat (kontr.) = ända’t: ända dhet; att ända / avsluta det
#4 Wälgiordt är mehr gagn än skada.
i. e. Ingen wälgiärning skeer fåfängt.
[⋯]
På Swänska säger man wedh samma meeningh:
Wijdt wäga moot, säll är dhen som wäl haar giordt.
[⋯]
wijdt (perf. part.): (be)vittnat → SAOB VITA (wijta), intyga, styrka, bevisa (något)
#5 Wälgiärning blijr fuller wedergullen.
i. e. Hon finner altijdh sitt rum. Hon blijr intet olöhnt.
fuller (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
wedergullen (perf. part.): vedergäld → SAOB VEDER– | –GÄLLA, besvara / återgälda; belöna
— 872 —
#1 Wälgärning är snart giord.
i. e. Snart nogh, när wäl är giordt.
Sat cito, si sat bene. (”Snabbt är tillräckligt, om väl räcker.”)
[⋯]
#2 Wäl begynnt, och illa lychtadt, får skam til tacka.
i. e. Som man elliest wille säya: Giöra 19. gånger wäl, och dhen 20.de illa,
så får man otack för alt.
[⋯]
När ändan är godh, så är alt gott.
[⋯]
#3 Wäldet pröfwar mannen.
i. e. Om han dher wedh kan bära sin Lycka.
Ty elliest pläghar heeder bytha om seeder.
[⋯]
Man sägher och: När paddan kommer til wälle, så weet hon intet återhälle.
wäldet → SAOB VÄLDE, att ha makt / bestämmande över någon / något
wälle → SAOB VÄLDE, att ha makt / bestämmande över någon / något
återhälle → Rietz Dialektlexikon, s. 843: ÅTER–HÄLLE, n. hejd, återhåll
weet hon intet återhälle: kan hon inte hejda sig
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1272:
Wäldet pröffuar manen.
Låle (1300-talet) #218: Een maa prøwæ en man i sith weldhe
Dat mores sciri culmen herile viri
YFSv (ca. 1450) #190: thu scal prøua mannen i sith waldh
dat mores sciri culmen herile viri
#4 Wällia i wäpling, och grijpa til starret.
i. e. Dhen som kommer i waalet, han kommer i qwaalet.
Dhetta brukas och til förwijtelse emoot bedelegranna Pijgor,
som så länge wällia bland många Frijare,
til dhes dhe omsijdor få bara skarnet:
Råka och stundom dher öfwer wedh sielfwa Stallpellen.
wäpling → SAOB VÄPPLING, klöver
starret → SAOB STARR, halvgräs, starrgräs
bedel → SAOB BEDEL (†) friare
bedelegranna → SAOB BEDEL– | –GRANN 1) granntyckt med avseende på friare
omsijdor (adv.) → SAOB OMSIDER
skarnet → SAOB SKARN, smuts, orenlighet; avfall, avskräde
råka … wedh → SAOB RÅKA ⇒ RÅKA VID (†) 1) finna / träffa på (någon / något)
stallpellen → SAOB STALL– | –PELLE 2) (†) såsom nedsättande personbeteckning
~ Välja och vraka så länge att man till slut fastnar för något sämre. ~
— 873 —
#1 Wälgiärning förgiätes snart.
i. e. Intet glömmes snarare än wälgiordt.
[⋯]
förgiätes → SAOB FÖRGÄTA, glömma, förlora / tappa minnet av (något / någon)
#2 Wälgiärning bör wara skadelöös.
i. e. Wälgiordt måste belöhnas.
Man måste fulle tiäna sin wän, men vthan sin skadha.
[⋯]
fulle (adv.): ju → SAOB FULLER
☞ Holm Ordspråk, s. 371:
»Välgärning bör vara skadelös
(man ska hjälpa sin vän, men inte så att man skadar sig själv).»
#3 Wälgiordt stillar wrede.
i. e. Man kan intet bättre förekomma wrede och owillia, än när man giör sin owän gott,
til dhes han går i sigh sielff, och skiämmes.
[⋯]
går i sigh sielff → SAOB GÅ ⇒ GÅ IN 4) e) uttrycket gå in i sig själv, pröva / rannsaka sig själv
#4 Wälkommen giäst taar alt til goda.
i. e. När man weet sigh wara wälkommen hoos sin wän,
så wällier man ingen maath.
[⋯]
Dherföre måste man och gifwa acht på wärdens ansichte och åthäfwor,
när man går til giäst.
— 874 —
#1 Wällust är ett sött raserij.
i. e. Dhen som slår sigh på wällust, han begår en willig galenskap.
[⋯]
Wedh sådan meening lyda och dhe Saduceiske Rijmen på Swänska:
Leff kräszligh här förvthan mått,
Haff lustigh leek för händer;
Ty effter dhetta Lijfwet brått,
All wällust åtherwänder.
Saduceiske: sadducéiska → SAOB SADDUCÉ 2) om person som har en materialistisk läggning / som förnekar existensen av religiösa värden / sanningar och dyl., dels om tvivlande och kritisk person / belackare
”Saduceiske Rijmen” (?)
kräszligh → SAOB KRÄSLIG, yppig, överdådig, luxuös (särsilt med tanke på mat och dryck)
brått → SAOB BRÅD, hastig; plötslig
#2 Wällust giör lijfwet kortt.
i. e. Hon förswagar Kroppen, och skyndar til döden.
[⋯]
#3 Wällust giör ånger.
i. e. Hon lychtas medh ett ondt Samwet.
[⋯]
Dhen gambla Chrysostomus* haar affrådt frå wällust, säyandes:
Fuge voluptatem, propter comites ejus, afflictionem.
(”Fly vällusten på grund av dess följeslagare, nämligen hemsökelsen.”)
Ty såsom Fisken fångas medh en skadeligh krook; Altså Menniskian medh wällust.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
säyandes [fsv. sighia / säya] (s-particip med adverbiell funktion): i det han säger → SAOB SÄGA (säya)
*Chrysostomos (347 – 407), grekisk kyrkofader, kyrkolärare och helgon ⇒ Wikipedia
— 875 —
#1 Wällust haar hwar man kiär.
i. e. Som man wille säya: Hwem sträfwar emoot goda dagar.
Voluptate capimur omnes. Eras. (”Vi grips alla av vällust.”)
[⋯]
sträfwar emoot → SAOB STRÄVA ⇒ STRÄVA EMOT 1) energiskt och oförtrutet göra motstånd (e)mot (någon / något), arbeta emot, streta emot, kämpa emot
#2 Wälmeent får offta otack.
i. e. Dhet man bäst meenar blijr snarast illa vthtydt.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
#3 Wälmeent rådh slår offta felt.
i. e. All giärning lyckas intet.
Offta sätter man sigh före något som på godh skiäl är funderat,
och går doch snarast tilbakar.
[⋯]
felt (adv.): fel → SAOB FEL (felt vanligt som adv. förr)
funderat (perf. part.): grundat → SAOB FUNDERA, motivera
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
tilbakar → SAOB TILLBAKA
#4 Wälmåga haar dödzfruchtan.
i. e. Dhen som sitter i goda dagar, han går intet giärna i dödedantzen.
[⋯]
Sådana äre aff David och Syrach* märkeligen beskriffne aff dheres timmeliga lycksaligheet.
timmeliga: timliga → SAOB TIMLIG 2) som har avseende på / sammanhänger med / hör till den tidsbundna tillvaron på jorden, jordisk
*Jesu Syrachs Book, 41:20:
”O dödh, huru bitter ästu, när een menniskia tencker vppå tigh, som godha daghar och noogh haffuer,
och vthan sorgh leffuer, och them j all ting wel gåår, och än nu wel äta gitter.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 41:1]
ästu (pres. ind. sg. 2:a pers. {äst} <är> + {[t]u} <du>: du är → SAOB VARA
gitter: kan → SAOB GITTA 1) förmå, kunna, vara i stånd; orka
— 876 —
#1 Wäl regera, är meer än förmeera.
i. e. Wäl förestå ett Regimente, är större konst, och meehr ähra,
än förwidga gräntzerna.
förwidga → SAOB FÖR– | –VIDGA, utvidga
#2 Wäl kookat, wäl äthet.
i. e. Som man wille säya: Haar du wäl blandat, så drick och wäl vth.
[⋯]
Wäl giordt, wäl nuhtet.
[⋯]
äthet (perf. part.): ätet
nuhtet (perf. part.): njutet → SAOB NJUTA (nutha) ⇒ Ordformer: nu(h)tet (-it), n.
#3 Wälgång giör wänner.
i. e. Som man sade: När min Tunna rann, kände migh både Qwinna och Man.
[⋯]
#4 Wälkommen som tilbär.
i. e. Som sägz: Han är altijd god som glugg fyller.
Dhen som kommer medh en krokottan arm, han blijr altijdh wäl fägnad.
[⋯]
tilbär → SAOB TILL– | –BÄRA, bära något till någon, komma med något
krokottan → SAOB KROKIG
krokottan arm → SAOB KROKIG: om person som ger mutor / gåvor
— 877 —
#1 Wälkommen, som Salt i swrt öga, och Watn i nytt Skipp.
i. e. En obehageligh giäst. Lijka som Saltet swijder i Ögat,
och Watnet giör intet gagn på Skipzkiölen;
Altså är och medh en giäst, som intet är wälkommen.
[⋯]
swrt → SAOB SUR 1) d) om öga: (inflammerat och) rinnande
⇒ Swenske ordsedher (1604) #507:
Han är wäll kommen som watn j nytt skep.
#2 Wäl roosadt, är halff såldt.
i. e. Dhen som wäl kan tala för kiöpet, han får stundom sällia elacka wahror.
[⋯]
Dheraff säger man och: Blind Häst behöfwer en god taleman.
elacka: usla → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
taleman → SAOB TALMAN, talesman, förespråkare
#3 Wälsmaak giör tiggiare.
i. e. Kräszligit lefwerne föder armood.
kräszligit → SAOB KRÄSELIG, kräsen
#4 Wäl skodat, är wäl frijadt.
i. e. Dhen som wäl seer sigh före, han frijar bäst.
[⋯]
skodat → SAOB SKÅDA, titta på / iaktta
#5 Wäl dödh, är wäl lefwadt.
i. e. Dhen som winner ett saligt affskedh, han fulbordar lopedt,
och haar gått sin Werld wäl igenom.
[⋯]
lopedt: loppet → SAOB LOPP
— 878 —
#1 Wänner äre intet för många, dhe skola sielff födha sigh.
i. e. Som man sade: Gott haa godha wänner, när man intet kostar på dhem.
#2 Wänesåår swijda längst.
i. e. Dhet förtreet man lijder aff sin förmeente wän,
dhet qwällier aldra mäst.
[⋯]
qwällier → SAOB KVÄLJA, åsamka (någon) plåga / lidande / kval, pina, plåga
#3 Wänner kunna snart blij owänner.
i. e. Man måste så vmgå medh sin wän, som han och snart kunde blij owän.
Deraff haar och Plato sagt:
Amicus valde mutabile animal est.
(”En vän är ett högst föränderliggt djur.”)
En Scribent råder fördhenskul wäl, som haar sagt:
Ita amicum habes, posse ut fieri inimicus, putas. Gell.*
(”Så skall du förhålla dig till en vän: att du tror han kan bli en ovän.”)
Ama tanquam osurus, oderis tanquam amaturus, haar Eramus** sagt.
(”Älska som om du kommer att hata! Hata som om du kommer att älska!”)
Item aff Publio***: Ita crede amico, ne sit inimico locus.
(”Lita så på en vän att det inte finns utrymme för en ovän.”)
☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Ita crede amico …
Tysken säger: Man mus gedenken, das freunde auch können feinde werden.
vmgå medh (tr.): umgås med → SAOB UMGÅS / UMGÅ 2) a) (†), mer / mindre regelbundet träffa / vara tillsammans med, ha såsom sällskap
*Gell. = Aulus Gellius (ca. 130 – 170) ⇒ Wikipedia
☞ Noctes Atticae XVII:14,4 | Noctes Atticae ⇒ Wikipedia
**Eras. = Erasmus av Rotterdam (d. 1536) ⇒ Wikipedia
☞ Adagium #1072 | Adagia ⇒ Wikipedia
***Publio = Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
#4 Wänner röhnes i ofall.
i. e. Nöden pröfwar wänskap.
Man märker och offta en wän vthi en oförmodeligh händelse.
[⋯]
ofall → SAOB O- ⇒ OFALL, olycklig händelse / omständighet, olycksfall
oförmodeligh → SAOB O- ⇒ OFÖRMODLIG, oförmodad, oväntad, oförutsedd
#5 Wenner måste wällias.
i. e. Man måste see sigh wäl före, hwem man förtroor sin wänskap.
Ty dhet är icke (som man säger) alt Gull som glimmar.
[⋯]
wenner: vänner → SAOB VÄN
— 879 —
#1 Wänner äre som meloner.
i. e. Man pröfwar offta tije, och finner nepligh en som duger.
[⋯]
tije → SAOB TIO
nepligh → SAOB NÄPPELIGEN, nästan icke, närapå icke; knappast ens
— 880 —
#1 Wänners godz bör wara odeelt.
i. e. Blandh förtrooliga wänner bör alt lofligit wara ospaart.
[⋯]
#2 Wänner i nödh, och baak om ryggen,
Dhet äre faste och starka Brygger.
i. e. Ut super (⇑ 878 #4): Wänner röhnes i ofall.
[⋯]
faste ändrat från Fäster enl. Grubbs rättelser s. 920 (saknar paginering)
ofall → SAOB O- ⇒ OFALL, olycklig händelse / omständighet, olycksfall
#3 Wäneskilnad är altijdh swår.
i. e. Dhet faller något tungt, at skillias wedh en godh wän:
Men åtherkomsten lindrar sorgen.
[⋯]
#4 Wänegnabb warar intet länge.
i. e. Godha wänners kijff, är ny wänskap.
[⋯]
Twå godha wänner blij intet länge owänner.
— 881 —
#1 Wänskap bör wara odödeligh.
i. e. En rätt och oskrymtad wänskap bör intet kolna.
[⋯]
kolna (fsv. kolna till kulen ”kall”): kallna → SAOB KOLNA, kallna, bli kall
#2 Wänskap vthan wärck, är en Wäggiebonad.
i. e. En ögnewänskap är såsom ett måladt beläte.
[⋯]
wärck: handling → SAOB VERK 1) handling, gärning, åtgärd; handlande, agerande
beläte → SAOB BELÄTE, bild, avbild, avbildning
#3 Wänners hielp kommer altijd seent.
i. e. När dhen ena wännen skal giöra dhen andra någon vndsättningh,
så skeer dhet i gemeen effter långsampt betänckiande.
[⋯]
Dherföre haar och Salomon* sagt: Säg icke til tin wän gack bortt, och kom igen, i morgon wil iagh gifwa tigh.
Vthan dhet heeter: Qui cito dat, bis dat.** (”Den som ger snabbt ger två gånger.”)
Elliest heeter dhet effter gambla Ordspråket:
Komma med miölken sedan föhlet är dödt.
i gemeen → SAOB GEMEN, i stort sett, i allmänhet
*Salomos Wijsheet, 3:28:
”Sägh icke til tin wen, Gack bort och kom igen, j morgon will iagh giffua tigh, om tu thet haffuer.”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Ordspråksboken, 3:28]
1917 års översättning:
3:28: Säg icke till din nästa: ”Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig”, fastän du kunde strax.
** ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Bis dat qui cito dat. (Publilius Syrus)
Publilius Syrus (fl.100 f.Kr) ⇒ Wikipedia
— 882 —
#1 Werldenes lopp, dhen ena neder, dhen andra opp.
i. e. När man hörer talas om några förandringar vthi ämbeten,
at dhen ena sätties til och dhen andra ifrå, så plägar man säya:
Det är så Werldenes lopp. etc.
werldenes (arkais. gen. sg. f. best. efter fsv. världinna / wärldenna / werldinna): världens → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1060-1062: väruld, f.
förandringar → SAOB FÖR– | –ANDRA ⇒ förandring, ändring, förändring
ifrå → SAOB FRÅN
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1129:
Thet är werdennes lop then ene nidh then andre vpp.
#2 Werlden är intet wedh staaka bunden.
i. e. Hon är obeständig.
Man säger fördenskul icke obilligt, at Werlden är en hynda.
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
hynda: honhund, tik
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1268:
Wärden står icke wijdh stake bunden.
Låle (1300-talet) #1080: Wærdhen staar eij wedh staghe bwndhen
Todet in vrbe status nec palo stat religatus
YFSv (ca. 1450) #986: wærldhin ær ey al wid staka bundin
Tedet in orbe status nec palo stat religatus
Läs orbe i Låle-texten i st. f. vrbe och todet i YFSv-texten 986 i st. f. tedet.
Mlat. todere »walen», mht. walen »sich wälzen, rollen». (Kock [1892], s. 392)
#3 Wäria biuder Landzfred.
i. e. Som man wille säya: Dhet ena Swärdet håller dhet andra i slijden.
slijden: slidan → SAOB SLIDA / SLIJD
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1273:
Wärian biuder landz fridh.
#4 Wärket prijsar mästaren.
i. e. Arbetet roosar sigh sielfft.
[⋯]
wärket: skapelsen, alstret; resultatet → SAOB VERK 2) om resultat / alster / produkt av verksamhet / arbete / skapande, arbete
⇒ Jesu Syrachs Book 10:1, GVB 1541 [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 9:17]
Werket prijsar Mestaren.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1270:
Wärket prisar mestaren.
☞ Holm [1975] Ordspråk, s. 363: »Ett gott arbete hedrar den som har utfört det.»
#5 Werlden är wijd.
i. e. Som man wille säya: Den gamble Guden lefwer än.
Item: Får man icke blij i stugun så går man vth på gården.
Är ett Tröstspråk emoot förföllielse.
[⋯]
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
stugun → SAOB STUGA
⇒ Swenske ordsedher (1604): – – – – – – – – – – – –
Låle (1300-talet) #163: Forthi ær werdhen wijdh at hwer haffwer syn ijdh
Climata sunt lata meat ars ideo variata
YFSv (ca. 1450) #130: thy ær wærldin widh at hwar hawir sina idh
Climata sunt lata meat ars ideo variata
Kock [1892], s. 86:
”Den nordiska texten synes skola betyda:
»därför är världen vid, att hvar och en får (skall få) sin värksamhet»,
och härmed stämmer latinet rätt bra: »trakterna äro vidsträckta;
därför går konsten (= kan konsten gå) på olika sätt».”
#6 Werldzlig pracht är fåfäng ähra.
i. e. Som man wille säya: Pracht i Kläder, är minsta heeder.
Hon är til intet nyttig.
[⋯]
— 883 —
#1 Werlden wil wara giäckad.
i. e. När man hörer dårligen begiäras onyttigh tingh,
så säger man, såsom til en förwijtelse:
Mundus vult decipi. Eras. (”Världen vill bedragas.”)
[⋯]
dårligen (adv.) → SAOB DÅRLIG, dåraktig; vanl. om sak / förhållande, mera sällan om person
#2 Werlden är en hynda.
i. e. Falsk och bedrägeligh. Lijka som en liumsker Hund,
i dhet han wiskar rumpan, så bijtz han.
Dheraff sägher man och:
Mundus in maligno positus. Hon är stadd i dhet onda.
[⋯]
liumsk → SAOB LÖMSK
wiskar rumpan: viftar på svansen → SAOB VISKA 2) (†) svänga / vifta med
Mundus …: Världen är stadd i dhet onda.
stadd (perf. part.): ställd → SAOB STÄDJA, ställa / placera (någon / något)
#3 Wärre giör ondan godh.
i. e. Som man elliest pläghar säya: Ondt Barn giör Faderen from.
Item: Ondt blijr intet gott, förr än halfwa wärre kommer.
Elliest säger man: Altijd wärre som effterkommer.
förr än (alltid särskrivet i Penu) → SAOB FÖRRÄN, innan
halfwa wärre: dubbelt så ont → SAOB HÄLFT 1) c) (numera föga brukligt) i uttrycket hälften mera / större och dyl., en och en halv gång, en halv gång till, även: två gånger, dubbelt så mycket / stor och dyl. […] — särskilt i uttrycket hälften värre och dyl., i allmännare användning: ”dubbelt” / avsevärdt / betydligt värre och dyl.
#4 Wäxer min Rog, så wäxer min hog.
i. e. Ökas godzet, så ökas och modet.
[⋯]
Men Syrach* warnar för sådan förmähtenheet, och råder, at man intet skal drijsta på rijkedomar, såsom förgiängelige.
rog → SAOB RÅG
hog → SAOB HÅG, lust, sinnesstämning
*Jesu Syrachs Book, 11:8:
”Sägh icke, Hwadh hielper migh thet, och huadh haffuer iagh ther förinnan.
Sägh icke, Iagh haffuer noogh, huru skal migh någhot fattas?”
(Gustav Vasas bibel 1541) [Bibel 2000 = Jesus Syraks vishet, 11:23-24]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1139:
Ther godzet wexer ther wexer högmodh.
⇑
Y
— 884 —
#1 Yffz icke aff Lyckan, hon wänder snart ryggen til.
i. e. Som man sade: Bär fulla Kaaret waarliga, at dhet icke sqwalpar öfwer.
[⋯]
waarliga (adv.): försiktigt → SAOB VARLIG, försiktig, aktsam, varsam
— 885 —
#1 Yffz icke aff roos.
i. e. Som man elliest säger: Roos är narrproff.
Man måste intet högfärdas aff fåfäng ähra.
Ty mången berömmer, och meenar dher intet medh.
narrproff → SAOB NARR | –PROV, prov varigenom avgöres om någon är en narr
högfärdas → SAOB HÖGFÄRD ⇒ HÖGFÄRDAS (dep.) vara intagen av högfärd, vara högfärdig / stolt, yvas, stoltsera
⇑
Å
— 885 —
#2 Åcker wil haa Hufwudstool.
i. e. Dhen som wil vpbära ränta eller interesse,
han måste haa Capital at drijfwat medh.
[⋯]
åcker → SAOB OCKER, oskälig ränta
hufwudstool → SAOB HUVUD | –STOL, utlånat / donerat / fonderat kapital
drijfwat (kontr.) = drijfwa’t: drijfwa dhet
#3 Åhr lockar grödan fram.
i. e. Tijden giör mognad.
Annus producit, non ager.* (”Året frambringar, inte åkern.”) haar Erasmus sagt.
Medh tijden wäxa Rooser.
[⋯]
åhr: år
*Adagia #44
#4 Ållderdomen wänter ingen bättring.
i. e. När ålderen är först inkommen, så är han intet til at vthskraapa.
[⋯]
ållderdomen: ålderdomen
— 886 —
#1 Ålderdom är och en siukdom.
i. e. Han haar för sigh sielff stoora beswär medh sigh.
Dherom haar och Poëten sagt:
Tarda senectus
Debilitat vires animi, mutatque vigorem. Virg*:
(”Den förlamande ålderdomen
försvagar själens krafter och försämrar den fysiska spänsten.”)
Terentius* haar och dhet samma sagt:
Senectus ipsa morbus est. (”Själva ålderdomen är en sjukdom.”)
[⋯]
*Virg: Vergilius (ca. 70 – ca. 19 f.Kr.), romersk poet ⇒ Wikipedia
*Tarda senectus …: Vergilius text, som återfinns i Aeneiden 9:609-611,
innehåller en negation som utelämnats i Penu …, varvid Grubbs citat får en motsatt betydelse mot den som Vergilius ger uttryck för:
Aeneis 9:609-611:
… nec tarda senectus
debilitat viris* animi mutatque vigorem. [*vīrīs / vīrēs: ack. pl. till vis]
(”… inte heller försvagar den förlamande ålderdomen
själens krafter eller försämrar den fysiska spänsten.”)
*Terentius (ca. 195 – ca. 159 f.Kr.), romersk komediförfattare – Citat i urval
#2 Ålder hindrar intet dårskapen.
i. e. Man finner och fulle gambla narrar.
[⋯]
Item: Bis pueri senes. (”Två gånger är de gamla barn.”) Eras.
i. e. Dhe blij Barn på nytt.
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
⇒ Swenske ordsedher (1604) #27:
Ålder hielper för ingen Dårskap.
»Ty såsom vngfolck haffua sina laster emoot Gudz bodh, så haffua ock all annor stand
sina laster, och wel arghare än the vnge, Såsom man säya pläghar, Iw äldre iw werre.
Item, Ålder hielper för ingen dårskap.»
(ur ”Förspråck på Salomos Böker” (Ordspråksboken) @ Gustav Vasas bibel 1541)
#3 Ålderdoms rådh är vngdoms förleek.
i. e. Genom dhe gamblas godha rådh, inlägger vngdomen ähra och mandom.
[⋯]
förleek → SAOB FÖRLEK, friskhet och färdighet, raskhet och rörlighet; kraft, styrka
— 887 —
#1 Ålderdomen haar sina feel.
i. e. Dhe gambla äre sällsamma til sinnes.
sällsamma → SAOB SÄLLSAM, besynnerlig, underlig, märklig; vresig
[⋯]
#2 Ålderen är eenweten.
i. e. Dhe gambla låta intet giärna öfwertala sigh.
[⋯]
#3 Ålder är en elack reesebroor.
i. e. Som man sade: Hemma hwijla, är gammal man bäst.
[⋯]
elack: dålig → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
… är gammal man bäst (gammal man: dat. ethicus till bäst): … är bäst för en gammal man
#4 Ålderen haar hwar dag nya tijdender.
i. e. Nya krämpor och swagheeter.
Grave senectus est hominis pondus. (”Ålderdomen är människans tunga börda.”)
[⋯]
Deraff haar han (Erasmus) och kallat en vtgammal Menniskia:
Vivum cadaver. (”Ett levande lik.”)
Elliest säger man och om dhe gambla: Grijsen i brystet, footen i Grafwen.
Som man wille säya:
När dhe gambla begynna at kraasa i halsen aff brystwärck,
så är dhem intet långt til ändan.
[⋯]
tijdender → SAOB TIDENDE, meddelande; bud; nyhet
vtgammal → SAOB UT– | –GAMMAL, mycket gammal / ålderstigen, urgammal
brystwärck → SAOB BRÖST– | –VÄRK, ondt i bröstet; lungkatarr; bröstvärk
— 888 —
#1 Ålderdomen är altijdh förachtad.
i. e. Dhe gambla blij giärna försmådde.
[⋯]
#2 Ålderen kommer sällan ensam.
i. e. Han haar sina plågor i föllie.
[⋯]
#3 Ålderdom och siukdom, dhe ginge sigh om By:
Fattigdomen möter, så wore dhe syskon try.
i. e. Dhet äre 3. onda giäster. Gudh tröste dhen dhe finna Härberge hoos.
[⋯]
wore (impf. ind. pl.): var → SAOB VARA
try (räkneord) → SAOB TRE
⇒ Swenske ordsedher (1604) #51:
Ålder och siukdom kreke till by, och geste sorgh och grelle så äro the try.
Låle (1300-talet) #515: Aldher oc sywgdom kræghe til by oc gæstæ sorgh at qwellæ|
saa ære the try
Juncta petunt tecta pestis dolor atqui senecta
YFSv (ca. 1450) #452: siwkdom ok allir kraka til by | gesta sorgh at qwælle |
ok æru syszkene thry
juncta petunt tecta pestis dolor atque senecta
— 889 —
#1 Ålderen kommer oförmärckt.
i. e. Han kommer lijka som stiälandes på en Menniskia.
[⋯]
stiälandes [fsv. stiäla] (s-particip med adverbiell funktion): smygande → SAOB STJÄLA (stiäla) 4) b) smyga
#2 Ångra aldrigh wälgiordt.
i. e. Låt digh icke tyckia illa wara, at hafwa bewijst någon wälgiärning.
[⋯]
Man säger dhet och vthi Swänska Rijmen:
Ångra icke dhet wäl är giordt,
Dhet är ey meer än digh haar bordt.
digh haar bordt → SAOB BÖRA | opers., med indirekt personobjekt och med underförstått
fyllnadsverb, ofta övergående i absolut betydelse: tillkomma, åligga, anstå
dvs. ”Ångra inte det som väl är gjort: det är inte mer än vad du bort [göra].”
#3 Ångra, är högsta booth.
i. e. Dhen som aff hiärtat haar ånger för sin broth,
han synes nogh hafwa giordt booth.
[⋯]
broth→ SAOB BROTT
— 890 —
#1 Ånger kommer altijdh för seent.
i. e. Som man wille säya: Giord giärning haar ingen wändning.
[⋯]
#2 Ånger är wredenes föllieslag.
i. e. När man haar waret wreedh och förbittrad,
så ångrar man sedan sin dårskap.
[⋯]
wredenes (arkais. gen. efter fsv. vreþe, best. vredhina): vredens → SAOB VREDE
se: Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1010: vreþe, f. 1) vrede
föllieslag → SAOB FÖLJESLAG, sällskap
#3 Åskerägn och Herregunst falla altijd ojämpnt.
i. e. Dhe råka hwarken på tarff eller tiänst.
Hwarken på dhen som bäst behöfwer, eller haar förtiänt.
Dheraff säger man och: Ett lijtet Moln, kan skyla bådhe Sool och Måne.
herregunst → SAOB HERREGUNST, ynnest som någon åtnjuter av sin härskare / av någon förnäm och mäktig herre
tarff → SAOB TARV, behov
tiänst → SAOB TJÄNST C. 8) gagn, nytta; fördel
#4 Åskian styrer Småtroll.
i. e. Om Laag icke hölle Paddan i twång, så nuthe man ingen fredh.
nuthe (impf. konj. sg.): skulle man inte njuta någon frid / njöte man ingen frid → SAOB NJUTA (nutha)
— 891 —
#1 Åskian slår snarast i höga Torn.
i. e. Som man sade: Höga trää blåsa och omkull.
Dhe wäldige få och anstöter. Dhe blij och medh straff och plågor heemsökte.
Dermedh sannas och dhet som Schrifften säger:
Potentes potenter tormenta patientur.
i. e. Dhe mächtighe, skola mächteligha straffade warda.
[⋯]
snarast → SAOB SNARARE, tidigast, först; i första hand; oftast
trää (pl. obest.): träd → SAOB TRÄD
anstöt → SAOB ANSTÖT, stöt; knuff, törn; motgång, motighet, svårighet
mächteligha (adv.) → SAOB MÄKTELIG / MÄKTELIGA, med all makt, med kraft
#2 Åsnan kiänns aff öron, och narren aff thalet.
i. e. Så länge narren tijger, så håls han för klook.
Dheraff säger man dher wed:
Fast Åsnan kläddes i en Leyonehwd, så förrådde henne doch öronen.
[⋯]
håls för: hålls för, anses vara → SAOB HÅLLA ⇒ HÅLLA FÖR 3) anse, mena
#3 Åsnan grånar i moderlijfwet, och är intet deste klookare.
i. e. När någon gammal otijdigt pockar på sina gråå Håår,
dher föga wijszdom är hoos, så blijr han här medh förbrådder.
[⋯]
Som man wille säya: Man finner och fulle gambla narrar.
Item: Ålder hindrar intet dårskapen.
deste → SAOB DESTO
otijdigt (adv.) → SAOB OTIDIG, som sker / inträffar / kommer / göres vid / är förlagd till en tidpunkt som icke är den för något visst fastställda / rätta / normala / lämpliga / passande / lägliga
pocka på → SAOB POCKA, uttrycket pocka på något, framhålla något; kräva hänsyn / respekt för något
förbrådder (perf. part.): förebrådd → SAOB FÖRBRÅ / FÖREBRÅ, klandra
fulle (adv.): förvisso → SAOB FULLER
#4 Åsnan bär Hälgedomen.
i. e. Som man sade: Soon med Gullspann.
När en owärdig tylper kommer til någon ähra, eller sättes til ett ämbete,
som han intet weet vmgås medh; Så brukas dhetta såsom til en förwijtelse.
Och då sägher man medh Erasmo:
Asinus mysteria portat.* (”Åsnan bär [kult-]hemligheterna.”)
gullspann → SAOB GULD– | –SPANN, guldspänne; halsband, diadem och dyl. av guld
tylper → SAOB TÖLP, som är / uppfattas som grov / ohyfsad / burdus / obelevad / dum och dyl., lurk
*Adagia #1104: Asinus portans mysteria
— 892 —
#1 Åsnor finnas och på tw been.
i. e. Narrar och owettige. Och dhe blij fördhenskul aff Erasmo kallade:
Bipedes asini. (”Tvåbenta åsnor.”) Åsnor på 2. fötter.
[⋯]
tw → SAOB TU, två
#2 Åsnan kommer intet til hofwa, vthan at bära säcken.
i. e. Som man elliest wille säya: Owett biudz arbete. Dhen intet annat haar lärdt,
han måste föllia plogen. Man säger fördhenskul medh Erasmo:
Asinus ad saccum. (”Åsnan vid/med säcken.”)
[⋯]
#3 Åsnan wedh Strängespeel.
i. e. Narren lährer aldrig wijszdom. Lijka som Åsnan icke kan lähra Lwtheslag;
Så kan icke Heller Narren begrijpa klookheet.
Erasmus haar fördhenskul sagt: Asinus ad lyram.* (”Åsnan vid/med lyran.”)
Item: Asinus ad tibiam. (”Åsnan vid/med flöjten.”)
lwtheslag → SAOB LUTA | –SLAG, lutspelning
*Adagia #335
Se mer ☞ Latinska bevingade ord… ⇒ Asinus ad lyram
#4 Åsnan går sin gång.
i. e. Hon blijr wedh sin art. Narren blijr aldrig klook.
Är en förwijtelse moot dhem som alzingen lärdom bijter på.
[⋯]
Man förstår och här medh dhem som intet rådh wele föllia,
vthan dheres egit Hufwudh. Om sådana sägher man då:
Åsnan går sin gångh.
alzingen: ingen … alls → SAOB ALLS 2) rakt, absolut (ingen / icke), över huvud, (någon / ingen) som helst, (icke) den / det minsta
wele (pres. ind. pl.; ordformen saknas i SAOB): vill → SAOB VILJA
vthan → SAOB UTAN, bortsett från, förutom; annat än
— 893 —
#1 Åsnan, fast hon bure en Gullsäck, så äther hon ändå Tistel.
i. e. Fast dhen girige wore aldrig så rijk; Så nänns han icke ändå ätha en godh betha.
Blijr altså icke obilligt lijknad wedh Åsnan med Gullsäcken.
bure (impf. konj. sg.): skulle bära / bar → SAOB BÄRA
wore (impf. konj. sg.): hade varit / skulle vara → SAOB VARA
nänns (dep.; pres. ind.) → SAOB NÄNNAS, vilja; förmå sig (att)
betha → SAOB BETA, ett avbitet stycke, tugga, munsbit
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
#2 Åsnan trijffz intet vthan piska.
i. e. Treeskt folck wil altijdh drijfwas, som Åsnan medh hugg och slaag.
Man säger dheraff: En seger kiäpp på en treeskan rygg.
[⋯]
treeskt → SAOB TREDSK, motsträvig, motspänstig, omedgörlig, trilsk
seger → SAOB SEG
#3 Åsnan medh en Gullsäck, winner fasta Städer.
i. e. Medh förräderij intagas Slott och fäste, när girigheeten kommer dher til.
[⋯]
⇑
Ä
— 893 —
#4 Ägget wil lähra Hönan wärpa.
i. e. När en Idiot wil lähra dhen som bättre weet och kan.
Och då plägar man säya medh Platone*:
Sus Minervam docet.* (”Svinet lär Minerva.”)
Bubo canit lusciniae.* Eras. (”Ugglan sjunger för näktergalen.”)
[⋯]
Piscem natare docet.* (”Han lär fisken simma.”) haar Diogenes* sagt:
Som man och på Swänska wille säya: Lähra Örnen flyga.
[⋯]
Platone: böjd form i dat. sg. av Plato, latinisering av grekiskans Πλάτων/Platon, enl. latinsk formlära, här styrd av svenska prepositionen medh som motsvarar latinets cum [cum Platone / medh Platone]
*Platon (ca. 428 – ca. 348 f.Kr.), grekisk filosof, matematiker och författare ⇒ Wikipedia
*Minerva, vishetens, konstens och vetenskapens gudinna
Det latinska uttrycket Sus Minervam är en översättning av Cicero av det motsvarande grekiska uttrycket ὕς Ἀθηνᾶν [sc. διορθοῖ] (”Svinet korrigerar Minerva”), vars ursprungliga sammanhang har gått förlorat; Platon är i vilket fall som helst inte upphovsman till det.
Se mer ☞ Latinska bevingade ord … ⇒ Sus Minervam
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
*Adagia #3312: Bubo canit lusciniae.
lusciniae: dativobjekt till canit (sjunger för)
*Diogenes: Felskrivning för Diogenianus, se Adagia #2519: Piscem natare doces.
Autor Diogenianus. (”Du lär fisken simma. Upphovsman Diogenianus.”)
*Diogenianus (117 – 138), grekisk lexikograf bl.a. ⇒ Wikipedia
⇒ Swenske ordsedher (1604) #214:
Egget lärer hönan tala.
— 894 —
#1 Älskog giör oroo.
i. e. Som man wille säya: Kärleken haar altijd muggor i Hufwudh.
Han kan intet wara vthan omsorg.
[⋯]
muggor: myggor → SAOB MYGGA
omsorg: bekymmer → SAOB OMSORG, att tänka på uppgifter som skola utföras / behov som skola tillgodoses / åtgärder som skola vidtagas och dylikt
#2 Älskogz snack haar ingen brist.
i. e. Frijare haar altijdh något at säya, när han får sittia hoos Brwden,
då feelar snarare tijd än taal. Och när alt annat tryter,
så förtällies drömmar, och annor dicht.
[⋯]
feelar → SAOB FELA, fattas, saknas, vara brist på
annor (arkais.; ack. sg. f. till fsv. annar): annan → SAOB ANNAN
dicht → SAOB DIKT
— 895 —
#1 Älskogzbrör nyttia giärna medh andra.
i. e. Dhe grijpa intet giärna til ähran, mädan dhe haa waal på andra.
Dhe besöpria til äfwentyrs, at dhet gambla språket skal sannas på dhem:
Quemadmodum sementem feceris, ita et metes.
(”Som du har sått, så kommer du också att skörda.”)
Som du såår vth, så skiär du och vpp.
[⋯]
#2 Älskog och dryck äre nästa fränder.
i. e. Dhe blij båda druckna: Dhen ena aff Wijnet, dhen andra aff kiärleken.
Ty alt för starck kärleek, giör mången både drucken och galen.
[⋯]
nästa fränder: nära släkt → SAOB FRÄNDE
#3 Ämbete gieer Kappa.
i. e. Dhet haar födan medh sigh, ehuru ringa dhet och är,
när dhet blijr medh flijt drifwet.
[⋯]
— 896 —
#1 Ämbete wil idkas.
i. e. Dhen som haar ett kall, han måste och medh flijt drifwat.
[⋯]
drifwat (kontr.) = drifwa’t: drifwa dhet
#2 Ämbete gieer arbete.
i. e. Intet kall vthan mödha och omaak.
#3 Ämbete röhner mannen.
i. e. Heeder röyer seeder. När en man kommer til ett kall,
så yttrar sigh snart hans sinne och qualiteter.
[⋯]
röhner → SAOB RÖNA, sätta någon på prov
röyer → SAOB RÖJA 2) ge prov på / lämna vittnesbörd om / tyda på (något)
yttrar sigh: visar sig → SAOB YTTRA II. refl. 1) visa / uppenbara sig; förr även närmande sig / övergående i bet.: röja / avslöja sig
#4 Ähn kommer dijt watn, som waret haar.
i. e. Som man plägar säya:
Dhet blijr ännu en gångh så gott, at Hustrun gieer Bonden maat.
i. e. Så gott som förr haar waret.
Man säger och wed dhen meeningen: Dhen gamble Guden lefwer än.
[⋯]
ähn → SAOB ÄN, adv., 1) e) (†) åter, än en gång
gamble: gamla → SAOB GAMMAL
⇒ Swenske ordsedher (1604) #218:
Enn kommer tit watn som watn warit haffuer.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1236:
Ther komber watn som wattn haffuer warit.
Låle (1300-talet) #393: Ee kommer watn som wæreth haffwer
Fluxerunt vnde repetunt loca iugiter vnde
YFSv (ca. 1450) #364: thit kombir watn som warith hawir
fluxerunt vnde reputent loca jugiter vnde
Läs repetunt i den YFSv-texten 364 i st. f. reputent (se Kock [1892], s. 173).
#5 Ähn kommer dhen tijd, at Koon torff sin rumpa wedh.
i. e. Som man elliest wille säya:
Han tränger lijtet som intet tränger meer än en gång.
Och brukas til förwijtelse emoot dhen som blijr hulpen,
och theer sigh dherföre otacksam.
ähn → SAOB ÄN, adv., 1) e) (†) åter, än en gång
torff … wedh (pres. ind. sg.): behöver → SAOB TORVA | VID: ha behov av något
hulpen (perf. part.): hjälpt → SAOB HJÄLPA
theer sigh → SAOB TE, refl.: visa sig, träda fram
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1234:
Then tijden komber at koon tarffuer sin rumpa widh.
Låle (1300-talet) #130: En kommer then dagh koon thør sijn hale wedh
Cauda bos iterum quod eget redit illa dierum
YFSv (ca. 1450) #112: æn kombir thæn daghir koon thorff sin stiærth vidhir
Cauda bos iterum quod egit redit illa dierum
— 897 —
#1 Ändan är sällan begynnelsen lijk.
i. e. Vtgången är owis på all giärningh.
[⋯]
owis → SAOB OVISS, som man icke med bestämdhet vet, osäker
#2 Änkiestandh är ynkestandh.
i. e. Rätta Änkiors wilkor är bedröfweligit.
Ty när födekrooken är borta, så ökas altijd sorgen.
Dheraff sägher man och: Änkiors lååt, är dagligh grååt.
[⋯]
Som man wille säya: Dhem tryter altijdh något.
Dherom lyder och Swänska rijmet:
Adam och Ewa, bakade stoora Leefwa:
När Adam war dödh, bakade Ewa mindre Brödh.
Doch hafwa altijdh rätta Änkior dheres rijka tröst hoos Gudh,
som Skrifften dhem lofwar.
änkiestandh: änkestånd → SAOB ÄNKA S s g r. C: –STÅND, (något ålderdomligt) ställning / civilstånd såsom änka; förr ofta med tanke på tillkommande rättigheter / förpliktelser och dyl.
ynckestandh: beklagligt tillstånd (ordet saknas i SAOB)
standh: stånd → SAOB STÅND 11) e) tillstånd någon befinner sig i, läge, belägenhet
Jfr.: ynckemåål → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1174: ömka / ynka | ömko [ynke-] mal (-maal), n. beklaglig sak
Jfr.: ynkemål → SAOB YNKA S s g r. B: –MÅL, (†) medlidande / medömkan
rätta → SAOB RÄTT | om änka: ensamstående, som är utan försörjare
leefwa → SAOB LEV, bröd, kaka; särsk. om avlång bulle / mindre limpa
#3 Ähn slijtes wärre Byxer än gröna.
i. e. Som man elliest sade: Bättre något än intet.
Item: Dhet kan fulle biudas wärre bodh.
När enom något blijr budet, som icke är så vthwaaldt,
och man lijkwäl tager dhet emoot medh tacknembligheet:
Då säger man dhetta, såsom til sitt egit nöye.
ähn → SAOB ÄN, adv.
wärre (adj., komp.): sämre → SAOB DÅLIG, adj., […] Anm. I stället för gradförhöjning med -are användes vanl. SÄMRE, SÄMST / VÄRRE, VÄRST
fulle (adv.): sannerligen → SAOB FULLER
enom (dat. sg. m. till en) → SAOB EN
bodh → SAOB BUD, befallning, påbud
budet (perf. part.): bjudet → SAOB BJUDA (buda), erbjuda; tillbjuda
— 898 —
#1 Äpplet faller intet långt frå Träädt.
i. e. Katt bråår giärna på kiöön. Dotteren tråder giärna i Moderens särck.
[⋯]
Ondt Ägg, elacka Vngar.
[⋯]
frå → SAOB FRÅN
träädt (sg. best. form) → SAOB TRÄD
kiöön → SAOB KÖN, släkt; släkte; ras, art
tråder: går → SAOB TRÅDA II. tr. 1) a) gå / vandra på / längs (väg och dyl.), gå / vandra i (någons spår)
särck → SAOB SÄRK 1) skjortliknande mer / mindre långt klädesplagg
ondt: dåligt → SAOB OND B. 2) av dålig kvalitet; undermålig, underhaltig
ondt ägg, elacka vngar: dåligt ägg, dåliga ungar → SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på beskaffenhet (kvalitet)
#2 Äpplet smaakar giärna aff Träd.
[⋯]
#3 Äpplet är rödt, men matken är dher inne,
Pijgan är skiön, men haar ett elackt sinne.
i. e. Det står icke all dygd i fagerleeken.
Item: Dhet är icke alt Gull, som glimmar.
matken (fsv. maþker, matk) → SAOB MASK (i arkaiserande / högre stil)
elackt: dåligt → SAOB ELAK 1) e) om lynne / humör: dålig, miserabel
fagerleeken → SAOB FAGERLEK, egenskap(en) / förhållande(t) att vara fager
#4 Ähran är ett liggiande fää.
i. e. En stoor rijkedom, som medh Penningar intet kan bethalas.
Dheraff man och säger: Fama et vita pari passu ambulant.
(”Rykte och liv vandrar med jämna steg.”)
Som man wille säya: Ähran och Lijfwet, böra wara lijka kiära.
[⋯]
#5 Ähran lijder lijtet skiämpt.
i. e. Hon thol intet mycket. Hon är snart fördärfwad.
Deraff plägar man och säya: Ähran och Ögat, thola minst.
[⋯]
lijder → SAOB LIDA, tolerera, tillåta
— 899 —
#1 Ähran föllier pungen effter.
i. e. Dhen rijke blijr altijd wördat.
[⋯]
Penningen sätter mannen til ähra.
pungen → SAOB PUNG, portmonnä, börs
wördat: troligtvis tryckfel för wördad (men även ed. 1677)
#2 Ähra digh sielff, så ähra digh andra.
i. e. Dhen som kastar sigh sielff vnder bäncken,
dijt blijr han och snart stötter aff andra.
[⋯]
vnder bäncken → SAOB BÄNK, under bänken / under bänk, uttryck för att utmärka döljande / hemlighållande / åsidosättande / försummande och dyl.
#3 Ähra föder högfärd.
i. e. Mood och ähra föllias giärna åth. Ty hoos dhen som i ähra sitter,
wil giärna öfwermood trängia sigh in.
[⋯]
— 900 —
#1 Ähran och oähran dragas.
i. e. När man sijr någon stå i betänkiande, om han wil resolvera til något gott eller icke;
Då sägher man: At ähran och oähran dragas.
i. e. Dhe kiämpas hwem som skal få rådha.
oähran → SAOB OÄRA, vanära; handling / beteende som bringar vanära
dragas: kämpar → SAOB DRAGA, dep.: kämpa, strida, slåss
sijr (pres. ind. sg.): ser → SAOB SE (sij)
resolvera til → SAOB RESOLVERA, uttrycket resolvera till något, besluta något, besluta / bestämma sig för något
kiämpas hwem: kämpar om vem → SAOB KÄMPA, dep.: kämpa, strida, slåss
#2 Ähra vthan ingeld, mättar intet.
i. e. Heeder vthan nytta föder illa.
[⋯]
Dheraff plägar man och säya: Til en tiuck rumpa, hörer en wijd brook.
ingeld → SAOB INGÄLD, ränta; avkastning
brook → SAOB BROK, brok, byxa/byxor
#3 Ähran tags aldrigh vth dher ingen är.
i. e. Som man sade: Ondt få något aff dhen karigas swett.
Och heeter dhet som Erasmus säger:
Quaerere aquam in punice. (”Söka vatten i pimpsten.”)
Ondt [söka] effter Watn i Klååstenen.
[⋯]
ondt (adv.): svårt → SAOB OND A. 1) svår, besvärlig
karigas → SAOB KARG, snål, sparsam, njugg
klååstenen → SAOB KLÅ– | –STEN, benämning på pimpsten
#4 Ährad, wil wara beswärad.
i. e. Ähra wil haa mödha.
Den som sträfwar effter ähra och myndigheet,
han kan intet wara vthan beswär.
[⋯]
— 901 —
#1 Ährepenningen får intet sparas.
i. e. Dhen kostnad som länder til ens heeder och Respect, får man intet niugga fram.
Dhe gambla haa fördhenskul altijdh beflijtat sigh om 3. slagz Penningar. Nembl:
NährePenningen, i. e. Til dagligit vppehälle nödigh:
ÄhrePenningen, i. e. Dhen som til ens heeder bör anwändas.
(doch icke som dhen dher för heeder skul, gaff 50. Rikszd. vthi Bordellen)
Och NödhPenningen, i. e. Dhen som bör förwaras emoot angående ålderen,
eller tilfallande nöd och siukdom.
[⋯]
ährepenningen → SAOB ÄRA, S s g r : D: -PENNING 1) (†) om penningsumma som reserveras för något hedersamt / ärofyllt; […]
niugga → SAOB NJUGGA, vara sparsam / snål; gnida;
niugga fram: lämna (något) i njuggt tilltagna portioner
#2 Är Lyckan god, så kalfwar så snart Oxe, som Koo.
i. e. Man brukar dhetta skiämptzwijs, när man giör sigh hopp at få något,
som elliest synes olijkt och omöyeligit.
[⋯]
Fast wedh dhen meeningen sägher man och: Hoppet föder Åkermannen.
[⋯]
olijkt (adv.) → SAOB OLIK, ojämförligt; orätt; orättvis; obillig; otillbörlig; oberättigad
— 902 —
#1 Är ändan godh, så är alt gott.
i. e. Vthgången prijsar wärcket. Eramus haar derföre sagt:
In fine coronatur opus. (”På slutet kröns verket.”)
Item aff en gammal Vers:
Omnia tunc bona sunt, clausula quando bona est.
(”Då är allting gott, när avslutningen är god.” / ”Slutet gott allting gott.”)
[⋯]
wärcket: skapelsen, alstret; resultatet → SAOB VERK 2) om resultat / alster / produkt av verksamhet / arbete / skapande, arbete
#2 Är winden knapp, så lägg på Lowen1).
i. e. Giör dhet du kannt. Som man wille säya:
Orkar du intet lyffta steenen, så wältran.
1) lägg på lowen: troligtvis tryckfel för ligg på lowen
lowen → SAOB LOV 2) sjöt. förhållande(t) att lova / kryssa/ hålla upp mot vinden
… så ligg på Lowen: … se till att du får ett fördelaktigt läge/gynnsam vind!
kannt (2 sg. pres. till kunna) → SAOB KUNNA
wältran (kontr.) = wältra’n: wältra dhen
— 903 —
#1 Ähra dhen ähra bör.
i. e. Dhen i Ähreståndet sitter, honom bör och sin tilbörliga heeder.
Såsom Öfwerheeten, Föräldrar, och dhem som stället förträda;
Så och gamble meriterade personer. Man säger och deraff:
Bene meritos honora. (”Hedra dem som är väl förtjänta!”)
[⋯]
bör → SAOB BÖRA, tillkomma
dhen ähra bör: som ära tillkommer, som bör äras
förträda → SAOB FÖR– | –TRÄDA, företräda
meriterade (perf. part. pl.): förtjänta → SAOB MERITERA, som äger förtjänster, som utmärkt sig, förtjänt
#2 Ähran och Lijfwet skattas lijka.
i. e. Som man wille säya: Bättre Lijfflös, än ährelös.
Dheraff man och sägher: Ähran är ett liggiande Fää.
i. e. En stoor rijkedom.
[⋯]
#3 Ähra lockar lähra.
i. e. När man för lärdom och skickeligheet blijr ährad och framsatt,
så lockas och andra til dygd och Studier.
Och då heeter dhet som Erasmus haar sagt:
Honos alit artes.* (”Ära ger näring åt / befordrar konstfärdigheterna.”)
[⋯]
*Adagia #792
⇒ Swenske ordsedher (1604) #67:
Ära är at lära.
— 904 —
#1 Ähra och troo, får Hwsor och Skoo.
i. e. Som man elliest wille säya:
Trooheet gieer Brödh. Ährligh och trogen, får fulle födhan.
hwsor → SAOB HOSA, strumpa
fulle (adv.): säkerligen → SAOB FULLER
#2 Ährebodh binder intet.
i. e. At man stundom aff höfligheet offererer sin tiänst och vpwachtande,
dhet obligerar föga. Dheraff plägar man och säya:
Verba honoris non obligant. (”Hedersord förpliktar inte.”)
Item: Verba non necessitant. (”Ord nödvändiggör / tvingar inte.”) Eras.
offererer → SAOB OFFERERA, erbjuda, tillbjuda, utbjuda
obligerar → SAOB OBLIGERA, förplikta
#3 Ähra och högmood äre Twillingsbarn.
i. e. Dhe äre intet fiärrran skylde.
Dhe äre aff en art: Och dherföre föllias dhe giärna åth.
Som man aff Erasmo säger:
Superbia comitatur honores. Ähra föllier högfärd.
[⋯]
skylde (adj.) → SAOB SKYLD 2) besläktad, släkt
#4 Ährlig man achtar hwarken loff eller last.
i. e. Han lägger intet sådant på Hiärtadt.
Vthan håller (som Ordspråket lyder) Roos för ett narreproff:
Och at Last intet lodar wedh.
Derom plägar man och säya: Om en hoora migh lastar,
eller en tiuff migh roosar, achtar iagh lijka mycket.
Som man wille säya: När iagh lefwer som migh bör,
så achtar iagh hwarken roos eller last.
[⋯]
Man pläghar och dherwedh aff lijka meening säya:
Modig Häst achtar intet hundeglaffz.
last → SAOB LAST, klander, tadel; beskyllning, förtal
loda wedh → SAOB LÅDA ⇒ låda vid: häfta vid, envist hänga efter
lastar → SAOB LASTA, v.1, framställa anmärkningar mot (någon / något), tala illa om (någon / något), klandra / tadla (någon / något)
migh bör: som jag bör → SAOB BÖRA: opers., med indirekt personobj., åligga, anstå
— 905 —
#1 Ähregirig blijr aldrigh nögd.
i. e. Högh ähra får sällan nogh. Hon kommer aldrigh så högt vpp,
så wil hon jw altijd högre.
[⋯]
nögd → SAOB NÖJD
#2 Är dricka en ähra, så är ingen skam at spy.
i. e. Som man wille säya: Är dhet lofligit at fylla sigh til öfwerflödh;
Så kan icke heller räknas för någon blygd, at man evacuerar dhet
som Magan är full aff, och för hälsan skul intet kan lijda.
blygd → SAOB BLYGD, skam, vanära
evacuerar → SAOB EVAKUERA, tömma, uttömma
magan: magen → SAOB MAGE / MAGA
#3 Ährelös giffz inga witzordh.
i. e. Honom betroos intet wittneszmål.
⇒ Swenske ordsedher (1604) #250:
En ährlös bör icke wittna.
Olavus Petri Domareregler (ca. 1540) #9:
En ährelöös man bör icke witna.
— 906 —
#1 Ätha och dricka, håller Lijff och Siäl ihoop.
i. e. När födhan tryter, så haar man intet många dagar igen.
Wedh sådan meening säger man och:
Liwset brinner intet länger än weeken räcker.
[⋯]
länger (adv.) (komp. till länge): längre → SAOB LÅNG
#2 Ätha medh Vlfwen, och tiwta medh Vlfwen.
i. e. Som man sade: Man håller giärna medh dhen som maaten gieer.
Omnibus esse lupos, licet in regione luporum.
(”I vargarnas område är det fritt fram för alla att vara [som] vargar.”)
[⋯]
vlfwen (fsv. sg. ulver): vargen → SAOB ULV (v‐, w‐, ‐ll‐, ‐f, ‐ff)
#3 Ätha medh alla, och hålla medh ingen.
i. e. Dragha Kappan på bådha axlarna. Stryka fuchsen.
Segla medh allehanda wind.
⇑
Ö
— 906 —
#4 Ödmiukheet förtappas intet.
i. e. Dhen fromme och ödmiuke fördärfwas intet lätteligen,
vthan winner hwars mans gunst och wänskap.
Ty Gudh står alla högfärdiga emoot: Men dhem ödmiukom gifwer han nådh.
[⋯]
förtappas → SAOB FÖRTAPPA | pass.: gå förlorad, bliva fördömd
hwars mans (kongruensböjning): var mans → SAOB VAR
dhem (dat. pl. till den): dem → SAOB DEN
ödmiukom (arkais. dat. pl. till ödmiuk): ödmjuka
dhem ödmiukom (kongruensböjning): de ödmjuka
[…] dhem ödmiukom […]: dat.-obj. styrt av gifwer han […]: de ödmjuka ger han […]
— 907 —
#1 Ödmiukheet är vngdoms heeder.
i. e. Intet står en vngh person bättre ahn än ödmiukheet.
[⋯]
#2 Ödha giör ödhe.
i. e. Slösa giör tompt wisthws.
[⋯]
tompt: tomt → SAOB TOM
wisthws → SAOB VIST– | –HUS, matförråd
#3 Öfwadt wett är bästa wett.
i. e. Dhen sielff haar något förfaret, han är wisz vppå saken.
wett → SAOB Vett, gott omdöme, klokhet
förfaret → SAOB FÖRFARA, få veta; uppleva; utstå, pröva på; röna; erfara
wisz (adj.): viss, säker → SAOB VISS I. 2) som med säkerhet vet / inte hyser minsta tvivel, förvissad / övertygad
#4 Öffning giör konst.
i. e. Lärdom och konst tagz intet medh Haregarn, dher wil öffning och konst til.
[⋯]
Som man wille säya: Jw meer en Brunn öses, jw bättre blijr watnet.
[⋯]
haregarn → SAOB HARE– | –GARN, använt till fångst av hare
— 908 —
#1 Öfwer macht går ingen pacht.
i. e. Ingen bör twingas öfwer sin förmågha.
Dherföre säger man och per reg. Juris:
Ultra posse nemo obligatur.
(”Ingen förpliktas utöver sin förmåga.”)
Item: Insania est aliquid supra vires suscipere.
(”Det är vanvett att åta sig något över ens krafter / mer än man förmår.”)
Hwar giör effter sitt ämbne.
[⋯]
Dhet samma meenar och gemeene Versen:
Ibant quâ poterant, quâ non poterant, ibi stabant.
(”De gick dit de kunde; dit de inte kunde [gå], där stod de [kvar].”)
ämbne: förmåga → SAOB ÄMNE 1) (†) förmåga / förhandenvarande möjlighet
gemeene → SAOB GEMEN, allmän, vida spridd
#2 Öfwerdådh gieer onda rådh.
i. e. Som man wille säya: Öfwermoodh är en skadefogel.
[⋯]
— 909 —
#1 Öfwer nogh, giör högan hogh.
i. e. Wäxer min Rog, så wäxer min hog.
[⋯]
hogh → SAOB HÅG, benägenhet, lust
rog → SAOB RÅG
#2 Öfwerflödh, giör hungers nödh.
i. e. Som man sade: Slösa giör armood.
[⋯]
#3 Öfwerflödh giör maateled.
i. e. När man haar för mycket aff en tingh,
så blijr man snart ledze dher wedh.
Copia parit fastidium (”Överflöd föder avsmak.”), haar Eras. sagdt.
[⋯]
ledze (adj., oböjl.) → SAOB LEDSEN
#4 Ögat och Örat blijr aldrigh mätt.
i. e. Jw meer Ögat seer, och Öradt hörer, jw meer dhet wil.
Dheraff säger man och: At Öronen klija altijdh effter nytt.
Elliest säger man och (⇓ 909 #5):
öradt: örat
#5 Ögat wil altijd mehr, än Magan orkar.
i. e. När man får någon wälsmaakande maat,
så wil offta Ögat haa mehr än Magan kan taga emoot.
[⋯]
magan: magen → SAOB MAGE / MAGA
⇒ Swenske ordsedher (1604) #699:
Man skal fylle snarest öghe på en skalk en magan.
Låle (1300-talet) #1099: Man scal fyllæ paa een skalk førre owedh æn mawen
Talmo quam stomacho saciari wlt prius ambro
YFSv (ca. 1450) #981: man skal enom skalk fylla før øghon æn maghan
Talmo quam stomaco saciari wlt prius ambro
— 910 —
#1 Ögat och Ähran thola minst.
i. e. Ett lijtet grand kan förderfwa ett Öga,
och en lijten skamfläck ähran.
[⋯]
⇒ Swenske ordsedher (1604) #1302:
Ähran och ögon tåla minst.
#2 Ögat är giärna dher kiärt är, och handen dher såårt är.
i. e. Ögonen spela giärna dijt älskogen drijfwer:
och Handen ömmar altijdh dhet som sargat är.
Heeter altså: Ubi dolor, ibi manus. (”Där smärtan [är], där [är] handen.”)
såårt (adj.) → SAOB SÅR, täckt av sår, sårig
#3 Ögat wijsar Hiertat vth.
i. e. Man kan offta märkia aff ens ögon, hwadh honom ligger på hiärtat.
Cicero* haar dherföre sagdt: Oculus est animi index. (”Ögat är själens pekfinger.”)
[⋯]
*Cicero (106 – 43 f.Kr.), romersk politiker, jurist, retor, filosof, författare – Citat i urval
⇒ Swenske ordsedher (1604) #809:
Offta merker ögat huad j hiertat är.
— 911 —
#1 Ögat föder Älskog.
i. e. Som man sade: Kärleek kommer aff skodande.
Ex aspectu nascitur amor.* (”Av skådande föds kärlek.”) Eras.
[⋯]
*Adagia #179
#2 Ögat troos mehr, än Öradt.
i. e. Man sätter altijdh meer troo til dhet man seer,
än dhet man hörer säyas.
Ty, Dhet sägz offta effter sägn, och liugs effter lögn.
[⋯]
öradt: örat
sägn → SAOB SÄGEN / SÄGN 1) något som säges / sagts, yttrande, uttalande, påstående, utsaga; (muntlig) uppgift
#3 Ögnetiänst, är hoffmans art.
i. e. Til hofwa gieer man offta smicker för smör.
Item: Man kysser dher offta handen, och meenar dher intet medh.
[⋯]
— 912 —
#1 Ögnewänskap är ingen wänskap.
i. e. Som man sadhe: Sööter i munnen, falsker i grunden.
[⋯]
#2 Ögon see mehr än öga.
i. e. Många see mehr än een.
Unus non videt omnia (”En ser inte allt.”), haar Erasmus sagt.
[⋯]
#3 Ööl och Brödh, giöra kinner rödh.
i. e. Goda dagar giee gott huld, när hälsan är medh.
[⋯]
kinner: kinder → SAOB KIND
huld → SAOB HULD, behag, ljuvhet
#4 Ömsa Kappan på bådha axlar.
i. e. Om skrymtare, wäderhanar och wändekåpor sagt:
som skicka sigh effter ens gunst och medgång,
och talar hwar man effter munnen.
[⋯]
ömsa → SAOB ÖMSA c) (numera blott mera tillfälligt) med avseende på klädesplagg och dyl. (förr även: byta till); även absolut; förr även [sannolikt genom ombildning av uttrycket bära kappan på ömse axlarna] oegentligt, i det bildliga uttrycket ömsa kappan på båda axlar
axlar → SAOB AXEL, sbst.2, 1) β) i bildlig användning β’) […] vilja stå väl på båda sidor, ställa sig såsom / vilja vara vän med motsatta partier, vara opålitlig och hålla med än den ene än den andre, […]
wäderhanar → SAOB VÄDER– | –HANE, vindflöjel i form av en tupp; om person som styrs av nycker / andras åsikter och dyl.
wändekåpor → SAOB VÄNDA | –KÅPA, person som vacklar i / lättvindigt ändrar sin uppfattning / vänder kappan efter vinden
effter munnen → SAOB TALA: tala någon efter munnen, säga vad man hoppas / väntar sig kommer att behaga någon
☞ Holm [1975] Ordspråk, s. 172: »Han försöker stå väl med båda parterna.»
#5 Ömder, kommer sedan mathen är giömder.
i. e. Som man sade: Dhen effter kommer, han effter faar.
Dhen seent kommer får elackt säthe.
Item: Komma effter som Koo i skitit grääs.
Man sägher och aff samma förståndh:
Serovenientes, male caenantes. (”De som kommer sent äter dåligt.”)
[⋯]
ömder: fattig, eländig → SAOB ÖM — Etymologi [fsv. ömber, olycklig, arm, ömkansvärd, smärtande m. m.; motsvarande fd., d., nor. øm, fvn. aumr (nyisl. aumur, fär. eymur); utan motsvarighet i de övriga germ. språken; av omdiskuterat ursprung, grundbetydelse dock sannolikt: eländig, arm och dyl.]
ömder: fattig, arm → Söderwall Ordbok, 2:2, s. 1172: ömber (ömer. ööm), adj. 1) plågad, lidande, öm. 8) fattig, ringa, obetydlig
ömder: arm → Hellquist Ordbok, s. 1235: öm, arm, usel, olycklig
elackt säthe: en dålig plats → SAOB ELAK 1) (†) dålig […]
— 913 —
#1 Öpna säcken när Grijsen är gifwen,
du får honom intet när han blijr swiden.
i. e. Tagh emoot dhet goda som biudz.
[⋯]
swiden (perf. part.): svedd → SAOB SVIDA (swida) II. tr. 2), sveda; bränna (vid);
jfr. SAOB SVEDA (sweda) 3) a), över eld bränna (ytan på kropp av slaktat djur) så att (kvarsittande) hår och fjun / fjädrar och dyl. avlägsnas (och därigenom iordningställa djurkroppen för vidare matberedning)
⇒ Swenske ordsedher (1604) #781:
När grijsen är til bodz, så skal man öpna säcken.
Låle (1300-talet) #947: Ladh vpp sæcken men grijssen gijffwes
Saccus adaptetur porcellus cum tibi detur
YFSv (ca. 1450) #862: Man skal lata vp sækkin tha grisen ær giwin
Saccus adaptetur porcellus cum tibi detur
#2 Örnen fiskiar inga flugor.
i. e. Som man wille säya: Kasta bäär i Biörneröff.
Flugan kan intet mätta Örnen. Dhet spijsar intet i groffmaaten.
[⋯]
dhet spijsar … → SAOB SPISA, uttrycket att det spisar, det förslår / är tillräckligt; det är mer än nog
Dhet spijsar intet i groffmaaten: basvarorna räcker inte till
— 914 —
#1 Örnetaslare är en ond skaffare.
i. e. Som man sadhe: Han bär ondt Malt til gillet.
Han stifftar ondt emillan goda wänner. Dheraff man och plägar säya:
Baaktaal giör Wäneskilnad.
Den som spör förtaal aff sin wän, han får snart ett kalt hiärta.
[⋯]
örnetaslare: baktalare → SAOB ÖRA- S s g r G: | -TASSLARE, (numera blott något ålderdomligt) person som baktalar / förtalar / sprider rykten och dyl. i någons öra; även: lismare
tasla: viska → SAOB TASSLA, v., 1) tala lågt / viskande, särskilt i uttrycket tassla någon i örat
taslare: en som viskar → SAOB TASSLA, v., A v l e d n.: TASSLARE, person som tasslar; särskilt om person som tasslande / hemlighetsfullt förmedlar skvaller / förtal, baktalare, ryktesspridare; ; förr även om lismande person
emillan → SAOB EMELLAN
#2 Ösa Gull medh giöpnar.
i. e. Sittia i godh wälmacht. Man säger och:
Sittia i wassen och giöra Pijpor.
Item: Sittia i Gudz Kålgård.
Erasmus kallar sådant: Ambabus manibus haurire.* (”Ösa med båda händerna.”)
giöpnar → SAOB GÖPEN, hand hållen så att insidan bildar en hålighet / ett slags behållare, skål som kan rymma en viss mängd av något ämne
wälmacht → SAOB VÄL– | –makt, välbefinnande, välmåga; välstånd, välgång
*Adagia #816
#3 Ösa Wälling på söndrigt faath.
i. e. Giömma Guld vnder Gieterumpan.
Förtroo någon hemligheet, som intet kan tijga.
[⋯]
Man kallar dhet och: Ösa watn medh Såll.
[⋯]
#4 Ösegiöös och härpesnärp, giör en elack Reedeswän.
i. e. Otijdigt Hwshåld. Man plägar och säya:
Stundom swång och stundom språng.
i. e. Ahntingen för mycket eller för lijtet.
In excessu aut defectu. (”I överflöd eller i underskott.”)
Dheraff dhet och icke obilligt kan kallas ett otijdigt Hushåld, dher intet mått achtas.
ösegiöös → SAOB ÖSA, v. ⇒ S s g r -GÖS, sbst., (ös- 1769 osv. öse- 1665 osv.) [sv. dial. hösgös] (numera blott i vissa trakter, bygdemålsfärgat) nedsättande, om lättsinnig slösare […]
Jfr.: ösgösa → SAOB ÖS- | -GÖSA, v., (†) vara slösaktig
härpesnärp → SAOB HÄRPESNÄRP, sbst. oböjl. 1) om ytterlig sparsamhet
elack: dålig→ SAOB ELAK 1) (†) dålig med avseende på det sätt på vilket någon / något motsvarar sin uppgift
reedeswän → SAOB REDESVEN, hovmästare, köksmästare, förvaltare
otijdigt: som går till överdrift → SAOB OTIDIG 5) β) om hushåll(ning): som icke håller måtta
obilligt (adv.) → SAOB OBILLIG, obefogad, grundlös, oskälig, orimlig
— 915 —
#1 Östanwädher och Qwinneträta, lychtas sällan vthan wäta.
i. e. Lijka som östanstorm mäst lychtas medh rägn och wääta;
Altså när Qwinfolcken kijfwa och bannas, går dhet sällan aff vthan thårar.
[⋯]
östanwädher → SAOB ÖSTAN- | -VÄDER, (numera blott någon gångg) östanvind; särskilt i uttryck som anspelar på att sådan vind (längs Östersjökusten) ofta medför regn
lychtas → SAOB LYKTA, v.1, II. intr. och dep. 1) upphöra, sluta. a) om handling, tillstånd och dyl.
bannas: grälar → SAOB BANNA, v., II. BANNAS, intr. 1) (†) förbanna, utfara i förbannelser; 3) gräla
Ur Penu proverbiale av Chr. L. Grubb 
